Reviderad 2019-01-10
2018 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2019 för Vårdgivare Broby Gård
Datum och ansvarig för innehållet
2019-02-26 Jeanette Winberg
2 Innehållsförteckning
Sammanfattning
Övergripande mål och strategier
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
Uppföljning genom egenkontroll
Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys
Informationssäkerhet
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter
Sammanställning och analys
Samverkan med patienter och närstående
Resultat
Övergripande mål och strategier för kommande år
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §
Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts.
3 Sammanfattning
Vardaga bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den
övervägande delen av insatser är enligt SoL
Där Vardaga har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas.
Under 2018 har vi på ett strukturerat sätt fokuserat på arbetet kring riskbedömningar för varje individ, både gällande nutrition, munhälsa, trycksår och fall samt riskbedömningar för patientens egen säkerhet relaterat till sjukdomsbild. Vi har fortsatt vårt arbete att arbeta aktivt med
avvikelsehanteringen. Medarbetarna uppmärksammades under olika mötesforum på vikten att dokumentera avvikelser, syftet med att dokumentera avvikelser och uppföljningsprocessen.
För att säkra verksamhetens patientsäkerhetsarbete så genomförs en gång per vecka s.k. team- möten. Där behandlas varje enskild patients behov av insatser och hjälpmedel. Syftet är att
säkerställa en god omvårdnad och ett funktionsbevarande förhållningssätt. Samverkan sker mellan omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut/sjukgymnast och undersköterskor. Alla insatser och förändringar dokumenteras i gällande journalföringssystem. Detta har samtliga medarbetare tillgång till. Stort fokus läggs på fallpreventiva åtgärder, måltisdsregistrering och viktkontroller.
Klagomål och synpunkter som inkommer till Broby Gård hanteras och bearbetas snarast. De som är berörda av avvikelsen får snabb återkoppling i händelsen. Blankett för klagomål lämnas till nyinflyttad patient/närstående/förvaltare/god man samt finns i närståendepärmen i entrén. Det finns även i entrén en låst brevlåda för vem som helst att inkomma med synpunkter. Om närstående inte vill lämna klagomålet till verksamheten finns Kundombudsmannen centralt i Ambea.
Arbetet med kvalitetssystemet Senior Alert går framåt. Samtliga boende är riskbedömda enligt de fyra olika verktygen dock har vi under året inte arbetat aktivt i Senior Alert.
De boende som är i behov av inkontinenshjälpmedel är registrerade i ”Guide” som hjälper sjuksköterskan att välja skydd utifrån individuella förutsättningar.
Alla patienter har genom ankomstsamtal vid inflytt samt löpande under vistelsen möjlighet att påverka sin vardag på de sätt de har möjlighet till. Alla patienter har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska som har det yttersta ansvaret för patienten och dess säkerhet.
Under 2018 har alla patienter en uppdaterad status, omvårdnadsplan samt riskbedömningar gällande fall, nutrition, trycksår och munhälsobedömningar genom bedömningsinstrumenten i Senior Alert. (se sid 3) Patientsäkerhetsarbetet är ständigt pågående och kommer under 2019 fortsätta att utvecklas för att patienter skall få en god, trygg och säker vård.
4 Sammanfattningen bör även innehålla hur informationssäkerheten har säkerställs i verksamheten utifrån den nya författningen HSLF-FS 2016:40 om journalföring och behandling av
personuppgifter i hälso- och sjukvården.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen.
Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är
ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten.
En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Vardaga har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet:
Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada
Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation
Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad.
Alla patienter där man finner en risk ska ha en hälsoplan upprättad med mål och åtgärder och den ska kontinuerligt följas upp och revideras
Alla patienter som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister som Senior Alert och BPSD (vid demens)
Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet och att alla som avlider på boendet, registreras i Palliativregistret.
Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Vardagas teammöten.
Säkerställ att de patienter som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt individuellt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning
Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person
Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess
Följa basal hygien i vård och omsorg
Funktionsbevarande synsätt i vardagen är ett viktigt ämne och är en grund att stå på i
medarbetarnas arbetsdag med kunderna. I verksamheten är vi överens om att vi stärker kundens identitet och självständighet i de dagliga aktiviteterna genom att låta kunden få utföra det han/hon kan själv kan så långt det går utan att uppgiften väcker ångest. Förutsättningen för detta är att skapa motivation och vilja till aktivitet och genom att möjliggöra vardagliga upplevelser av livsmod och lust. Detta gör vi i mötet mellan människor. Genom ett funktionsbevarande synsätt sätter vi kundens resurser och förmågor i centrum. Den primära uppgiften är att stärka identitet och självständighet i dagliga aktiviteter. Vi motiverar och uppmuntrar till fysisk och psykisk aktivitet i vardagens sysslor
5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet
VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål.
Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis.
Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens.
Verksamhetschefen (4 kap. 2§ hälso-och sjukvårdslagen (2017:30) samt hälso- och
sjukvårdsförordningen (2017:80) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens.
Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas.
Vårdgivaren (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada.
På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården, inneha anmälningsansvar och ansvarar utifrån patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 7 kap. 3§, patientsäkerhetslagen (2010:659) 3kap 3§, 5§, 6§,7§, i förekommande fall. Vårdgivaren har uppdaterat styrdokument utifrån nya
författningar kring utredning och anmälan av vårdskada. HSLF-FS 2017:40 och 41
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivare och lämnar vidare till anmälningsansvarig.
Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag.
Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder.
För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner.
Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata.
6 Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering
Verksamheten har kvalitetsråd en gång i månaden, där representanter för samtliga yrkeskategorier finns representerade. Avvikelser skrivs av alla medarbetare oavsett anställningsform.
Avvikelserna följs upp regelbundet av gruppchefer och verksamhetschefen på
enheten.Uppföljningen av avvikelserna dokumenteras i Q-maxit. En del avvikelser, sådana som är av en allvarligare karaktär eller sådant som man kan se har förekommit vid flera tillfällen förs vidare för uppföljning under kvalitetsråden. Representanterna på kvalitetsrådet återkopplar sedan till personalen på den egna avdelningen. All personal har möjlighet att läsa uppföljning av de avvikelserna som de själva har skrivit i Q-Maxit. Verksamhetschef har möjligheten att returnera en avvikelse till avvikelseskaparen för eventuellt ytterligare bearbetning av t.ex. åtgärder.
Åtgärder följs upp på avdelningarnas teammöten varannan vecka
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet.
Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder.
Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet.
Verksamheterna registrerar i kvalitetsregister där samtycke finns och i Palliativregistret. Samtliga verksamheter ska delta i PPM-studier. Riskbedömningar för trycksår, fall, nutrition, munhälsa och inkontinens görs i Senior Alert.
Vi arbetar ständigt med att utvärdera vårdbehovet och styr bemanningen efter det. Det innebär säkerställning av resurser där de bäst behövs under mera vårdkrävande perioder. Patienter under vård i livets slut eller vid nyinflyttningar berörs också av en vårdbehovsbaserad bemanning.
Nattsjuksköterska finns alltid att kalla in eller rådfråga under natten.
ICF som dokumentationsmodell används för hälso- och sjukvårdsdokumentationen.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2
Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet.
Checklistor och signeringslistor kontrolleras och följs upp en gång i månaden av omvårdnadsansvarig sjuksköterska.
Egenkontroll har genomförts två gånger under året. I maj var resultat 1,88 och i november 1,45.
Resultatet i egenkontrollen skapar förbättringsområden att arbeta med. Förbättringsområden som identifierades är registrering i Senior Alert och andra kvalitetsregister, dokumentation,
läkemedelshantering och uppföljning från tidigare egenkontroll.
7 Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3
Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse
Sjuksköterskorna på Broby Gård har ett eget medicinskt ansvar, vilket innebär att de i varje situation ska kunna bedöma och avgöra när läkare behöver rådfrågas eller tillkallas. Läkaren ska vidta de åtgärder som patientens tillstånd kräver och sjuksköterskan bestämmer med patientens medgivande samt vid vissa tillfällen närståendes medverkan vilka vård- och behandlingsinsatser som ska ske. Det ligger sedan på Broby Gårds hälso- och
sjukvårdspersonal att utifrån sitt medicinska ansvar följa de ordinationer som läkaren meddelat för att ge patienten en god och säker vård
Samverkan mellan läkarorganisation och verksamheten sker två gånger per år samt mellan läkare och verksamhetschef minst en gång i månaden.
Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten
På Broby Gård finns ett samarbete med ett 15-tal kommuner och stadsdelar som löpande följer upp kvalitet och säkerhet i verksamheten utifrån individavtal, ram-avtal och LOV-avtal.
Varje placerande kommun och stadsdelsförvaltning ansvarar för att följa upp de personer som de placerat på Broby Gård. För detta sker regelbundna uppföljningar av avtal samt
gemensamma vårdplaneringar vid statusförändringar. Synpunkter och klagomål hanteras alltid med full insyn av uppdragsgivare.
