Kräftor i Västra Götalands län - miljömålsuppföljning av flod- och signalkräfta 2003

(1)

1 Miljömålsuppföljning av flod- och signalkräfta 2003

K R Ä F T O R

Rapport 2003:40

�

��

�

��

� ��

�

� �

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

� �

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

� ��

�

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

� �

� ��

�

��

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

� �

��

�

��

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

� �

��

i Västra Götalands län

(2)

PRODUKTION | Länsstyrelsen Västra Götaland, Naturvårds- och fiskeenheten TEXT | Karl Edlund

KARTOR | Karl Edlund PUBLIKATION | 2003:40 ISSN | 1403-168X

TRYCK | Länsstyrelsen Västra Götaland, Repro, Vänersborg

(3)

KRÄFTOR

i V ä s t r a G ö t a l a n d s l ä n

Miljömålsuppföljning av flod-och signalkräfta 2003

Karl Edlund

Rapport 2003:40

(4)

5 Innehåll

Förord 5

Sammanfattning 5

Inledning 6

Metodik 6

Insamlande av uppgifter 6

Databas 7

Felkällor 8

Resultat 8

Svar på utskick 8

Förekomst av kräftor 8

Dammar 12

Kräftpest 13

Diskussion 14

Att tänka på i framtiden 14

Referenslista 15

Bilagor 16

(5)

5 Förord

Den här rapporten presenterar resultatet av projektet ”Miljömålsuppföljning av flod- och signalkräfta” där förekomsten av flod- och signalkräfta i Västra Göta- lands län sammanställts i en databas samt i tillhörande GIS-skikt under 2003. Sam- manställningen har gjorts av Karl Edlund, projektledare har varit Anna Stenström och handledare Andreas Bäckstrand och Key Höglind.

Sammanfattning

Förekomsten av flod- och signalkräfta i Västra Götaland har sammanställts i en databas och i olika GIS-skikt som visar att det 2003 finns en koncentration av flodkräfta i främst norra delen av Dalsland, där det dessutom endast finns ett fåtal kända lokaler med signalkräfta. Väster och norr om Göta älv finns nio kända lokaler med säker förekomst av signalkräfta. Öster och söder om älven är signalkräftan däremot jämnt spridd och den har trängt undan flodkräftan till några få mindre koncentrationer i främst Skaratrakten och nära Karlsborg. I södra delen av länet, där signalkräfta är vanligt förekommande, finns även ett antal isolerade bestånd av flodkräfta. I projektet, som ingår i miljömålsuppföljningen av flod- och signalkräf- ta, har kända uppgifter av kräftor sammanställts och kompletterats med uppgifter från utvalda kommuner och fiskevårdsområden. Databasen och GIS-skikten som är resultatet av projektet, kommer att uppdateras kontinuerligt och ligga till grund för framtida arbete med bevarande av flodkräfta.

(6)

6 7 Inledning

Enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag, som är ett av de 15 miljömål riksdagen beslutat om, ska limniska arter kunna fortleva i naturliga bestånd.

Dessutom ska långsiktigt livskraftiga populationer av hotade arter kunna säkras genom att de ges möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden.

Flodkräftan (Astacus astacus) är idag klassad som en sårbar och därmed hotad art på den svenska rödlistan och det är därför viktigt att skapa förutsättningar för dess framtida existens.

Flodkräftan är hotad av flera orsaker. Den är bland annat känslig för försurning, reglering av vatten och för predation från bland annat mink och ål. Men det största hotet är kräftpest (Aphanomyces astaci) som i huvudsak sprids via signalkräftan (Pacifastacus leniusculus). Signalkräfta har planterats in i svenska vatten sedan 1960-talet och den är nästan alltid bärare av kräftpest samtidigt som den själv är resistent mot smittan. Signalkräftan har dessutom varit väldigt framgångsrik när det gäller att etablera sig i och sprida sig från de vatten där den satts ut.

För att kunna bevara flodkräftan i länet är det viktigt att se vilka sjöar och vattendrag som hyser någon av de två kräftarterna idag och det här projektets mål har varit att sammanställa den kunskap som finns. Med hjälp av resultatet går det att se var det fattas kunskap och var det kan vara nödvändigt med provfisken. Ma- terialet har sammanställts i en databas med tillhörande GIS-skikt som presenterar nuvarande och tidigare känd förekomst av flod- och signalkräfta.

