Kommentarmaterial Lgr 80
/Miljö lära
Liber Utbildningsförlaget, Stockholm
Liber Utbildningsförlaget 16289 STOCKHOLM
Upplysningar och beställningsadress:
Liber Kundtjänst Utbildningsförlaget 16289 STOCKHOLM Tfn 08-7399600
Sa Läroplan för grundskolan
Läroplan för grundskolan, Lgr 80, består av två delar, en allmän del och ett kommentarmaterial som ansluter till denna. Dessa utges i SÖ:s publikation Läroplaner.
Miljölära är ett av kommentarmaterialen, som vill vara ett stöd för att kunna integrera undervisningen i miljölära inom no- och so- ämnena. Miljölära har utarbetats av en projektgrupp bestående av Lennart Rådström, Ingemar Zachrisson, Hans Sundström och Olle Nordgren, SÖ.
Ateljé Hasse Söderberg
Omslag och teck
nade illustrationer Hasse Söderberg
Fotografier: Omslag: Denny Lorentzen/Mira; s. 8 och 25 Göran Assbring/Mira; s. 11 H. Gloaguen/
Mira; s. 16 Tomas Södergren/Mira; s. 19 Ann Christine Eek/Mira; s. 22 Denny Lo
rentzen/Mira; s. 30 Mikael Wahlberg/Mira;
s. 33 Tommy Olofsson/Mira; s. 38 Roger Stenberg/Mira; s. 43 Jean Hermansson/Mi- ra; s. 54 Peter de Ru/Mira; s. 58 Micke Berg/Mira.
Teknisk produktion Hans Finnman Teknisk data Sättning Times 10/12
Tryckmetod Offset
Papper 100 g matt Silverblade Bindning Klammerhäftad
Presslagd Maj 1985
© Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget I S B N 9 1 - 4 0 - 7 1 1 3 0 - 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 Bohusläningens Boktryckeri, Uddevalla 1985
Förord 5 Inledning 7
Miljövårdsundervisningens mål 7
Att skapa en miljövänlig försörjning 8 Infallsvinklar för miljöstudier 9
Vilket är miljöproblemet? 9 Hur har problemet uppstått? 9
Vem har fördel/nackdel av situationen - i hembygden, i Sverige, i världen? 10
Hur kan problemet lösas? 12
Hur ska vi använda vår kunskap? 13 Kunskap och förståelse 15
Stoff och metod 18
Hembygdens miljöhistoria 18
Att studera industriella miljöproblem 20 Vintersjön - hur är det under isen? 26 Skolor i samverkan - en arbetsmodell 29 Elevresultat i samhällets tjänst 32
Miljödokumentation 32 Framtidsplanering 36
Exempel från Flatåsskolan 37
Miljövårdens organisation och 1980-talets stora miljöfrågor 41 Utdrag ur naturvårdsverkets långtidsbedömning 41
Framgångar för svenska miljöskydd 42 Register över resurser för miljöundervisning 46 Utblickar mot förståelse och engagemang 51 Frukost med en tagoxe 53
Vår stund på jorden 57 På väg mot en ny framtid! 60
FÖRORD
"Miljöfrågor är skrämmande och deprimerande! Skall mina elever gräva ner sig i sådant? Framtiden är ju inte precis ljus ändå!"
Resonerar man som lärare på det viset är man själv en miljöfara. Just för att vi står inför stora miljöhot, sådana som försurningen, måste vi ta upp resonemang med barnen i skolan för att nyansera bilden.
Vi måste peka på att våra möjligheter att spåra problem, finna ekonomiska, tekniska och politiska lösningar nu är stora. Historiska dokument finns som visar hur man tidigare lyckats bemästra uppkomna miljöproblem. Kanske är det sådana resonemang som kan ge eleverna en ljusare framtidsbild än massmedias ofta mycket negativa spegling som sätter djupa spår i barns medvetande.
Miljöfrågor har lång tradition i svensk skola. Redan i 1919 års normalplan för folkskolan finns föreskrifter om undervisning i natur
vård och djurskydd och varje ny läroplan har alltsedan dess befäst vikten av sådan undervisning. Den egentliga miljödebatten startade emellertid först när den amerikanska marinbiologen Rachel Carson skrev sin berömda bok Tyst vår år 1963.
Några år senare gav skolöverstyrelsen ut en samling handledningar för miljövårdsundervisning, det sk SMIL-materialet. Det blev mycket uppskattat i skolan och efterfrågas ännu i dag av stora lärargrupper.
1972 hölls den stora internationella miljökonferensen i Stockholm då FN:s miljövårdsprogram slogs fast och några år senare startade ett nordiskt miljösamarbete på skolans område.
Under några år i mitten av 70-talet tog projektet Nordisk miljölära fram åtskilliga lärarhandledningar. Den samnordiska gruppen drevs i regi av Nordiska rådet.
1977 anordnades en internationell konferens om miljöundervisning i Tibilisi som ett led i avslutningen av första fasen i UNESCO:s interna
tionella miljöundervisningsprogram.
1983 träffades ett tusental lärare på det första nordiska miljöläresym- posiet som anordnades av skolöverstyrelsen och statens naturvårdsverk och i juni 1985 är det Norges tur att vara värd för det andra symposiet som vi hoppas skall följas av liknande arrangemang i Finland och Danmark.
Under 1980-talet har samarbetet mellan Statens Naturvårdsverk och skolöverstyrelsen förstärkts. Miljökontaktpersoner har utbildats i varje län. Denna skrift är ett exempel på denna samverkan.
Detta kommentarmaterial är ett led i de ständigt ökade ansträng
ningar som görs för att underlätta skolans arbete med de alltmer angelägna miljöfrågorna.
Stockholm i maj 1985
Skolöverstyrelsen
INLEDNING
Miljöundervisningens mål
En undervisning om miljö och framtid som är kännetecknad av saklig
het och allsidighet och som hålls i en anda av optimism och tillförsikt skapar goda förutsättningar för ett konstruktivt tänkande som på sikt kan leda fram till positiva lösningar på miljöproblemen.
Det är således viktigt att vid studiet av miljöproblem uppmärk
samma både de faror och risker som finns och de positiva resultat, som uppnåtts i miljövårdsarbetet. Den yttersta avsikten med miljövårdsun
dervisningen är att den skall leda fram till insikt om våra möjligheter att inom ramen för det ekologiskt nödvändiga, det tekniskt möjliga och det ekonomiskt rimliga kunna skapa en miljövänlig försörjning för människan i framtiden - i hembygden, i Sverige, i världen.
Det ekologiskt nödvändiga innefattar förutsättningarna för biologiskt liv på jorden. Det medför att miljöstudier måste grundas på viss grund
läggande kunskap om det biologiska livets krav och förutsättningar.
Likaså kräver det insikten att liv uppträder i en otrolig mängd olika former som växter, djur och människor, och att mellan alla dessa livsformer råder vissa ekologiska samband. Det är denna finmaskiga livsväv som skadas genom de snabba och omvälvande miljöföränd
ringar som människan kan åstadkomma.
Det tekniskt möjliga är en stimulerande utmaning vid miljöstudier.
Det anger gränsen för människans möjligheter vid en viss tidpunkt att kunna utnyttja olika naturresurser utan att ekologiska samband skadas. I bilens barndom var avgaserna inget större miljöproblem, möjligen var det en fråga om trivsel. Med tanke på dagens luftförore
ningar är det däremot tänkbart att bilens framtid blir beroende av möjligheterna att på ett rationellt sätt rena avgaserna.
På liknande sätt kan man anta att industrins och jordbrukets utveck
ling kommer att bli beroende av möjligheterna att finna miljövänliga tekniska lösningar på dagens problem med utsläpp och kemikaliean
vändning.
