Lärares erfarenheter av att arbeta med elever med funktionsnedsättning, belyst utifrån ett
delaktighets- och miljöperspektiv i grundskola
en kvalitativ studie
Melinda Degerman & Malin Nilsson
Arbetsterapeut 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Degerman, M. och Nilsson, M.
Lärares erfarenheter av att arbeta med elever med funktionsnedsättning, belyst utifrån ett delaktighets- och miljöperspektiv i grundskola. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Hälsa, Lärande och Teknik, Avdelningen för hälsa, medicin och rehabilitering, 2021.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Skolan kan vara mindre gynnsam och inkluderande eftersom den fysiska och sociala miljön kan utgöra begränsningar och påverka graden av delaktighet för elever med funktionsnedsättning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva lärares erfarenheter av att arbeta med elever med funktionsnedsättning, belyst utifrån ett delaktighets- och miljöperspektiv i grundskola. Metod: Studiens design var kvalitativ. Åtta intervjuer genomfördes med lärare i grundskolan som samtliga hade erfarenhet av att arbeta med elever med funktionsnedsättning. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt angreppssätt. Resultat: I resultatet framkom fem teman: “Personcentrering bidrar till elevers viljekraft och utveckling”, “Strategier under skoldagar”, “Inkludera och normalisera i skolan”,
“Material, lokaler och framkomlighet i skolmiljön”, “Resurser för att tillgodose delaktighet och miljöanpassningar”. Lärarnas erfarenheter påvisar förståelse för delaktighetens betydelse och att skolmiljön delvis är i behov av förbättrade anpassningar för elever med funktionsnedsättning. De rapporterar begränsningar av tid, kunskap, anpassningar och resurser som kan påverka möjligheten att tillgodose olika behov hos elever med funktionsnedsättning. Slutsats: Författarna anser att studien kan öka insikten hos både lärare, arbetsterapeuter och skolorganisationer angående fördelar av fler professioner inom skolan.
Nyckelord: Arbetsterapi, delaktighet, miljö, funktionsnedsättning, skola
Degerman, M. och Nilsson, M.
Lärares erfarenheter av att arbeta med elever med funktionsnedsättning, belyst utifrån ett delaktighets- och miljöperspektiv i grundskola. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Hälsa, Lärande och Teknik, Avdelningen för hälsa, medicin och rehabilitering, 2021.
ABSTRACT
Background: The school may be less favorable and inclusive because the physical and social environment may constitute limitations and affect the degree of participation for students with disabilities. Aim: The aim of the study was to describe teachers' experiences of working with students with disabilities, illustrated from a participation and environmental perspective in primary school. Method: The design of the study was qualitative. Eight interviews were conducted with primary school teachers, all of them had experience of working with students with disabilities. The collected data material was analyzed with a qualitative content analysis and an inductive approach.
Results: The results revealed five themes: “Person centering contributes to students' volition and development”, “Strategies during school days”, “Include and normalize in school”, “Materials, premises and accessibility in the school environment”, “Resources to meet participation and environmental adaptations”. The teachers' experiences show an understanding of the importance of participation and that the school environment is partly in need of improved adaptations for students with disabilities. They report limitations of time, knowledge, adaptations and resources that can affect the ability to meet different needs of students with disabilities. Conclusion: The authors believe that the study can increase the insight of both teachers, occupational therapists and school organizations regarding the benefits of more professions within the school.
Keywords: Occupational therapy, participation, environment, disability, school
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Arbetsterapi och delaktighet ... 1
Delaktighet i skolan ... 2
Fysisk miljö i skolan ... 2
Social miljö i skolan ... 3
Utmanande eller positiva aspekter för elever med funktionsnedsättning i skolan ... 3
Arbetsterapi i skolan ... 4
Problemformulering ... 5
SYFTE ... 5
METOD ... 6
Design ... 6
Urval och procedur ... 6
Datainsamling ... 7
Analys ... 8
FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 9
RESULTAT ... 10
Personcentrering bidrar till elevers viljekraft och utveckling ... 11
Strategier under skoldagar ... 12
Inkludera och normalisera i skolan ... 13
Material, lokaler och framkomlighet i skolmiljön ... 15
Resurser för att tillgodose delaktighet och miljöanpassningar ... 17
RESULTATDISKUSSION ... 18
METODDISKUSSION ... 21
SLUTSATS... 23
REFERENSLISTA ... 25
BILAGA 1 ... 29
BILAGA 2 ... 30
BILAGA 3 ... 31
BILAGA 4 ... 32
1 INLEDNING
Sveriges största arbetsplats är skolan sett till antalet elever och personal (Arbetsmiljöverket, 2017).
