Liturgisk duk som fälttecken Wirgin, Margareta Fornvännen 1958, 285-288 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_285 Ingår i: samla.raa.se

Liturgisk duk som fälttecken Wirgin, Margareta

Fornvännen 1958, 285-288 : ill.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_285

Ingår i: samla.raa.se

S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

en mycket funktionell typ av skaftknapp, som blir vanlig i europeiskt n a t t - vardssilver redan u n d e r 1200-talet, cn form som förmodligen övertagits av nattvardssilvrct från ä n n u ålderdomligare kärl, helt eller delvis utförda i slipad bergkristall. E s t u n a - k a l k e n s nod ö v e r e n s s t ä m m e r särskilt n ä r a med V a l l e n t u n a - k a l k e n s nod (a. a., Taf. 39), och paténcn h a r i form och dekor t a l r i k a paralleller inom den grupp av nattvardssilvcr, som d a t e r a t s till 1300-talets a n d r a fjärdedel och m i t t . E s t u n a - p a t é n e n s b r ä t t e h a r i nyare tid varit lösbrutct från skålen och vid fastlödningen h a r det p u n k t o r n e r a d e c i r k e l b a n d , som ursprungligen haft sin plats i skålens käl, till större delen förnyats och upptager nu själva kantprofilen mellan den flackare vordna skålen och b r ä t t e t ; b a n d e t s y t t r e k o n t u r e r ba graverats på b r ä t t e t . Både d e k o r e n s disposition och lammets teckning e r i n r a r i hög grad om den g r a v e r a d e orneringen på Täby patén (a. a., Taf. 40), även om l a m m e t i Estuna s a k n a r den eljest brukliga h u v u d v r i d n i n g e n . ( E s t u n a - k a l k e n s skaft- höjd 5,7 c m ; paténens d i a m . 14,7 cm.)

Aron Andersson

L I T U R G I S K DUK SOM F Ä L T T E C K E N

Bland de fälttecken i Svenska Statens Trofésamling, som nyligen be- h a n d l a t s av B i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s t c x t i l k o n s e r v e r i n g s a n s t a l t , ingår den tluk med signum ,1 44, som s v a r a r mot ovanstående rubrik.

Duken, i format 87 X 81 cm, skiljer sig helt från det (ivriga u n d e r åren b e h a n d l a d e fanheståndet. Användningen som s t a n d a r är också endast sekun- d ä r . Dr Agnes Geijer igenkände det genast som ett s. k. s u b s t r a t o r i u m ( t y . M i t t d s t i i c k ) av den typ, varav ett antal bevarats i den berömda skatten av m e d d t i d s t e x t i l i e r i Mariakyrkan i Danzig. 1

S u b s t r a t o r i c r n a tjänade u n d e r den romersk-katolska mässan som under- lag för corporalen på a l t a r e t . De är vanligen gjorda av fint linne och mesta- dels rikt broderade. De b a r i ncderkantcn cn förlängning av ett färgrikt tygstycke i sammet eller siden, som skulle hänga ned över a l t a r b o r d e t . Dessa broderade l i n n e d u k a r ä r nu tämligen sällsynta och kan studeras i större a n t a l endast i M a r i a k y r k a n s s k r u d k a m m a r e .

Det nu upptäckta exemplaret (fig. 1) b e s t å r av cn väd av ursprungligen vitt, nu mörknat linne i gåsögonmönstcr med inslagscffekt. Hela vådbredden m ä t e r ca 95 em. Dukens k v a d r a t i s k a mittfält visar Lammet med korsfanan omgivet av s y m m e t r i s k a växtmotiv och är i n r a m a t av en applicerad bård, broderad med d t fint geometriskt m ö n s t e r i s. k. vävsöm. Utanför denna löper ytterligare en bård av gotiska m i n u s k l e r , bildande den till m i t t f r a m - ställningen passande bönen »Agnus Dei qui tollis peccala m u n d i , miserere»

och efter upprepning slutorden » ( d a ) nobis pacem». - »Agnus Dei» lästes j u vid den katolska mässan strax före k o m m u n i o n c n . —

1 Se W. Mannowsky, Der Danziger P a r a m e n t c n s c h a t z , Halvblind IV o. V, Berlin o. Leipzig 1931—33, 1938.

285

Broderiet är utfört med silke i rött, grönt, gult, b l å t t och något b r u n t samt nu m ö r k n a d m e m b r a n - s i l v e r t r å d . Sömsättet ä r huvudsakligen kedje- söm. I l i n n e d u k e n s nederkant k v a r s i t t e r obetydliga rester efter ett avlägsnat grönt sidentyg. Linnetyget ä r nu trasigt h ä r och var och broderiet åtskilligt slitet, särskilt i den u n d r e hälften.

