KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG
Avdelning 1
DOM
2013 -02- 1 9
Sida I (4)
Mål nr 5192-11
Dok.Id 239405 Postadress
Box 1531 40 I 50 Göteborg
KLAGANDE M
Ombud:
Meddelad i Göteborg
Jur. kand. Jonna Widstrand Aktiv Assistans Tillsanunans AB Radiatorvägen 1 7
702 27 Örebro
MOTPART
Försäkringskassan
Processjuridiska enheten/Göteborg
405 12 Göteborg
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 17 maj 2011 i mål m 1700-10,
se bilaga A
SAKEN
Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kaminarrätten avslår överklagandet.
YRKANDEN M.M.
M yrkar att hon beviljas assistansersättning och anför i huvudsak följande. Försäkringskassans beslut är grundat på en otillförlitlig ADL-bedömning den 19 mars 2008 som varken är unde1iecknad eller ut
färdad på den påstådda institutionen. Hon vill därför att AD L-
Besöksadress
Stora Nygatan 21
Telefon 031-732 74 00
Telefax 031-732 76 00 E-post: kammanatten.goteborg@dom.se www.kammanatten.goteborg.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG
DOM Sida 2
Mål nr 5192-11
bedömningen ogiltigförklaras. Hon har sedan 2006 inte haft någon annan arbetsterapeut än Eva Sjödahl eller fått någon ADL-bedötm1ing utförd för
rän 201 I. Sedan 2007 har hon gått på föreslagen rehabilitering utan någon som helst förbättring. Hon har ett omfattande vårdbehov för att klara sina grundläggande behov och sin dagliga livsfö1ing i ÖVIigt, som inte kan till
godoses på annat sätt än genom att hon beviljas assistansersättning. Att hennes funktionshinder är varaktigt har styrkts i intyg från olika läkare. Av ingivna läkarintyg framgår vidare att hennes fysiska förmågor är kraftigt nedsatta. Hon uppfyller samtliga kriterier för att omfattas av personkretsen enligt 1 § 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshind
rade, LSS.
Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. Bedömningen av ADL-föm1ågan från den 19 mars 2008 är en självskattning, där M själv ratt svara på hur hon klarar av sin ADL. Där framgår att hon vid den tidpunkten, dvs. strax före För
säkringskassans grnndbeslut, utan svårigheter klarade av att äta och dricka på egen hand och att hon i sto1t klarade öv1iga grundläggande behov på egen hand. I läkarutlåtande den 21 juli 2011 talas om behovet av utökad fysisk träning för att kunna öka funktion och uthållighet. Utifrån tidigare självskattning och de medicinska underlagen i målet kan Försäkringskas
san inte finna stöd för att behovet av hjälp är av sådan omfattning som omnämns i ADL-bedömning den 22 september 2011. De medicinska un- derlagen i målet ger inte stöd för att M har ett varaktigt funl.1:ionshinder av sådan omfattning att hon kan medräknas i personkret
sen enligt 1 § 3 LSS.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Fråga i målet är om M funktionsnedsättning vid tid- punkten för Försäkiingskassans överklagade beslut var att anse som var- aktig enligt 1 § 3 LSS. Omfattningen av M hjälpbehov
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG
DOM Sida 3
Mål nr 5192- 1 1
till följd av hennes funktionsnedsättning har inte vaiit föremål för vare sig Försäkringskassans eller förvaltningsrättens prövning. Denna fråga kan därför inte nu komma under kamman-ättens prövning. Mot den bakgmnden saknar den ifrågasatta ADL-bedömningen från 2008 betydelse i målet.
M önskemål om att ADL-bedönmingen ska ogiltigför- klaras föranleder därför inte någon krunman-ättens åtgärd.
Som nyss anfö1is gäller frågan i målet om M vid tid
punkten för Försäkringskassans beslut ska anses tillhöra personkretsen enligt 1 § 3 LSS. För att tillhöra denna personkrets ska hon ha vai·aktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbaii inte beror på nomrnlt åldrande. Funktionshindren ska också vara stora och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. San1tliga angivna rekvisit ska vara uppfyllda för att la
gen ska vara tillämplig.
Syftet med LSS är att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors.
Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur (prop. 1992/93: 159 s. 56).
