• No results found

DOM Meddelad i Göteborg. Ombud: Wioletta Helander Leva Assistans AB Södra Torggränd Falköping

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "DOM Meddelad i Göteborg. Ombud: Wioletta Helander Leva Assistans AB Södra Torggränd Falköping"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

I

GÖTEBORG

Avdelning 2 DOM

2014 -12- 1 3 Meddelad i Göteborg

Mål nr 144-14

Dok.Id 302876 Postadress Box 1531 401 50 Göteborg

KLAGANDE

B

Ombud: Wioletta Helander Leva Assistans

AB

Södra Torggränd 3 521 42 Falköping

MOTPART Försäkringskassan

Processjuridiska enheten, Göteborg 405 12 Göteborg

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 12 november 2013

i

mål

nr

3126-13, se bilaga A

SAKEN

Assistansersättning

KAl\1MARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kamman-ätten avslår överklagandet.

YRKANDEN M.M.

B ;

yrkar att kammarrätten ska fastställa att hon tillhör den person- krets som omfattas av 1 § 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förk01tad LSS, och att hon ska beviljas assistans-

ersättning.

B

anför bl.a. följande. Det finns inte något underlag som ger stöd för uppfattningen att hennes funktionsnedsättning beror på över­

vikten. Tvärtom finns ett sto1t antal medicinska underlag som samstämmigt

Besöksadress Stora Nygatan 21

Telefon 031-732 74 00

Telefax 031-732 76 00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se

www.kammarratten.goteborg.se

Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

(2)

KAMMARRÄTTEN

I

GÖTEBORG

DOM

Sida 2

Mål m

144-14

förklarar att hennes funktionsnedsättning beror på ett fle1ta1 andra sjuk­

domar som är kroniska. Eftersom hon har flera kroniska sjukdomar, bör den samlade effekten av dessa sjukdomar bedömas. Oavsett om hon går ner i vikt eller inte finns det alltså andra sjukdomar som är varaktiga. Det är dessa varaktiga sjukdomar som förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och däimed ett omfattande behov av stöd och service; Det medicinska underlaget visar inte att någon av dessa sjukdomar kommer att minska eller försvinna efter eventuell viktminskning eller träi1ing. Som exempel kan nämnas att sjukgymnasten Ola Johansson anger att målet med träning endast är att förebygga försäinring. Vidare intygar specialisten i ortopedi Lars-Göran Hassel att hon har ett flertal sjukdomar som påverkar hennes allmäntillstånd och menar att det är felaktigt att påstå att hennes övervikt är den viktigaste faktorn. Han konstaterar att de huvud­

sakliga besvären kommer från det mush1loskeletala systemet och att hon i detta avseende inte har fönnåga att träirn sig till en bättre funktion.

B ger in intyg den

11

december 2013 respektive den 3 januad 2014 av specialisten i 01topedi Lars-Göran Hassel.

Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. När det gäller av B angivna besvär saknas till stor del objektiva undersökningsfynd och det är delvis oklait i vilka delar läkarnas

bedömningar bygger på kliniska tester respektive B egna redo- görelser. De

kliniska testresultat som fi1rns ger t.ex. inte stöd för att B

besväras av kroniskt karpaltunnelsyndrom i händerna. Det finns inte heller något kliniskt stöd som visar att hon inte kan äta själv. Försäkrings­

kassan vidhåller därför sin tidigare uppfattning att det inte är visat att B tillhör personkretsen enligt 1

§ 3 LSS.

(3)

GÖTEBORG

Mål

nr

144-14

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Frågan i målet är om

B ·

tillhör personkretsen enligt

1

§

3

LSS, vilket är en gmndläggande förutsättning för att hon ska kunna beviljas

assistans­

ersättning.

