Reflexioner kring en nyutkommen Hallstattpublikation Nylén, Erik
Fornvännen 1960(55), s. 285-288
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1960_285
Ingår i: samla.raa.se
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
REFLEXIONER KRING EN NYUTKOMMEN HALLSTATTPUBLIKATION
F ö r första gången h a r det väldiga material, som i huvudsak under 1800- talets milt framgrävts p å det stora gravfället i Salzbergdalen vid den lilla österrikiska köpingen Hallstatt, publicerats i en enda malerialpublikation till ovärderlig nytta för forskningen.1 Hela materialet är tecknat grav efter grav och verket h a r till volymen blivit ett av de omfångsrikaste som presenterats under senare tid.
Det är h ä r ej avsikten att n ä r m a r e behandla denna publikation, men ver- kets kortfattade kronologiska del k a n i s a m b a n d m e d det material, som nu blivit mer allmänt tillgängligt för n ä r m a r e studium, ge u p p h o v till några reflexioner.
Hallstaltkulturen, det grundläggande om ä v e n k a n s k e något diffusa ar- keologiska begrepp, som 1871 s k a p a d e s av H a n s Hildebrand, h a r i detta
material sitt u r s p r u n g . Redan tidigt sökte m a n uppdela materialet i olika tidsgrnpper med relativt fix absolut datering, huvudsakligen på grundval av kombinationsfynd med från sydliga k u l t u r o m r å d e n s t a m m a n d e artefakter.
I huvudsak synes det nya verkets författare, om ej vid materialels grup- pering så dock i fråga o m den absoluta tidssättningen, fasthälla vid dessa äldre dateringar. H a n uppdelar sålunda g r a v a r n a i 5 »Stufen», där det äldsta begynner ca 800 eller 750 f. Kr. och det yngsta u p p h ö r ca 300 f. Kr.
F ö r de forskare som syssla med nordiskt material från sen bronsålder och förromersk j ä r n å l d e r är och h a r hallslattkronologien alllid varit av stor betydelse.
Den nya publikationen möjliggör en b e k v ä m a r e jämförelse mellan den n u v a r a n d e hallslattkronologien och några nordiska lokalkronologiska system, cn jämförelse som i vissa fall tycks ge ganska överraskande resultat.
Nordiska, lokalkronologiska system ha u p p r ä t t a t s bland annat för danskt, gotländskt och nordvästtyskt material från senare delen av förromersk j ä r n - ålder'2 och visa med u n d a n t a g för vissa benämningsfrågor en relativt god inbördes överensstämmelse.
1 den äldsta j ä r n å l d e r n och övergångsskedet brons—järnålder inom nor- diskt o m r ä d e är materialet betydligt s p a r s a m m a r e , varför h ä r de kronolo- giska förhållandena ä n n u k u n n a b e t r a k t a s som ganska osäkra.3
1 Kromer, K., Das Gräberfeld von Hallslatt, 1959.
2 Becker, C. J., F o r r o m e r s k j e r n a l d e r i D a n m a r k , Aktuelle problemer, Finska fornminnesför. tidskr. L 1 1 : 1 , 1951, och d ä r anf. litt.; Nylén. E., Kontinentala g o t l a n d s f ö r b i n d d s e r , F o r n v ä n n e n 1952; Borchling. A., Die Unler- gliederung der Slufe von Seedorf auf Grund des Fundstoffs vom Urnenfried- hof Hornbek, Kr. Hzgt. Lauenburg, Archaeologia geographica, 1:4, 1950;
Moberg. C.-A., Between Horn and Ornavasso, Acta archaeologica, XXV, 1955, och där anf. lill.
3 Nylén. E., Frågeställningar kring en gravform frän iildsta j ä r n å l d e r , Got- ländskt arkiv, 1955.
F ö r hela den f ö r r o m e r s k a j ä r n å l d e r n tycks det betydligt lättare att hitta elt terminus anle quem kring Kristi födelse än etl post quem b a k å t i tiden.
Därtill k o m m e r de svårigheter som förorsakas av det i stora delar av framför allt Skandinavien verkligt eller skenbart fyndtomma skede som b r u k a r parallclliseras med laténe II inom keltiskt o m r å d e .