Det ekonomiskt rimliga har i de flesta fall en flytande och kontrover
siell gräns i miljösammanhang. Utifrån skilda synsätt kan man ha varierande och motstridiga uppfattningar om begrepp som rör ekonomi och pengar. Det är också på det ekonomiska området som intresse
konflikterna kring miljöfrågor blir mest påtagliga. Därmed blir just miljövårdsundervisningen ett tacksamt område när det gäller att i skolan spegla olika värderingar och synsätt i samhället.
Att skapa en milj ovänlig försörjning
Att skapa en miljövänlig försörjning för människan - i hembygden, i Sverige, i världen - är ett mål som öppnar möjligheter till olika lös
ningar på miljöproblem i tid och rum. För ett i-land innebär det till exempel att anpassa produktion och transporter till ekologiska krav.
Arbetstillfällen/försörjningsmöjligheter ställs mot naturvärden. För ett u-land kan det gälla att skapa sådana förutsättningar för försörjning att jordens produktionsförmåga inte äventyras.
Miljövårdsundervisningen kan inte begränsas till att enbart bli en fråga om överlevnad i rent fysisk bemärkelse. Undervisningen måste också omfatta frågor om hur denna överlevnad skall gestaltas. En fortlöpande diskussion om livskvalité behövs därför i all miljöundervis
ning. Därmed blir också på ett naturligt sätt kulturfrågor och begreppet hälsofostran kopplat till övrig undervisning i miljölära.
Industrisamhället står inför obevekliga förändringar av invanda tan
kemönster. Det är en utmanande och stimulerande uppgift för skolan att bidra till denna process.
INFALLSVINKLAR FÖR MILJÖ
STUDIER
Att finna stoff till miljöundervisningen uppfattas i allmänhet inte som något större problem. Oftast har eleverna själva en rad uppslag ur omgivningen som kan ge material för miljöstudier. Svårigheten kan vara att ur mängden av olika förslag välja ut områden för studier som klassen har möjlighet att bearbeta på ett fruktbart sätt.
Några enkla frågor kan underlätta valet av objekt för studierna.
Dessa frågor kan sedan vidareutvecklas till en plan för miljöstudierna.
Frågorna kan ha följande utformning:
1. Vilket är miljöproblemet?
2. Hur har det uppstått?
3. Vem har fördel/nackdel av situationen - i hembygden, i Sverige, i världen?
4. Hur skulle problemet kunna lösas?
Erfarenheter visar också hur viktig utvärderingen är för undervisning
ens resultat. Vad har vi lärt oss? Hur ska vi använda våra kunskaper?
är frågor som bör besvaras i en sådan utvärdering som bör planeras in från början.
Vilket är miljöproblemet?
Att identifiera och definiera ett problem kan vara en värdefull utgångs
punkt för det fortsatta arbetet.
Ar det en bullrande skolmiljö, som känns påfrestande? Eller trafiken i skolans närhet? Kanske oroas man av att skogen i närheten inte mår bra, att ett känsligt skogsområde hotas av avverkning, att vattnet i sjöar och brunnar förändrats, att livsmedel behandlas med kemikalier i jordbruk och industri eller att ett företag i skolans närhet släpper ut avfall i vatten eller luft etc. Mängden objekt för miljöstudier kommer att visa sig vara riklig.
Hur har problemet uppstått?
Här öppnas möjligheter till diskussion i klassen om bakgrunden till miljöproblem av olika slag.
Varför är skolmiljön bullrig? Varför är det så mycket trafik i skolans
närhet? Svaren på sådana frågor kan eleverna förmodligen själva komma på. Möjligen krävs lite mera ingående resonemang för att komma fram till att det är luftföroreningar som får skogen och sjöarna att förändras och utarmas, att luftföroreningarna förorsakas av produk
tion av energi och för oss ofta nödvändiga varor, att det är för att skydda sin gröda som jordbrukaren använder kemikalier, att skogen avverkas för att ge råvara till förädling och export.
Den enkla frågan om vad som orsakar ett miljöproblem kan vara till god hjälp när man på olika stadier vill försöka reda ut sammanhangen kring livsmiljön.
Vem har fördel/nackdel av situationen - i hembygden, i Sverige, i världen?
Ja, vem har fördel av en bullrig skolmiljö? Nackdelarna är väl kända av alla som vistas i den - men kan någon ha haft fördel av att miljön är bullrig? Frågan är inte lättbesvarad, men kanske har kommunen sparat lite pengar genom att inte vidta bullerdämpande åtgärder när skolan byggdes.
Diskussionen om för- och nackdelar i närmiljön kan bidra till att grundlägga ett miljömedvetande hos eleverna på ett tidigt stadium.
Men vem har fördel/nackdel av trafiken i skolans närhet? Här blir svaren intressanta. Plötsligt kanske man upptäcker att man själv är inblandad på ett eller annat sätt i form av skolbuss eller moped. Kanske väcker frågan ett intresse för trafikplanering, samhällsplanering eller politiskt engagemang.
Vem har fördel/nackdel av skadade skogar och försurade sjöar?
Nackdelarna verkar ju uppenbara för var och en - men fördelarna?
Bakgrunden till de förändringar, som vi i dag kan iaktta på träd och i vatten, är förändringar i det kemiska tillståndet i miljön. Dessa kemiska förändringar i miljön orsakas av ämnen, som i stor mängd skickas ut från våra uppvärmningsanläggningar, från bilarnas avgasrör och industrins skorstenar och andra källor. Men det är ju industrin som ger oss arbete, pengar och varor (bl.a. bilar). Industrin är ju grunden för vårt materiella välstånd. Kan välståndets skorstenar i längden bli ett hot mot just välståndet? Vilka har njutit frukterna av detta välstånd?
Vilka har dragit fördel av att skogen och sjöarna förändras? Kan man tänka sig positiva lösningar i framtiden?
Diskussionen om fördelar/nackdelar i det anförda exemplen får ytterligare en dimension om man tar med frågans nästa led: "...i hembygden, i Sverige, i världen?" Då kan perspektivet vidgas från den egna skolan och hembygden till att omfatta hela jorden - och allt liv som den rymmer.
Bland djuren har till exempel älgen och snytbaggen uppenbarligen dragit fördel av det moderna skogsbrukets metoder. Men hur skaffar
man sig en uppfattning om andra djurgruppers reaktion på exempelvis kemiska förändringar i miljön? Hur ställer man frågor om fördelar/
nackdelar till gråsuggor och daggmaskar? De är ju i högsta grad inblan
dade i de miljöförändringar som människan åstadkommer.
Svaret från småkrypen kan vi endast få genom att studera deras livsförutsättningar. Detta understryker vikten av ekologisk grundkun
skap som en förutsättning för att kunna bedöma konsekvenserna av mänskliga ingrepp i naturen.
Hur kan problemet lösas?
Sedan ett problem studerats ur olika synvinklar återstår att försöka finna lösningar som kan kännas acceptabla. Tidigare har nämnts några ramar eller faktorer, som avgör människans möjligheter att utnyttja miljön för sina behov. Därmed inte sagt att det inte skulle finnas andra faktorer, som också har sin betydelse i sammanhanget. Men när man i skolans miljöundervisning diskuterar olika förslag till lösningar på pro
blemen kan det vara praktiskt att utgå främst från vad som är ekolo
giskt nödvändigt men också tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.
Detta innebär inte att mera fantasifulla förslag skulle vara förbjudna.
Tvärtom är det just ur den kreativa fantasin som realistiska lösningar och idéer kan växa fram.
Det ekologiskt nödvändiga
innebär att våra åtgärder i form av naturexploatering och utsläpp i luft och vatten inte får skada livsförutsättningarna för växterna och djuren - och därmed även människan. Respekt för livsväven måste känne
teckna allt vårt handlande och planerande.
