Miljöklassning av en idrottshall i Hjorthagen
En granskning av miljökraven för Miljöbyggnad, BBR 22 och Passivhus
Environmental classification of a sports center in Hjorthagen
A study of the environmental requirements for Miljöbyggnad, BBR 22 and Passivhus
Författare: Sara Breding
Edona Binaku
Uppdragsgivare: MVB Öst AB
Handledare: Therése Planell, MVB Öst AB
Sten Hebert, KTH ABE
Examinator: Per-Magnus Roald, KTH ABE
Examensarbete: 15,0 högskolepoäng inom Byggteknik och design
Godkännandedatum: 2017-06-25
Serienummer: BD 2017; 28
Sammanfattning
Företag inom byggsektorn strävar efter att minimera byggnaders energianvändning och att minska miljöpåverkan genom hela byggprocessen. Byggherrar ställer ofta krav på att ett byggprojekt ska uppnå vissa miljökrav eller att byggnaden ska miljöcertifieras. När ett byggprojekt ska uppnå flera miljöklassningar tar projekteringen av miljökraven ofta längre tid.
Syftet med studien är att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet Hjorthagshallen och analysera i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå kraven. Projektet Hjorthagshallen innefattar nyproduktion av en idrottshall i Norra Djurgårdsstaden.
Byggnaden ska:
• Certifieras enligt Miljöbyggnad GULD
• Uppnå kraven för BBR 22
• Uppnå kraven för Passivhus
En litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet och dessa sammanställdes sedan i en översiktlig tabell. Miljökraven har analyserats och utvärderats med beräkningsverktyg, simuleringsprogram, referensprojekt och med projektspecifika handlingar. De indikatorer som ansågs vara svårast att bedöma i förväg i denna studie var energianvändningen, luftläckningen genom klimatskalet och det termiska klimatet.
Studien visar att miljökraven för projektet Hjorthagshallen är möjliga att uppnå. Många krav och indikatorer går att säkerställa under projekteringen medan vissa indikatorer är svårare att säkerställa innan byggnaden är färdigställd.
Nyckelord: Miljöbyggnad, Passivhus, BBR 22, Miljökrav, Hjorthagshallen, Idrottshall, Indikator
Abstract
Construction companies aim to reduce the energy use of buildings and to minimize the environmental impact throughout the entire construction process. Constructors often require the project to meet certain environmental requirements and to certify the building. When a construction project aims to achieve several classifications the projection of the requirements often takes more time.
This study aims to identify the environmental requirements that apply to the project Hjorthagshallen and to analyze if it is possible to achieve these requirements. Hjorthagshallen will be a sports center in Norra Djurgårdsstaden.
The building will:
• Be certified according to Miljöbyggnad GULD
• Achieve the requirements for BBR 22
• Achieve the requirements for Passivhus.
The environmental requirements for Hjorthagshallen have been collected through a literature study and presented in an overview table. The environmental requirements have been analyzed with calculation tools, simulation programs, a reference project and project documents. The indicators considered to be the most difficult to estimate in advance in this study are the energy use, air leakage and the thermal climate.
The conclusion is that the environmental requirements for Hjorthagshallen are likely to be met. Many requirements and indicators can be ensured during the projection while some indicators are more difficult to ensure before the building is completed.
Keywords: Miljöbyggnad, Passivhus, BBR 22, Environmental requirements, Hjorthagshallen, Sports center, Indicator
Förord
Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av MVB Öst AB och är en del av högskoleutbildningen Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Studien omfattar 15,0 högskolepoäng och genomfördes under vårterminen 2017.
Ett stort tack till Therése Planell på MVB för hjälp med att ta fram studieområde och ge oss mycket av den grundläggande informationen till studien. Vi vill även tacka vår handlare Sten Hebert på KTH för värdefull handledning och utveckling av studien genom hela processen.
Stockholm, 2017-05-22
Sara Breding och Edona Binaku
Ordlista
Atemp Golvarea (m2) innanför ytterväggar som är uppvärmd till minst 10°C (Antell, 2013).
BBR 22 Boverkets byggregler som innehåller föreskrifter och
allmänna råd om utformning av byggnader. BBR 22 är en ändring i verkets byggregler som beslutades den 24 februari 2015 (Boverket, 2015).
BSAB 96 System för gemensam struktur för information inom
byggsektorn. Systemet innehåller tabeller med koder som kan användas som underlag för byggdelar och
produktionsresultat (Svensk Byggtjänst, 2017a).
ByggaF Branschstandard för fuktsäker byggprocess (Fuktcentrum,
2015).
ByggaL Hemsida som tillhandahåller information om att bygga
lufttätt (Research Institutes of Sweden, 2017).
Byggnadens energianvändning Den energi som under ett normalår behöver levereras till en byggnad för uppvärmning, komfortkyla,
tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi (Boverket, 2015).
Byggnadens specifika Byggnadens energianvändning fördelat på Atemp
energianvändning (Boverket, 2015).
Byggvara Försäljnings- eller leveransenhet avsedd att användas vid
byggarbete (Kretsloppsrådet, 2007).
Byggvarubedömningen Förening som tillhandahåller en tjänst för
miljöbedömning av byggvaror (Byggvarubedömningen, 2017).
CAV Constant Air Volume; till- och frånluftsflödet är konstant
under drifttiden (Warfvinge, Dahlblom 2010).
DF Dagsljusfaktor är ett mått som anger förhållandet mellan
ljusstyrkan utomhus och inomhus en mulen dag (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014).
FTX Ventilation med till- och frånluft och värmeåtervinning
(Warfvinge, Dahlblom 2010).
Fuktkvot Ett mått på ett materials fuktinnehåll i kg i förhållande till
mängden torrt material i kg.
GBR Golvbranschens Riksorganisation; branschorganisation
för golvläggare, återförsäljare och leverantörer (Golvbranschens Riksorganisation, 2017).
GVK Golvbranschens VåtrumsKontroll; stiftelse som arbetar för att förhindra vattenskador i våtrum (Svensk
VåtrumsKontroll, 2017).
G-värde Mått på hur stor del av solvärmen som släpps in genom en
byggnadsdel (Hammerglass, 2017).
Hus AMA Allmän Material- och Arbetsbeskrivning; referensverk
som används vid upprättande av beskrivningar för husbyggnadsarbeten (Svensk Byggtjänst, 2017b).
Intermittent drift Ventilation som är behovsstyrd och inte är igång hela tiden.
KEMI Kemikalieinspektionen arbetar för att minska risken för
att människor och miljö skadas av kemikalier (Kemikalieinspektionen, 2017).
Loggbok Digitalt dokument som innehåller information om vilka
byggvaror som används i ett projekt, byggvarornas placering och mängd (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014).
MB Miljöbyggnad; ett miljöcertifieringssystem som är
utvecklat för den svenska byggbranschen.
Miljöklassning Miljöcertifieringar och andra system med miljökrav för
byggnader som Passivhus, Miljöbyggnad och BBR.
PH Passivhus; ett miljöcertifieringssystem som främjar
minskad energianvändning för bostäder och lokaler.
PPD-index Predicted Percentage Dissatisfied; förväntad andel
missnöjda, används för att värdera inneklimat (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014).
RBK Rådet för ByggKompetens; samarbetsorgan som arbetar
för hög kompetens inom byggbranschen (Rådet för ByggKompetens, 2017).
RF Relativ fuktighet är ett mått på luftens grad av
vattenmättnad (Warfvinge, Dahlblom 2010).
SS 252678 Standard som anger ljudkrav för luftljudsisolering,
stegljudsnivå, installationsbuller och ljud från yttre ljudkällor för lokalbyggnader (Swedish standards institute, 2017).
SVF Solvärmefaktor; indikator från Passivhus som används för
att bedöma det termiska klimatet sommartid.
SVL Solvärmelast; indikator från Miljöbyggnad som begränsar
solvärmetillskottet i vistelserum under sommarmånaderna (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014).
Tappvatten Vatten av dricksvattenkvalitet.
Utblicksarea Golvarea som uppfyller kravet för utblick i förhållande till golvets area (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014).
U-värde Mått på värmeförlusten genom en byggnadsdel
(Hammerglass, 2017).
