Programutvärdering av det Naturvetenskapliga programmet 2009-2010

(1)

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Naturvetenskap

Arbetsrapport

December 2010

Gunilla Carlsson

Programutvärdering av det Naturvetenskapliga

programmet 2009-2010

(2)

(3)

Gunilla Carlsson

Programutvärdering av det Naturvetenskapliga

programmet 2009-2010

Arbetsrapport

December 2010

(4)

Gunilla Carlsson. Programutvärdering av det Naturvetenskapliga programmet 2009-2010

Arbetsrapport 2010

Karlstads universitet

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Naturvetenskap

651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 vx www.kau.se

Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2010

(5)

1

Innehåll

Förord……… 3

Sammanfattning………4

Bakgrund……….. 5

Historik………. 6

Intressant statistik för programutvärderingen……… 7

Sökstatistik till Naturvetenskapligt program…………...………. 7

Uttagna examina inom fysik, kemi och matematik………. 7

Registrerade på examensarbeten inom fysik, kemi och Matematik……… 8

Arbetsmarknad för fysiker, kemister och matematiker……. 9

Framtidsutsikter, Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2014..………. 9

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden……….. 9

Yrkeskompassen………. 9

Naturvetarnas Arbetsmarknadsanalyserna för 2009………. 10

Etableringen på arbetsmarknaden – examinerade 2005/2006….10 Enkätundersökning 2009, alumner………. 11

Genomförande……… 11

Redovisning av enkätresultat………. 11

Uppföljning av alumniundersökning, intervjuer……… 22

Enkätundersökning 2010, programstudenter………. 24

Genomförande………. 24

Redovisning av enkätresultat………. 24

Uppföljning av programmets avhopp………. 31

Jämförelse mellan enkätundersökningarna……… 32

Referenser………. 34

Bilaga 1. Registrerade på examensarbeten ht00 - vt09…….. 35

Bilaga 2. Enkät till alumner………. 36

Bilaga 3. Sammanställning råvärden, alumnienkät 2009….. 38

Bilaga 4. Nuvarande befattningar, alumner………... 47

Bilaga 5. Nuvarande arbetsgivare, alumner………48

Bilaga 6. Enkät till programstudenter………. 49

Bilaga 7. Sammanställning råvärden, programstudent- enkät, 2010………. 51

(6)

2

(7)

3

Förord

Denna rapport är en del av kvalitetsarbetet vid Fakulteten för teknik och naturvetenskap.

Fakultetsnämnden beviljade 2008 pengar till en programutvärdering. Den här rapporten innehåller resultaten från två enkätundersökningar av det

naturvetenskapliga programmet, en till alumner och en till programstudenter.

Efter enkätundersökningarna genomfördes intervjuer av alumner. Intervjuer av studenter som avbrutit sina studier på programmet genomfördes också.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla som varit delaktiga i projektet:

- Alla grupper och personer som varit delaktiga i diskussionerna inför enkätundersökningarna, eller på annat sätt varit delaktiga i

programutvärderingen.

- Alla före detta studenter och nuvarande studenter som svarat på enkäten, utan er hade denna rapport inte varit möjlig.

Karlstad i september 2010 Gunilla Carlsson

Programledare för det Naturvetenskapliga programmet

(8)

4

Sammanfattning

Enkätundersökningen som vände sig till alumner visade att:

- Magisterexamen var den vanligaste examen bland alumnerna.

- De flesta studenter fick ett arbete som var direkt relevant för de studier de bedrivit.

- 10 % hade gått vidare till forskarutbildning.

- Det visade sig att det alumnerna saknade mest i sin utbildning var informationssökning, projektplanering samt muntlig presentation.

Intervjuer av alumner gav information om vad som bidragit till deras första jobb efter utbildningen. Det visade sig att examensarbetet var oerhört viktigt för första jobbet.

Enkätundersökningen som vände sig till programstudenter visade att:

- Studenterna tror att de inte kommer att få tillräckliga kunskaper i informationssökning och projektplanering, och att de kommer att sakna laborationsvana samt vana från att tolka experimentella resultat i sin utbildning.

Intervjuer av studenter som avbrutit sina studier på det Naturvetenskapliga programmet vid Karlstads universitet visade att många av dem upplevde studierna för krävande. Andra orsaker till avbrott var byte av studieort, byte av studieinriktning eller att man helt enkelt hellre ville ut i arbetslivet.

En jämförelse mellan de två enkätundersökningarna visade att det som

alumnerna ansåg sig sakna i sin utbildning är det som dagens studenter befarar att de kommer att sakna när de kommer ut i arbetslivet. Projektplanering samt informationssökning var moment som lyftes fram.

(9)

5

Bakgrund

Hösten 2008 beviljade Fakultetsnämnden vid Fakulteten för teknik och naturvetenskap pengar för en programutvärdering av Naturvetenskapligt program. Programutvärderingen planerades bestå av en alumniundersökning samt en programuppföljning.

Målet med alumniundersökningen var att undersöka hur studenter från det naturvetenskapliga programmet klarat sig i arbetslivet efter avslutade studier, samt hur de upplevt sina studier i relation till vad man visade sig behöva ute i arbetslivet.

Målet med programuppföljningen var att se hur dagens studenter upplever sin utbildning, och hur de tror att den kommer att stå sig mot arbetslivets

önskemål. Vissa frågor var utformade för att kunna jämföras med alumniundersökningen.