Människans nyttjande av naturen medför ofrånkomligen att livsmil
jön förändras. Med hjälp av lagstiftning och andra styrmedel strävar man efter att göra skadeverkningarna så små som möjligt.
Miljöundervisningen bör diskutera var man lämpligen sätter ekolo
giska gränser för människans olika verksamheter. Det kan till exempel vara givande att låta eleverna själva ta ställning till det "nödvändiga"
och det "önskvärda" i ekologiskt avseende. Vilken typ av ingrepp är det fråga om? Hur ser den berörda naturmiljön ut? Vad är samhället berett att offra eller skydda? Här blir samverkan mellan No- och So- ämnen naturlig.
Det tekniskt möjliga
tycks vara en gräns, som människan genom tiderna ständigt flyttat i takt med sina förändrade behov. I miljösammanhang har tekniken åstadkommit stora förbättringar. Industriprocesser har förändrats och
renats genom ny teknik för produktion och återvinning. Mycket åter
står dock att göra innan tekniken nått upp till det "ekologiskt nödvän
diga". Fortfarande hotas livsväven av industrisamhällets föroreningar och bristande kunskap om dess effekter.
Miljöundervisningen kan stimulera till tekniskt nytänkande genom att betona teknikens ansvar och möjligheter att finna lösningar som skyddar luften, marken och vattnet i framtiden. Nya miljöhot kommer att dyka upp som kräver nya tekniska lösningar.
Det ekonomiskt rimliga
är ett begrepp som inbjuder till ständig diskussion. Med tillräckligt stora ekonomiska insatser skulle vi antagligen kunna lösa de flesta miljöproblem, men fråga är om vi då skulle ha pengar över till något annat. Ekonomiska överväganden gör att många "lösningar" av miljö
problem endast blir kompromisser. Det är även ekonomin som avgör om man kan utnyttja det "tekniskt möjliga".
Miljöundervisningen har här rika möjligheter att diskutera hur vi använder våra pengar i industrisamhället - och hur pengarna skulle kunna användas för att skapa en trygg framtid - för växterna, djuren och människan.
Hur ett miljöproblem ska lösas är en fråga som inte kan begränsas enbart till en diskussion i klassrummet. Ytterligare material finns att hämta från den omgivande verkligheten, från samhället.
Lämpligen kompletterar man därför sina egna funderingar med frå
gor till olika inblandade parter exempelvis:
• de som representerar den problemskapande verksamheten (företa
garen, facket, kommunen, bilägaren, villaägaren - och varför inte den vanlige konsumenten);
• samhällets kontrollorgan (kommunens miljö- och hälsoskydds
nämnd, länsstyrelsens naturvårdsenhet, naturvårdsverket etc.)
• den ideella naturvårdens representanter (ideella organisationer, enskilda personer)
• de politiska partierna (partiernas program om miljöfrågor och beslut i praktisk politik)
Hur ska vi använda vår kunskap?
Att enbart samla material och åsikter om omvärlden känns knappast tillfredsställande för eleverna. Allra minst när det gäller ett miljöpro
blem, som man studerat. En viktig del i arbetet blir därför att samman
ställa och redovisa de funna resultaten på lämpligt sätt. Här erbjuder sig möjligheter till samverkan mellan en rad olika ämnen: svenska, bild, drama, musik, främmande språk etc.
Ett viktigt inslag i analysen av de funna resultaten är en diskussion om vilka konsekvenser de nya kunskaperna kan föra med sig inför framtiden. Hur ska de vunna kunskaperna användas? Det är därför viktigt att elevernas redovisning inte begränsas till den egna klassen eller den egna skolan. I första hand bör de samhällskontakter man utnyttjat få ta del av resultatet.
En avslutande rapport om elevernas arbete kring ett visst miljöpro
blem kan slutligen på lämpligt sätt presenteras även för föräldrar och allmänhet, exempelvis genom Hem och Skola och genom press, radio och TV. Därigenom får eleverna erfara att deras arbete är förankrat i verkligheten samtidigt som samhället utanför skolan får en möjlighet till kontakt med en skola som aktivt arbetar i nuet - och i framtiden.
Det torde vara lika nödvändigt och stimulerande för en lågsta
dieklass som för medvetna tonåringar i årskurs 9 att få respons på sitt arbete från den omgivande vuxenvärlden, som ett bevis på att de ungas arbete tas på allvar av de vuxna.
Omvänt bör det från de vuxnas synpunkt vara en stimulerande utmaning om barn och ungdomar på ett sakligt och konstruktivt sätt ifrågasätter olika former av traditionellt tänkande och handlande.
KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE
"Jag visste - och visste ändå inf Jag kunde - utan att begripa."
(Ritva, 20 år)
Det är en ung finsk studentska som gör denna sammanfattning av sina skolkunskaper i en bandinspelning från finska radion.
Ritva och hennes kamrater deltog i en kurs i ekologi i Helsingfors för några år sedan. Hennes ord anger något av karaktären i den kursredo
visning som gruppen gjorde och vilken senare utformades till ett radio
program.
Vittnesbördet från dessa finska ungdomar illustrerar på ett slående sätt något av den moderna vardagsmänniskans situation då hon till synes plötsligt börjar ana vidden av de förändringar av livsmiljön som pågår runt omkring henne.
Men ungdomarnas entusiasm och otålighet möter trögrörligheten i det etablerade samhället. Till sin förvåning finner de att problemen ofta varit kända sedan lång tid, men att det är först när skogen uppvisar tydliga skador och när övergödda havsbukter hotas av att växa igen, som en större allmänhet vaknar till, gnuggar sig i ögonen och börjar undra över vad som egentligen pågår runt omkring oss.
Man vänder sig till experterna och till forskarna och finner till sin oro och bestörtning, att även de i stora stycken är tagna på sängen av miljöförändringarnas konsekvenser. På något sätt verkar även de ha förträngt framtidsperspektivet och i stället ägnat sig åt områden som ansetts vara mera aktuella för dagen.
Ritva och hennes generation kan ställa frågan hur allt detta gått till.
Med all den kunskap som vi i dag besitter i det välutbildade västerlan
det - hur kan vi ha skapat en livsmiljö, som verkar att ha förlorat sin framtid? Är det så att man precis som Ritva "kunde - utan att be
gripa"?
Dagens elever får ofta höra att det var bättre förr, i den "gamla skolan". Då lärde man sig det som var viktigt, sägs det, och det framhålls också, att man hade gedigna kunskaper, när man lämnade skolan. Allt detta är säkert riktigt. Det finns ingen anledning att betvivla, att de kunskaper, som skolan förmedlat under tidigare skeden verkligen varit gedigna.
Den fråga som ungdomarna däremot kan ställa i dag är hur tidigare generationer använt sig av sin kunskap. Vad har alla gedigna skolkun
skaper haft för betydelse för livsmiljön, sådan den upplevs i dag av
Ritva och hennes kamrater? För luften, marken och vattnet? För liljorna på marken och fåglarna under himlens fäste? För åkermarken och Laholmsbukten, för sjöarna, skogarna och älvarna?
Var det en kunskap u.p.a., en kunskap utan personligt ansvar som skolan förmedlade? En kunskap som aningslöst ledde fram till dagens
problem kring livsmiljö och världsfred. När eleverna i miljövårdsun
dervisningen ställer frågan hur alla de allvarliga miljöproblemen har kunnat uppstå, så kan de vuxna egentligen bara svara att "vi visste - och visste ändå int'". Diskussionen om kunskapens konsekvenser har haft en mycket blygsam plats i undervisningen.
1980-talet är på flera sätt ett viktigt decennium. Det är det årtionde då flera av hoten mot miljön på grund av industrisamhällets försum
melser blir uppenbara för var och en. Det är också det årtionde då den lilla enskilda människan plötsligt upptäcker att hon med sina bristfäl
liga kunskaper likafullt känner en sanning lika bra som experterna (u.p.a.?) och beslutsfattarna (u.p.a.?). Nämligen den att man nu måste vidta de åtgärder till skydd för livsmiljön, som man så länge talat om.