VAV Variable Air Volume; ventilationsflödet under drifttiden
kan varieras (Warfvinge, Dahlblom, 2010).
Vistelserum Rum som människor vistas i mer än tillfälligt
(Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014).
Vistelsezon Del av rum som avgränsas horisontalt 0,1 m och 2 m över
golvet, vertikalt 0,6 m från väggar och 1 m från dörrar och fönster (Warfvinge, Dahlblom, 2010).
VVS Värme, Ventilation och Sanitet.
Värmeeffektbehov och värmeförlufttal Byggnadens värmeförluster på grund av
värmetransmission, luftläckage och ventilation fördelade på byggnadens Atemp (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014).
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 1
1.3 Avgränsningar ... 2
1.4 Metod ... 2
2. Nulägesbeskrivning ... 3
2.1 MVB ... 3
2.2 Projektet Hjorthagshallen ... 3
3. Teoretisk referensram ... 4
3.1 Kurser ... 4
3.2 Referensprojekt; Södra Climate Arena ... 4
4. Faktainsamling ... 6
4.1 Litteraturstudie ... 6
5. Miljökrav för projektet ... 7
5.1 Miljöbyggnad ... 7
5.2 BBR 22 ... 7
5.3 Passivhus enligt FEBY 12 ... 7
6. Sammanställning av kraven ... 8
7. Analys och utvärdering av kraven ... 12
7.1 Energi ... 12
7.2 Inneklimat ... 15
7.3 Material ... 23
8. Diskussion ... 24
9. Slutsats ... 25
10. Rekommendationer ... 26
10.1 Rekommendationer till MVB ... 26
10.2 Rekommendationer för vidare studier ... 26
Källförteckning ... 27
Bilagor ... 30
Tabellförteckning
Tabell 1. Mätresultat från Södra Climate Arena ... 5
Tabell 2. Sammanställning av kraven från Miljöbyggnad, BBR 22 och Passivhus. ... 8
Tabell 3. Fördelning av energianvändningen från ÅF-Infrastructure och Structor. ... 12
Tabell 4. U-värden i klimatskalet. ... 13
Tabell 5. Beräkning av solvärmelast i vistelserum, plan 1. ... 13
Tabell 6. Beräkning av solvärmelast i vistelserum, plan 3. ... 14
Tabell 7. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på luftljudsisolering mellan utrymmen i skolor, förskolor och fritidshem för ljudklass B ... 16
Tabell 8. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på högsta stegljudsnivå i utrymme för ljudklass C i skolor, förskolor och fritidshem ... 16
Tabell 9. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på högsta installationsbullernivå i kontorslokaler för ljudklass B ... 16
Tabell 10. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på högsta installationsbullernivå i skolor, förskolor och fritidshem för ljudklass B ... 17
Tabell 11. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på högsta ljudnivå i kontorslokaler från trafik och andra yttre ljudkällor för ljudklass B ... 17
Tabell 12. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på längsta efterklangstid för ljudklass C ... 17
Tabell 13. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på längsta efterklangstid i skolor, förskolor och fritidshem för ljudklass C ... 18
Tabell 14. Temperaturkrav i Hjorthagshallen. ... 20
Tabell 15. Solvärmefaktor i vistelserum, plan 1. ... 22
Tabell 16. Solvärmefaktor i vistelserum, plan 3. ... 22
Tabell 17. Bedömning av dagsljus i vistelserum. ... 23
Tabell 18. Översiktlig tabell över betygsättning av Miljöbyggnad för projektet Hjorthagshallen. ... 1
Tabell 19. Krav på energianvändning från Miljöbyggnad ... 1
Tabell 20. Krav på energianvändning från BBR 22 ... 1
Tabell 21. Krav på värmeeffektbehov från Miljöbyggnad ... 2
Tabell 22. Krav på solvärmelast från Miljöbyggnad ... 2
Tabell 23. Krav på energislag från Miljöbyggnad ... 3
Tabell 24. Krav på ljudmiljö från Miljöbyggnad ... 3
Tabell 25. Krav på radon från Miljöbyggnad ... 3
Tabell 26. Krav på ventilationsstandard från Miljöbyggnad ... 4
Tabell 27. Krav på kvävedioxid från Miljöbyggnad ... 4
Tabell 28. Krav på fuktsäkerhet från Miljöbyggnad ... 5
Tabell 29. Krav på termiskt klimat vinter från Miljöbyggnad ... 5
Tabell 30. Krav på termiskt klimat sommar från Miljöbyggnad ... 6
Tabell 31. Krav på dagsljus från Miljöbyggnad ... 6
Tabell 32. Krav på legionella från Miljöbyggnad ... 7
Tabell 33. Krav på dokumentation av byggvaror från Miljöbyggnad ... 7
Tabell 34. Krav på utfasning av farliga ämnen från Miljöbyggnad ... 8
Tabell 35. Krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient från BBR 22 ... 9
Tabell 36. Krav på värmeförlusttal från Passivhus ... 10
Tabell 37. Krav på energianvändning från Passivhus ... 10
Tabell 38. Indata för beräkning av PPD-index i ParaSol. ... 16
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
En viktig del av arbetet inom byggsektorn är att värna om miljön. Boverket är en av de organisationer som vill öka kunskapen om hur valen som beslutas i byggskedet påverkar miljön för att minska miljöbelastningen. En av de viktigaste miljöfrågorna inom branschen är företagens klimatpåverkan men det är även viktigt att ta hänsyn till de andra miljö- och hälsoaspekterna som god bebyggd miljö, frisk luft och giftfri miljö (Boverket, 2016).
Många organisationer strävar efter att vara ett lönsamt och konkurrenskraftigt företag på marknaden, med en utvecklad miljöstrategi kan företagen både bespara resurser och bidra till ett grönare samhälle (Hebert, 2014). Detta kan ske genom minskad materialanvändning vid produktion, avfallshantering och miljöprövade material.
Idag kan byggnader miljöklassas och det finns olika system för miljöklassning som exempelvis Miljöbyggnad, BREEAM, LEED och Passivhus. Miljöbyggnad är ett miljöcertifieringssystem som är utvecklat för svenska byggnader och är giltig i 10 år eller till en ombyggnation görs (Sweden Green Building Council, 2017b). BREEAM och LEED används för befintliga och nyproducerade byggnader och är attraktiva på den internationella marknaden. Att certifiera en byggnad innebär att miljöarbetet och byggnadens miljöprestanda kontrolleras av en tredje part (Miljöbyggnad, 2017). Miljöcertifiering av byggnader kan medföra till högre miljökvalitet, minskad risk för fuktskador och lägre energianvändning vilket leder till attraktivare bostäder och lokaler.
Alla typer av fastighetsägare kan miljöklassa sina byggnader oavsett storlek, detta genomförs enligt mallar med krav som ska uppnås. Vidare är det vanligt att byggherrar och entreprenörer vid planering och projektering vill uppnå en viss miljöklassning, det som följs upp då är energi, innemiljö, kemiska ämnen och andra särskilda miljökrav (Hebert, 2014).
När ett byggprojekt har krav på att uppnå flera miljöklassningar tar projekteringen av miljökraven längre tid. Problemet är att det inte finns någon sammanställning av kraven från de olika systemen och ingen undersökning om i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå dem. Eftersom miljöklassningarna ställer olika krav inom liknande områden borde det vara möjligt att identifiera de indikatorer från det system som ställer högst krav. Genom att sammanställa indikatorerna i en manual och analysera problem med att uppnå kraven redan i projekteringsskedet kan tidsbesparingar göras vilket effektiviserar arbetsprocessen.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att ta fram vilka miljökrav som gäller för projektet Hjorthagshallen och utvärdera i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå dem. Studien omfattar miljöklassningarna Miljöbyggnad, BBR 22 och Passivhus. Miljökraven ska redovisas i en översiktlig sammanställning och en djupgående analys ska genomföras om i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå miljökraven.
Frågeställningar
• Vilka miljökrav gäller för projektet Hjorthagshallen?
• I vilken utsträckning är det möjligt att uppnå miljökraven för projektet?