- Genom en alumniundersökning kan man få fram före detta studenters syn på sin utbildning en tid efter avslutade studier. En sådan undersökning kan ligga till grund för omarbetning av programmet. Omarbetningen kan vara på programnivå eller på kursnivå.

En alumniundersökning ger också svar på frågan: Var hamnar våra studenter efter avslutad utbildning?

- Genom en programuppföljning kan man få fram vad dagens studenter anser om sin utbildning. En programuppföljning kan leda till kvalitetshöjande åtgärder på programmet som helhet eller på kursnivå.

- Genom kursvärderingar kan man följa upp hur en kurs har upplevts av studenter, den efterföljande kursanalysen är ett dokument som gör att det kontinuerliga kvalitetsarbetet på kursnivå drivs framåt. I denna

undersökning har vi inte studerat kursanalyser inom Naturvetenskapligt program.

Förebilder för alumniundersökningen var alumniundersökningar som genomförts vid Stockholms universitet 2007 [1] samt vid Lunds universitet 2008 [2].

Vid Karlstads universitet har Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT har genomfört alumniundersökning under 2008 och 2009 [3].

(10)

6

Historik

Högskolan i Karlstad startade sin verksamhet 1977, efter att under 10 år varit en universitetsfilial till Göteborgs universitet. Redan under det första

verksamhetsåret startades utbildning i naturvetenskap. Det var den treåriga KemiEkonomi-linjen. Bara några år senare blev utbildningen fyraårig, och intag till utbildningen gjordes fram till 2000.

1977 startades en utbildning som kombinerade matematik och ekonomi – MatematikEkonomi-linjen. Den utbildningen finns kvar än idag.

1993 startades en utbildning där kemi eller biologi kunde kombineras med miljö, media eller juridik. Det blev en populär utbildning som fanns kvar med intag fram till och med 2001.

1995 tillkom ett program i Materialfysik, efter några år omdöpt till Fysik.

Under 2002 startade fem nya program inom det naturvetenskapliga området.

Studenterna kunde välja mellan biologi, miljövetenskap, geovetenskap, fysik, kemi eller matematik som huvudämne. Oavsett val startades utbildningen med en gemensam termin. Det geovetenskapliga programmet lades dock ner redan 2004. Från och med 2005 fördes programmen samman till två, ett för biologi och miljö och ett för kemi, fysik och matematik. Inför 2007 ändrades såväl behörighetsvillkor som programinnehåll för den miljövetenskapliga

utbildningen så genomgripande att Biologi och Miljövetenskap åter blivit egna program, och att det senare numera mer är att betrakta som ett

samhällsvetenskapligt program.

För studenter antagna mellan ht1993 och ht 2006 kallades utbildningarna program, och man tog en kandidat eller magisterexamen i sitt huvudämne.

Sedan 2007-07-01 gäller en ny högskoleförordning, alla tar en kandidatexamen på grundläggande nivå efter 3 år. Därefter kan man fortsätta sina studier på avancerad nivå. Ett år för en magisterexamen och två år för en masterexamen.

Med den historiken är det svårt att göra en uppföljning av de som gått

naturvetenskapligt program. Istället har vi här valt att se vad som hänt med de studenter som varit registrerade på ett examensarbete i fysik, kemi eller

matematik under tiden 2000 – 2009. Detta redovisas i alumniundersökningen.

(11)

7

Intressant statistik för programutvärderingen

Sökstatistik till Naturvetenskapligt program

Under de år som det Naturvetenskapliga programmet har funnits i sin

nuvarande form har söktrycket till utbildningen varit lågt. I tabell 1 finns siffror för programmet totalt, bred ingång, samt för de tre utgångarna (fysik, kemi och matematik).

Under de tre sista åren har söktrycket ökat, från 8 förstahandssökande 2008 till 12 förstahandssökande 2010, Tabell 1. Den utgång som ökat mest är fysik, vilket skulle kunna ha en koppling till de arbetsmarknadsundersökningar som gjorts – det kommer att vara brist på fysiker 2014.

Det måste genomföras fortsatt rekryteringsarbete, för att öka ungdomars intresse för naturvetenskapliga ämnen. Det gäller inte bara i vårt

upptagningsområde, söksiffrorna till landets övriga lärosäten är också låga.

Tabell 1. Förstahandssökande och registrerade på det Naturvetenskapliga programmet vid Karlstads universitet 2006-2010.

Uttagna examina inom fysik, kemi och matematik

Under de år som redovisas i Tabell 2 ser man tydligt att magisterexamen varit den vanligaste examenstypen för våra studenter inom fysik, kemi och

matematik. Den nya högskolereformen kommer att ändra på det. Alla kommer att ta en kandidatexamen på grundläggande nivå, därefter kan man fortsätta på avancerad nivå. Examensarbetet för kandidatexamen omfattar vanligtvis 10 veckor (15 hp), för en magisterexamen är omfattningen vanligtvis den dubbla, 20 veckor (30 hp). Det gör att examensstatistiken kommer att se annorlunda ut de kommande åren. De första som antogs enligt nya förordningen kan ta sin kandidatexamen under 2010.

1:a hands sökande Ht 06 Ht 07 Ht 08 Ht 09 Ht10

Bred 2 2 2 2 3

Fysik 3 1 1 4 6

Kemi 1 0 1 1 2

Matematik 2 5 4 3 1

Summa 8 8 8 10 12

Registrerade 6 9 8 11

(12)

8

Tabell 2. Antal personer som tagit en examen i fysik, kemi eller matematik under åren 2000-2009.