För att en persons funktionshinder och hjälpbehov ska anses vara av

det

kvalificerade slag som hävs för att höra till personkretsen måste alla angivna rekvisit enligt paragrafen vara uppfyllda Ufr Högsta förva!Lriings­

domstolens avgörande RÅ

1999

ref. 54). Detta innebär att det krävs dels att personens funktionshinder är stort och varaktigt och inte beror på n01malt åldrande, dels att funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

B .

menar att hem1es funktionsnedsättning inte beror på övervikten, utan att nedsättningen har sin gmnd i flera andra kroniska och varaktiga sjukdomar som - oaktat övervikten - förorsakar henne betydande svårig­

heter

i

den dagliga livsföringen. Försäktingskassan menar dock

att B

funktionshinder till stor del beror på hem1es kraftiga

övervikt och

anser därutöver att det i de medicinska underlagen saknas en tydlig objektiv beskrivning av hennes hjälpbehov, vilket i1mebär att det inte går att fast­

ställa och däimed bedöma omfattningen av de svårigheter hon har i sin dagliga livsföring.

B

uppfattning får enligt kammaffättens mening visst stöd av det som specialisten

i

ortopedi Lars-Göran Hassel anger

i

intyg

den

11

december

2013.

Han bedömer att övervikten inte

är

den viktigaste fah.1:om när det gäller

B

besvär och påtalar att hon har essentiell tremor, restbesvär efter karpaltunneloperation, artrosförändringar i rygg och lrnäleder samt hjäii- och kärlproblematik. Vidare bedömer han att

B

inte nämnvfut kan förbättra sin ADL genom träning eller viktnedgång,

eftersom he1mes nedsatta funktion i första hand bedöms bero på påverkan av

(4)

KAMMARRÄTTEN

I

GÖTEBORG

DOM

Sida 4

Mål nr 144-14

det muskuloskeletala systemet och ett kroniskt smäitsyndrom. Samtidigt beskriver Lars-Göran Hassel i sina intyg ytterst

objektiva undersöknings­

fynd. I samband med undersökning i december 2012 beskriver han endast att B· har smättor från övre och nedre extremiteter och att hon är utomordentligt svårundersökt. Han uppger vidare att hon inte själv deltar aktivt vid undersökningen och att hon hela tiden får instruktioner via sin medföljande tolk. I intyget från december 2013 anger han visserligen att det var mycket svårt att genomföra en undersökning på grund av de rörelse­

inskränkningar och smäitor som hon hade, men det finns inte någon närmare beskiivning av hennes svårigheter eller funktionsnedsättningar i öv1igt.

Även i övrigt innehåller de medicinska underlagen

beskrivningar av objektiva undersökningsfynd och observationer som gjo1ts i samband med olika undersökningar. Det enda underlag som innehåller en närmare beskrivning av B funktionsnedsättningar i olika avseenden är en ADL-bedömning av leg. arbetsterapeuten Catrine Alexandersson från maj 2012. Hon uppger att bedömningen är gjord genom intervju och observa­

tion. I bedömningen anges dock inte vilka moment som beskrivs efter egen observation respehive intervju. Cattine Alexandersson har i en kompletter­

ande skrivelse den 9 juli 2013 uppgett att observationer är gjorda där hon bedömt att B kunnat delta i aktiviteten, dvs. vid all personlig ADL.

Cattine Alexandersson uppger

i

ADL-bedömningen i maj 2012 bl.a. att B . behöver stöd av en person för att resa sig upp och sätta sig ned samt vid gång. B har dock enligt joumalanteckning i samband med ortopedbesök i oktober 2012 klarat att gå utan hjälpmedel och vid sjuk­

gymnastbesök i april 2013 har hon kunnat resa sig med hjälp av ett armstöd samt gå med lätt handstöd. Mot denna bakgmnd är det enligt kanuuarrättens uppfattning svårt att av det som anges

i

ADL-bedÖtm1ingen dra några säkra slutsatser när det gäller B svå1igheter i olika avseenden.