2
1.3 Avgränsningar
Studien har avgränsats till miljökraven för projektet Hjorthagshallen. Miljöklassningarna som granskas i denna studie är Miljöbyggnad, BBR 22 och Passivhus. Hjorthagshallen omfattas även av krav för Norra Djurgårdsstaden men de bortfaller i denna studie eftersom att de kraven innefattar fler områden i byggprocessen som inte ingår i de andra systemen.
1.4 Metod
I detta avsnitt ges en översiktlig bild över arbetsgången för denna studie. För att ta fram och utvärdera kraven för Miljöbyggnad, BBR 22 och Passivhus har en litteraturstudie genomförts. En litteraturstudie innebär att befintlig litteratur granskas för att uppnå ett vetenskapligt syfte (Håman, Prell, Lindgren 2015). Det är lämpligt att göra en litteraturstudie eftersom de aktuella miljökraven finns i manualer och författningssamlingar för de tre miljöklassningssystemen.
Istället för att göra en litteraturstudie hade intervjuer med personer inom branschen kunnat genomföras för att få fram kraven och information till analysen. Nackdelen med intervjuer är att även om samma frågor ställs till samma person ett flertal gånger kan svaren variera.
Datainsamling
Undersökningen började med att manualer och författningssamlingar med miljökrav för Miljöbyggnad GULD, BBR 22 och Passivhus granskades för att ta fram kraven för projektet. Kraven hämtades med utgångspunkt i att det är en nyproduktion av en lokalbyggnad. Sedan sammanställdes kraven i en tabell för att lätt kunna hitta de aktuella kraven och kunna jämföra dem.
Därefter undersöktes och granskades miljökraven för att ta reda på i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå dem. Kraven undersöktes med utgång från handlingar för projektet, med hjälp av beräkningsverktyg från miljöklassningarna, simuleringsprogram och med ett referensprojekt.
3
2. Nulägesbeskrivning
2.1 MVB
MVB Holding AB är en del av en koncern med moderbolaget AB Gullringsbo Egendomar. Andra dotterbolag i koncernen är Svenska Hus AB, AB Gullringsbo Forestry, Munkbron Finans AB, Wangeskog Hyrcenter AB, Torslanda Entreprenad i Göteborg Aktiebolag och Novi Real Estate AB (MVB, 2017b).
MVB består av MVB Öst, MVB Syd och MVB Astor Bygg och bedriver verksamhet inom husbyggnad, mark, väg och projektutveckling (MVB, 2017a). Miljö- och kvalitetssäkringsarbete är viktiga delar i företagets arbete (MVB, 2017c). MVB arbetar enligt BF9K som är ett lednings- och produktcertifieringssystem som är anpassat för företag i byggbranschen. BF9K ställer krav på kvalitet, miljö och arbetsmiljö (BF9K, 2017).
2.2 Projektet Hjorthagshallen
MVB ska på uppdrag av Fastighetskontoret, Stockholms stad, uppföra Hjorthagshallen i Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Projektet omfattar projektering, bygg- och markarbeten. Idrottshallen kommer att bli en multihall i tre våningar med sporthall, fäktningshall, omklädningsrum, cafeteria och personalutrymmen.
Projektinformation
Projekttyp Idrottshall
Entreprenadform Totalentreprenad Totalentreprenör MVB Öst AB
Byggherre Stockholms stad
Beställare Fastighetskontoret Nybyggnadsarea (BTA) ca 3160 m2 Utvändiga arbeten ca 1100 m2
Byggnadsbeskrivning
Byggnadens stomme utgörs av håldäcksbjälklag med upplag på hattbalkar och pelare av stål. Taket utförs med TRP-plåt och yttertaket beläggs med sedum. Trapphus och väggar i betong utgör byggnadens stabiliserande enheter. Ytterväggar ovan mark utförs med fasadtegel och bakomliggande sandwichelement. Ytterväggar under mark utförs i betong med dränerande isolering. Grundläggningen utförs med betongfundament på packad makadam ovan bergschakt samt betongplatta på mark.
Miljökrav
Byggnaden ska certifieras enligt Miljöbyggnad GULD och uppnå kraven för Passivhus, BBR 22 och kraven för Norra Djurgårdsstaden.
4
3. Teoretisk referensram
I detta avsnitt redovisas vilka teoretiska modeller, kurser och referensprojekt som använts för kvalitetssäkring av denna studie.
3.1 Kurser
Kurser som anses viktiga för kvalitetssäkring av denna studie:
AF1711 Byggteknik 2, byggfysik och materiallära 7,5 hp
Kursen innefattar effekt- och energibehovsberäkning, materiallära, fukt, radon och akustik. (VT 2015) AF1721 Miljö- och arbetsvetenskap 5,0 hp
Kursen ger en helhetssyn på miljöarbete inom byggbranschen och behandlar områden som hållbart byggande, miljöcertifieringar, företags miljöarbete, arbetsmiljölagen och föreskrifter. (HT 2015) HS1735 Projekt hus och installationer 7,5 hp
Kursen ger grundläggande kunskaper om fastighetstekniska installationer för uppvärmning av byggnader, ventilation, styr- och reglersystem och elinstallationer. Kursen behandlar även inomhusklimat, termisk komfort och ritningsläsning. (HT 2016)
HS1013 Installationsteknik och energi 7,5 hp
Kursen ger fördjupade kunskaper inom installationssystem, effekt- och energibehovsberäkning. (VT 2017)
Analysen i denna studie grundas på framtagna projekterade lösningar som finns beskrivna i handlingarna för projektet Hjorthagshallen. Handlingarna har tagits fram av konsulter inom byggbranschen. Studien grundas även på mätresultat från Södra Climate Arena som är en passivhuscertifierad idrottshall.
3.2 Referensprojekt; Södra Climate Arena
Södra Climate Arena används som referensprojekt i denna studie eftersom att det är en passivhuscertifierad tennishall med liknande utformning som Hjorthagshallen. Referensprojektet används som teoretiskt underlag för indikatorerna energianvändning och luftläckning som är två av de mest utmärkande kraven från Passivhus.
Byggnaden är belägen i Växjö och har en blandkonstruktion av betong och trä. Fasaden mot söder har stora glaspartier för att få in tillräckligt mycket dagsljus i byggnaden. Ventilationssystemet är ett FTX- system och ventilationen är behovsstyrd. Idrottshallen får sin värme levererad av Växjö fjärrvärme (Intressegrupp Passivhus Sverige, 2014). Byggnaden stod klar för inflyttning i augusti 2012.
Noggranna mätningar och dokumentation av resultatet av passivhustekniken har genomförts under de två första driftåren. Under det första året var energianvändningen något högre än under det andra året och det beror förmodligen på att emissioner från material och möbler behövdes ventileras bort (Intressegrupp Passivhus Sverige, 2014).
5
Mätresultat
Mätningarna genomfördes under byggnadens andra driftår (2013–2014).
Tabell 1. Mätresultat från Södra Climate Arena (Intressegrupp Passivhus Sverige, 2017).
Energianvändning (uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten, fastighetsenergi)
18,6 kWh/m2 år (Atemp)
Luftläckning (q50) 0,13 l/s m2
6
4. Faktainsamling
I detta avsnitt redovisas hur erforderliga data för att genomföra undersökningen har erhållits.
4.1 Litteraturstudie Miljökrav
För att undersöka vilka miljökrav som gäller för idrottshallen användes manualer från Miljöbyggnad, BBR 22 och Passivhus. Kraven för Miljöbyggnad hämtades från Sweden Green Building Councils manual ”2.2 141001 MB Nyproduktion vers 141017” och sammanställdes i bilaga 1. Kraven för Boverkets byggregler version 22 hämtades från författningssamlingen ”BFS 2015:3 BBR 22” och sammanställdes i bilaga 2. Kraven för Passivhus hämtades från Sveriges centrum för nollenergihus kriteriedokument ”Kravspecifikation FEBY 12 – lokaler” och sammanställdes i bilaga 3.
Databasen Byggnet har använts för att få tillgång till förfrågningsunderlag och bygghandlingar för projektet. För att få fram kravet för energianvändningen från BBR 22 behövs det genomsnittliga hygieniska luftflödet för byggnaden. Det genomsnittliga hygieniska luftflödet som användes i studien har tagits fram i en energibalansberäkning utförd av ÅF-Infrastructure genom en dynamisk flerzons simulering med simuleringsprogrammet IDA ICE 4,6 (bilaga 4).