Det är i målet ostridigt att M hm· funktionshinder som
orsakar henne besvär. Av det medicinska underlag som är aktuellt i målet framgår emellertid inte att M funktionshinder vid tiden för Försäkringskassans beslut varit varaktiga i den mening som avses i 1 §
3 LSS. Hon kan därmed inte anses tillhöra personkretsen enligt angivet lagrum. Överklagandet ska därför avslås.
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG
DOM Sida4
Mål nr 5192-11
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (fonnulär 4).
<i�,��-#vU4 /) .
J .: l
/1 ,"/,,,.7
Barbro Stenstad -..,__,J: ..
;Ykf 1'1�
Henrik BriismM•
Malin AlbertssonAibtJI�
referent
/Madeleine Schönauer
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD
Monica Eriksson
KLAGANDE M
MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten 405 12 Göteborg
DOM 2011-05-17 Meddelad i Karlstad
ÖVERKLAGAT BESLUT
Mål nr 1700-10
Bilaga A
Försäkringskassan beslut den 28 januari 2009, se bilaga I
SAKEN
Assistansersättning enligt lagen (1939:389) om assistansersättning (LASS)
DOMSLUT
Förvaltningsrätten avslår överklagandet.
Dok.Id 16428
Sida 1 (7)
Postadress
Box 568 651 12 Karlstad
Besöksadress
Rådhuset, Stora torget
Telefon 054-14 85 00
Telefax 054-14 85 30 E-post: forvaltningsrattenikarlstad@dom.se www.forvaltninQsrattenikarlstad.domstol.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I KARLSTAD DOM
2011-05-17 YRKANDEN M.M.
M överklagar Försäkringskassans beslut och yrkar att hon ska
få rätt till assistansersättning enligt LASS och anför bland annat följande.
M
I sitt beslut har Försäkringskassan fastslagit att hennes funktionshin
der inte beror på nonnalt åldrande men det har bedömts som stort då det har påverkat flera viktiga livsområden. Däremot bedömer För
säkringskassan att hennes tillstånd inte är.varaktigt, då hennes funk
tionsnedsättning inte bedöms vara livslångt eller mycket långvarigt, vilket är fel enligt läkaren Bjarne Månsson. På grund av flera skador på ryggraden, 3 diskbråck, spinal stenos, uttalad artros, spricka i en kota och skolios fick hon svårare att gå och sedan sommaren 2006 sitter hon i elrullstol. Förutom ryggskadorna har hon fibromyalgi, di
abetes och nervskador i båda händerna och hennes tillstånd har även gett henne blåstömningsbesvär. Hennes tillstånd ger henne en omfat
tande funktionsnedsättning, hon kan knappt stå eller gå och har ingen kraft i annar eller händer. Hon äter medicinerför sitt smärttillstånd och hon har blivit utskriven från Smärtenheten på Universitetssjuk
huset i Örebro eftersom de anser att de inte kan hjälpa henne mer.
Hon har alla hjälpmedel hon kan ha och behöver, och hennes hem är anpassat. Hon behöver assistans för att klara sin personliga omvård
nad, fritid, träning och sköta sin del av hushållssysslorna. Det finns intyg på alla hennes diagnoser och hennes tillstånd förväntas inte förbättras och däm1ed kan hennes funktionsnedsättning inte heller förväntas förbättras. Sammantaget tycker hon att hon uppfyller krite
rierna för att tillhöra den personkrets som ger rätt till assistansersätt
ning.
åberopar bland annat Min dag och vardag, intyg den 9 februari 2009 från överläkaren Thomas Henri<lues, intyg den 25 februari 2009 från ST läkaren Sara Magnusson-Bucher, intyg den 20 oktober 201 0
från överläkaren Hans Ruborg.
Försäkringskassan anför i sitt yttrande den 25 januari 2011 att kassan vid- håller uppfattningen att M inte kan inräknas i person- kretsen enligt 1 § 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk
tionshindrade. Som stöd för uppfattningen hänvisar kassan till samman
fattningen i läkarintyg den 20 oktober 201 0 från Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro utfärdat av överläkaren Hans
Sida2 1 700-10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I KARLSTAD DOM
2011-0,5-17
Ruborg; "Vi bedömer således att det förbättringsutrymme som finns hand
lar om att kunna klara sin personliga ADL och att klara sitt vardagsliv".