Typ av

examen 2000-01-01 till och med

2003-12-31

2004-01-01 till och med 2007-12-31

2008-01-01 till och med 2009-12-31

Totalt

Fysik Magister 3 4 2 9

Kandidat 3 1 1 5

Kemi Magister 106 45 11 162

Kandidat 3 0 2 5

Matematik Magister 4 10 4 18

Kandidat 5 3 2 10

Registrerade på examensarbeten inom fysik, kemi och matematik Det är också intressant att veta hur många studenter som varit registrerade på ett examensarbete under perioden ht00 till vt09. I bilaga 1 finns all information om registrering på examens arbeten för perioden redovisade, totalt 302

registreringar. I tabell 3 redovisas en sammanställning från Bilaga 1.

Tabell 3. Antal personer som varit registrerade på examensarbeten i fysik, kemi eller matematik under perioden ht00-vt09.

Examensarbete för

magisterexamen (30 hp) Examensarbete för kandidatexamen (15 hp)

Fysik 24 24

Kemi 129 9

Matematik 44 72

Vi kan se en klar skillnad mellan de olika ämnen som finns med i rapporten.

Inom ämnet kemi har det varit vanligast att göra ett examensarbete för en magisterexamen. För matematikämnet är förhållandet det omvända, fler studenter har varit registrerade på kandidatarbete än på magisterarbete. För fysikämnet ser vi att lika många varit registrerade på kandidatarbete som på magisterarbete.

(13)

9

Arbetsmarknad för fysiker, kemister och matematiker

Prognoser för arbetsmarknaden presenteras kontinuerligt. Fem sådana

undersökningar presenteras. Här redovisas vad som gäller för fysiker, kemister och matematiker.

Framtidsutsikter, Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2014. November 2009.

Fysik: Balans på arbetsmarknaden idag, men 2014 tror man det kommer att vara brist på arbetskraft. Det är de sjunkande söksiffrorna till fysikutbildningar som ligger till grund för prognosen.

Kemi: Det är balans på arbetsmarknaden idag, och det kommer det också att vara 2014. Efterfrågan på kemisk kompetens ökar på arbetsmarknaden, delvis beroende av det regelverk som finns runt kemiska produkter.

Matematik: Det är idag en balans av matematiker på arbetsmarknaden och balansen förutspås bestå även om fem år. En matematiker kan jobba inom många olika branscher, att kombinera matematik med ett annat ämne ger en ökad arbetsmarknad [4].

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden (Högskoleverket Rapport 2010:1 R)

Naturvetare: Här räknar man in biologi, datavetenskap, farmaci, geovetenskap, fysik, kemi, lant- och skogsbruk samt matematik. Det årliga antalet examinerade beräknas öka till knappt 2200. Det årliga tillskottet av examinerade är större än rekryteringsbehovet. Detta gäller gruppen som helhet. Det beräknas uppstå en brist på fysiker, medan kemister har balans på arbetsmarknaden. För övriga grupper väntas ett visst överskott [5].

Yrkeskompassen (Arbetsförmedlingen) 20100419

Fysik: Det kommande året väntas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på fysiker. Antalet lediga platser inom yrkesgruppen fysiker och astronomer har minskat kraftigt i Sverige det senaste året, samtidigt har antalet arbetslösa öka.

Kemi: Bedömningen är att det blir hård konkurrens om jobben det kommande året. Även på fem till tio års sikt är bedömningen att kemister möts av en mindre god arbetsmarknad. Arbetslösheten bland kemister är i nivå med den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige.

Det fanns ingen information om matematiker på Yrkeskompassen [6].

(14)

10

Naturvetarna Arbetsmarknadsanalyserna för 2009:

Fysik: Det har utbildats färre fysiker under senare år samtidigt som efterfrågan har ökat. Arbetsmarknaden varierar beroende på vilken del av fysiken man har specialiserat sig på [7].

Kemi: Arbetsmarknaden är i stort sett i balans för kemister idag.

Arbetsmarknaden varierar med de olika specialiseringarna inom kemiämnet.

Efterfrågan på kemisk kompetens tenderar generellt att öka på arbetsmarknaden [8].

Matematik: När det gäller matematiker har arbetsmarknaden förbättrats under senare år. Matematiker arbetar inom många olika arbetsområden. De kan exempelvis arbeta med data, system- och programutveckling, undervisning och pedagogiskt arbete är också vanligt liksom projektledning och olika typer av rådgivande arbete [9].

Etableringen på arbetsmarknaden – examinerade 2005/2006 Högskoleverket publicerade 2009 en rapport som beskriver hur de som examinerades 2005/2006 etablerat sig på arbetsmarknaden. Siffrorna är framtagna under november månad 2007 [10].

Resultatet för naturvetare som grupp är:

- 64 % av det studenter som tagit en magisterexamen med ämnesdjup var etablerade. Av dessa var 12 % verksamma som ingenjörer eller tekniker.

- 60 % av de studenter som tagit en kandidatexamen var etablerade. Av dessa var 12 % verksamma som miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

- 72 % av de studenter som tagit en magisterexamen med ämnesbredd var etablerade. Av dessa var 35 % verksamma som miljö- och

hälsoskyddsinspektörer.

(15)

11

Enkätundersökning 2009, alumner

Den första delen av programutvärderingen var en alumniundersökning som genomfördes under 2009.