Analys
För att ta fram underlag till analysen har handlingar, manualer, beräkningsverktyg, simuleringsprogram och ett referensprojekt använts. En energibalansberäkning från ÅF-Infrastructure (bilaga 4) och en energiberäkning från Structor (bilaga 5) har använts för att analysera byggnadens energianvändning. För att säkerställa energianvändningen under en längre tid användes referensprojektet Södra Climate Arena och deras mätning av energianvändningen under det andra driftåret i ”Rapport. Södra Climate Arena. Uppföljning andra året (2013–2014) i drift”. För framtagning av U-värden i klimatskalet och värmeförlusttalet användes Structors beräkning (bilaga 6).
För beräkning av solvärmelast och solvärmefaktor användes formler från Sweden Green Building Councils manual ”2.2 141001 MB Nyproduktion vers 141017”. Golv- och fönsterarea för beräkningarna har hämtats från Structors dagsljusberäkning (bilaga 9). För att beräkna andelen energislag användes Sweden Green Building Councils beräkningsverktyg ”Indikator 4 Energislag, Beräkningshjälp 2015 170124 publ”. Information om luftläckning för projektering och produktion hämtades från Research Institutes of Swedens hemsida ByggaL. För att bedöma om det är möjligt att uppnå kravet för luftläckning användes mätningsresultat från Södra Climate Arena som hämtades från sammanställningen ”Södra Climate Arena. Första certifierade passivhustennishall”.
Ljudmiljökraven och förslag på utförande för ljudkraven har hämtats ur ”LJUD-PM Bygghandling Hjorthagshallen” av Tyréns. För att hämta information om årsmedelhalten koldioxid i Hjorthagen har luftföroreningskartor från Stockholms Luft- och Bulleranalys använts.
Inneklimatet och PPD-index har simulerats med datorprogrammet ParaSol som går att ladda ner på http://www.parasol.ebd.lth.se. Rummet som bedöms för det termiska klimatet har konstruerats och dimensionerats i Autodesk Revit 2017. Vidare har examensarbetet ”Projektering av kontorsbyggnader i tidigt skede. Med hänsyn till dagsljus, energi och inneklimat enligt certifiering med Miljöbyggnad”
använts som vägledning för ParaSol och standardparametrarna som är givna i bilaga 9. För bedömningen av dagsljuset användes Structors simulering av dagsljuset (bilaga 8).
7
5. Miljökrav för projektet
5.1 Miljöbyggnad
Miljöbyggnad är ett svenskt miljöcertifieringssystem som ägs och utvecklas av Sweden Green Building Council (SGBC). Systemet ställer krav på indikatorer inom områdena energi, inomhusmiljö och material. Både nya och befintliga byggnader certifieras samt erhålla betygen BRONS, SILVER och GULD (Sweden Green Building Council, 2017a). Kraven för Miljöbyggnad GULD för idrottshallen har tagits fram och sammanställts i en bilaga (bilaga 1).
5.2 BBR 22
BBR är en förkortning av Boverkets byggregler och innehåller föreskrifter och allmänna råd för utformning av byggnader. BBR 22 är en ändring i verkets byggregler som beslutades 24 februari 2015 och innehåller främst krav på byggnaders energianvändning (Boverket, 2015). Kraven för BBR 22 har tagits fram och sammanställts i en bilaga (bilaga 2).
5.3 Passivhus enligt FEBY 12
Tanken med passivhuscertifiering är att utveckla lågenergihus med minimal energianvändning (Sveriges Centrum för Nollenergihus, 2017). Kraven för Passivhus utvecklades av Forum för energieffektiva byggnader (FEBY) och ansvaret har nu tagits över av Sveriges centrum för nollenergihus (Sveriges Centrum för Nollenergihus, 2017). Kraven för Passivhus har tagits fram och sammanställts i en bilaga (bilaga 3).
8
6. Sammanställning av kraven
Detta är en sammanställning av kraven från Miljöbyggnad (bilaga 1), BBR 22 (bilaga 2) och Passivhus (bilaga 3) för att enkelt kunna hämta och jämföra miljökraven för Hjorthagshallen.
Tabell 2. Sammanställning av kraven från Miljöbyggnad, BBR 22 och Passivhus.
MB BBR 22 PH
ENERGI
Energianvändning 51 kWh/m2 år 78 kWh/m2 år 45 kWh/m2 år Visualisering av
brukarens
energianvändning
Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt följas upp med ett mätsystem.
Mätsystemet ska kunna avläsas för byggnadens
energianvändning under önskad tidsperiod.
Brukarens
energianvändning ska mätas och visualiseras för verksamhetens drift.
Värmeeffektbehov, värmeförlusttal
≤ 25 W/m2 Atemp
vid DVUT
15 W/ m2 Atemp
Solvärmelast ≤ 43 W/m2, golv Energislag >20% från
Miljökategori 1 och <20% från Miljökategori 3 och 4.
Alternativt:
>50% från Miljökategori 2 och <20% från Miljökategori 3 och 4.
Luftläckning Byggnadens klimatskärm ska
vara så tät att kraven på byggnadens energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmningen uppfylls.
0,5 l/s m2
U- värde fönster ≤ 0,8 W/ m2 K
Genomsnittlig värmegenomgångs- koefficient
0,6 W/m2 K
9
MB BBR 22 PH
Fastighetsenergi Elförbrukning för ventilation, pumpar, belysning och annan fastighetsenergi ska redovisas i en sammanställning för underlag till årsenergikalkylen. I sammanställningen ska relevanta data för respektive el-post redovisas.
Verksamheternas elanvändning
Elanvändningen och spillvärme från dessa installationer ska beräknas, dokumenteras och jämföras med
referensvärden enligt 8.4 i FEBY 12.
Mätning Energianvändningen för verksamhetsel, fastighetsenergi och värmeenergi ska kunna avläsas för varje månad.
Verksamhetsel och fastighetsenergi som används utanför klimatskalet bör kunna mätas separat om de inte enkelt kan beräknas via en uppföljning.
Vattenvolymen till varmvattenberedning ska mätas och öppethållningstider för lokalen dokumenteras.
MB BBR 22 PH
INNEMILJÖ
Ljudmiljö Minst två av de bedömdaljudparametrarna i SS 25267 eller SS 25268 ska uppfylla ljudklass B eller högre. Övriga ljudparametrar bedöms till minst ljudklass C.
Ljud från
ventilationssystemet ska uppnå minst ljudklass B i rum där människor stadigvarande vistas.
Radon ≤ 50 Bq/m3
Ventilations- standard
Uteluftsflöde ≥ 7 l/s, person + 0,35 l/s, m2 golv eller enligt råd i AFS 2009:2.
Möjlighet till forcering av ventilationsflöde i rum med varierande belastning.
CAV-system med möjlighet till forcering används i enstaka vistelserum. Manuell styrning är accepterad.
Automatiskt behovsstyrt
ventilationsflöde (VAV-system) används i vistelserum med varierande belastning.
Godkänt enkätresultat eller egendeklaration
10
MB BBR 22 PH
Kvävedioxid ≤ 40 µg/m3 Nattavstängda
ventilationssystem
Ventilationssystem för
intermittent drift ska utformas för att hålla tilluftsfilter torra vid avstängd ventilation.
Fuktsäkerhet Byggnaden är
fuktsäkerhetsprojekterad och utförd enligt BBR avsnitt 6:5.
Vilket innebär att fuktkritiska konstruktioner är
identifierade och dokumenterade,
kontrollplaner finns och utförandet dokumenteras.
Aktuella branschregler följs för utförande av våtrum.
Fuktsäkerhetsprojektering utförs enligt ByggaF eller motsvarande.
Fuktmätningar i betong utförs enligt RBK.
En diplomerad fuktsakkunnig (beställarens expert) och en fuktsäkerhetsansvarig (entreprenörens expert) ska vara utsedda.
Godkänt enkätresultat eller egendeklaration.
Fuktkvot
Fuktkvot <0,2 kg/kg under byggtiden. Kravet innebär att materialet behöver väderskyddas.
Fuktkvot <0,16 kg/kg vid inbyggnad och under förvaltningsskedet.