Det har av verksamhetschef skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit till respektive uppdragsgivare
Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten
Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga
uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer.
Varannan vecka hålls teammöte där teamet (ssk, rehab och omvårdnadspersonal) träffas och tar upp aktuella händelser, följer upp avvikelser samt gör riskbedömningar.
Genom dokumentationssystemet används även en rapportfunktion mellan hälso- och
sjukvårdspersonal och omsorgspersonal, där samtliga yrkesgrupper håller sig informerade om förändringar kring patienten.
8 Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
På Broby Gård förs ett aktivt arbete för att på ett tidigt stadium uppmärksamma risker och brister som skulle kunna leda till vård-skador. Alla yrkesgrupper arbetar aktivt med
förbättringsärenden/förbättringsområden enligt vårt kvalitetsledningssystem, samtliga avvikelser får uppföljning och leder till förbättringsarbete på enheten. Hälso- och sjukvårdspersonal
uppdaterar kontinuerligt rutiner utifrån detta arbete. Det sker också ett systematiskt arbete med riskanalyser, konsekvensbedömningar och handlingsplaner vid risk för vård-skada.
Informationssäkerhet
HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§
Vårdgivaren har en IT- policy och en informationssäkerhetspolicy som beskriver de regler och rutiner kring information som gäller för alla medarbetare i Ambea/Vardaga . Ambea/Vardaga är ett företag med erfarenhet av att hantera personuppgifter i olika typer av system.
Personuppgiftsansvarig ansvarar för att Dataskyddsförordningens (GDPR) bestämmelser efterlevs. Samtycke inhämtas vid registerhållning och driftsleverantören, Britt, säkerställer att informationen är säkrad och ej kan missbrukas. Allting är anpassat i enlighet med GDPR.
Logganalyser genomförs av IT- avdelningen minst en gång per år utifrån syfte att gallra. Intern revision leds av dataskyddsombudet och vid misstanke om intrång genomförs
logganalyser/spårning. Ambea/Vardaga arbetar aktivt för att minimera risk för informationssäkerheten.
Vardaga har styrande dokument för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Genom att följa styrdokument för egenkontroll och loggkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentation säkrar verksamheten informationen.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 2011:9 5 kap. 4§
Rapportering av händelser/ Avvikelser
Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet.
Alla medarbetare har kunskap om hur Broby Gårds rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När avvikelsen bedöms allvarlig rapporteras detta direkt till verksamhetschefen eskaleras automatiskt upp i organisationen till de funktioner som behöver bli underrättade. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse informeras även med MAS/kvalitets-utvecklare.
På Broby Gård arbetar samtliga personal aktivt i avvikelsesystemet. Verksamhetschefen har utbildat ledningsgruppen och personalen i detta. Varje yrkeskategori har personer utsedda som
9 ansvariga för att se att avvikelser hanteras och följs upp skyndsamt, och att berörda personer får information om det inträffade.
Hantering av klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål.
Alla medarbetare har kunskap om Vardagas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och
förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschefen och legitimerade
medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart.
Vid synpunkter och klagomål på Broby Gård informeras alltid verksamhetschef.
Verksamhetschef eller gruppchef tar genast en kontakt med den person som framfört klagomålet och kommer överens om hur frågan ska hanteras. Vid behov informeras även uppdragsgivaren och MAS/kvalitetsutvecklaren. Utifrån hur man tillsammans kommer överens om att hantera frågan följs ärendet sedan upp med den person som framfört synpunkten. Synpunkter och klagomål leder alltid till förbättringsärenden enligt vårt kvalitetsledningssystem
Sammanställning och analys
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6§
Antalet synpunkter och klagomål har under åren varit ungefär 10 stycken per år. De flesta klagomål gäller omhändertagande och omvårdnad på korttidsavdelningen. Analysen av de klagåmål som uppkommit under 2018 hade kunnat förebyggas av bättre kommunikation med närstående för att fånga upp deras förväntingar på vistelsen. Det förebyggande arbetet fortsätter under 2019. Korttidsavdelningen ska under Q2 stängas.
Antalet avvikelser har under året minskat. Detta troligen beroende på en stor personalomsättning och där med benägenheten att skriva avvikelser har minskat.
Vi har under året fått tillbaka ett svar från IVO gällande en avvikelser från 2017. Föreslagna åtgärder är implementerade
10 Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Samverkan med patient och närstående
Verksamheten arbetar med boende- och närståenderåd. Närståenderådet leds av
verksamhetschefen och rådet träffas minst två gånger per år. Dessutom sker kontinuerligt närståendeträffar.
Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende.
Vardaga har etablerad samverkan med pensionärs-organisationer samt andra intresseorganisationer.
Broby Gård bjuder gärna in närstående till alla aktiviteter, fikastunder och större fester. De får vara så delaktiga som de själva önskar. I samband med inflyttning går vi igenom med den boende och dennes närstående vilka förväntningar och tankar som finns
Broby Gård har för avsikt att arbeta med regelbundna närståenderåd. Årets två närståendeträffar dit alla närstående bjuds in till leds av verksamhetschefen, och hela ledningsgruppen finns då representerad. Verksamhetschefen finns lätt tillgänglig i verksamheten och har en god kommunikation med många närstående.
För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patienter och närstående.
På Broby Gård bjuds närstående in att vara så delaktiga i verksamheten som de själva och patienten vill. I samband med inflyttning går vi igenom med den boende och dennes närstående vilka förväntningar och tankar som finns. Det görs också en plan för hur delaktighet och information mellan parterna ska hanteras och hur kontakterna ska följas upp. Det sker en kontinuerilig kontakt med företrädare för den boende om boendemiljö, hälso-och sjukvård och övriga områden som rör den boendes hälsa.
11 Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit.
Resultat 2018
Område: Mål:
Ge en säker och högkvalitativ hälso- och sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL
Strukturmått:
Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning
Processmått:
Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning
Resultatmått:
Andel (%) av rappoerterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår.
Måluppfyllelse:
Resultat kopplat till målet
Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn.
Rutiner och styrdokument för fallprevention Avvikelsehantering Kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och fallskador
Riskbedömning Dowton Fallriskbedömning av fysioterapeut.
Teamöte
Antal fall 59 Ingen skada 72%
Smärta 5%
Fraktur 3,3%
Sårskada 15%
Skada 3,3%
Andelen frakturer är fortsatt lågt.
Samtliga boende är riskbedömnda och har planer.
Basal hygien i vård och
omsorg
Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument
Rutiner och
styrdokument för basal hygien i vård och omsorg
Kompetens hos all personal
Handledning/utbild ning
Utbildning Självskattning Hygienrond Hygienråd
Ingen avvikelse för basal hygen
Självskattningen har inte utförts enligt rutin.
Insatser är insatta för att öka kunskap
12
Självskattning av följsamheten
Rapporterings- skyldighet
Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och styrdokument
Rutiner och styrdokument för hantering av händelser.
Genomgång av rutiner på APT
Ubildning vid introduktion Kvalitetsråd
92 avvikelser hällande hälso och sjukvård under året
Genom ett aktivt arbete i
kvalitetsråd och genom
handledning kan antalet
rapporterade avvikelser öka.
Läkemedels- hantering och
delegerings- processen
Att medarbetare:
kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt
En säker läkemedelshanter ing
Korrekt
delegeringsförfarande av leg personal
Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen
Webutbildning i lkm 30 rapporterade avvikelser
Utebliven dos: 22%
Fel i iordnings: 3%
Extern: 3%
Dubbel dos: 10%
Utebliven sign 10%
Samtliga delegeringar är aktuella och uppdaterade. Inga allvarliga avvikelser gällande
läkemedelshanteri ng.
Trycksår Inga nya trycksår uppkomna i verksamhet30 en
Rutiner och riktlinjer för risk- och
preventionsbedömn ing
Utbildning i sårvård
Samverkan vid teammöte
Riskbedömning Norton Omvårdnadsplan Utbildning och handledning
Teammöten varannan vecka
Ingen avvikelse för trycksår
Aktivt arbete med omvårdnadsinsatse r och
tryckavlastande hjälpmedel.
Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt
dokumentation
Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar Handledning/utbildning
Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller
Logggkontroller en gång i månaden
Egenkontroll två gånger per år.
Checklista
100% av boende har aktuella hälsostatus¨
Dokumentationen sker enligt ICF.
Hälsoplaner finns men behöve utvecklas,
Vård i livets slut En ökad kompetens gällande vård i livets slut för att säkra den boendes sista tid.
Dokumentera i en hälsoplan/NVP
Rutiner och riktlinjer för vård i livets slut Utbildning för leg.
Personal och palliativa ombud
Använd palliativa registret
Smärtskattning Checklista vård i livets slut.
100 % är registrerade i palliativa registret.
Palliativa registret används för registrering men ej för
verksamhetsutveck ling. Paliativa ombud behöver utbildas för att öka kunskapen om palliativ vård.