Metodik

Insamlande av uppgifter

Uppgifterna som sammanställts i databasen kommer dels från material som läns- styrelsen redan haft tillgång till, dels från svar på förfrågningar hos ett antal kommuner och fiskevårdsområden i främst gamla Älvsborgs län.

Kunskapsinsamlandet började med att länsstyrelsens material gicks igenom;

elfiskedatabasen, bottenfaunarapporter, utplanteringsregistret, gamla kartor över kräftförekomst, databasen ”Sjöfisk”, artregistret samt provfiskeprotokoll. Detta kompletterades med Hushållningssällskapets sammanställning av kräftförekomst i Dalsland samt med uppgifter från Jarl Svahn, Naturvårds- och fiskeenheten i Ma- riestad, angående kräftor i gamla Skaraborgs län.

Insamlandet av nya uppgifter koncentrerades på mellersta och södra delen av gamla Älvsborgs län. Anledningen till att ett begränsat geografiskt område valdes ut var att Hushållningssällskapets sammanställning gav en heltäckande bild av Dalsland, Jarl Svahns uppgifter gav en heltäckande bild av gamla Skaraborgs län. I Bohuslän förekommer endast ett fåtal vatten med kräftor vilka är kända för Länsstyrelsen.

(7)

6 7

De uppgifter som fanns prickades in på specifika kommunkartor med tillhörande tabeller för 13 olika kommuner och dessa skickades sedan ut till kommunekologen/

-biologen eller liknande i respektive kommun (bilaga 1, endast en förminskad karta med tillhörande tabell för Marks kommun har bifogats som exempel på utskick).

I utskicket frågade vi om dessa uppgifter fortfarande stämde och om de hade yt- terligare uppgifter om kräftsituationen i kommunens vatten.

Vi skickade även ut en förfrågan till kontaktpersoner för 180 fiskevårdsområ- den i mellersta och södra delen av gamla Älvsborgs län (bilaga 2). Utskicken till fiskevårdsområdena innehöll ingen karta, men en tom tabell där de kunde fylla i uppgifter om kräftor.

Både utskicken till kommunerna och till fiskevårdsområdena innehöll en projekt- beskrivning (bilaga 3). Sista svarsdatum sattes till 31 mars, vilket gav kommunerna cirka en månad och fiskevårdsområdena drygt tre veckor att skicka in sina svar.

Av de fiskevårdsområden som inte svarade togs telefonkontakt med kontaktperso- nerna för de områden som fortfarande ansågs vara intressanta, dvs. där uppgifter inte redan kommit in från annat håll om just de vattnen eller där förekomst av signalkräfta inte konstaterats högre upp i systemet.

Allt material har sammanställts i en databas och i GIS-skikt. I databasen har endast den senast kända förekomsten förts in för varje lokal. I vissa vattendrag där det funnits flera, täta lokaler har vissa gallrats bort om de inte tillfört någon information.

Projektet pågick under tre månader. Vid en uppföljning av dagens uppgifter bör projekttiden kunna kortas med en månad eftersom sammanställningen av gammalt material redan gjorts.

Databas

Materialet har sammanställts i en databas där det bland annat finns uppgifter om vatten och eventuell lokal samt koordinater. Det finns även uppgift om exempelvis vilken typ av vatten det rör sig om (sjö, damm eller vattendrag), fiskevårdsområde och referens. Dessutom anges arten; flodkräfta, signalkräfta eller kräfta, art okänd.

Den sistnämnda står för observation av ej artbestämd kräfta. Uppgifterna om kräf- tor har delats in i sex olika kategorier som getts förekomstkoderna 1-6;

Säker förekomst av kräftarten. Uppgifter från och med 1990.

Trolig förekomst av kräftarten. Här handlar det ofta om att det getts tillstånd till utsättning, men det finns ingen bekräftelse på att en utsättning verkligen har skett. Här finns även uppgifter som är tidigare än 1990, ett år som vi satt som gräns för när en uppgift kan räknas som säker.

Kräftarten är troligen utdöd i vattnet. Gäller ofta vatten där flodkräfta med säkerhet har funnits, men där det senare satts ut eller observerats signalkräfta utan att det finns någon bekräftelse på att flodkräftan verkligen är borta.

Uppgift saknas, dvs. man vet inte om det finns kräftor eller inte.

Kräftarten är utdöd i vattnet.