Golvmaterial
Kritiskt fukttillstånd för mattor, lim, spackel ska underskridas och uppmätas av RBK - auktoriserad fuktkontrollant eller likvärdigt.
Mikrobiologisk påväxt Material som används i produktionen ska inte ha
mikrobiologisk påväxt av onormal mängd eller ha avvikande lukt.
Synlig påväxt och blånader på material får inte förekomma.
Enstaka tillväxt på trä slipas eller hyvlas bort.
Termiskt klimat
vinter PPD ≤ 15 %
Termiskt klimat sommar
PPD ≤ 15 % Byggnadens innetemperatur ska
beräknas och redovisas för perioden april-september.
Alternativt kan byggnadens solvärmefaktor beräknas och redovisas. SVF ≤ 0,042
11
MB BBR 22 PH
Dagsljus Försäljningsutrymme eller hall med arbetsplatser
● DF ≥ 1,2 % eller
● Utblicksarea ≥ 50 % Pausrum
● DF ≥ 1,2 %
Godkänt resultat från enkät eller egendeklaration
Legionella Temperatur på stillastående tappvarmvatten i beredare och ackumulatortankar ska vara ≥ 60˚C. Gemensam rörledning till flera duschplatser där temperaturen högst är 38°C ska inte vara längre än 5 meter.
Handdukstorkar och andra värmare ska inte vara kopplade på VVC-ledningen. Proppade ledningar ska vara så korta att temperaturen på det stillastående vattnet inte understiger 50°C.
Riskvärdering utförs gällande tillväxt och spridning av legionella i sporthallen. Åtgärder som minskar
legionellarisken genomförs. Legionellaskydd utförs enligt
"Branschregler Säker Vatteninstallation". Termometrar monteras på utgående varmvatten och på returen i varje VVC- krets.
Instruktioner ska finnas för regelbundna kontroller av VV- och VVC-temperatur i sporthallen.
MB BBR 22 PH
MATERIAL
Dokumentationav byggvaror
En byggnadsrelaterad loggbok upprättas med information om byggvaror i produktkategorier E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z enligt BSAB 96.
Loggboken ska innehålla uppgifter om typ av byggvara, varunamn, tillverkare, innehållsdeklaration och årtal för dess upprättande.
Utfasning av farliga ämnen
Utfasningsämnen enligt KEMI:s kriterier förekommer endast i mindre omfattning hos loggbokens byggvaror och är dokumenterade i en avvikelselista.
12
7. Analys och utvärdering av kraven
I detta avsnitt analyseras och utvärderas miljökraven från tabell 2 för Hjorthagshallen. Indikatorerna undersöks om de är möjliga att uppnå ur ett projekteringsperspektiv.
7.1 Energi
Energianvändning (PH)
Idrottshallar är den lokaltyp som har högst energianvändning av alla lokaltyper och har en genomsnittlig energianvändning på 151 kWh/m2 år (Lublin, 2011). De främsta anledningarna till att sporthallar har så hög energianvändning är behovet av ljus, långa drifttider och dåligt isolerat klimatskal som inte bevarar värmen i byggnaden.
ÅF-Infrastructure har på uppdrag av Stockholms stad genomfört en årsenergisimulering för idrottshallen med simuleringsprogrammet IDA ICE (bilaga 4). Resultatet av simuleringen visar att energianvändningen för hallen är 44 kWh/m2 år.
För att säkerställa att kravet uppnås har också Structor på uppdrag av MVB gjort en energibalansberäkning (bilaga 5). Beräkningen visar att energianvändningen är 42,5 kWh/m2 år.
Tabell 3. Fördelning av energianvändningen från ÅF-Infrastructure och Structor.
Energibalansberäkning ÅF-Infrastructure Structor
Uppvärmning 19 20
Tappvarmvatten 4 -
Fastighetsenergi 17 15,3
Elproduktion 2 2
Komfortkyla - 7,2
Marginalpåslag (15%) 6 -
Summa 19 + 4 + 17 – 2 + 6 = 44 kWh/m2 år 20 + 15,3 + 7,2 = 42,5 kWh/m2 år
Båda energibalansberäkningarna visar på att kravet 45 kWh/m2 år uppfylls.
Hjorthagshallen kan för indikatorn energianvändning jämföras med den passivhuscertifierade tennishallen Södra Climate Arena i Växjö som har liknande förutsättningar vad gäller funktion, klimatskal, ventilation- och uppvärmningssystem. Energianvändningen för idrottshallen var under det andra driftåret 18,6 kWh/m2 år (IG Passivhus Sverige, 2014). Skulle Södra Climate Arenas energianvändning jämföras med den beräknade energianvändningen för Hjorthagshallen borde indikatorn vara möjlig att uppnå.
13
Värmeförlusttal (PH)
För att uppnå kravet för värmeförlusttalet utförs en beräkning som utgår från kravet 15 W/m2 Atemp och efter det utformas byggdelarna i klimatskalet (bilaga 6). Byggnadsdelarna i klimatskalet kommer att utföras enligt tabell 4. Utformas byggnaden efter dessa värden kommer indikatorn vara möjlig att uppnå.
Tabell 4. U-värden i klimatskalet.
Byggnadsdel U-värde W/m2 K
Fönster 0,7
Ytterdörr 1,1
Yttervägg 0,13
Källarvägg 0,13
Tak 0,08
Grundkonstruktion 0,08
Solvärmelast (MB)
Solvärmelasten beräknas för alla vistelserum i idrottshallen. Rum med fönster mot öst, syd och väst ska bedömas, dock inte rum med fönster mot norr (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014).
Solvärmelasten ska vara ≤ 43 W/m2, golv.
Solvärmelast för rum med fönster åt endast ett väderstreck:
!"#: 800×)*+*,×-./01,3ä56718769:;
-7<= [7:1]
gsyst = sammanvägt g-värde för fönsterglas och solskydd = 0,2 Aglas = glasad del av fönster, dörr och glasparti (m2)
Arum = golvarea i det bedömda rummet (m2) (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014)
Solvärmelast för rum med fönster åt två väderstreck:
!"#: 560×)*+*,×-./01,3ä56718769:;
-7<= + 560×)*+*,×-./01,3ä56718769:A
-7<= [7:2]
(Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014)
Tabell 5. Beräkning av solvärmelast i vistelserum, plan 1.
Rum Arum (m2) Aglas (m2) Väderstreck1 Aglas (m2) Väderstreck2 SVL (W/m2)
112 Expedition 17 3 Väst - - 28,2
113 Personalrum 16 3,75 Väst - - 37,5
116 Sporthall 1100 85 Öst - - 12,4
14
Tabell 6. Beräkning av solvärmelast i vistelserum, plan 3.
Rum Arum (m2) Aglas (m2) Väderstreck1 Aglas (m2) Väderstreck2 SVL (W/m2)
303 Fysrum 44 9,5 Syd - - 34,5
308 Kontor 10 3,2 Syd - - 51,2
309 Fäktning 313 40 Väst 19,4 Syd 21,2
Alla rum förutom 308 Kontor uppnår kravet för solvärmelasten. Kontoret har enligt beräkningen solvärmelasten 51,2 W/m2, en av anledningarna till att rummet inte klarar kravet är när solvärmelasten beräknas med formlerna [7:1] och [7:2] då räknas inte omkringliggande skuggande hus med. Fönstren i kontoret ska förses med en invändig gardin för att minska solvärmelasten.
Energislag (MB)
Alternativ 1: >20 % från Miljökategori 1 och <20 % från Miljökategori 3 och 4.
Mer än 20 % av den årliga energianvändningen ska ursprungligen komma från solenergi som värme från solfångare och el från solceller. Elen ska ursprungligen produceras från vind, vattenkraft eller industriell spillvärme som saknar försäljningsvärde. Mindre än 20 % ska ursprungligen komma från energi som varken är förnybar eller flödande, till exempel naturgas, olja, torv, kol och kärnkraft (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014).
Alternativ 2: >50 % från Miljökategori 2 och <20 % från Miljökategori 3 och 4.