Genomförande

Studien omfattar de studenter som under perioden ht00 - vt09 varit registrerade på ett examensarbete inom kemi, fysik eller matematik. Det antal studenter som fanns i universitetets LADOK-system var 302, se Bilaga 1.

Adresserna hämtades den 7 april 2009 ut LADOK-systemet. Databasen uppdaterades 2009-02-10.

Personer som saknade adress eller hade adresser i utlandet har uteslutits, 270 brev skickades ut. 24 brev kom tillbaka då adressaten var okänd.

24 april skickades enkäten ut, svaren skulle vara oss tillhanda senast 22 maj.

Det fanns två sätt att svara på enkäten:

1. Att fylla i pappersenkäten och skicka tillbaka i det portofria kuvertet.

2. Att gå in på webben och fylla i enkäten.

De flesta alumnerna valde att svara på pappersenkäten.

En påminnelse skickades ut den 12 maj.

Svarsfrekvensen var 39 %. Ingen bortfallsanalys gjordes.

Enkäten finns med som Bilaga 2. Enkätsvaren finns redovisade i tabeller i Bilaga 3. Här i rapporten redovisas ett urval av svaren.

Redovisning av enkätresultat, uppdelat enligt frågeformuläret.

Fråga 1

Totalt var det 96 personer som besvarade enkäten, 53 % kvinnor och 47 % män, tre personer hade inte angivit kön. Inom ämnet fysik kan man se en mycket klar övervikt av män, även matematik har en övervikt av män. Det omvända gäller för kemi där man kan se att andelen kvinnor är större än andelen män.

Tabell 4. Fördelningen mellan kvinnor och män fördelat enligt enkätens kategorier.

Svars-

alternativ Alla % Fysik % Kemi % Mate- matik %

1 Kvinna 49 52,7 1 11,1 37 64,9 8 34,8

2 Man 44 47,3 8 88,9 20 35,1 15 65,2

Total 93 100,0 9 100,0 57 100,0 23 100,0

obesvarade 3 0 1 1

(16)

12

Fråga 2 och Fråga 3

Vilket år påbörjade du dina studier?

Vilket år avslutade du dina studier?

Det gick inte att analysera svaren på ett bra sätt.

Fråga 4

Av de som besvarade enkäten hade 60 % haft kemi som huvudämne, 25 % matematik, 10 % fysik, och 5 % angav annat ämne.

Fråga 5

Vi hade valt att skicka ut enkäten till studenter som varit registrerade på

examensarbeten under tiden ht00 till vt09, en intressant fråga var om studenten hade tagit ut en examen. Av de 93 som svarade hade 81 % tagit en

magisterexamen, 3 % tagit en kandidatexamen, 2 % tagit någon annan typ av examen och 13 % hade inte tagit någon examen. Man kunde se en tendens att det var vanligare att ta en kandidatexamen inom ämnet matematik än inom fysik eller kemi.

Fråga 6

Arbetssituationen efter studierna.

- Under det första året efter avslutade studier hade 56 % fått ett för utbildningen relevant jobb. 14,6% hade fått jobb, men det var inte direkt relevant med avseende på deras utbildning. 10,4% hade gått vidare till forskarutbildning medan 6,4% fortsatt med andra studier. 14,6% var arbetssökande.

- Under de två följande åren sjönk andelen arbetssökande till 5,2%. I övrigt kunde man inte se någon större skillnad för intervallet 1-3 år efter avslutade studier eller för intervallet 3 år och framåt i tiden.

Anmärkning: Man kunde se på enkätsvaren att man ibland inte fyllt i för alla de tre tidsintervallen som fanns angivna i enkäten. Det kan bland annat bero på:

1. Det har inte gått så lång tid sedan avslutade studier.

2. Arbetssituationen var densamma som för intervallet 0-1 år, och då fyllde man inte i något för de två senare tidsintervallen.

(17)

13 Nuvarande befattning, ett urval presenterade i bokstavsordning. Samtliga svar finns i Bilaga 4.

Fysik:

Doktorand Ingenjör Lärare Student

Kemi:

Analytisk kemist Doktorand

Laboratorieingenjör Lärare

Research scientist

Matematik:

Biostatistiker Lärare Student

Utvecklingsingenjör

Fråga 8

Nuvarande arbetsgivare, ett urval presenterade i bokstavsordning. Samtliga svar finns i Bilaga 5.

Fysik:

CSN Karlstads kommun Relacom

Stockholms universitet

Kemi:

Astra Zeneca

Cambrex Karlskoga AB Karlstads universitet SAKAB

Matematik:

Gymnasier i olika kommuner Karlstads universitet

KTH

Rolls-Royce AB

Vad jag lärde mig under utbildningen - och hur viktigt det var att kunna i arbetslivet.

Förklaring av diagram:

- Enheten på alla y-axlar är %.

- Den första stapeln, som är mörkgrå, visar vad man kände att man kunde efter avslutade studier.

Från 1: kunde mycket lite Till 6: kunde det mesta

- Den andra stapeln, som är ljusgrå, visar hur viktiga dessa kunskaper var när man kom ut i arbetslivet.

Från 1: inte viktigt alls Till 6: mycket viktigt - Benämning av diagram:

alla, redovisning av alla alumners svar

fysik, kemi respektive matematik, svaren är uppdelade efter huvudämne

(18)

Informationssökning

I dagens samhälle är det viktigt att vara utbildad inom och ha erfarenhet av informationssökning. Sammanställningen över alla tre ämnen visar att våra tidigare studenter inte känner att de lärde nog mycket i förhållande till vad man behövde ute i arbetslivet, Diagram 1.a. Det var tydligast för kemi och

matematik, Diagram 1.c och 1.d. Fysikstudenterna var mer nöjda med den delen av sin utbildning, Diagram 1.b.