Kanske är 80-talet också det årtionde, då man slutgiltigt inser att det inte längre är hållbart och försvarligt att skylla försummelserna på någon annan, på "kommunen", "verket", "bolaget" eller "partiet"
etc.
Alla institutioner i samhället består till slut ändå av människor, som var och en i dag besitter tillräcklig kunskap för att ta sin del av ansvaret för den gemensamma livsmiljön. Även det kortsiktiga vinstintressets anonyma "aktieägare" är i grunden enskilda människor som måste avkrävas sin del av ansvaret för miljön.
Framtiden ligger i händerna på en ny generation som i sin utbildning bör ges möjligheten att inte bara kunna utan även begripa. Nödvändig insikt och verklig förståelse för de ekologiska sambanden når man lättare om faror och risker för miljön belyses i direkt samband med skolans övriga undervisning.
Livsmiljöns snabba förändringar i det högteknologiska samhället kräver att fostran och undervisning på alla stadier genomsyras av en fortlöpande diskussion om de vunna kunskapernas konsekvenser för utformningen av livsmiljön. Miljöundervisningen bör ha goda möjlig
heter att förmedla en sådan kunskap som utvecklar personligt ansvar vilket eleven kan använda sig av som individ, medmänniska, samhälls
medlem och världsmedborgare.
En sådan miljöundervisning bör kunna skapa tillförsikt och framtids
tro hos Ritva och hennes generation.
sn H METOD
Under denna rubrik lämnas exempel på texter och metodiska resone
mang avsedda att tjäna som utgångsmaterial för planering av miljö
vårdsundervisningen på den enskilda skolan eller det enskilda rektors
området.
Materialet är inte stadie- eller ämnesindelat. Miljöfrågor är väl läm
pade för stadie- och ämnesövergripande verksamhet varför stoffets anpassning till stadium och ämnesområden bör ske vid den lokala planeringen av miljövårdsundervisningen.
Hembygdens miljöhistoria
Så här planerade man på en skola
Arbetsgrupper fick ta fram intressanta fakta om olika miljöföränd
ringar i den närmaste omgivningen. Det blev en tids viktig forskargär- ning där man satte samman bit för bit i ett gemensamt historiskt pussel.
Man började med att ställa upp ett antal frågor om miljön, t.ex.
• Hur gamla är berghällarna på skolgården? Finns där spår av natur
krafter; människans tidigare verksamheter eller annat?
• När kom de första människorna till platsen? Hur såg miljön ut då?
Vilka problem hade de första människorna? Hur lyckades de lösa sina miljöproblem? Varför trivdes människor och kom att leva kvar på platsen?
• När nämndes din ort för första gången i skrift? Hur snabbt har antalet människor ökat i antal på orten? Vad sysslade man med under olika århundraden? Vad fanns det för miljöproblem vid olika tider - naturkatastrofer, koleraepidemier, m.m. - hur löste man dessa svårig
heter? Vad innebar arbetsmiljöproblem, miljögifter och föroreningar för något under olika århundraden?
• Hur såg det ut där jag själv bor för bara tjugo år sedan? Vilka hus står kvar sedan dess, vilka är nya? Hur var det för hundra år sedan?
Vad är problem i ditt bostadsområde i dag, vad är bra? Hur kan man få den egna miljön ännu bättre? Hur var det med för- och nackdelar i samma miljö för 20 och 100 år sedan? Hur klarade man då upp sina miljöproblem?
18
• Hur mycket miljöhistoria finns det i en människa? Intervjua en pensionär som varit bofast på platsen i hela sitt liv. Använd någon mall för utfrågningen! Dela in livstiden i "Före världskrigen", "underförstå världskriget", "mellankrigsåren", "under andra världskriget", "50-60- talet", "nu för tiden". Vad var vid olika tillfällen "Bra i livsmiljön?"
"Vad var problem?", "Hur klarade man problemen?" Skriv samman din utfrågning och återkom gärna för att få "historikernas" syn på uppsatsen. Kanske går det att få lov att kopiera gamla foton, kartor och skisser.
• Finns det något gammalt ödetorp i trakten? Leta upp torpgrunden på plats och ta fram - Hur stor var bostaden? Fundera på utseendet!
(byggmaterial, m.m.) Var hämtade man sitt dricksvatten? Var odlade man säd och potatis? Vilka husdjur kan ha funnits, hur levde de? Hur kunde en arbetsdag på torpet ha varit? Vad hade man för krav och önskemål för att förbättra sin miljö? Vilka för- och nackdelar fanns jämfört med situtationen i dag? Hur var barnens roll då jämfört med nu?
Källor för arbetet:
• Olika kommunskrifter och lokala krönikor om hembygden
• Material från hembygdsföreningar, byalag, m.m.
• Kartor och bildmaterial från lokala arkiv
• Personer på orten - far, mor, far- och morföräldrar, pensionärer på orten.
Att studera industriella miljöproblem
Ett modellförslag till studier av miljöproblem som rör människans produktion i industri, verkstad, jordbruk, skogsbruk etc.
I miljöundervisningen har naturstudierna av lättförklarliga skäl kom
mit att inta en framträdande plats. Förändringar i naturen är i allmän
het påtagliga och lätta att observera, vilket lätt väcker allmänhetens intresse. Till exempel döda fiskar flytande i förorenat vatten har gett var och en påtagliga bevis på negativa miljöförändringar, vilket bäddat för en opinion som krävt stopp för föroreningarna.
När det sedan gällt att vidga kunskapen om orsakerna till miljöpro
blemen, har intresset hos allmänheten för det mesta inte varit lika stort. Även det av förklarliga skäl. De flesta besitter inte den special
kunskap som är förknippad med olika former av industriell verk
samhet.
Fabriken, maskinen och skorstenen har i stället blivit skrämmande och naturfientliga symboler för industrisamhällets avigsidor - samtidigt som alla på olika sätt utnyttjat industrins produktion till att göra livet drägligare och behagligare.
En undervisning som syftar till att skapa framtidsberedskap förutsät
ter insikt även i den industriella produktionens villkor inom ramen för det ekologiskt nödvändiga, det tekniskt möjliga och det ekonomiskt rimliga.
Det följande kan ses som ett utkast till en tanke- och arbetsmodell för hur man kan gripa sig an uppgiften att studera miljöfrågor kring industriell produktion även med begränsade kunskaper. Förhoppnings
vis kan arbetsmetoden innebära, att kunskaper och kunskapssyn vidgas under arbetets gång.
Fakta om verksamhet och produktion inom ett visst företag eller en viss industri torde i allmänhet vara i stora drag kända i den närmaste omgivningen. De kompletteringar som krävs inhämtas genom direkt
kontakt med företagsledning, fack och anställda samt med aktuella samhällsorgan och inte minst med ideella miljöorganisationer.
Man kan välja att låta miljöstudierna omfatta vissa avgränsade delar av den studerade verksamheten. Vilka miljöproblem är till exempel knutna till den råvara man utnyttjar i produktionen? Vilka miljöpro
blem har den använda tillverkningsprocessen medfört? Hur har man löst dem? Vilka problem har man med arbetsmiljön? I vissa fall kan det vara fruktbart att även studera vilka miljöproblem, som skapats av den framställda produkten, exempelvis ölburken.
Nästa inslag i studierna blir att undersöka vilken betydelse de nyss nämnda delarna av verksamheten har för avgränsade delar av livsmil
jön. Förslagsvis kan man undersöka deras inverkan på luften, marken, vattnet, växterna, djuren och människan.