Mer än 50 % av den årliga energianvändningen ska ursprungligen komma från energi från biobränsle i värme- och kraftvärmeverk. Miljöprövad biobränslepanna är godkänt. Mindre än 20 % ska komma från energi som varken är förnybar eller flödande, till exempel naturgas, olja, torv, kol och kärnkraft (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014).
Beräkningsverktyget från Miljöbyggnad visar att kraven för alternativ 1 uppnås (bilaga 7).
Miljökategori 1: 65,3 % Miljökategori 2: 18,5 % Miljökategori 4: 16,2 %
Fjärrvärmen levereras av Fortum, miljömärkt el levereras av Ellevio och solceller på taket producerar el till verksamheten.
Luftläckning (PH)
Luftläckning är den mängd luft som infiltreras genom klimatskalet och den ska vara maximalt 0,5 l/s m2. I början av projekteringen var kravet för luftläckningen 0,3 l/s m2 men efter granskningen av kraven i denna studie upptäcktes det att formfaktorn för Hjorthagshallen är större än 1,7 vilket sänkte kravet till 0,5 l/s m2. Under byggprocessen kommer luftläckningen att mätas kontinuerligt för att säkerställa att klimatskalet är tillräckligt tätt och en slutgiltig täthetsprovning kommer att genomföras.
För passivhuscertifieringen av Södra Climate Arena genomfördes en lufttäthetsmätning och resultatet blev 0,13 l/s m2 (Intressegrupp Passivhus Sverige, 2017). En oerhört noggrann projektering och byggprocess ledde till ett lufttätt klimatskal. Hyresgästen fick en genomgång om vad lufttäthetsskiktet är och hur det ska bevaras i framtiden (Intressegrupp Passivhus Sverige, 2017). För att Hjorthagshallen ska få ett lika tätt klimatskal som uppnår kravet bör de arbeta med luftläckningen både under projekteringen och under produktionen.
15
Under projekteringen borde följande planeras:
• Planera materialval eftersom att olika material är olika lufttäta
• Minska antalet skarvar
• Minimera håltagningar genom klimatskalet
• Planera hur anslutningar och skarvar ska utföras (Research Institutes of Sweden, 2017)
Fortsatt luftläckningsarbete under produktionen:
• Kontrollera att materialet inte har skadats under transporten
• Täta skarvar, genomföringar och anslutningar noggrant
• Börja läckagesökningen av klimatskalet tidigt och avsluta med täthetsprovning (Research Institutes of Sweden, 2017)
U-värde fönster (PH)
Byggnadens genomsnittliga U-värde för fönster och glaspartier i klimatskalet ska vara högst ≤ 0,8 W/m2 K. Samtliga fönster i byggnaden kommer ha U-värdet 0,7 W/m2 K för att säkerställa att kravet uppnås.
Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (BBR 22)
Beräkningen (bilaga 6) som grundas på enskilda U-värden i klimatskalet och värmeförlusttalet visar att den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten är 0,13–0,14 W/m2 K vilket innebär att kravet 0,6 W/m2 K uppnås.
Mätning av energianvändningen (PH)
I fjärrvärmecentralen för fastigheten kommer det finnas en värmemätare för fjärrvärmen. På värmemätaren kan man avläsa fastighetens energiförbrukning och vattenmängd.
En serviscentral med debiteringsmätning för elen placeras i elcentralen. Undermätare för matningar till fastighetens drift, ytterbelysning samt apparatskåp för sopsug, kylmaskin, ventilation och fjärrvärme ska installeras. Elmätare för mätning av fastighetsel respektive verksamhetsel kommer installeras och elmätare för producerad el av solceller ska anordnas.
Enskild mätning för verksamhetsel och fastighetsenergi som används utanför klimatskalet kommer inte att mätas separat eftersom att det inte är ett krav utan endast en rekommendation från Passivhus.
7.2 Inneklimat Ljudmiljö (MB)
Följande ljudklasser för parametrarna i SS 25268:2007 har beslutats för utformning av ljudmiljön i Hjorthagshallen.
• Luftljudsisolering - Ljudklass B
• Stegljudsisolering - Ljudklass C
• Installationsbuller - Ljudklass B
• Ljud från trafik och andra yttre ljudkällor - Ljudklass B
I svensk standard för ljudmiljö ställs krav på längsta efterklangstid. Däremot ingår inte parametern i miljöklassningen och därför behöver den endast uppnå ljudklass C. Innan granskningen av kraven utfördes skulle installationsbullret uppnå ljudklass C. Ljudparametern höjdes därefter till ljudklass B eftersom detta är ett krav för ventilationssystem i Passivhus.
16
Ljudkrav från SS 25268:2007 Luftljudsisolering
Luftljudsisolering är byggnadens förmåga att minska luftljud vilket är ljudvågor som sprids i luften från exempelvis röster, maskiner och musik (Akustikforum, 2016a).
Tabell 7. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på luftljudsisolering mellan utrymmen i skolor, förskolor och fritidshem för ljudklass B.
Lägsta totala luftljudsisolering (dB) Ljudklass B
Från annat utrymme Från korridor
Kontor och expedition 35 30
Personalrum 44 35
WC, RWC, dusch och omklädningsutrymme 44 30
Mellan två hygienutrymmen 35 -
För att uppnå kravet utformas alla mellanväggar efter kravet på luftljudsisolering.
Stegljudsnivå
Stegljud orsakas från steg på golv och kan uppfattas störande. Genom att stegljudsisolera golven dämpas stegljud från närliggande utrymmen (Akustikforum, 2017b).
Tabell 8. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på högsta stegljudsnivå i utrymme för ljudklass C i skolor, förskolor och fritidshem .
Högsta tillåtna stegljudsnivå mellan utrymmen (dB) Ljudklass C
Från utrymme med låg/hög stegljudsbelastning: Låg belastning Hög belastning
Kontor, expedition och personalrum - 68
Kravet 68 dB från utrymmen med hög stegljudsbelastning gäller för expeditionen, personalrum och kontor. För att uppnå kravet kan en stegljudsdämpande matta (ΔLw 10 dB) läggas under golvytskikten.
Ljud från installationer
Ljud från installationer är ljud som skapas av exempelvis ventilationssystem och rör. För att uppfylla kraven för Passivhus är det viktigt att uppfylla minst ljudklass B.
Tabell 9. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på högsta installationsbullernivå i kontorslokaler för ljudklass B.
Högsta tillåtna ljudtrycksnivå från installationer Ljudklass B (LpA / LpC) (dB)
Personalrum, pentry och kontor 35/55
17
Tabell 10. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på högsta installationsbullernivå i skolor, förskolor och fritidshem för ljudklass B.
Högsta tillåtna ljudtrycksnivå från installationer Ljudklass B (LpA / LpC) (dB)
Sporthall, fäktningshall och fysrum 35/55
Entré, korridor, WC, RWC och omklädningsutrymme 40/-
Ventilationskanaler som går genom dessa utrymmen bör isoleras för att uppnå kravet. Kanaler som passerar genom konstruktioner med luftljudsisolering bör förses med ljuddämpare för att inte väggarnas ljudreduktion ska minska.
Ljud från yttre ljudkällor
Ljud från yttre ljudkällor kan exempelvis orsakas av trafikbuller. Människors hälsa påverkas av ljudklimatet och därför är det viktigt med god ljudisolering (Akustikforum, 2017d).
Tabell 11. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på högsta ljudnivå i kontorslokaler från trafik och andra yttre ljudkällor för ljudklass B.
Högsta tillåtna ljudtrycksnivå i utrymmen från ljudkällor utomhus Ljudklass B
(LpAeq/ LpAFmax) (dB)
Kontor och expedition 35/50
Personalrum 35/-
Entré, korridor, WC, RWC och omklädningsutrymme, trapphus 45/-
Ytterväggar kommer utföras med tung konstruktion av tegel med bakomliggande sandwichelement.
Tegel är ett tungt material som fungerar som god ljudisolator. Den dubbla konstruktionen gör att ljudisoleringen förbättras eftersom att materialens ljudreduktion adderas (Saint-Gobain Isover, 2017).
Vidare kommer fönstren vara konstruerade för att minska buller från trafiken.
Rumsakustik
Rumsakustik kan förklaras som ljudförhållandet i ett specifikt utrymme. De vanligaste parametrarna att analysera är efterklangstid och taluppfattbarhet (Akustikforum, 2017c).