Diagram 1.a: Informationssökning, alla

En klar förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger.

Alumnerna hade inte lärt sig tillräckligt inom området under studietiden.

Diagram 1.b: Informationssökning, fysik En svag förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger.

Diagram 1.c: Informationssökning, kemi

Diagram 1.d: Informationssökning, matematik En klar förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger.

Teoretiska kunskaper

Den teoretiska kunskapen är grunden inom naturvetenskaplig utbildning, från den byggs de praktiska momenten i utbildningen upp. De allra flesta kände att de teoretiska kunskaperna var bra efter avslutad utbildning, Diagram 2. De något högre ljusgrå staplarna till höger i diagrammet visar att det alltid finns bitar som man behöver repetera eller lära sig vad gäller teoretiska kunskaper när man kommer ut i arbetslivet.

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(19)

Diagram 2: Teoretiska kunskaper, alla

Alumnerna ansåg att de fått tillräcklig kunskap inom området under studietiden.

Projektplanering

På många företag jobbar man idag i projektform, att kunna driva ett projekt eller att aktivt delta i ett projektorienterat projekt blir oerhört viktigt.

De alumner som deltog i undersökningen ansåg att de lärt sig för lite om projektplanering under sin studietid, Diagram3. Det är en mycket viktig kunskap att ha med sig ut i arbetslivet. Trenden var densamma för fysik, kemi och matematik.

Diagram 3: Projektplanering, alla

Skriftlig rapportering

Att kunna rapportera ett resultat på ett korrekt sätt är viktig kunskap, inte bara inom naturvetenskapliga ämnen. För alla tre ämnen gäller att laborativa

moment rapporteras skriftligt, det är obligatoriska moment för studenterna.

Trots detta kan man se att alumner som studerat fysik, kemi eller matematik alla känner att de skulle behövt ännu mer kunskap om skriftlig rapportering. Det är mest tydligt för fysik och kemi, Diagram 4.b och 4.c. Tendensen finns även för matematik, Diagram 4.d.

0 20 40 60 80

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(20)

Diagram 4.a: Skriftlig rapportering, alla En svag förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Alumnerna hade inte lärt sig tillräckligt inom området under studietiden.

Diagram 4.b: Skriftlig rapportering, fysik En svag förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Alumnerna hade inte lärt sig tillräckligt inom området under studietiden.

.

Diagram 4.c: Skriftlig rapportering, kemi En svag förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Alumnerna hade inte lärt sig tillräckligt inom området under studietiden.

Diagram 4.d: Skriftlig rapportering, matematik En svag förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Alumnerna hade inte lärt sig tillräckligt inom området under studietiden.

Muntlig presentation

Att kunna presentera resultat muntligt är många gånger lika viktigt som att kunna redovisa dem skriftligt. De flesta som deltog i enkätundersökningen kände att de inte fått tillräckligt med övning vad gällde muntlig presentation, Diagram 5.a, 5.c och 5.d. De alumner som studerat fysik ansåg inte att muntlig presentation var viktig kunskap ute i arbetslivet, Diagram 5.b.

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(21)

Diagram 5.a: Muntlig presentation, alla svar En klar förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Alumnerna hade inte lärt sig tillräckligt inom området under studietiden.

Diagram 5.b: Muntlig presentation, fysik Alumnerna ansåg inte kunskapen viktig i arbetslivet, man lärt sig mer än tillräckligt inom området under studietiden.

Diagram 5.c: Muntlig presentation, kemi En klar förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Alumnerna hade inte lärt sig tillräckligt inom området under studietiden.

Diagram 5.d: Muntlig presentation, matematik En klar förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Alumnerna hade inte lärt sig tillräckligt inom området under studietiden.

Självständigt arbete

Att kunna arbeta självständigt är viktigt inom alla typer av jobb. De flesta som svarat på enkäten var nöjda med sina erfarenheter från studietiden vad gäller självständigt arbete. Men som alltid kan man alltid önska en något högre nivå innan man kommer ut i arbetslivet, Diagram 6.

Diagram 6: Självständigt arbete, alla

0 20 40 60 80

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(22)

Ekonomi

De flesta som svarat anser att de inte lärt sig speciellt mycket när det gäller ekonomi, Diagram 7.a. Det skiljer en del mellan alumner som studerat fysik, kemi och matematik när det kommer till nyttan av ekonomikunskaper i

arbetslivet. De som studerat fysik och matematik känner inte att det är relevant med mer ekonomikunskaper, Diagram 7.b och 7.d. De som studerat kemi har en annan åsikt, det hade varit värdefullt att kunna mer om ekonomi inför de utmaningar man möter i arbetslivet, Diagram 7.c. Det har visat sig att

kombinationen kemi och ekonomi är en väl fungerande kombination. Det var något som utnyttjades inom KemiEkonomiprogrammet. Hösten 2010

återuppstår denna kombination i och med att masterprogrammet i KemiEkonomi startar.

Diagram 7 a: Ekonomi, alla

En svag förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Alumnerna hade inte lärt sig tillräckligt inom området under studietiden.

Diagram 7 b: Ekonomi, fysik

Alumnerna ansåg inte kunskapen viktig i arbetslivet. Under studietiden var kunskapsområdet inte prioriterat.