Kräftor saknas och det har inte heller funnits kräftor i vattnet vad man vet.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

(8)

8 9

Felkällor

I de fall där det saknats uppgifter om koordinater för ett vatten har en cirkakoordinat angetts. Detta gäller främst dammar i utplanteringsregistret och i arkiv över gamla utsättningar där det i de flesta fall saknas uppgifter om koordinater. Då har en punkt valts ut på den aktuella fastigheten, vilket gör att kartan i dessa fall kan avvika ganska mycket från verkligheten. När en cirkakoordinat angetts har detta alltid poängterats i databasens kommentarkolumn med ”Cirkakoord.”. När det endast är lokalens koordinat som inte stämmer anges detta med ”Lokal cirkakoord.”.

Uppgifterna för gamla Skaraborgs län visar endast situationen idag. Det betyder att det saknas uppgifter där om var det tidigare funnits flodkräfta.

Det går inte att utesluta att det kommit in oavsiktligt felaktiga uppgifter. Exem- pelvis kan signalkräfta olovligt ha planterats in utan uppgiftslämnarens vetskap.

Resultat

Svar på utskick

12 av 13 kommuner svarade på enkäten och av svaren framgår att kunskapen om hur kräftsituationen ser ut varierar stort mellan kommunerna, men variationen be- ror troligen också på hur mycket arbete de olika kommunerna lagt ner på att samla in kunskapen. Av de 180 fiskevårdsområdena har knappt hälften svarat skriftligt och telefonkontakt har tagits med dem som inte svarat, men som fortfarande an- setts intressanta efter att andra uppgifter kommit in. Det har främst varit två orsaker till att svar uteblivit; dels har många adresser varit inaktuella så att utskicken aldrig nått fram till fiskevårdsområdets representanter, dels har många valt att inte svara om det saknas kräftor inom området.

Det har kommit relativt få uppgifter om nya kräftvatten, men däremot har det utifrån svaren gått att stärka eller stryka många av de gamla uppgifter länsstyrelsen redan hade.

Förekomst av kräftor

I Västra Götalands län finns det fortfarande fler sjöar som hyser flodkräfta än det finns signalkräftsjöar (tabell 1, figur 1), men när det gäller vattendrag dominerar signalkräftan (tabell 1, figur 2).

(9)

8 9

0 50 100 150 200 250

säker trolig troligen utdöd utdöd antal sjöar etc. _FLODKRÄFTA SIGNALKRÄFTA

��� ^{��}� ��� �� �

Säker� ²²⁴� ⁷⁰ �

Trolig� ¹⁴³� ³⁰ �

Troligen utdöd� �⁴⁹ ¹⁶ �

FLODKRÄFTA�

Utdöd� ¹³³� ²³ �

Säker� ¹³³� ¹¹² �

Trolig� �³³ ¹³ �

Troligen utdöd� �¹ ¹

SIGNALKRÄFTA�

Utdöd� �¹ ⁰�

Säker� �² ¹¹ �

KRÄFTA, ART OKÄND�

Trolig� �¹ ¹�

Tabell 1. Antal vatten med uppgift om att det finns, kan finnas eller har funnits kräfta. Sjöar etc. står för sjöar, tjärnar och dammar med genomströmning.

Figur 1 och 2. Känd förekomst av kräftor i länets sjöar, tjärnar och dammar med genomströmning respektive känd förekomst av kräftor i länets vattendrag.

�

��

Som framgår av kartorna (figurerna 3-6) har flodkräftan en ganska aggregerad spridning med den största koncentrationen i Dalsland och främst den norra delen.

I övrigt finns mindre koncentrationer av flodkräfta i andra delar av länet, bland annat i Karlsborgs och Skara kommuner, men det finns även ganska många troliga förekomster söder om Borås (figur 3).

Totalt finns flodkräfta med säkerhet i 294 av länets sjöar och vattendrag. 1996 var motsvarande siffra för hela landet 1299 (Järvi & Thorell, 1998). Om den siff- ran fortfarande är korrekt betyder det att drygt 20 % av landets flodkräftbestånd förekommer i Västra Götalands län. Men samtidigt kan poängteras att endast cirka 5 procent av länets totalt 4 237 sjöar hyser flodkräfta.