Tabell 12. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på längsta efterklangstid för ljudklass C.
Längsta tillåtna efterklangstid (sekunder) Ljudklass C
Kontor, expedition och personalrum 0,6
18
Tabell 13. Krav enligt Svensk Standard SS 25268:2007 på längsta efterklangstid i skolor, förskolor och fritidshem för ljudklass C.
Längsta tillåtna efterklangstid (sekunder) Ljudklass C
Sporthall, fäktningshall och fysrum 1,2
Entré, korridor, WC, RWC och omklädningsutrymme, trapphus 0,5 Allmänna förslag för akustisk utformning:
• Använda ljudabsorberande material.
• Ljudabsorbenter på väggarnas nedre delar (0–3,5m) i utrymmen med fysisk aktivitet som sporthall, fäktningshall och fysrum.
• Spaltpanel bör användas i utrymmen med fysisk aktivitet som sporthall, fäktningshall och fysrum. Spaltpanel av brädor är en produkt som har blivit väldigt populär för att förbättra akustiken och används mycket i idrottshallar (Bäckegårds List, 2017).
Förslag för flutterekon
Flutterekon är återkommande ljudreflexer som uppstår i idrottslokaler vid tal och bollstuds. Det upplevs besvärande, därför är det viktigt vid den akustiska utformningen att försöka reducera risken för uppkomst av det. För att minska risken för uppkomst av flutterekon kan man vinkla de två nedersta metrarna av spaltpanelen längs hallens kortsidor med minst 7 grader upp mot taket.
En ljudmätning ska genomföras när byggnaden är färdigställd, mätningen ska inkludera ljudisolering, efterklangstid, installationsbuller och ljud från trafik och andra yttre ljudkällor.
Radon (MB)
Ingen radonmätning har utförts under projekteringen. En radonmätning kommer att genomföras vid schaktningen för plattan. Grundplattan ska utföras radonsäker och en radonduk kommer att läggas under plattan. Eftersom att grundkonstruktionen kommer utföras radonsäker borde kravet ≤ 50 Bq/m3 uppnås oavsett marktyp och resultat på radonmätningen.
Ventilationsstandard (MB)
Ventilationssystemet är ett FTX-system med behovsstyrning. Systemet utförs som VAV-system i större delen av byggnaden, främst i rum med varierande personbelastning. Den behovsstyrda ventilationen regleras via temperatur och CO2. WC, städ, förråd och liknande utrymmen förses med konstant flöde.
Nattavstängda ventilationssystem (PH)
Ventilationssystemet ska utformas för att hålla tilluftsfilter torra vid avstängd ventilation. Detta förhindrar att fukt kondenseras i filter vilket leder till försämrad inomhusmiljö.
Den tiden av dygnet som byggnaden inte är i användning kommer den behovsstyrda ventilationen gå ner till minimum ventilation, det personstyrda flödet stängs av och endast volymflödet är kvar.
Kvävedioxid (MB)
Kvävedioxidhalten i gasverksområdet var under 2015 i genomsnitt 15–20 µg/m3 (Stockholms Luft- och Bulleranalys, 2017). Den mest trafikerade vägen i området är Lidingövägen som i genomsnitt hade 20–32 µg/m3 samma år (Stockholms Luft- och Bulleranalys, 2017). Utifrån dessa mätningar borde inte kvävedioxidhalten inomhus nå högre halter än 40 µg/m3.
19
Under projekteringsskedet kommer de kvävedioxidvärden som redan finns för området användas.
Uteluftsintaget till ventilationsaggregatet placeras på taket för att minska föroreningar i tilluften och kvävedioxidhalten kommer mätas och verifieras i ett senare skede.
Figur 1. Luftföroreningskarta NO2, 2015 (Stockholms Luft- och Bulleranalys, 2017).
Fuktsäkerhet (MB)
Fuktsäkerhetsprojektering för projektet utförs enligt ByggaF. En fuktsäkerhetsbeskrivning och checklista för fuktsäkerhetsprojektering enligt ByggaF är upprättad för att förhindra att fuktproblem uppstår under byggnadens uppförande och förvaltning. Diplomerad fuktsakkunnig och fuktsäkerhetsansvarig för projektet är Anders Strömberg, WSP Environmental.
Fuktsäkerhetsarbetet under byggtiden kommer utföras enligt BBR avsnitt 6:5 Fukt. GVK:s branschregler för våtrum ska följas. Alla fuktmätningar i betong kommer utföras enligt RBK.
Fuktkvot (PH)
Byggmaterial kommer i första hand förvaras i ett torrt lager på Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter. Material som förvaras på byggarbetsplatsen kommer väderskyddas med upplag och intäckning. Materialtransporter planeras så att materialet inte förvaras för länge på byggarbetsplatsen. Högsta tillåtna fuktkvot för virke under byggtiden är 17 %.
Golvmaterial (PH)
Högsta tillåtna fukttillstånd i betongunderlag ska enligt uppgifter från materialtillverkare eller angivelser i Hus AMA underskridas. Avjämningsmassor torkas till 85 % RF före limning av golvbeläggning eller applicering av ytskikt. Fuktnivån verifieras genom prov enligt GBR:s branschstandard och godkänns sedan av byggherren.
Mikrobiologisk påväxt (PH)
Eftersom att BBR följs utformas byggnaden så att fukt inte orsakar skador som mikrobiologisk påväxt.
Vindskydd av pappbeklädd gips, plywood, träfiberboard och liknande används ej då de innehåller organiskt material som är känsligt för fukt och kan angripas av mikrobiell påväxt.
Hjorthagshallen
20
Termiskt klimat vinter (MB) och sommar (MB) (PH)
För att bedöma inomhusklimatet används den internationella standarden PPD som i detta fall inte får överskrida 15 %. Det innebär att färre än 15 % i en grupp förväntas vara otillfredsställda med det termiska klimatet (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014). Det termiska klimatet har undersökts med en simulering med datorprogrammet ParaSol och det slutgiltiga resultatet kommer att undersökas med enkäter när hallen är färdigställd.
Det termiska klimatet påverkas av lufttemperaturen som i sin tur påverkar den relativa fuktigheten.
Den relativa fuktigheten i byggnaden ska vara mellan 40–70% för att behålla ett behagligt inneklimat (Warfvinge, Dahlblom 2010). För att behålla ett behagligt inneklimat behöver den operativa temperaturen ligga runt 18 grader i sporthallen och 20 grader i hygienrum. Eftersom fysiska aktiviteter kommer utföras i hallen kommer därför temperaturen uppfattas som behaglig då temperaturen kommer stiga i samband med rörelse. Slutligen ska lufthastigheten i rummens vistelsezon inte överstiga 0,15 m/s för att förhindra drag (Warfvinge, Dahlblom 2010).
Tabell 14. Temperaturkrav i Hjorthagshallen.
Utrymmen Vinter (°C) Sommar (°C)
Sporthall och fysrum 18 -
Omklädningsrum 23 -
Kontorslokaler 21 -
Teknikutrymmen 18 Max 35
IP-förråd 15 -
Fäktningsrum 18 20
Övriga ytor 20 -
Bedömning av PPD
Datorprogrammet ParaSol har använts för att utföra en simulering av inomhusklimatet genom PPD- index. ParaSol är indelat i de fyra olika huvudfunktionerna fönster, rum, solskydd samt simulering som anpassas till den aktuella byggnaden. Programmet fungerar enbart för rum med endast ett fönster (Lunds Tekniska Högskola, 2015).
Val av rum för bedömning har beslutats med hänsyn till resultatet av solvärmelasten och solvärmefaktorn, där rum 308 Kontor avvek mest från kravet. Vidare diskuteras det att rummet kommer behöva någon typ av solskydd för att inte få för hög solvärmelast, och det förslag som har angetts för solavskärmning är invändig gardin som kan ställas in i ParaSol. I projektet har det inte angetts några specifika värden som den invändiga gardinen ska ha och därmed väljs en befintlig gardin från programmet. Solavskärmningen medför alltså till att rummet uppnår kravet för certifieringsnivån.