Sambanden mellan några centrala element i mänsklig produktion och deras påverkan på den omgivande miljön kan på ett överskådligt sätt illustreras genom att de funna resultaten infogas i en sammanställ
ning enligt nedanstående förslag.
För varje ruta noteras relevanta fakta som erhållits genom miljöstu
dierna. Alla rutor kommer inte att kunna fyllas med meningsfulla fakta. Å andra sidan kan uppgifterna i en enda ruta leda till att man upptäcker ytterligare infallsvinklar för fördjupade studier.
Checklista vid miljöstudier av industriell produktion Studerad verksamhet/produktion:
med \ Miljö- hän- \ problem syn till:\ kring:
RÅVARA PROCESS ARBETS
MILJÖ
PRODUKT
Luften Marken Vattnet Växter/djur Människan Positiva effekter/
faktorer knutna till:
Samhällets officiella kontroll av:
Samhällets inofficiella kontroll av:
Till den skisserade uppställningen över miljöfaktorer kan även läggas en inventering av vad olika inblandade parter anser vara positivt med den aktuella verksamheten eller produktionen. Det ger möjligheter för skolan att illustrera hur skilda åsikterna kan vara i samhället i en fråga.
Vad finns det till exempel för positiva åsikter om en produkt som ölburken?
Den uppgjorda listan eller arbetsplanen bör kompletteras med en redovisning av samhällets åtgärder för kontroll av verksamheter, som har samband med natur och miljö. Denna kontroll har en officiell del, som representeras av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd, läns
styrelsens naturvårdsenhet och statens naturvårdsverk. Samhällskont- rollen har även en betydelsefull inofficiell del som utövas av allmänhe
ten, olika miljöorganisationer och massmedia.
Ett viktigt inslag i miljövårdsundervisningen är att understryka sam-
hällets ansvar och möjligheter att med såväl officiella som inofficiella medel styra utvecklingen mot en miljövänlig produktion i framtiden.
I det följande ges några exempel på typfrågor, vilka kan bidra till att fylla det uppgjorda schemat med användbara fakta. Svar på frågorna bör kunna erhållas från olika personer som på ett eller annat sätt är
berörda av verksamheten: de som deltar i produktionen, de som repre
senterar samhällets myndigheter, naturvårdarna - och de som är kon
sumenter. Många frågor bör även kunna besvaras i biblioteket.
Industri
Vad produceras? Vilken råvara används? Vilka miljöproblem är knutna till den? Hur har problemen lösts? Hur påverkar i dag denna råvara luften, marken, vattnet, växter, djur och människor?
Vilka positiva sidor finns hos den råvara som används? Hur reagerar samhällets kontrollorgan på den aktuella råvaran? Vilka reaktioner finns hos allmänhet, miljöorganisationer och massmedia på den använda råvaran?
På motsvarande sätt kan frågor formuleras om tillverkningsprocess, arbetsmiljö och i tillämpliga fall även produkt. Insamlade fakta sätts in på sin plats i sammanställningen och tillsammantagna bör de kunna bidra till en saklig förståelse för industrins miljöproblem och väcka en ambition att söka lösningen på dem i framtiden.
EXEMPEL!
Jordbruk
Vad produceras?
Vilka råvaror används?
Vilka miljöproblem är knutna till deras användning? Hur har pro
blemen lösts?
Vilka miljöproblem är knutna till processen (jordbruksmetoderna)?
Hur har de lösts?
Vilka problem är förenade med arbetsmiljönl Hur har de lösts?
Vilka miljöproblem är knutna till produkten?
Vilka positiva åsikter finns om det moderna jordbruket?
Hur kontrollerar samhället miljö
frågorna i jordbruket? Vad har miljöorganisationerna för syn
punkter på modern livsmedels
produktion?
Handelsgödsel, bekämpningsme
del, olja, bensin etc.
Övergödning, kemiska föränd
ringar i luft, mark och vatten och växt- och djurliv.
Maskinerna påverkar marken, skördemetoderna gynnar "ogrä
set", avgaser går ut i luften etc.
Buller, damm, allergier, isolering etc.
Här bör producent och konsu
ment kunna lämna intressanta synpunkter.
Se ovan.
Intressanta fakta bör kunna in
samlas.
Konsumtion
Industriell verksamhet är inriktad på produktion, något som i många fall skapar problem i miljön. Men produktionen förutsätter, att det som framställs blir efterfrågat, konsumerat. Eftersom konsumtion också i viss utsträckning medför miljöpåverkan, är det befogat att beakta konsumentens roll, när man studerar industrisamhällets miljö
frågor.
Konsumtionen av industriprodukter skapar bland annat olika former av avfall. Intressanta miljöaspekter kan därför läggas på hur vi som medlemmar i industrisamhället indirekt påverkar miljön när vi till
godoser några primära vardagsbehov, till exempel behovet av föda, bostad och transporter. Vår måltid resulterar i allmänhet i en viss mängd sopor och avloppsvatten. Ett inslag i miljöstudierna kan vara att följa sopornas väg från det egna köket genom kommunens sophante
ring ut i den omgivande miljön. Kanske kan man därigenom upptäcka alternativa och mera miljövänliga hanteringsmöjligheter, t ex sopskilj- ning redan i bostaden.
På liknande sätt kan avloppsvattnet följas genom kommunala led
ningar och reningsanordningar ut i den slutliga recipienten. Dessa studier bör kunna ge stoff till diskussion om resursutnyttjande och naturvård.
Att värma och lysa upp bostaden innebär att miljön påverkas genom avfall och ingrepp i naturen. Problemen kan vara knutna till skorstenen på huset där vi bor eller till en fjärrvärmecentral eller ett kärnkraftverk eller till en vattenkraftsreglerad norrlandsälv. Energisparande och alternativa energikälor bör i detta sammanhang kunna bli viktiga inslag i miljöundervisningen.
Industrisamhällets transportapparat skapar problem kring luftens kvalité. Avgaserna från förbränningsmotorerna bidrar med en bety
dande del till de luftföroreningar, som i dag är ett internationellt problem i industriländerna i form av försurning av miljön, skogsskador etc.
Mot den bakgrunden kan det i miljöundervisningen vara befogat att exempelvis diskutera den enskilde konsumentens vanor när det gäller arbets- och fritidsresor. Hur ska man se på flygresor till avlägsna semestermål? Hur miljövänligt färdas en liftare? Studier av dagens sätt att färdas bör kunna stimulera till tankar om hur framtidens transport
system bör vara utformat för att inte skador på livsmiljön skall uppstå.
Återvinning
De anförda exemplen visar på att även konsumenten i sin vardag indirekt bidrar till att miljön på olika sätt belastas med avfall. Avfallet kan bestå av luftförorenande avgaser från skorstenar och bilmotorer.
Det kan också bestå av material och ämnen, som skulle kunna återan
vändas med hjälp av en ny teknik.
Ett viktigt inslag i miljöundervisningen blir därför att föra en fortlö
pande diskussion om återvinning av använda ämnen och material. Ett sätt kan vara att betrakta den egna skolan som en "konsumtionsenhet"
och därvid studera de strömmar som leder material till och från skolan.
Studierna bör kunna leda fram till tankar om vad som kan återvinnas och på olika sätt återanvändas - exempelvis papper - och inordnas i schemat.
-• produktion
ater konsum-
v i nZn g , „ tion
avfall -4 -—'
Den föreslagna uppdelningen av miljöstudierna i mindre fragment gör det möjligt att anpassa omfattningen av arbetet till elevernas ålder och intresse. Ett studieobjekt (industri, jordbruk, skogsbruk, avlopps
rening, sophantering etc.) bör därmed kunna aktualiseras eller besökas
flera gånger under skoltiden från förskolan till gymnasieskolan och varje gång studeras ur de aspekter, som svarar mot elevernas mognads
nivå.