13
MNA (kost/
nutrition/vikt)
Alla patienter ska ha en dokumenterad MNA bedömning Nyinflyttade patienter ska bedömas inom tre dygn
Rutiner och riktlinjer för risk- och
preventionsbedömning Kompetens hos hälso- och sjukvårds- och övrig personal.
Handledning/utbildning i klinisk nutrition
Riskbedömning MNA Kost och
näringsregistrering Viktkontroll
100 % av boende blir bedömnda vid inflyttning, 100 % av boende med undernäring eller risk för undernäring har hälsoplan.
Ytterligare förbättring av näringsberikning behövs. Samtliga boende ska ha hälsoplan för nutrition, även utan att risk föreligger.
Munhälsa Alla patienter ska erbjudas en god munvård
Följa rutiner och riktlinjer för risk- och
preventionsbedömning Dokumentera i Senior Alert ROAG
Handledning och utbildning i munvård
ROAG
Munnhälsobedömning Hälsoplaner
Utbildning av munnhälsa
70 % av boende har vårdplan för munhälsa.
Blivit nominierade av oralcare för god munhälsovård
Utbildning av ROAG behövs till sjuksköterskor.
Medarbetarna behöver utbildning i munnhälsa,
Inkontinens Alla som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av sjuksköterska med förskrivningsrätt
Följa styrdokument och riktlinje
Läckagemätning Avvikelseregistrering Utbildning
50 % av boende har hälsoplan för inkontinens
SSK med
förskrivningsrätt är anställd och arbete för att individuellt utprova skydd pågår.
Samtycke till att registreras i kvalitetsregister
Alla som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister
Följa styrdokument och riktlinje
Samtycke vid inskrivning Info vid vårdplanring
100% har lämnat samtycke
Boende är registerade i register.
Samarbete och intern kommunikation
Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring
Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och
informationsöverföring Teammöten för att skapa forum för information delning och samarbete
APT en gång i månaden Råd en gång i månaden Medarbetarsamtal tre om året
Teammötetn varannan vecka/avd
Följsamheten att läsa dokumentation i början av
arbetspasset är låg.
Muntlig rapport vanligast
Rutiner för att läsa information ska förtydligas och bli känd av all medarbetar. Mobil dokumentation och digital signering ska införas
14
Patientsäkerhetsplan 2019 för verksamheten Broby Gård
Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem.
Vardagas verksamheter ska under 2019 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i:
Vårgivarens områden för ökad patientsäkerhet Verksamhetens mål för 2019 och metod för att uppnå målen
Risk och preventionsbedömningar – alla patienterska ha en risk och preventionsbedömning gjord i
samband med inflytt och över tid (minst var 6e månad)
Teammöten ska användas för att hela teamet ska vara involverade i riskbedömningar.
HSLpersonal samt GC medverkar och styr mötet.
Vårdplaner ska finnas även om inte risk finns för att följa åtgärder för att bibehålla att ingen risk finns.
Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende
Öka aktiviteten i kvalitetsråden genom engagerade medarbetaer. SSK och LG ska samarbeta tätt så medarbetarna känner trygghet.
Fallförebyggande arbete Nollvision för fall genom ett aktivt arbetet i teamet och i samarbete med närstående.
Basala hygienrutiner – All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg
Utse hygienombud . Täta självskattningar och genomgång på möten. Hygien som fokus område under våren.
Dokumentation – Alla patienterska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation (utifrån ICF där det finns i systemet)
Samtliga boende ska ha uppdaterade status och aktiva och levande planer. Detta ska ske genom utbildning av sjuksköterska och utse dokumentstödjare i verksamheten. Införa mobil dokumentation.
Läkemedel- och delegeringsprocessen – Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess
Nollvision för läkemedelsavvikelser. Införa
”medview” som arbetsmetod. Införa digital signering för läkemedel.
Minska läkemedelsavvikelser Infra digital signering. Fördjupad utbildning av medarbetare i läkemedelsgivning.
Rapportering av händelser – Vårdskada Tydliggöra rutiner. Aktivt kvalitetsarbete genom kvalitetsombud på avdelningarna.
Vård i livets slut – Alla som avlider i våra
verksamheter ska ha den optimala sista tiden. Arbeta för att ha palliativa ombud i verksamheten.
Alla boende ska få den vård de önskar i livets slut. Införa palliativa ombud under hösten.
Lägg hela planen i Förbättringsloggen och dokumentera allt förbättringsarbete där.