Diagram 7 c: Ekonomi, kemi

En svag förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Alumnerna hade inte lärt sig tillräckligt inom området under studietiden.

Diagram 7 d: Ekonomi, matematik Alumnerna ansåg inte kunskapen viktig i arbetslivet. Under studietiden var kunskapsområdet inte prioriterat.

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(23)

Engelska är det vanligaste koncernspråket på stora företag. Det är därför viktigt att kunna kommunicera på engelska. Det är vanligt med engelsk kurslitteratur inom naturvetenskap. Man kan se att de flesta av dessa alumner är nöjda med sina engelska kunskaper efter utbildningen, Diagram 9. Önskemålet är för dessa alumner att de hade haft något högre kunskaper i engelska efter sin utbildning.

Diagram 8: Engelska språket, alla

Laborativa färdigheter

Laborativa färdigheter är viktiga i arbetslivet, det är också något som man lär sig mycket om under sin utbildning. Det var endast små skillnader mellan de olika ämnena, Diagram 9.

Diagram 9: Laborativa färdigheter, alla

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(24)

Bearbeta och tolka laborativa resultat

Man lär sig bearbeta och tolka laborativa resultat under utbildningen, och det är också en viktig kunskap ute i arbetslivet, Diagram 10.

Diagram 10. Bearbeta och tolka laborativa resultat, alla.

Fråga 11

Övriga kommentarer i enkäten Fysik

- Om ni inte redan har gjort det, inkludera minst en kurs i MATLAB i fysikutbildningen. Programmet används frekvent och är bra att ha en stadig grund i. Även mer programmering då mycket forskningsarbete sker i en linux-miljö och innebär att utveckla mjukvara. Jag läste under min programtid en introduktionskurs i MATLAB på distans från Uppsala Universitet och en kurs i C++ vid KaU, vilket var tur då jag har behövt de kunskaperna mycket. I övrigt är jag mycket nöjd med min kandidatexamen från Karlstads Universitet!

Kemi

- Något som jag märkt att man saknar är kemikalie kunskap i form av att man inte förstår vad som står på en kemikalieburk. Märkning och klassificering på kemikalier är viktigt att förstå - det är inget jag fick med mig på min utbildning.

- Det hade varit bra med mer muntlig presentation på arbeten och uppgifter - Vissa kurser har hållit hög kvalitet andra har varit mindre bra. Jag är riktigt missnöjd över handledningen av mitt examensarbete och bemötandet jag har fått i samband med det. Varför görs ingen utvärdering av handledningen vid exjobbet, som är en sådan viktig del av utbildningen?

- Jag är nöjd med den utbildning jag gått.

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(25)

21 - Kvalitéen på utbildningen vid KAU var bra, det fanns många bra lärare.

Bäst av allt var studiemiljön i nya biblioteket.

- Jag tycker utbildningen forserades. Focus var att klara tentor, inte kunskap

(26)

22

Uppföljning av alumniundersökning, intervjuer

15 personer hade angivit sina kontaktuppgifter för att ställa upp på en intervju, en uppföljning av alumnienkäten. Av dessa var det 8 personer som till slut deltog i undersökningen (4 män och 4 kvinnor). Sex personer hade haft kemi som huvudämne, en fysik och en matematik.

Varför hade de valt just sitt ämne för sina studier?

De flesta valde efter intresse. En person startade på skogsindustriingenjör och gick över till kemistudier, en annan startade med biologi och gick över till kemistudier.

Sju av åtta personer hade tagit en examen, den åttonde var intresserad av att komplettera med kurser för att få ut en examen.

Tre personer hade fortsatt med forskarutbildning efter avslutade studier. Övriga hade genomgått kompetensutveckling på sin arbetsplats i de fall det varit

aktuellt. På frågan om de behöver ytterligare kompetensutveckling idag var det varierande svar.

Det första jobbet efter avslutade studier hade man hittat via universitetet, via webben, via arbetsförmedling eller annan förmedling. Flera pekade på att examensarbetet var viktigt när man fick sitt första jobb, andra menade att det var utbildningens allmänna profil, men det kunde också vara utbildningens specifika profil som var viktig. När det gällde kemiämnet så var

laborationsvanan viktig när det gällde första jobbet.

Dagens arbetsmarknad för naturvetare, hur ser den ut enligt dessa alumner?

Svaren varierar mellan dålig till man får jobb om man vill! Det är mycket lättare för ingenjörer att få jobb, de kan placeras i ”rätt fack”, det är mycket svårare för naturvetare.

Vad tyckte man då var positivt med utbildningen i Karlstad:

- Bra kontakt med lärare och annan personal på universitetet - Små klasser

- Mycket lärarledd undervisning

- Bra studieutrymmen, bra studieplatser Vad kan vi bli bättre på?

- Kontakter med näringslivet - Kontakter forskningsmässigt - Mer tid för laborationer

- Synka kurser som går parallellt bättre - Svara på e-post från studenter

(27)

23 program?

Lägg ner tid på studierna, det finns inga genvägar!

Någon annan tyckte att det är viktigt att plugga och ha kul, läs det du är intresserad av!

En annan kommentar var att tänka efter innan examensarbetet – det kan vara vägen in på arbetsmarknaden.

Några råd till dagens gymnasister:

- Naturvetenskap är en bred utbildning.

- Välj det du är intresserad av.

- Har du inte motivationen – vänta med studier!