Meningsfyllda studier enligt den föreslagna uppläggningen förutsät
ter en ämnes- och stadieövergripande planering av miljövårdsundervis
ningen.
Vintersjön - hur är det under isen?
Exkursioner, utevistelse i markerna för att studera växter, djur och natur sker oftast i maj och september. Även andra tider borde utnyttjas för att få till stånd fler sådana utflykter. Utanför klassrummets väggar är vi ofta osäkra. Vi känner osäkerhet om fakta och metoder - kanske är det i berorende på bristande övning, för långt emellan tillfällena.
Här följer ett metodexempel på vårvintern.
"Hur är miljön under isen?"
När solen smälter snön på skolgården och krokus och snödroppar börjar sticka fram i rabatterna kommer ibland elever och önskar få göra uppgifter utomhus. På sjöarna bevaras isen länge ännu. Det är kanske en månad till normal islossning. Årstiden är den bästa för att lära sig iskunskap. Efter land och vid in- och utflöden bör man vara försiktig. Ute på sjön bär isen både lastbil och järnvägståg. Lämplig livlina och isdubbar medtages. Olika riskområden har påpekats redan före utfärden. Flytvästen, som flertalet barn använder sommartid kan både värma och skydda så här på sjön. En liten sjö är ur flera synpunk
ter att föredra för undersökningen.
Arbetet kan presenteras som en forskaruppgift - "Hur är miljön under isen?" I klassrummet kan säkert flera följdfrågor ge uppslag för
Botten- pH-mät- Plankton- Siktdjups- Lödning Borrning under- ning håvning mätning
sökning
26
undersökningar. Man kan gemensamt skissa hur mätningar och bedömningar kan ske.
Man kan ha specialistgrupper eller något cirkulationsschema så att alla elever får pröva alla undersökningsmoment.
När alla serier mätningar är gjorda kan det vara läge att ta fram den samlade biden av hela undersökningen. Gruppen kan kanske samlas vid en solig läsida av sjön eller runt en brasa i strandkanten. Varje protokoll redovisas och man försöker gemensamt finna tolkningar av
"Hur är miljön under isen?" - för fiskar smådjur och växter?
Hemma i skolan kan mera åskådliga redovisningar växa fram och visas för Miljö- och Hälsoskyddskontoret. De olika undersökningarna kan se ut som följer (Värden från exkursion med 7 A, G-A-skolan 84- 03-06):
Istjocklek 2-5 cm — r 30—35 cm
5,0 5,5 5,0 5,0 5 0 4,5 4,0 3,5
Resultat:
Lödning av Angsjön
Djupast 5,5 m Mestadels jämndjupt
brungul färg
i—1 1 1 1-
gul farg
gron farg
Resultat:
Siktdjup i sjön
Störst sikt djup 4 m minst 2.2
0 = inget liv + = något rör sig + + = många djur
Planktonförekomst
Diaptomus (Hoppkräfta)
-X—*—H—*- -X—v X- 4 4,5 4,5 5,0 6,5 6,0 5,5 5,5 5,0 4,5 4,0
4,5 5,5 5,5
pH-skalan
1 5 7 9
I surt : 1 ' neutralt' basiskt Surast är det nära stranden!
Vattnets surhetsgrad, pH-värde
några vass-strån
d y i g .
brunt bottenslam mossa
Bottenmiljön
De fem variablerna kan sedan tolkas i ett sammanhang. Påverkar pH- värdet siktdjup, planktonmängd och bottenmiljö. Sker på något sätt växelverkan?
Detta arbetssätt ger förhoppningsvis inblick i försurningens proble
matik. Försurningen är vårt största miljöproblem i dag! Efter ett sådant undersökande arbetssätt kan suget efter ytterligare information komma. Man kan då, som exempel, ge sig på tolkningar av bilder och diagram sådana som nedan. Liknande material finns att hämta på många håll i den allmänna litteraturen, i tidskrifter, m.m.
SURT pH 1
FÖRSURNINGEN - VÄRT NU STÖRSTA MILJÖPROBLEM Några fakta:
NEUTRALT 7
1 1 1 1 1 1 1
ALKALISKT 14 1 Ett steg
är 10 gånger surare
Normalt dricks
vatten
I 1
Laxöring
LIVETS SPELRUM Kräfta Vissa sländlarver 1
i Få arter
(kan dock vara många individer)
Många olika slags växter och djur trivs
Snösmältningen på våren — en surchock för livet i sjön!
c?
Vatten avdunstar i vårsolen men det sura blir kvar.
Sura ämnen koncentreras i snön hela vintern. En del sura humusämnen i marken kan också lakas ur då snön smälter.
Nära land där många varelser lägger ägg på våren är det allt för surt för liv.
Längre ut i sjön är miljön mera konstant.
Här kan fiskar och plankton leva.
Kräftor och andra djur som lever i strandnära zonen dör då chocken kommer.
Vitmossa som gynnas av försurning växer in. Notblomster och andra vattenväxter dör eller konkurreras ut.
Skolor i samverkan - en arbetsmodell
Undersökningar av vår miljö ingår som ett naturligt led i en strävan efter kunskap och förståelse. Det kan dock vara svårt för en enskild klass att dokumentera miljöeffekter som omfattar stora arealer eller vitt skilda problem. Att skaffa sig en god bild av miljösituationen i den egna hembygden kan utgöra ett problem, men med samverkan kan bilden bli klarare.
Genom samarbete i klassen, mellan klasser på en skola, mellan stadier och mellan skolor i rektorsområdet, i kommunen, i länet, kan skolan själv skapa sig en uppfattning om miljösituationen i hembygden.
Om dessutom, resultaten kommer samhället till del, kan elevernas arbete bli ett redskap för framtiden.
Lärare och elever utformar gemensamt ett program för arbetet med miljöfrågorna. Det kan innebära att undersökningarna integreras i arbetet med större tema- eller projektarbeten. Det kan också innebära att undersökningarna blir en del av skolans vardagsarbete och att ett långsiktigt arbete genomförs.
Integreringen mellan olika ämnen, liksom tillämpningar av dessa kommer på ett naturligt sätt in i planeringen när metoder, tid, utrust
ning m.m., diskuteras. I planeringen inkluderas också möjliga kontak
ter med andra lärare och olika samhällsintressenter. Här följer ett exempel på hur det kan gå till:
Skogen
Lärarna på en låg- och mellanstadieskola beslutar sig för att genomföra ett gemensamt arbete om Skogen. Ett hem för växter och djur, en rekreationskälla, en genetisk tillgång, en ekonomisk resurs och ett landskap i förvandling. Man inleder med en rad frågor som ska besva
ras och fördelas mellan elever och lärare.
Lågstadiet beslutar sig för att satsa på sinnesupplevelser, bilder och teater. I skolans närhet finns träd som eleverna får adoptera och följa under de sex år man ska tillbringa på skolan. Vidare återupplivar man kunskaperna från förskola och Mulleverksamhet. Myten om rovdju
rens alla hemska egenskaper avlivas och ersätts med en positiv nyfiken
het. En första grov struktur för indelningen av växter och djur diskute
ras. De elementära kraven för liv undersöks. De närliggande produk
terna från skogen bildar underlag för en genomgång av hur vi nyttjar vår skog. Vårt samhälles påverkan på skogens hälsa undersöks med hjälp av nederbördsprover, stoftinsamling och en enkel trafikräkning.
Energisparande, resursutnyttjande och återanvändning blir exempli
fierat och tillämpat.
Mellanstadiets arbete inriktas på en bred nationell anknytning i års
kurs 4, en europeisk delvis skadeinriktad genomgång i årskurs 5 samt
en internationell bild av förstörelse av de tropiska regnskogarna och orsaker till erosion i årskurs 6. Skogens biologi, de faktorer som påverkar den får en enkel struktur när de vanligaste växterna och djuren undersöks. Klimatfaktorer och berg och jord studeras också.