21
Rummet som undersöks väljs utifrån det rum med sämst förutsättning för att uppnå ett bra termiskt klimat för vinter och sommar (Ljung-Duarte, Lundberg 2013). Efter att rummet har valts ut bestäms de dagar på året som är kallast respektive varmast. De datum som bedöms som kallast är 12–17 januari och 12–17 juli anses som varmast (Ljung-Duarte, Lundberg 2013).
Resultatet av simuleringen visar att kravet för PPD-index uppnås både under vintern och sommaren.
PPD-index är lite högre runt fönstret under sommaren vilket inte har särskilt stor betydelse eftersom att det är utanför vistelsezonen. En av orsakerna till försämringen kan vara att g-värdet och U-värdet för fönstret i simuleringen skiljer sig lite från verkligheten. Programmet tar inte heller hänsyn till strålande värme från radiatorer, konvektorer eller annan motsvarande värmekälla då det inte finns någon inställning för detta i simuleringsprogrammet (Ljung-Duarte, Lundberg 2013).
Figur 4. PPD-index för 308 Kontor mot syd för sommarperioden.
Figur 3. Planritning, 308 Kontor. Figur 2. Fasad. 308 Kontor.
22
Figur 5. PPD-index för 308 Kontor mot syd för vinterperioden
Solvärmefaktor
Solvärmefaktorn är en av de parametrarna som kommer påverka det termiska klimatet under sommaren.
SVF ≤ 0,042
!"B: )*+*,×-./01,3ä56718769:;C3ä56718769:A
-7<= [7:3]
gsyst = sammanvägt g-värde för fönsterglas och solskydd = 0,2 Aglas = glasad del av fönster, dörr och glasparti (m2)
Arum = golvarea i det bedömda rummet (m2) (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014)
Tabell 15. Solvärmefaktor i vistelserum, plan 1.
Rum Arum (m2) Aglas (m2) Väderstreck1 Aglas (m2) Väderstreck2 SVF
112 Expedition 17 3 Väst - - 0,035
113 Personalrum 16 3,75 Väst - - 0,047
116 Sporthall 1100 85 Öst - - 0,015
Tabell 16. Solvärmefaktor i vistelserum, plan 3.
Rum Arum (m2) Aglas (m2) Väderstreck1 Aglas (m2) Väderstreck2 SVF
303 Fysrum 44 9,5 Syd - - 0,043
308 Kontor 10 3,2 Syd - - 0,064
309 Fäktning 313 40 Väst 19,4 Syd 0,038
23
Personalrummet, fysrummet och kontoret uppnår enligt beräkningarna inte kravet för solvärmefaktorn.
En av anledningarna till att rummen inte uppnår kravet är precis som för solvärmelasten att formeln ovan inte beräknar omkringliggande skuggande hus. Hade en simulering av solvärmefaktorn utförts hade förmodligen kravet uppnåtts. Fönstren ska förses med invändiga gardiner för att behålla ett behagligt inomhusklimat och minska sollasten under sommaren.
Legionella (MB)
Tillväxten av legionellabakterier är som störst mellan 40–50˚C och därför bör
tappvarmvattentemperaturen inte understiga 50°C och temperaturen i stillastående ledningar bör inte understiga 60°C (Warfvinge, Dahlblom 2010). För att förhindra legionella i stillastående vatten ska duschar i omklädningsrummen förses med automatisk spolning och alla kallvattenledningar ska placeras så att de inte värms upp ofrivilligt.
Dagsljus (MB)
Dagsljuset i idrottshallen har simulerats av Structor med simuleringsprogrammet IDA ICE 4.7.1 (bilaga 8). Alla vistelserum ska bedömas för dagsljuset (Miljöbyggnads Tekniska råd, 2014). I alla rum förutom sporthallen uppnås kravet för dagsljusfaktorn, kravet i sporthallen uppnås istället med utblicksarean.
Tabell 17. Bedömning av dagsljus i vistelserum.
Rum Verksamhetsbeskrivning DF (%) Utblicksarea (%)
112 Expedition En stadigvarande arbetsplats 1,9 -
113 Personalrum Vistelserum för personal 3,6 -
116 Sporthall En hall för sportutövning där människor vistas under en längre tid.
- 60
303 Fysrum Ett rum där som är avsett för motion och
fysisk träning under en längre tid. 1,55 - 308 Kontor En stadigvarande arbetsplats 2,1
309 Fäktning Ett rum för fäktsport där människor vistas under en längre tid.
1,4 -
7.3 Material
Dokumentation av byggvaror (MB)
Byggvaror och produkter som byggs in eller används i projektet ska granskas enligt Byggvarubedömningens kriterier. Alla inbyggda material och varor ska dokumenteras.
Utfasning av farliga ämnen (MB)
Material och byggvaror som uppnår kraven för “rekommenderad” eller “accepterad” enligt Byggvarubedömningen är okej att använda i projektet. Material och byggvaror i kategorin “undviks”
får endast användas om beställaren godkänner det, samt efter upprättande av avvikelserapport. Varor som inte är miljöprövade ska prövas av entreprenören enligt Byggvarubedömningens kriterier och ska godkännas av beställaren innan användning.
24
8. Diskussion
Det är svårt att säkerställa under projekteringsskedet att de miljökrav som inte går att bestämma eller mätas i förväg kommer att uppnås. Genom noggrann projektering, simuleringar, beräkningar och krav på produktionen, underentreprenörer och hyresgäster borde alla miljökrav vara möjliga att uppnå.
Indikatorer som energislag och ventilationsstandard går att säkerställa under projekteringen eftersom att det är färdiga projekterade lösningar. Medan andra indikatorer som termiskt klimat och luftläckning endast kan säkerställas vid färdigställd byggnad genom olika kontroller och mätningar. De indikatorer som vi anser är svårast att bedöma i förväg för detta projektet är energianvändningen, luftläckning och det termiska klimatet.
Även fast energianvändningen i idrottshallar är högst av alla lokaltyper borde det vara möjligt att uppnå kravet för projektet. Indikatorn borde uppnå kravet med tanke på de energibalansberäkningar som har utförts för Hjorthagshallen och resultatet av mätningen på Södra Climate Arena.
Energianvändningen efter det att byggnaden har satts i drift beror dock inte bara på hur byggnaden är utformad utan också på hur hyresgästerna förvaltar byggnaden. Genom att utbilda och informera fastighetsägare och hyresgäster borde den projekterade energianvändningen och den uppmätta faktiska energianvändningen stämma bra överens. Andra indikatorer inom området energi som U-värde, värmeförlusttal och luftläckning bidrar till minskad energianvändning.
Luftläckningen genom klimatskalet för den färdigställda byggnaden är svårt att veta innan den slutgiltiga täthetsprovningen. Eftersom att kravet sänktes från 0,3 l/s m2 till 0,5 l/s m2 under projekteringen kommer det vara enklare att uppnå ett tillräckligt tätt klimatskal under produktionen.
Genom noggrann projektering och byggprocess samt att resultatet av mätningen på Södra Climate Arena uppnådde kravet med stor marginal borde det även vara möjligt för Hjorthagshallen att uppnå kravet. Hyresgäster och fastighetsägare behöver informeras om tätskiktet i klimatskalet för att förhindra framtida skador på tätskiktet. Ett lufttätt klimatskal bidrar till minskad energianvändning, minskad risk för fuktskador, bättre inomhusmiljö och ljudmiljö (Research Institutes of Sweden, 2017).
Det termiska klimatet kommer undersökas med enkäter när hallen har satts i bruk och kan inte i förväg ge ett säkert resultat på att det kommer att uppnås vid användning. Utifrån det simulerade PPD- resultatet kommer kravet att uppnås i det mest kritiska rummet under både sommaren och vintern. De ytor i kontoret som inte uppnådde kravet under sommaren är utanför vistelsezonen och ingår därför inte i bedömningen.
Övriga indikatorer inom innemiljön kommer att bidra till ett bättre termiskt klimat. Den behovsstyrda ventilationen kommer att bidra till att temperaturen och syrehalten i byggnaden blir jämn. Krav på solvärmelast och solvärmefaktor kommer att bidra till att rummen inte blir övertempererade sommartid. Omgivande ytors temperatur borde inte skilja sig så mycket från rumstemperaturen eftersom att klimatskalet är tätt och välisolerat.