Studerar m a n emellertid de föremålslyper, som k u n n a dateras omedelbart efler detta fyndfaltiga skede, tycks m a n urskilja fyra k o m p o n e n t e r , av vilka detla material är s a m m a n s a t t . F ö r det första: stilinflytelser och tillverknings- tekniska detaljer på spännen, halsringar och bälfebeslag, som k u n n a åter- föras på förbindelser med c c n t r a l k d t i s k a eller dessa n ä r s t å e n d e kulturom- råden, alltså med mer eller m i n d r e ren laténekultur.4 F ö r det a n d r a : en- staka av laténekultur påverkade men inom dess c e n t r a l o m r å d c u okända föremålsformer, exempelvis den triangulära fibulan, vilka synas uppstått självständigt någonstans i latenekulturcns periferi.5 F ö r det tredje: dräkt- nålar s. k. holsteinska n å l a r från nordväst-Tyskland och Jylland, vilkas släkt- skap med den ä l d r e förromerska j ä r n å l d e r n s »rena» j ä r n å l d e r s k u l t n r , Jas- lorf-kulturen, torde vara helt klarlagd.6 F ö r det fjärde slutligen: några i lik- het med de holsteinska n å l a r n a ofta »tungt gjutna» spännetypcr, vilka i något olikartat utförande påträffats i D a n m a r k , på Bornholm och Gotland samt enstaka i Uppland.7 Flera forskare ha framhållit dessa fibulors släkt- skap med vissa hallstattformer. Denna släktskap h a r dock på grund av de allt för stora kronologiska olikheter, som synas föreligga, betecknats som Hl mycket svårlöst problem.8 I s a m m a riktning — mot s e n b r o n s - å l d e r s - h a l l s t a t t m i l j ö — peka några fynd av charnier- och hänge- försedda spännen med sannolik datering till senare f ö r r o m e r s k järnålder.9
Till denna fjärde grupp kan k a n s k e även r ä k n a s vagnar av t y p Dejbjerg- I.angå samt framför allt de s. k. holsteinska gördlarna, vars likheter med bronsbleoksgördlar från hallstattgravfälfet ofta påpekats.1 0
F r å n fyra håll tycks således impulser eller traditioner ha verkat p å det material som möter oss p å gränsen till det »fyndtomma» skedet, ett ma- terial, vars utveckling därefter ofta rätt väl går att följa framåt i tiden till och förbi Kristi födelse.
De tre första av dessa inflytelser gå relativt lätt aft förklara under det att den fjärde tycks vara mer svårförståelig. E n fingervisning om var för-
4 Exempelvis o r n e r a d e halsringar och vissa fibulor.
5 Nylén, E., Kring j ä r n å l d e r n s a n d r a period, Ant. arkiv 6, 1956.
6 Nylén, E., Kontinentala gotlandsförbindelser under senare förkrislcn järn- ålder, F o r n v ä n n e n , 1952.
7 Nylén, £., Die jiingcre vorrömischc Eisenzeit Gotlands, 1955, s. 404 ff., fig. 305, och bl. a. Schwantes, G., Die Gruppen der Ripdorfstufe, Jahrcssehrift fiir milteldeutsche Vorgeschichte, 1958, Abb. 23.
8 Schwantes, G., a. a. s. 373.
9 Nylén, E., Die jiingcre vorrömischc Eisenzeit Gollands, 1955, s. 479 f.
10 Nylén, E., Kontinentala gotlandsförbindelser under senare förkristen järnålder, F o r n v ä n n e n 1952, och d ä r anf. litt.
klaringen eventuellt kan ligga ges k a n s k e av några myckel rika gotländska gravfynd från övergångsskedet brons—järnålder med bl. a. kombinationer mellan s å d a n a rena j ä r n å l d e r s - och bronsåldersformer som bygel- och svan- halsnålar.1 1 Dessa fynd k u n n a tala l ö r rikligheten av en teori framförd av A. Leyden om en mer eller m i n d r e fullständig p a r a l l d l i s e r i n g av b r o n s å l d e r n s sjätte och j ä r n å l d e r n s första period,1 2 vilket i sin tur skulle k u n n a få till följd alt bronsålderns slutskede skulle rycka n ä r m a r e Kristi födelse och d ä r m e d möjliggöra de ovan b e r ö r d a k o n t a k t e r n a .
1 detta läge ä r det ytterst överraskande aft i del nu offentliggjorda ma- terialet från hallstaltgravfältet påträffa föremål, vilkas absoluta datering ej på rimligt sätt synes gä att sammanställa med likartade förcmålslypers san- nolika ställning i nordisk kronologi.
Tre exempel skall h ä r anföras: hallstallgravfälfets grav 86 innehåller bl. a.
en nål försedd med svanhals och huvud av en hoprullad spiralskiva. I elt av de ovan berörda rika golländska fynden från Priislgården l1, Fole socken (grav 6/59), h a r en i h u v u d s a k likartad nål påträffats i kombination med bl. a. en r a k s k å l n å l och en bygelnål av b r o n s med rullhuvud. 1 eu intill- liggande grav låg en skålnål av s a m m a typ i kombination med två bygel- n å l a r av j ä r n försedda med rullhuvuden. Nålar av denna senare typ ä r o vanliga i nordvästra Tyskland och Jylland och tyckas inom delar av detta o m r å d e avlösas av bygelnålar med r i n g h u v u d e n under det atl de inom a n d r a o m r å d e n forlsiilta att användas.1 3 P å ett gravfält Heuberg Kr. Verden i en fyndmiljö inom mellantyskt o m r ä d e d ä r föremålslyper från tidig och senare förromersk j ä r n å l d e r tycks mötas synes av k o m b i n a t i o n e r n a att döma dessa r i n g h u v u d n ä l a r k u n n a nå kontakt med fibulor d a l e r b a r a kring gränsen mot senlalene, vilken k n a p p a s t torde k u n n a dras längre tillbaka i tiden än till ungefär 150 f. Kr.14
Svanhalsnålen i hallstatlgraven h a r enligt publikationen en datering mel- lan ca 600—500 före Kr.