Statistiken visar att grundskolan har flest elever av alla skolformer, under läsåret 2019/2020 var det närmare bestämt 1 086 180 elever (Skolverket, 2020a). Skolan skall eftersträva att ge alla elever förutsättningar för att nå utbildningens mål, oavsett om elever diagnostiserats med en funktionsnedsättning eller inte (Skolverket, 2020b). I det europeiska ramverket för kvalitetsstandarder inom skolans elevhälsa beskrivs att skolhälsovårdens personal bör ha god kompetens i hur fysiska, psykiska, sociala nedsättningar samt hur miljön kan påverka elevernas lärande i skolan (World Health Organization, 2014). Arbetsterapeuter inom skolan har kunskap om olika funktionsnedsättningar och fokuserar på varje enskild elev samt elevens möjlighet att delta i skolans aktiviteter (Eliasson et al., 2016). Arbetsterapeutisk kompetens kan skapa förutsättningar för funktionella lärmiljöer där alla elever kan få det stöd de behöver och har rätt till. Värdefulla insatser kan sättas in som är väsentliga för att förebygga ohälsa och motverka utanförskap som främjar ett hållbart samhälle. I Sverige ökar antalet arbetsterapeuter som anställs i skolan, men trots detta är det fortfarande få kommuner som använder arbetsterapeuters kompetens inom elevhälsan (Sveriges arbetsterapeuter, 2018). Därför tycker författarna att det är av intresse att undersöka lärares erfarenheter gällande delaktighet och miljöns betydelse för elever med funktionsnedsättning inom grundskolor där arbetsterapeuter inte är verksamma. Detta för att få kunskap om hur elevernas behov tillgodoses och vad arbetsterapeuter skulle kunna bidra med inom skolans verksamhet.
BAKGRUND
Arbetsterapi och delaktighet
Delaktighet i aktivitet beskrivs som en matchning mellan aktivitet, personliga och kontextuella faktorer (Erlandsson & Persson, 2020; Taylor, 2017). Taylor (2017) beskriver att Model of Human Occupation [MOHO] är en arbetsterapeutisk teori och modell som förklarar definitionen av delaktighet utifrån följande; människans viljekraft, vanebildning, och utförandekapacitet i förhållande till miljön utgör det mänskliga görandet och påverkar graden av delaktighet i aktivitet.
Viljekraft bygger på upplevelser, tankar och känslor om sin egen kapacitet, personliga intressen och värderingar vilket påverkar graden av motivation. Vanebildning grundas i beteendemönster som vanor och rutiner, samt införlivande roller som är en del av ens identitet. Utförandekapacitet
2 innefattar både ett subjektivt och objektivt perspektiv av förmågan att utföra aktiviteter. Miljön ses alltid som en kontextuell faktor till det mänskliga görandet och innefattar dimensioner som rum, föremål, aktivitetsformer-/uppgifter och sociala grupper som i sin tur påverkas av samhällets ekonomi, kultur och politiska villkor. De kontextuella faktorerna kan antingen möjliggöra eller begränsa delaktighet i aktivitet. Vidare beskrivs delaktighet som ett engagemang i arbete, lek eller övriga aktiviteter och är kopplat till en individs aktivitetsidentitet och aktivitetskompetens.
Identitet och kompetens skapas utifrån graden av engagemang i olika aktiviteter som är önskvärt och väsentligt för hälsa och välbefinnande.