I brev den I 7 februari 2011 kompletterar överläkaren Hans Ruborg tidigare utfärdat läkarintyg den 20 oktober 2010 och som Försäkringskassan återger delar av i sitt yttrande.
Det förbättringsutrymme vi talar om är under förutsättningar att den föreslagna rehabiliteringen kommer att lyckas och ha framgång. Det
ta vet vi inte i nuläget, således är det inte alls säkert att detta förbätt
ringsutrymme kommer att uppnås, utan det finns reservation för att behandlingen i så fall måste lyckas.
Försäkringskassan bemöter Hans Ruborgs komplettering i yttrande den 24 mars 2011. Enligt kassan är Försäkringskassans grundbeslut daterat den 25 september 2008. Utredningen av ADL-föm1ågan daterad den 19 mars 2008 på neurokliniken Universitetssjukhuset i Örebro visar att M
klarar merparten av de grundläggande behoven på egen band.
DOMSKÄL
Lagen (1962:3 81) om allmän försäkring, AFL, upphävdes den 1 januari 2011 då socialförsäkringsbalken (2010:110) trädde i kraft. Av 1 kap. 3 §
lagen (2010: 111) om införande av socialförsäkrings balken framgår att AFL alltjämt ska tillämpas beträffande ersättningar som avser tid före ikraftträ
dandet av socialförsäkringsbalken.
I 1 §lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
anges att denna lag innehåller bestänlffielser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer
1. med utvecklingsstöming, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder
efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kropps
lig sjukdom, eller
Sida3 1700-10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I KARLSTAD DOM
2011-05-17
3. med andra varal1:iga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på nonnalt åldrande, om de är stora och föror
sakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
I 9 a § samma lag anges att med personlig assistans enligt 9 § punkten 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som rorutsätter ingående kunskaper om den funlctionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av person
lig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 §
punkten 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.
I 3 § LASS anges att den som omfattas av 1 § LSS har, utom i fall som anges i 4 §, rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt denna lag om han eller hon har behov av personlig assistans för sina grund
läggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Assistans
ersättning lämnas för tid efter det att den ersättningsberättigade har fyllt 65 år endast om ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller ansökan inkommer till Försäkringskassan senast dagen före 65- årsdagen och därefter blir beviljad. Antalet assistanstimmar f'ar inte utökas efter det att den ersättningsberättigade har fyllt 65 år.
Personlig assistans har i denna lag samma betydelse som i 9 a § LSS.
Av handlingarna i målet framgår bland annat följande.
Försäkringskassan har fått uppgift från Örebro kommun den 29 april 2008 att M är behov av personlig assistans. Tillsammans med kommunens utredning inkom också medicinska underlag och ADL-
Sida4 1700-10
FÖRV ALTNINGSRÄTTEN
I KARLSTAD DOM
2011-05-17
bedömning. I beslut den 25 september 2008 fattade Försäkringskassan be- slut om avslag. Av beslutet framgår att M inte tillhör den personkrets som kan få assistansersättning. Hon har ett funktionshinder som inte beror på normalt åldrande, men det bedöms inte som varaktigt.
Hennes funktionshinder bedöms som stort då det påverkat flera viktiga livsområden som har gjort att hon fått hemmet bostadsanpassat, hjälpmedel anpassade av arbetsterapeut, rehabilitering, färdtjänst m.m. I det nu över
klagade beslutet har Försäkringskassan inte ändrat sitt tidigare beslut. Öre- bro kommun har beviljat M. personlig assistans enligt LSS med sammanlagt 49 timmar och 35 minuter från och med den 25 april
2008.
I läkarutlåtande den 18 december 2007 anför överläkaren Cecilla Siback
Vedberg, Rehabmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro, bland annat följande.
Skolios sedan barndomen, ryggbesvär redan som liten. 2002 trauma mot svanskotan, därefter belastningsrelaterat generaliserat smärttill
stånd med tecken till störd smärtreglering och central sensitisering.