Det a n d r a exemplet utgöres av en s v a n h a l s n ä l med skålformigt huvud frän grav 68 på hallstaltgravfältet. Denna nåltyp är bl. a. företrädd på Got-
11 Undersökta av författaren åren 1959 och 1960.
12 Leyden, A., Zum friihesten Auftreten der Jastorf-Kultur im nordischen Baum, Germania, 1957.
13 Nylén, E., Ett kronologiskt spörsmål i Gotlands äldsta j ä r n å l d e r , Tor, 1949—51; Becker, C.J., F r a Jyllands i d d s t e jernalder, Kuml. 1956.
14 Raddatz, K., Grabfunde der vorrömischen Eisenzeit vom Heuberg bei Uphusen, Kr. Verden, Germania, 1955. Exempel på dessa för problemen kring sambandet mellan äldre och yngre förromersk j ä r n å l d e r ytterst betydelsefulla fyndkomplex är bl. a. Algast i Brandenburg. Se Nylén bl. a. i Vallhagar, 1955, s. 350 och 467. Om gränsdragningen se bl. a. Moberg, C.-A.. Between la Téne II and III. Studies on the F u n d a m e n t a l Relative Chronology. Acta archaeologica XXIII, 1952, s. 21 f. Förf. anser en yngre datering av denna gräns — i första å r h u n d r a d e t före Kr. — sannolik, se bl. a. Nylén, The r e m a r k a b l e bucket from Marlborough. A d a Archaeologica XXIX, 1958.
land, d ä r en lokalform med b r e d d a d svanhals genom fyndkombinationen1 5
är daterbar till ungefär s a m m a tid som den ovan anförda graven från Fole (6/59).
Svanhalsnålar med skålhuvuden finnas bl. a. även i den med Lausitzer- kulturen besläktade Billendorfer-kulluren mellan Elbe och Oders mellersta lopp. Vid Odermynningen, där d e n n a nåltyp är sällsynt, u p p t r ä d e r n å l a r med bygel i stället för svanhals, men med likartade s k å l h u v u d e n . Dessa senare nålar, vilka (rent teoretiskt) syns vara svåra att i tid avsevärt skilja från s v a n h a l s n å l a r n a , skulle enligt Eggers tillhöra slutet av mellan-Laténe1' och alltså ej k u n n a dateras till mycket äldre tid än ca 150 f. Kr.
I hallstattpublikationen h a r s v a n h a l s n å l a r med s k å l h u v u d en datering mellan 800 eller 750—600 f. Kr.
Det tredje och k a n s k e mest intressanta exemplet utgöres av etl ringfor- migt hänge av b r o n s i grav 83 på gravfältet vid Hallstatt. I elt nordväst- tyskt slutet fynd frän Gönnebeck, Kr. Segeberg, ligger ett n ä s t a n fullständigt likartat föremål i k o m b i n a t i o n med bl. a. en holsteinsk nål och ett beslag till en holsteinsk gördel,1 7 bägge föremål d a t e r b a r a i n ä r h e t e n av s a m m a övergångsskede (tidigast ca 150 f. Kr.). Ett liknande hänge funnet p å ett gravfält vid Elbes övre lopp synes av fyndkombinalioner att döma ha likartad tidsställning.1 8
I hallstattpublikationen dateras hänget till 800 eller 750—600 f. Kr.
De stora skiljaktigheter i fråga om dateringar, som framgår av de tre valda exemplen, skall ej försöka förklaras h ä r . Avsikten h a r varit att fästa u p p m ä r k s a m h e t e n på deras existens. Det är t ä n k b a r t men tycks dock svårt att i alla dessa tre fall hänvisa till alt formerna i n o r r k u n n a vara retar- derande.
F r å g a n kan l ä m n a s öppen men kanske är det möjligt att den n u v a r a n d e hallstaltkronologicn slår inför en mer eller mindre genomgripande revidering.
Erik Nylén
15 E n grav med denna fyndkombinalion har undersökts av författaren p å gravfältet vid Fole på Gotland 1960.
16 Kropf, W., Die Billendorfer Kultur, Mannus Bucherei 62, 1938, Abb.
251:2—4; Eggers, H. J., Zwei Urnenfriedhöfe aus der Umgebung des Dorfes Nelzeband. Mitteilungen aus der Sammlung vaterländischer Altertiimer der Universität Greifswald IV, 1930. S. 35 och 37, Abb. 8.
17 Nglén, E., Kontinentala gotlandsförbindelser under senare förkristen järnålder, F o r n v ä n n e n 1952, Fig. 8.
18 König, M,, Das Laténe-Gräberfeld von Zerbst-Ankuhn (Anh.) und seine Beziehungen zu a n d e r n Friedhöfen, Mannus, 1931.