Delaktighet i skolan
Det förekommer olika diagnoser hos elever och kan med två bredare begrepp beskrivas som;
psykosocial funktionsnedsättning vilket kan innefatta kognitiva nedsättningar eller neuropsykiatriska tillstånd samt fysisk funktionsnedsättning vilket kan innefatta motoriska nedsättningar (Eliasson et al., 2016). Elever med fysisk och/eller psykosocial funktionsnedsättning upplever ett lyckat deltagande när de känner framgång, har roligt, gör saker självständigt, umgås och utför saker med andra elever (Heah et al., 2006). Genom att involveras i olika beslut som rör deras egna vardag kan ett aktivt deltagande upplevas (Egilson & Hemmingsson, 2009). Skolor är ofta mindre gynnsamma för elever med funktionsnedsättning. Miljöanpassningar kan vara ett stöd för att alla elever ska kunna vara självständiga, följa sociala normer, interagera på lämpligt sätt med både lärare och klasskamrater i skolmiljön. Både den fysiska och sociala miljön kan utgöra hinder för elevernas deltagande i skolan, majoriteten av hinder relateras till hur skolaktiviteter genomförs och organiseras. För att främja deltagandet för elever med funktionsnedsättning behövs en anpassad skolmiljö med organiserade skolaktiviteter (Hemmingson & Borell, 2002).
Fysisk miljö i skolan
Den fysiska miljön har en betydande påverkan på deltagandet för elever med funktionsnedsättning (Colver et al., 2006; Hemmingson & Borell, 2002; Mancini & Coster, 2004; Taylor, 2017). Fysiska rum och föremål kan utgöra hinder eftersom de ofta utformats utan hänsyn till elever med eventuella funktionsnedsättningar (Taylor, 2017). Skolans fysiska utformning kan utgöra hinder som kan minska elevernas rörlighet, så som trappor och annan struktur, vilket kan påverka individens förmåga att delta i olika skolaktiviteter (Colver et al., 2006; Hemmingson & Borell, 2002). Hinder kopplat till tillgängligheten i skolan kan bero på bristen av hissar, ramper och automatiska dörröppnare (Hemmingsson & Borell, 2002). Vissa föremål skapar hinder medan
3 andra föremål är viktiga resurser, eftersom en del även har utvecklats till hjälpmedel för att kompensera för funktionsnedsättning. Föremål kan innefatta allt ifrån enkla till mer avancerade hjälpmedel som exempelvis tillbyggda handtag för att underlätta greppförmåga eller avancerade datorsystem som kan möjliggöra kommunikation. Vidare nämns att placeringen av föremål i rummet kan vara stödjande eller hindrande och att specifika problem i den fysiska miljön beror på om eleven har en fysisk eller psykosocial funktionsnedsättning (Taylor, 2017). Val av material, hjälpmedel och struktur i klassrummet visar sig vara framgångsrika faktorer för elever med funktionsnedsättning och dess självständighet. Elever med funktionsnedsättning som har en anpassad klassrumsmiljö med exempelvis tekniska hjälpmedel kan studera självständigt i större utsträckning jämfört med elever som inte har en anpassad klassrumsmiljö. En icke anpassad klassrumsmiljö påverkar behovet av fysiskt och socialt stöd av andra människor (Hemmingsson et al., 2003).
Social miljö i skolan
Social miljö kan påverka elevernas delaktighet både negativt och positivt beroende på situation.
(Hemmingsson et al., 2003; Richardson, 2002). Socialt stöd kan underlätta delaktighet för elever med funktionsnedsättning under skolaktiviteter men samtidigt minska elevernas möjligheter till interaktion med andra elever utan funktionsnedsättning. Elever som får stöd kan göra andra elever avundsjuka, vilket bidrar till att elever med funktionsnedsättning kan känna sig utanför den sociala gemenskapen i klassen. Detta i sin tur kan leda till att elever med funktionsnedsättning undviker att ta emot socialt stöd. Vidare beskrivs att det är positivt om socialt stöd ges på ett sätt som inkulderar andra elever i klassen vad gäller både lösningar och strategier, för att elever med funktionsnedsättning ska kunna delta i lärande utan att socialt deltagande med andra elever hotas (Richardson, 2002). Engagemang och utbildning i skolan gällande användbara lösningar och strategier kan minska miljöhinder, negativa attityder och stigmatisering angående funktionsnedsättning (Anaby et al., 2013). Socialt stöd och ett gott bemötande från klasskamrater och vänner behövs, och har visats stärka möjligheter till ett meningsfullt deltagande för elever med funktionsnedsättning (De Schauwer et al., 2009; Eriksson et al., 2007; Heah et. al., 2006).