Rörelseapparat; klarar förflyttning från rullstol till brits, behöver hjälp med uppresning från brits. Palpationsöm generellt i muskulatu
ren. God rörlighet i leder. Öm på 18/18 punkter för fibromyalgis ty
piska punkter. SLR bilateralt 90 grader. Höger knä med utåtroterad fot och samtidig sträckning av knät knäpper det till och hon f'ar kraf
tig smärta. N erol; perifera extremitetsreflexer bilateralt lika och lättutlösta. Babinskis tecken saknas bilateralt. Sensibilitet prövad för beröring, nålstick på händer och fötter bilateralt u.a. I nuläget handlar det om att inrikta sig helt på rehabilitering. Under senvåren 2008
uppföljning för att se om M har behov av teamets insatser. Just nu är de insatser hon har fullt tillräckliga. Arbetsoför
mågan bedöms kvarstå i minst ett år framåt i tiden.
I intyg den 9 februari 2009 anför överläkaren Thomas Henriques, Stock
holm Spine Center bland annat följande.
M har en svår smärtsituation där vår ryggkirurgis
ka intervention ej haft avsedd effekt. Något ytterligare ryggkirurgisk åtgärd är ej indicerad. Hon har idag ingen kontakt med smärtenheten i Örebro vilket ändå vore önskvärd. Hon uttrycker idag livsleda och den enda ljuspunkten är bassängträning en dag i veckan. Med ledning
Sida 5
1700-10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I KARLSTAD DOM
2011-05-17
av att operationen utfördes för drygt 1,5 år sedan har den idag läkt så kan man inte förvänta sig att hennes ryggproblem kommer förbättras utifrån det kirurgiska ingreppet utan man får mer se hennes besvär som varaktiga utifrån det perspektivet. Vi planerar inga återbesök.
I intyg den 25 februari 2009 anför ST läkaren Sara Magnusson-Bucher, Handkirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro, bland am1at följan
de.
M har en påtaglig retbarhet i både radialisnerven och medianusnerven höger hand. En undersökning av nervfunktionen har visat att det föreligger ett så kallat karpaltunnelsyndrom i både höger och vänster hand. Smärtan från karpaltunneln kommer efter endast en kort tids användning av handen och då även ordentligt med domningar ut i fingrarna. På grund av detta svårt att använda sina händer. M är på grund av sin smärtkänslighet och utbredda smärttillstånd i höger hand, inte lämplig med kirurgi efter
som hon sannolikt skulle få så mycket postoperativa besvär under läkningsperioden, att dessa skulle överskugga de bekymmer hon har i nuläget. Tillståndet med smärta och donmingar får därför ses som kroniskt. Sannolikheten att hennes situation kommer att förändras på ett påtagligt sätt under överskådlig tid f'ar anses som minimal.
Förvaltuingsrätten gör .följande bedömnillg
Frågan i målet är om M enligt 1 § LSS tillhör någon av de tre personkretsar som kan medge rätt till assistansersättning.
Förvaltningsrätten anser att M inte tillhör enligt 1 § LSS personkrets ett eller två då de endast bygger på medicinska diagnoser.
I prop 1992/93:159 s.168 anges bland annat att under punkten tre ska alla givna rekvisit vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig, eftersom de påver
kar varandra. Med funktionshinder menas den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Funk
tionshindren ska dock vara stora. Personkretsen enligt tredje punkten om
fattar.tex. människor med uttalade förlarnning�r eller svårartade och inva-
Sida 6
1700-10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I KARLSTAD DOM
2011-05-17
lidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjärt-och lungsjukdo
mar samt människor med grava syn-och hörselskador och funktionshindren ska också vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. En till synes mindre allvarlig sjukdom eller mindre skada kan också innebära ett stort ftmktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och dänned ett omfattande behov av stöd och ser
vice. Som exempel på detta kan nämnas vissa medicinska funktionshinder, såsom tarmåk01mnor med täta tömningsträngningar, och vissa typer av hjärnskador som kan innebära obetydliga intellektuella störningar i vissa avseenden men uttalade störningar i andra. Även psykiska störningar kan rororsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.
Mot bakgrund av ovanstående och med hänsyn till de medicinska underla
gen i målet instän1IDer förvaltningsrätten i Försäkringskassans bedömning attM . inte tillhör enligt 1 § LSS personkrets tre. Över-
· klagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3104/lB)
Hans-Erik J nasson
I avgörandet har förutom f.d. lagmannen Hans-Erik Jonasson även deltagit tre nämndemän.
Sida 7
i 700-10