(5)

Mål nr 144-14

Enligt kanunarrättens

uppfatt11ing

står det ändå klatt att B har

funktionsnedsättningar i olika avseenden och utredningen får vidare anses ge stöd för att hon har svårigheter som medför att hon i viss utsträckning behöver hjälp i den dagliga livsfö1ingen. Som framgår ovan finns dock i de medicinska underlagen ytterst ta besla.ivningar när det gäller objektiva undersökningsfynd och observationer som gjo1ts i samband med undersök­

ningai·. De medicinska underlagen innehåller i stället till stora delar redo- görelser för B egna beskrivningar av sina besvär och dessa beskrivningar stöds endast till mindre del av objektiva undersök_Jlingsfynd och de observationer som gjorts av läkare och annan sjukvårdspersonal. Det går därför inte att utifrån de medicinska underlagen bedöma graden av B funktionsnedsättningai· och omfattningen av hennes svårigheter samt det därmed sammanhängande hjälpbehovet i den dagliga livsföringen.

Som framgår ovan anser kammarrätten visserligen att B har

svåtigheter som i viss utsträckning medför ett hjälpbehov i den dagliga livsföringen. När det gäller samtliga de sjukdomar som B

hänvisar till, dvs. med bortseende från övervikten, saknas det enligt kammruTättens mening dock stöd i det medicinska underlaget för att anse att dessa sjukdomar, oavsett hur det förhåller sig med varaktigheten, förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.

Kammaffätten gör samma bedömning när det gäller B övervikt, även om underlaget ger ett visst stöd för att hon till följd av denna har vissa svårigheter och ett visst hjälpbehov. B anför även själv att det saknas underlag som visar att hennes funktionsnedsättning beror på övervikten.

Sammanfattningsvis anser kammarrätten att utredningen inte ger stöd för att B funktionshinder förorsakar henne sådana betydai1de svåiigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett sådant omfattande behov av stöd och service som förutsätts för att hon ska anses höra till personkretsen enligt 1

§

3 LSS. B uppfyller därmed inte samtliga

(6)

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG

DOM Sida 6

Mål

m

144-14

förutsättningar för att omfattas av personkretsen enligt LSS.

Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

B

(fonnulär 4).

,

1

. I� fk ) 'j'

velin Nilsson

'1--·---

Johan Sanner

c_� Ewa Mårdberg

referent

(7)

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD

Mål nr 3126-13

Sida I

(4)

KLAGANDE B

Ombud:

Wioletta Helander Leva Assistans AB Södra Torggränd 3 521 42 Falköping MOTPART

DOM

2013-11-12 Meddelad i Karlstad

Försäkringskassan

Processjuridiska enheten, Göteborg 405 12 Göteborg

ÖVERKLAGAT BESLUT

Försäkringskassans beslut den 4 juni 2013, diarienr 201352-2013, se bilaga 1

SAKEN

Assistansersättning enligt socialförsäkrings balken (2010: 11

O)

DOMSLUT

Förvaltningsrätten avslår överklagandet.

Dok.Id 97291 Postadress Box 568 651 12 Karlstad

Besöksadress Rådhuset, Stora torget

Telefon 054-14 85 00

Telefax 054-14 85 30 E-post: forvaltningsrattenikarlstad@dom.se

www.forvaltningsrattenikarlstad.domstol.se

Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

/3

(8)

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD

YRKANDEN

M.M.

DOM

2013-11-12

B överklagar Försäkringskassans beslut och yrkar att hennes funk- tionshinder ska bedömas som varaktiga och att hon i och med detta bedöms tillhöra personkretsen i 1

§

3 LSS och ha rätt till assistansersättning i en­

lighet med sin ansökan. Till stöd för sin talan anför hon bland annat föl- j ande.

När det gäller beslaivning av hjälpbehovet har leg. arbetsterapeut Catrine Alexandersson som utfört ADL bedömningen den 14 maj 2012 påpekat att Catrine träffat henne vid

fyra

tillfällen. För att förtydliga vilka moment som Catrine intervjuat henne om och vilka Catrine observerat har Catrine · kompletterat ADL-bedörnningen med en ny ADL-bedömning daterad den 9 juli 2013. I denna ADL-bedömning skriver arbetsterapeuten att hon gjort observationer vid all personlig ADL, dvs. äta och dricka, förflyttning, toa­

lettbesök, på- och avklädning, hygien, övrig kroppsvård och kommunika­

tion. Catrine Alexandersson har observerat att hon är beroende av hjälp vid alla dessa moment.