Efter samtal med den lokala skogsvårdskonsulenten om skogsbrukets mål och metoder inleds ett praktiskt skogsvårdsarbete. Skolan får en
"egen" liten skog att följa och undersöka. Ett antal olika träd väljs ut, och deras utveckling ska så noggrant som möjligt studeras. Stationer för enkla undersökningar märks ut och eleverna görs medvetna om att bara man gör likadant varje gång är resultaten jämförbara, även om utrustningen är enkel. Även i skogsområdet adopterar eleverna en växt eller ett djur som de får i uppgift att specialstudera och följa. Fakta, beskrivningar och bilder sparas för senare jämförelser och tolkningar.
Vissa av undersökningarna t ex pH-värdet i marken får man hjälp med av högstadiets kemilärare. En flaska sänds med internposten. Ett för
sök till uppspaltning av vilka olika faktorer som påverkar skogen blir utgångspunkt för ytterligare undersökningar i skolans närmiljö.
Utsläpp från värmekällor, industri och fordonstrafik i relation till lång
väga transport av föroreningar diskuteras. I arbetet med Europas län
der inlemmas dessa frågor i helhetsbilder av människans verksamhet.
Skolan väljer att göra en enkel skriftlig redovisning av sitt arbete, och denna redovisning sänds bl.a. till övriga skolor i rektorsområdet.
En annan skola nappar på arbetssättet och utifrån de egna förutsätt
ningarna påbörjas ett arbete där vissa av undersökningarna medvetet har gjorts jämförbara. Ett informationsutbyte kommer till stånd. Fler skolor kan bjudas möjlighet till samarbete och fler miljöfrågor kan bearbetas. Arbetet kan leda till att en för kommunen gemensam fakta
bas byggs upp, som underlag för fortsatta aktiviteter.
T TAT I SAMHAIIKTS ANST
Milj ödokumentation
Varför gör man mängder av miljöundersökningar på skolor runt om i landet? I första hand är det väl för att vidga förståelsen kring problem och öka inlärningseffekter på fakta men också för att få näranknytning till företeelser och problem.
Eleverna upplever ibland att deras idoga undersökningar bara blir ett självändamål - de redovisas för läraren och kamraterna, finns möjligen med på en utställning i klassrummet men hamnar sedan i papperskorgen. Längre upp i åldrarna kan engagemanget för gruppstu
dier av den här typen minska eftersom de sett att resultaten av ansträngningarna inte förs vidare.
På en del skolor har man sökt anknytning till olika lokala institutio
ner som miljö- och hälsoskyddsnämnd, länsstyrelsens naturvårdsenhet, m.fl. Man har lovat att leverera vissa miljödata år efter år. Klasser och skolor har haft faddersjöar där tillståndet i sjön följs under flera år och där kanske även sjökalkning gjorts genom skolans försorg.
Utan allt för stora krav kan ett "miljödataregister för skolan" föras där alla framtagna iakttagelser av något intresse dokumenteras. En klass kan foga in sina mätningar och observationer till en bank där de har värde för framtiden. Det behöver inte nödvändigtvis vara exakta mätvärden. En observation av en rosenfink vid fågeltornet, en mussla vid sjöstranden, den vanligaste svampen på en svampexkursion kan vara av värde för framtiden. Intervjuer, trafikräkningar, klimatnotiser, m.m. bör gå att finna igen efter ett speciellt register. I pärmen "Miljö
data för X-skolan" förs årligen in rapporter från lägerskolor och annat som återkommer och kan byggas på. Ett årligt sammandrag kan sändas till Miljö- och hälsoskyddsnämnd och andra aktuella institutioner.
Här följer några tips på områden och uppgifter som lämpar sig för mer kontinuerlig dokumentation.
Försurningen
• Utsläppskällor till luft i den egna kommunen. Nu-läge, historik och prognos. Faktahjälp från berörda kommunala instanser.
• Prognos över framtida försurningssituation efter utsläppsberäk
ningar från Sverige och det övriga Europa. Uppgifterna kan relateras 32
till olika miljöers känslighet för surt nedfall, liksom till föreslagna utsläppsbegränsningar. Faktahjälp från Naturvårdsverkets monitorse
rie och övriga publikationer.
• Lagring och bearbetning av egna undersökningar om olika vattens förändringar kemiskt och biologiskt. Nederbördens innehåll av stoft och dess pH-värde. Markvattnets förändring som dagvatten i tätorter eller som vatten i olika jordmånstyper. Växter och djur i sjöar och vattendrag. Kemiska förändringar eller status i sjöar, vattendrag eller grundvatten.
• Undersökningar och registrering av växter, deras sammansättning och utveckling. Skillnader från tid till annan. Beräkning av olika utvecklingstrender hos t ex utvalda adopterade träd på grundval av återkommande dokumentationer. Jämförelse mellan enskilda träd och hela bestånd nära tätorter och stora vägar och träd och bestånd på landsbygden. Uppföljning av hur mark, växter och djurarter reagerar när åkermark omvandlas till barrskog. Klassrumsförsök med tillväxt hos växter som vattnas med olika surt vatten och med olika tillförsel av näringsämnen samt med olika jordar att växa i.
• Uppföljning av skadeutvecklingen på byggnader, byggnadsmaterial, statyer, bilar etc. till följd av surt nedfall. Byggforskningsrådet och Bilprovningen kan stödja med kompletterande fakta. Byggnadsdetal
jer, statyer eller broar av kalk- eller sandsten kan utgöra värdefulla undersökningsobjekt.
• Beräkning av de ekonomiska konsekvenserna för skogsägare, bilis
ter, innehavare av brunnar med surt vatten, kommuner och andra till följd av skador eller åtgärder till skydd mot skador orsakade av surt nedfall.
Bilavgaser och trafikbuller
• Trafikräkning i närmiljön. Belastnig på olika vägar. Bilavgaserna relaterade till olika väderförhållanden och fördelningen av lokalt gynn
samma resp. ogynnsamma förhållanden. Bilavgaser och riskgränser, lokala förhållanden. Faktahjälp finns i Naturvårdsverkets publikatio
ner. Prognoser över biltrafikens utveckling i din kommun. Faktahjälp från gatukontor och Statistiska Centralbyrån. Fördelning mellan pri
vatbilism, nytto- och kollektivtrafik i din kommun.
• Bullermätningar och dokumentation av olika trafikmiljöer i den egna kommunen. Antalet överträdelser av 90dB-gränsen. Zonindel
ning av buller- och tysta områden i skolans eller hemmens närmiljöer.
Situationen i kommunen. Statistik över människors bedömning av trafikbuller i ett område. Bullerdämpande åtgärder i trafikmiljön.
Flygbuller, omfattning och utveckling.
• Ekonomiska beräkningar om besparingar när t ex bilar i ett område ersätts av kollektivtrafik eller andra energisnåla transportmedel.
• Utvecklingen av blyutsläpp beräknat på bensinförsäljningen i den egna kommunen eller regionen. I större tätorter kan hälsoriskprogno
ser upprättas.
Hälso- och miljöfarliga ämnen
• Förekomst av metaller på drift i din hemkommun. Utsläppskällor.
Faktahjälp från Miljö- och hälsoskyddskontoret. Halter i jordbruks
bygd, skogsbygd, sjöar och grundvatten. Föroreningssituation och utveckling i slammet i kommunens reningsverk. Prognos beträffande den framtida situationen i den egna kommunen. Dokumentation av insamling av miljöfarliga batterier.
• Bekämpningsmedelsförekomst, spridning och lagring i den egna kommunen. Jordbruk, skogsbruk och trädgård. Försäljningsstatistik.