(28)

24

Enkätundersökning 2010, programstudenter

Den andra delan av programutvärderingen var en programuppföljning som genomfördes under 2010.

Genomförande

Under april 2010 genomfördes en enkätundersökning för det

Naturvetenskapliga programmets studenter. Det fanns då 21 studenter som var registrerade på programmet, av dessa svarade 11 på enkäten. Det är svårt att genomföra en analys med så få svar, men försök att se trender har genomförts där det varit möjligt.

Enkäten finns med som Bilaga 6.

Enkätsvaren finns i tabeller i Bilaga 7. Sammanställning finns för alla studenter, men också uppdelat för varje inriktning samt för årskullar. Det gick inte att använda fördelningen mellan inriktningar för analys. Fördelningen mellan kullarna har däremot kommit med i diskussionen, det kan vara intressant att se hur inställningen kan förändras under studietiden.

Redovisning av enkätresultat Fråga 1

Av de 11 studenterna som svarat på enkäten var 4 kvinnor och 7 män.

Fråga 2 och fråga 3

Fördelning enligt inriktning:

Fysik 6 studenter

Kemi 1 student

Matematik 2 studenter Bred ingång 2 studenter

Fördelning enligt antagning:

Kull ht09 4 studenter Kull ht08 4 studenter Kull ht 07 3 studenter

Fråga 4

Vi var intresserade av hur studenterna fått sin behörighet. Det visade sig att de flesta, 55 %, som förväntat hade läst det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. 9 % hade läst tekniskt program och 27 % hade läst in behörigheten på annat sätt.

(29)

25 Det pratas mycket om unga människors önskan att resa runt i världen eller att de vill jobba ett tag innan de påbörjar studier på högre nivå. I denna

undersökning visade det sig att över 60 % började studera på Karlstads

universitet direkt efter gymnasiet. Drygt 25 % hade arbetat året innan studierna påbörjades. Övriga alternativ fick låg svarsfrekvens.

Kategorierna valdes lika som de i enkätundersökningen för alumner. Senare i rapporten kommer de två enkätundersökningarna att jämföras.

För programstudenterna gäller det att jämföra vad de tycker är viktigt inom utbildningen just nu – med vad de tror kommer att vara viktigt när de ska ut i arbetslivet. I några fall kommer svaren från årskullarna att nämnas.

- Enheten på alla y-axlar är %.

- Den första stapeln, som är mörkgrå, visar vad man tycker är viktigt just nu i sina studier.

Från 1 – inte viktigt alls Upp till 6 – mycket viktigt

- Den andra stapeln, som är ljusgrå, visar hur viktig man tror kunskapen kommer att vara ute i arbetslivet.

Från 1 – inte viktigt alls Upp till 6 – mycket viktigt

Informationssökning

Studenterna på programmet tycker att informationssökning är en viktig del av utbildningen. Man kan se en tydlig förskjutning åt höger när det gäller hur viktigt studenterna tror att det är att kunna när man ska ut i arbetslivet, Diagram 11.

(30)

Diagram 11. Informationssökning, alla svar.

Studenterna tror inte de kommer att lära sig tillräckligt inom området under sin studietid.

Teoretiska kunskaper

När man studerar svaren från alla studenter ser man att teoretiska kunskaper anses mycket viktiga nu och att man också tror att det är mycket viktigt ute i arbetslivet, Diagram 12.a. Svaren från Kull ht08 skiljer sig från övriga, och visas därför i Diagram 12, b. Det är intressant att se hur studenterna i Kull ht08 svarat: De tycker att teoretiska kunskaper är viktigare nu under studietiden än vad de kommer att vara ute i arbetslivet. Man ska komma ihåg att det endast är fyra studenters svar som redovisas i Diagram 12.b

Diagram 12, a. Teoretiska kunskaper, alla.

Studenterna tror att de kommer att kunna tillräckligt inom området efter avslutade studier.

Diagram 12, b. Teoretiska kunskaper, Kull ht08.

Studenterna tror kunskapen är viktig ute i arbetslivet och att man lär sig mer än tillräckligt inom området under studietiden.

Projektplanering

Projektplanering är inget som studenterna tycker är mycket viktigt just nu.

Studenterna tror däremot att projektplanering är en viktig kunskap när man kommer ut i arbetslivet. Man kan se en klar förskjutning av staplarna från de mörkgråa vid lägre siffror – till de ljusgråa vid högre siffror, Diagram 13.

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(31)

Diagram 13. Projektplanering, alla.

Skriftlig rapportering

Skriftlig rapportering anses viktig nu under utbildningen – men tros bli ännu viktigare ute i arbetslivet, Diagram 14.a. När det gäller skriftlig rapportering kan man se en förändring när det gäller svaren från de olika kullarna, Diagram 14.b, 14.c och 14.d. Man kan se att när man studerat längre tid (Kull ht07) så anser man att det blir viktigare att kunna skriftlig rapportering ute i arbetslivet.

Diagram 14, a. Skriftlig rapportering, alla. En svag förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Studenterna tror inte de kommer att lära sig tillräckligt inom området under sin studietid.

Diagram 14, b. Skriftlig rapportering, Kull ht09.

En klar förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Studenterna tror inte de kommer att lära sig tillräckligt inom området under sin studietid.

Diagram 14, c. Skriftlig rapportering, Kull ht08.

En svag förskjutning av de ljusgråa staplarna åt höger. Studenterna tror inte de kommer att lära sig tillräckligt inom området under sin studietid.