Sett till de säkra förekomsterna finns 60 procent av länets flodkräftvatten väster och norr om Göta älv medan det endast finns 9 kända lokaler med säker förekomst av signalkräfta inom samma område. Öster och söder om Göta älv är signalkräftan däremot jämnt spridd och återfinns med säkerhet i 237 sjöar och vattendrag (figur 4). I denna del av länet har flodkräftans utbredning splittrats till några få koncen- trerade områden och flera isolerade bestånd (figur 3).

(10)

10 11

%

U %U

% U

%

%U U%U

% U

% U% U

% U%U

% U

%

%U U%U%U%U

% U%U

% U

% U%U

%

%U U

% U

# S#

#S S

# S

# S#S

# S

# S#S

# S# S#S#S

#

#S S

# S#S#S#S#S

#

# S S# S#S#S#S#S

# S

# S#S#S

# S

# S#S

# S#

#S

#S S

# S##S#S#SS#S#S#S#S

#

#S S#S#S#S#S#S

# S

# S#S

# S

# S#S#S#S#S#S#S#S#S#S

# S#S

# S

# S#S

#

#S S#S#S

# S#S

#

# S

#S S#S#S

# S#S#S

# S#S

# S

# S#S#S

# S#S#S#S

#

# S S #S#S#S#S#S#S#S

# S#S #S

#

#S S# S

#

#S

#S S# S#S#S#S

# S

# S#S

# S

#

# S

# S S

# S#S#S

#

#S S

# S

#

#S S

#

#S

# S S

# S

% U

%

% U U

% U%U

% U

% U%

% U U %U%U%U

% U

% U%U

% U

%

%U

% U U

% U

%

% U

%U

U %U

% U

%

U %U

%

U %U

%

% U U

% U

% U%U%U

%

%U U

% U

% U%U%U

% U

% U%U%U%U%U%U

% U

% U%U

% U% U%U

% U%U

% U

%

%U U%U

% U

% U%U%U%U%U

% U

% U% U

% U

% U%U

%

%U U

%

% U U

% U

%

%U U

% U

% U%U%U%U%U

%

%U U

% U% U

%

%U U

% U

%

%U U

% U

% U%

%U U%U

% U%U%U%U

% U

% U%U

% U%U%U %U%U%U

% U

%

%U U%U%U

% U

% U%U

% U

% U%U

% U%U%U %U%U

%

%U U% U%

%U U%

%U U%U%U%U

%

%U

U %U

% U

%

% U U %U%U%U

% U

% U %U

% U%U

%

U %U%U%U

%

U %U %U%U%U%U%U%U%U%U%U%U

% U

%

U %U%U %U %U%U%U%U%U%U%U

% U

%

% U U

%

% U

U %U

% U

%

% U

U %U%U %U%U%U%U%U %U%U%U

%

%U U

% U

%

U %U

% U

�

��

�

��

� ��

�

� �

� ��

�

��

�

��

�

��

�

� �

�

��

�

��

�

��

�

��

�

� �

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

� ��

�

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

� �

� ��

�

� �

� ��

�

��

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

� �

��

�

��

�

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

�

� ��

�

��

�

��

�

� �

��

Figur 4. Säker förekomst av signalkräfta i Västra Götalands län 2003.

Figur 3. Säker förekomst av flodkräfta i Västra Götalands län 2003

(11)

10 11

%

U %U

% U

%

%U U%U

% U

% U% U

% U%U

% U

%

%U U%U%U%U

% U%U

% U

% U%U

%

%U U

% U

# S#

#S S

# S

# S#S

# S

# S#S

# S# S#S#S

#

#S S

# S#S#S#S#S

#

# S S# S#S#S#S#S

# S

# S#S#S

# S

# S#S

# S#

#S

#S S

# S#S#S#S#S#S#S#S#S

#

#S S#S#S#S#S#S

# S

# S#S

# S

# S#S#S#S#S#S#S#S#S#S

# S#S

# S

# S#S

#

#S S#S#S

# S#S

#

# S

#S S#S#S

# S#S#S

# S#S

# S

# S#S#S

# S#S#S#S

#

# S S #S#S#S#S#S#S#S

# S#S #S

#

#S S# S

#

#S

#S S# S#S#S#S

# S

# S#S

# S

#

# S

# S S

# S#S#S

#

#S S

# S

#

#S S

#

#S

# S S

# S

Figur 6. Trolig förekomst av signalkräfta i Västra Götalands län 2003

Figur 5. Trolig förekomst av flodkräfta i Västra Götalands län 2003.