För dateringen av detta textilförcmål får vi n ä r m a s t gå till M a n n o w s k y s p u b l i k a t i o n . Här upptages d l tjugotal »Miltdstiickc» av varierande kvalitet och utseende — ofta ganska valhänt utförda — som av Mannowsky hänföras till tiden mellan 1300-talets slut och slutet av 1400-talet. Dateringen t o r d e vara tillförlitlig, då man h ä r h a r tyget i de bevarade »förhängena» att gä efter. Dessa b e s t å r mycket ofta av italiensk sidenbrokad eller g r a n a t ä p p l e - s a m m e t från j u s t de n ä m n d a å r h u n d r a d e n a . Tygerna kan säkert inte ha varit särskilt gamla, då de a n b r i n g a d e s i linnebroderiets n e d e r k a n t .

S u b s t r a t o r i c r n a från M a r i a k y r k a n b ä r ofta f r a m s t ä l l n i n g av Kristus på korset, men även L a m m e t med korsfanan förekommer (Mannowsky nr 303).

De s y m m e t r i s k a blom- och b l a d m o t i v c n frän vär duk återfinns på flera exemplar, men är h ä r mer löst u t s t r ö d d a . Även vävsömsbården h a r sitt m o t - stycke (Mannowsky nr 301). Vanliga tycks också de med olika o r n a m e n t (blommotiv, evangclistsymholer) betonade hörnen vara. Endast ett av Maria- k y r k a n s »Mittdstiiek» (Mannowsky V n r 17) h a r latinsk text i y t t c r b ä r d e n .

I jämförelse med de hos Mannowsky avbildade d u k a r n a är vårt broderi fastare k o m p o n e r a t . De vegetativa motiven h a r också mer noggrant kopierats efter sin förlaga. Släktskapen med Danzigmaterialet gör alt m a n vill d a t e r a vårt s u b s t r a t o r i u m till omkring 1500.

Mannowsky betecknar samtliga M a r i a k y r k a n s s u b s t r a t o r i c r som nordtyska arbeten — nägra med a t t r i b u t l o n till Danzig. Staden var sedan 1400-talets m i t t cn fristad med Polens konung som sin skyddsherre, (ivriga av förf.

k ä n d a p a r a m e n t av liknande slag leder till stor d d sitt u r s p r u n g frän öst- tyskt o m r å d e . Så h a r Betty Kurth- bestämt två »Miltdstiickc» — det ena t i l l - h ö r a n d e en p r i v a t s a m l i n g i Schweiz, d d a n d r a från museet i Breslau — som arbeten utförda i Schlesien. Joseph Braun 3 o m t a l a r att a n v ä n d n i n g e n av s u b s t r a t o r i c r vid den katolska mässan uttryckligen föreskrevs vid synoden i Breslau i Schlesien 1592. Han anger även, att kyrkor i de! ej långt från Danzig belägna E r m l a n d (Oslpreussen) kan uppvisa många dylika e x e m p l a r . Vi kan alltså förmoda att vårt »Mittdstiiek» t i l l k o m m i t på polskt eller öst- tyskt o m r å d e .

Hur b a r nu denna i vårt land unika medeltidstextilie h a m n a t h ä r i egen- skap av trofé? Då » s t a n d a r d » kom in till R i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s textil- konservering var på både r ä t - och avigsida applicerat ett l i k a r m a t kors av grovt rött ylletyg, vilka m å s t e lossas vid konserveringen. Duken v a r också på a n n a t sätt o m ä n d r a d för att passa som fälttecken. För att k u n n a t r ä d a den på cn stång h a r man vikit in överkanten, som sytts till med grova stygn.

- Belly K u r t h , A Silcsian gold embroidery of the fifteenth century, in The Connaisscur, March 1948.