Diagram 14, d. Skriftlig rapportering, Kull ht07.

0 20 40 60 80

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(32)

Muntlig presentation

Man kan se en förskjutning åt höger när man studerar de mörkgråa staplarna som visar vad studenterna tycker är viktigt just nu och sedan går över till de ljusgråa staplarna som visar vad studenterna tror kommer att vara viktigt ute i arbetslivet, Diagram 15.

Diagram 15. Muntlig presentation, alla.

Självständigt arbete

Dagens studenter tycker det är viktigt att kunna arbeta självständigt under studietiden, man tror också att det kommer att vara fortsatt viktigt ute i arbetslivet, Diagram 16.a. Här är det intressant att se att det skiljer sig mellan årskullarna, diagram 16.b, 16.c och 16.d. Man kan se att med ökad studietid flyttas staplarna åt höger. Det gäller både vad man anser om kunskapen just nu – och hur viktig den kommer att vara i ett kommande arbetsliv.

Diagram 16, a. Självständigt arbete, alla.

Diagram 16, b. Självständigt arbete, Kull ht09.

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(33)

Diagram 16, c. Självständigt arbete, Kull ht08.

Diagram 16, d. Självständigt arbete, Kull ht07.

Ekonomi

Kunskapen om ekonomi anser dagen studenter på Naturvetenskapligt

programmet inte vara viktig just nu. Däremot tror man att det kommer att bli viktig kunskap när man kommer ut i arbetslivet, Diagram 17.

Diagram 17. Ekonomi, alla.

Engelska språket

Engelska språket anses viktigt under utbildningen och man tror också att det kommer att vara viktig kunskap ut i arbetslivet, Diagram 18.a. Man kan se att ju längre tid studenterna studerat – ju viktigare tycker de att kunskapen i engelska språket är både nu och på en framtida arbetsmarknad, Diagram 18.b, 18.c och 18.d.

0 20 40 60 80

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(34)

Diagram 18, a. Engelska språket, alla.

Diagram 18, b. Engelska språket, Kull ht09.

Diagram 18, c. Engelska språket, Kull ht08.

Diagram 18, d. Engelska språket, Kull ht07.

Laborativa färdigheter samt Bearbeta och tolka resultat

Kunskapen om Laborativa färdigheter samt Bearbeta och tolka resultat anses båda av studenterna vara viktig under studietiden. Man tror att kunskaperna kommer att vara än mer viktig ute i arbetslivet, Diagram 19.a och 19.b.

Diagram 19, a. Laborativa färdigheter, alla.

Diagram 19, b. Bearbeta och tolka resultat, alla.

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

0 20 40 60 80 100

1 2 3 4 5 6

(35)

31

Uppföljning av programmets avhopp

Under hösten 2009 genomfördes intervjuer med studenter som inte längre finns registrerade på programmet i Ladok. Det gällde här kull 05 till och med kull 08, det vill säga de studenter som påbörjade programstudier dessa år.

Informationen plockades från Ladok i augusti 2009. Totalt under dessa år hade 22 studenter avbrutit sina studier på det Naturvetenskapliga programmet vid Karlstads universitet, av dessa var det 12 som deltog i intervjuundersökningen.

Det var framför allt tre frågeställningar som togs upp under intervjuerna:

1. Varför avbröt du dina studier på det Naturvetenskapliga programmet vid Karlstads universitet?

2. Vad tyckte du var bra under din studietid?

3. Vad tyckte du var mindre bra under din studietid?

De intervjuade var positiva både till intervjun och till Karlstads universitet.

Tre personer hade fortsatt med naturvetenskapliga studier, men valt inriktningar som inte fanns vid Karlstads universitet.

Fem personer hade insett att naturvetenskapliga studier inte passade dem, de fortsatte studera men inom annat område.

Tre personer avbröt studierna för att istället börja jobba.

Tre personer har funderingar på att återuppta studierna i naturvetenskap.

De intervjuade framhöll att det var viktigt att hålla det naturvetenskapliga intresset vid liv, annars är det svårt att klara av studierna.

(36)

32

Jämförelse mellan enkätundersökningarna

Ett intressant sätt att utvärdera resultaten från de två enkätundersökningarna är att jämföra vad dagens studenter tror är viktigt att kunna när man ska börja jobba efter sin utbildning, med vad dagens alumner anser är viktigt att kunna när man har jobbat ett tag.

Här är det fråga 7 från enkäten till programstudenter (11 personer) som jämförs med fråga 10 från enkäten till alumner (96 personer). Det är alla svar från respektive enkätundersökning som redovisas.

- Alla diagram har enheten % på y-axeln.

- Studenterna svarade på frågan:

Vilka av nedanstående saker tror du kommer att vara viktiga när du ska ut i arbetslivet?

Från 1 – inte viktigt alls Till 6 – mycket viktigt

Redovisas som mörkgråa staplar i diagrammen.

- Alumnerna svarade på frågan:

Vilka av följande saker anse du är viktiga att kunna efter utbildningen?

Från 1 – inte viktigt alls Till 6 – mycket viktigt

Redovisas som ljusgråa staplar i diagrammen.

Resultaten för de båda grupperna överensstämde i stort sett helt för följande kunskapskategorier:

- Teoretiska kunskaper - Skriftlig rapportering - Muntlig presentation - Självständigt arbete - Laborativa färdigheter - Bearbeta och tolka resultat

Dagens alumner anse att det är viktig kunskap i arbetslivet, detsamma tror dagens studenter.