När det gäller diagnosen essentiell tremor vill hon hänvisa till den beskriv­

ning av hennes sjukdomshistoria som hon, genom sitt ombud, återgett i begäran om omprövning av Försäkringskassans beslut och de bilagor som hon hänvisat till där. Hon beskriver där att hon har fått diagnosen essentiell tremor redan 2001. Detta finns även dokumenterat i j oumalanteckningar från N euro kliniken USÖ den 2

maj

2001. Detta var ett relativt tidigt sta­

dium av essentiell tremor där läkaren Birgitta Magnusson konstaterat att det finns finvågig tremor när hon håller händerna utsträckta ra..� fram, mer höger arm jämfört med vänster. Genom att bifoga denna journalkopia ville hon visa att hennes besvär har funnits länge och har successivt förvärrats.

Nu, tolv år senare har hon skakningar både i vila och aktion och dessa be­

svär förorsakar henne betydande svårigheter i dagliga livsföringen. I inty­

get från Neurologkliniken den 25 mars 2013 skriver överläkaren Birgitta Magnusson att hon har skakningar i händer och am1ar bilateralt i vila och vid aktion. Vidare skriver Birgitta Magnusson att tillståndet är kroniskt och inte kommer att förbättras. Överläkaren Birgitta Magnusson har förtydligat det tidigare intyget med ett nytt intyg den 25

juni

2013 och konstaterar att det medicinska underlaget till diagnosen essentiell tremor utgörs av neuro­

logisk undersökning av patienten. Hon ser således ingen koppling till att dottern har tolkat utan hon grundar diagnosen på neurologisk undersök­

ning. Även arbetsterapeuten Catrine Alexandersson har observerat att hen­

nes högra hand darrar vid aktivitet. När hon nio månader senare träffar överläkaren Birgitta Magnusson på Neurokliniken har hennes tillstånd för­

sämrats. Hon har nu skakningar både i vila och aktion i händer och armar både på vänster och höger sida, mer uttalade i höger arm och hand.

Sida2 3126-13

(9)

ALTNINGSRÄTTEN

I

KARLSTAD DOM

2013-11-12

Försäkringskassan vidhåller sitt beslut och anför i huvudsak fciljande.

Av det medicinska underlaget framgår att B har kraftig artros i knäna och att värken begränsar hennes rörelseförmåga. Det framgår även att hennes kraftiga övervikt i sig begränsar hennes rörelsefcirmåga. Enligt ADL-bedömning gjord av legitimerad arbetsterapeut den 14 maj 2012 be­

höver B . stöd av en person för att resa sig från sittande tili stående.

Detta motsägs dock av senare ADL-bedömning, gjord av sjukgymnast den 18 april 2013. B klarar då att resa sig med hjälp av annstödet samt gå kortare sträckor med handstöd. Även vid ortopedbesök den 2 oktober 2012 klarar hon trots svårigheter av att resa sig från stolen samt gå några steg utan hjälpmedel.

B opererades för karpaltunnelsyndrom år 2004 (höger hand) och 2008

( vä..'1.ster hand).

Av

j

ouu1a1anteckningar från handkirurgh;ka kiiniken vid universitetssjukhuset i Örebro den 28 februari 2006 framgår att opera­

tionen förbättrat kraften i höger tumme och den 26

maj

2008 konstateras att B efter den andra operationen även har god kraft i vänsterhan- dens samtliga fingrar. Det framgår av joumalanteckningar från Bricke­

backens vårdcentral den 22

januari

2013 att besvären endast omfattar höger hand och att hon på vänster hand darrar minimalt.

Det framgår av den samlade medicinska utredningen att hennes främsta besvär är inskränkt rörlighet och att hennes rörelseförmåga hade kunnat förbättras genom fortsatt träning och kraftig viktnedgång. Vidare består det medicinska underlaget enligt Försäkringskassan till stor del av ombudets och B egen beskrivning av hennes sjukdoms besvär. Det saknas tillräckliga objektiva undersökningsfynd och det är delvis oklart i vilka delar läkarnas bedömningar bygger på faktiska observationer respektive B egen redogörelse.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser om assistansersättning framgår av Försäkrings­

kassans beslut.