3 Joseph Bruun, Handbuch der P a r a m e n t i k , F r e i b . im Breisgau 1912, s. 238.

S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

,• mnrc mn

<-T>

*jp

•''&* • 4 " * *,", ak -^ ^l3ajS)niTja<É|

•

& 4»

* 4

SU ¹

P M » - ^ « V:: '

ill Slllflj ^•>3p

Fig, 1. Subslruloriunt med s e k u n d ä r a n v ä n d n i n g som fälttecken. I Suensku Statens Trofésumllng. — D e t a l j under konservering. O b s ! m ä r k e n efter det b o r t t a g n a ' k o r s e t . Skala 1 : 5 . — A " s u b s t r a t o r i u m " employed secondurilg us a b a n n e r , belonging to Suensku Statens Trofésamling. Detail during r e s t o r a -

tion. Note the m a r k s left bg r e m o u a l of the cross.

287

Uppsatt på stäng utgör följaktligen s u b s t r a l o r i d s ncdcrkanl s t a n d a r d s flyg- sida. Flera långa, hängande l i n n c t r å d a r i två av dukens hörn är förmodligen l ä m n i n g a r efter något slag av banddekor. Till duken hör cn mycket enkel t r ä s t å n g , som icke kan vara den u r s p r u n g l i g a . Den b ä r nämligen cn etikett med påskrift att trofén tagits u n d e r Karl S l i t a befäl 1701. Emellertid finns duken redan upptagen i B u s t k a m m a r e n s inventarieförteckning av år 1685 med beteckningen »Muskowitisk». Olof Hoffman, som i slutet av lliOO-talet avbildade det svenska beståndet av vunna segertecken, h a r den också mycket riktigt med bland sina a v m å l n i n g a r .

S t a n d a r d med de applicerade röda korsen mot den vita linnebottcn åter- ger Polens färger, ehuru i omvänt f ö r h å l l a n d e . Den polska fanan hade så- lunda röd botten med vitt emblem. Under vilka strider den svenska hären e r ö v r a t J 44, därom kan endast lösa gissningar f r a m s t ä l l a s . Kanske var d d u n d e r Gustav II Adolfs polska fälttåg på 1030-talet. Men även Karl X Gustav gick på 1650-talet segrande fram bland polackerna. Det förra alternativet förefaller förf. troligast. — D d kan t ä n k a s att den polska h ä r e n , hårt trängd av de a n f a l l a n d e svenskarna, förlorat sina fälttecken. Kanske fick soldaterna dä från d t kloster eller cn kyrka dess redan då gamla som helig och må- h ä n d a som u n d e r g ö r a n d e b e t r a k t a d e duk, vilken de hoppades skulle åter- skänka den svikande krigslyckan. Den n ä m n d a färgomkastningen spelade inte så stor r o l l ; man visste sig j u föra d t helgat föremål — cn korsfana — i spetsen för h ä r e n .

Margareta Wirgin

OM NAMNET S K O P I N N T U L L

I Dagens Nyheter den 30/9 1957 lämnade professor J ö r a n Sahlgren d l för- slag till förklaring av n a m n e t S k o p i n n t u l l , och den 2/10 publicerade fil. lic.

Willy Klccn i s a m m a tidning ett med nästan s a m m a innebörd. H ä r n c d a n följer ytterligare d t förslag till tolkning av n a m n e t .

Skopinntull blev bekant genom Dr Hanna Hydhs forskningar på Adelsö i Mälaren 1916—18 och uppfattades av henne som n a m n på cn ganska stor gravhög, som ligger intill och öster om landsvägen m i t t emot n u v a r a n d e Hembygdsgården n ä r a Adelsö kyrka. Professor Sahlgren t i l l b a k a v i s a r först en av r i k s a n t i k v a r i e n Bengt T h o r d e m a n i Dagens Nyheter 25/9 1957 framförd förmodan att namnet möjligen skulle kunna betyda »Skopes hög».' 1 Sahl- grens förklaring går ut på all n a m n e t s förra led är skopinne, dvs. t r ä p i n n e som före pliggens tid användes till att fästa ihop de olika l ä d e r b i t a r n a i skoklackar med, och senare l e d d tull i betydelsen avgift. Namnet skulle ha u p p k o m m i t av alt man förr vid passerandet av gravhögen betalade »tull till

• Denna n a m n f ö r k l a r i n g är mycket hypotetiskt framställd av dr Hanna

Bydh i Svenska F o r n m i n n c s p l a t s c r nr 15 (Stockholm 1930), s. 36, och

fogades av Dagens Nyheters redaktion till den intervju som h ä r ovan

c i t e r a t s . Bed. a n m .