Listning av aktiva substanser och deras bakgrund beträffande tid och metod för godkännande. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan ge fakta
hjälp. Naturvårdsverket likaså.
• Utsläpp av svårnedbrytbara ämnen till vatten och luft. Mängd och typ av ämnen som t ex massaindustrier släpper ut. Utvecklingstrender.
Undersökning av klortillsats i kommunalt vatten. Utsläpp av ämnen från avfallsanläggningar.
• Jämförande undersökningar av växt- och djurliv på områden som bekämpats med kemiska medel och på områden utan tillsats av bekämpningsmedel. Utveckling och prognos. Gruppering av bekämp
ningsdoser för olika växt- och djurgrupper. Attitydundersökningar hos konsumenter och producenter.
Avfall och återvinning
• Undersökning av sopmängder och utvecklingen i den egna kommu
nen. Kostnadskalkyl. Återvinningsbara andelar - ekonomiskt värde.
Undersökning av vilka typer av avfall som förekommer i elevernas hem samt en uppskattning av olika andelar. Andelen miljöfarligt avfall t ex batterier, bekämpningsmedelsrester, kemikalier etc. i hushållsavfall.
Utveckling. Undersökningar av inkommande avfall på kommunal sop
tipp. Kommunens miljöfarliga avfall, inventering, omhändertagande och spridning till luft och vatten.
• Andel återvinningsbara avfallsprodukter i hushållssopor. Fördel
ning mellan plast-, glas-, pappersförpackningar i butikssortiment. Upp
följning av engångs/returglasanvändning hos konsument och i butik.
Enkäter. Undersökning av kommunala och privata resultat av pappers
insamlingar. Sammanställningar av exempel på återanvändning av pro
dukter. Besparingsberäkningar grundade på resurssnålt nyttjande av konsumtionsvaror. Samhällsvinster - miljövinster. Program över en resurssnål tillvaro - ett försök till helhetssyn.
Utarmningen av vår miljö Landskap, biotoper, flora och fauna
• Undersökningar om förekomst av natur värd att skydda i den egna skolans närhet eller i kommunen. Det kan gälla våtmarker, hagmarker, urskog, ädellövskog, rikkärr, kuststräckor och sumpskogar. Kommu
nen eller Länsstyrelsens naturvårdsenhet kan bidra med fakta. Utveck
ling av arealer. Störningar.
• Inventeringar av växt- och djurliv i alla miljöer. Uppföljning och utveckling. Jämförelser mellan olika miljöer
Människans utnyttjande av våtmarker. Ekonomiska vinster/miljöför
luster. Hot mot urskogsområden. Inventering av områden som kan utvecklas till urskog. Andel ädellövskog i den egna kommunen.
Utveckling, prognos. Hot mot hagmarker i den egna kommunen.
Utveckling, prognos och intervjuer av olika intressenter. Inventering av hotade arter i den egna kommunen. Länsstyrelsens naturvårdsenhet har uppgifter om aktuella växt- och djurarter. Inventering av frilufts
områden i den egna kommunen. Fördelning mellan olika typer. Prog
nos över utvecklingen. Nyttjande.
Förutom undersökningar inom de angivna områdena, är det naturligt
vis av stort värde om andra viktiga miljöfrågor behandlas med under
sökningar, dokumentation och diskussion om vägar till ett samhälle med en god livsmiljö för alla.
• Övergödning av kust och hav, risken för klimatförändringar till följd av ökad koldioxidhalt i atmosfären är två exempel på frågor där Skolan aktivt kan bidra till viktig kunskapsspridning.
• Globala miljö- och därmed sammanhängade överlevnadsfrågor kommer allt framgent att vara en viktig del av Skolans arbete. Öken
spridning, erosion, avverkningen av de tropiska regnskogarna och utnyttjandet av haven är exempel på internationella problemområden.
Andra dokumentationsformer
• Bilden är alltid ett viktigt dokument. Allt ifrån en enkel teckning till en avancerad videofilm är i olika sammanhang värdefulla. I en uppfölj
ning av ett områdes utveckling eller en del av detta kan bilden ge omedelbar information. När man exv. följer ett träds utveckling är bilden en god följeslagare till texten.
• Ljudet och inspelningar av det kan förmedla viktig information och förstärka upplevelser och intryck.
• Text som resultat av undersökningar i miljön, och som inte databe
handlas fyller ändå sin uppgift i skolans miljöpärm som ett viktigt referensmaterial.
Framtidsplanering
En tillämpning i skolans datalära. I varje kommun finns framtidsplane
ringar av olika slag. Lokalt kan skolorna ta fram så många fakta som möjligt för att mata in och samköra i dator. Vissa mallar för upplägg
ning av program kan krävas.
Ta tag i någon befolkningsutveckling så som den beräknats i kom
munplaner, områdesplaner eller länsplaner. Använd gärna en äldre planering från 70-talet - vårt optimistiska utvecklingsskede.
De olika sifferuppgifterna kan ligga som underlag för framtidsplane
ring för barn och barnbarns tid. Räkna fram några konkreta åskådliga effekter av trenden så som nedan.
• Hur stort blir soptippsberget - utifrån avfallsmängden per person och år?
• Energibehovet - med den ökning vi hittills haft - insatser av kärn
kraft, vatten-vind- och solenergi.
• Areal "potatisåker" för ortens totala kolhydratförbrukning?
• Areal kaffeodling i U-land - beroende av ortens kaffekonsumtion?
• Antalet bilar - effekter på luftförorening, vägarealer, etc.
• Pappersförbrukningen - areal avverkad skog för råvara?
Då man lagt in olika tidsscheman kan resultaten värderas. Redovisning kan ske med kartor och diagram, bilder, etc.
Bedöm och rekommendera ett BRA MILJÖPROGRAM FÖR FRAMTIDEN FÖR DEN EGNA KOMMUNEN.
Exempel från Flatåsskolan
• Börja med skolans närmiljö - elevernas hemmiljö - i liten ska
la. Naturmiljön kan utgöras av: vatten, mark, luft, energikällor etc. Arbetsmiljön: skolmiljön såväl den inre som den yttre, buller, brand(-övningar), olika yrkesgruppers arbetsmiljö etc.
• Efter en allmän information i kursgången diskuteras möjliga pro
jekt, apparatur, kostnader, tid, redovisning, och råd kan ge till upp
läggning av projektet.
• Allteftersom projektet kommer igång kan en naturlig kontakt tas med respektive samhällsinstitution.
• Meningsfulla studiebesök kan anordnas (t.ex. med hjälp av elever
nas föräldrar (en dold resurs).
• Krav bör ställas på någon form av redovisning: rapport, plansch etc.
Detta kan ge fina tillfällen till samarbete med något/några av de övriga ämnena.
• En bra redovisning bör tillställas berörd institution/myndighet (kan
ske tidigare kontakt), massmedia, t.ex. lokalpress, berörda facktid
skrifter etc. På så sätt får eleverna uppleva att arbetet kommer till nytta och ger kunskap åt andra, vilket ger en extra stimulans. Dessutom kan det bli en skjuts för vidare utveckling/projektverksamhet för lärare och elever. Det kan kanske resultera i något för Unga forskare och andra utställningar. - Skolan får ett gott anseende, vilket gynnar intresset för no/teknik.
Att sådant arbete ger resultat kan Flatåsskolans lärare vittna om. Det finns elever som fortsätter att hålla kontakt med skolan efter att ha börjat i gymnasieskolan. Skälet är att de driver sina specialområden vidare även på denna nivå och söker sig till sin gamla grundskola, eftersom de vet att där finns väl dokumenterad kunskap att ta del av och bygga vidare på.
Vad som händer och har hänt på Flatåsskolan kan beskrivas som en dynamisk, spiralformad rörelse. Den har sin startpunkt i människans
38