Förvaltningsrättens bedömning

I målet är fråga om B har varaktiga fysiska funktionshinder som uppenbart inte beror på nonnalt åldrande samt är stora och förorsakar be­

tydande svårigheter i den dagliga livsföringen och dänned ett omfattande behov av stöd eller service. Frågan om varaktigheten är bland annat kopp-

3126-13

(10)

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I KARLSTAD DOM

2013-11-12

lad till hennes övervikt och vilka förbättringar som kan uppnås genom viktminskning. Kammarrätten i Göteborg har i dom den 15 februari 2006 i mål nr 4326-05 prövat motsvarande fråga och funnit att den personens funktionshinder inte går att bedöma som varaktigt, då det av utredningen i målet inte framgått att personen av medicinska skäl inte kan gå ner i vikt och inte heller framgått vilka insatser ror vik:tnedgång som har prövats eller vilken framtida rehabilitering som kan vara aktuell. Mot den bakgrunden finner rorvaltningsrätten att B funktionshinder som har koppling till övervikt inte kan bedömas som varaktiga.

Av B beskrivning i övrigt av sina funktionshinder framgår att hon är i det närmaste hjälplös och inte klarar sin personliga hygien, toalettbe­

sök, på- och avklädning, rorflyttningar, matintag m.m. Till viss del styrks detta av ADL-bedömning den 14 maj 2012 och 9 juli 20i3. Vidare framgår av intyg den 25 mars och 25 juni 2013 av överläkaren Birgitta Magnusson att B har skakningar i händer och armar i vila och vid aktion, vilket enligt intyget är kroniskt och inte kommer att förbättras. Även med beak­

tande av vad som framgår av ovan angivna och andra intyg finner förvalt- ningsrätten att de vid en samlad bedömning inte visar att B med kraftig viktminskning och fortsatt träning skulle ha sådan bristande funk­

tionsförmåga att hon tillhör personkretsen i 1

§

3 LSS. Exempelvis kan alla förflyttnings- och vissa rörlighetsmoment antas vara påverkade av hennes övervikt och en viktminskning skulle då i flera avseenden få stor betydelse.

Med hänvisning till vad som anförts och vad som framkommit i målet fin­

ner förvaltningsrätten att överklagandet ska avslås.

HUR MAN

ÖVERKLAGAR,

se bilaga 2 (DV 310411 B)

I avgörande

ef

har förutom f.d. lagmannen Hans-Erik Jonasson även deltagit tre nämnde

rp

än.

Sida 4 3126-13

References

Related documents

Enligt 9 § första stycket kameraövervakningslagen (2013:460) ska tillstånd till kameraövervakning ges om intresset av sådan övervakning väger tyngre än den enskildes intresse

Med hänsyn till att tingsrätten inte visat att området är särskilt brottsutsatt bedömer kammarrätten att tingsrättens intresse att få övervaka området inte heller om det sker

Frågan fil· därefter omB behov av hjälp för att tillgodose sina grundläggande behov anses vara av den omfattning som förutsätts för rätt till personlig

Enligt 6 § LASS ska assistansersättning beviljas för ett visst antal timmar per vecka, månad eller längre tid, dock längst sex månader, då den enskilde har behov av

halva, en rörelse som han senare inte kan göra mot drivringen på rullstolen. Detta kan bero på att axeln hamnar i ett annat läge eller att det är situa- tionsbundet. G

Försäkringskassan har inte ifrågasatt att M har ett stort funktionshinder som förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och dän' ned ett

Försäkringskassan anför i sitt yttrande den 25 januari 2011 att kassan vid- håller uppfattningen att M inte kan inräknas i person- kretsen enligt 1 § 3 lagen (1993:387) om

Nämnden för funktionshindrade menar dock att de medicinska underlagen inte styrker B uppgivna besvär och att de varaktiga diagnoser som hon har, sammantaget inte ger så stora