Utmanande eller positiva aspekter för elever med funktionsnedsättning i skolan
Elever med funktionsnedsättning är mindre delaktiga i olika skolaktiviteter än elever utan funktionsnedsättning (Coster et al., 2012; Eriksson et al., 2007). Vidare forskning visar att elever med funktionsnedsättning kan uppfatta ett annat tempo i sina dagliga aktiviteter (Anaby et al.,
4 2013; Hemmingson & Borell, 2002). Interventioner i form av vanor, rutiner och strategier för tids- och rumsplanering kan tillmötesgå deras behov (Anaby et al., 2013). En studie visar att skolan är mer förberedd att uppfylla behov hos elever med fysisk funktionsnedsättning än de med psykosocial funktionsnedsättning. Elever med psykosocial funktionsnedsättning visar större behov av anpassningar när det kommer till att tala, skriva, komma ihåg saker och att räkna matematik, medan praktiska ämnen är lättare att utföra. Psykosocial funktionsnedsättning kan medföra koncentrationssvårigheter som gör det svårt att minnas och komma ihåg instruktioner. Rastlöshet och hyperaktivitet kan även vara faktorer som gör det svårt att fokusera på en specifik uppgift under en längre tid. Elever med psykosocial funktionsnedsättning kan även ha brist på initiativförmåga och självkänsla vilket kan leda till svårigheter att få uppmärksamhet när de vill tala, delta i grupparbeten, kommunicera med andra och prata inför klassen. Vidare beskrivs att elever med fysisk funktionsnedsättning har större behov av miljöanpassningar för en ökad tillgänglighet när det gäller att delta i praktiska skolämnen, klassrum, raster och att röra sig mellan olika lokaler och områden i skolan (Egilson & Hemmingsson, 2009). Äldre elever med fysisk funktionsnedsättning upplever mer hinder i skolmiljön mot vad yngre elever gör. Eftersom de ofta behöver förflytta sig mellan olika klassrum och skolmiljöer för undervisning inom olika ämnen.
Vilket medför att det kan bli problematisk att få med böcker och andra hjälpmedel till lektionen (Hemmingsson & Borell, 2002). Om fysiska och sociala arbetsterapeutiska insatser sätts in kan skolan bli mer tillgänglig och minska glappet mellan skolans förutsättningar för barn med och utan funktionsnedsättningar (Eliasson et al., 2016).
Arbetsterapi i skolan
Arbetsterapi beskrivs ha positiva effekter på elevernas deltagande i skolmiljön (Chandler et al., 2019; Kemmis & Dunn, 1996; Orr & Schkade, 1997). Arbetsterapeuter har kunskap om hur fysiska och psykosociala förmågor kan utvecklas i relation till anpassade fysiska och sociala miljöer (Richardson, 2002; Taylor, 2017). Arbetsterapeuter inom skolan har en viktig roll eftersom de arbetar personcentrerat och har ett holistiskt synsätt för att tillmötesgå elevernas unika behov. Ett effektivt sätt att uppfylla elevernas behov är att i första hand förändra aktiviteten eller skolmiljön istället för att försöka ändra på eleven då dennes funktionsnedsättning kanske inte kan förändras förrän på lång sikt eller överhuvudtaget. Arbetsterapeutiska interventioner kan exempelvis riktas mot att anpassa material och uppgifter, utbilda lärare i undervisningsstrategier, skapa fungerande strategier och rutiner för elever, samt uppmuntra interaktion mellan elever med och utan
5 funktionsnedsättning för att främja vänskap. Dessa är några faktorer som bidrar till aktivt deltagande för skolans elever (Chandler et al., 2019; Hemmingsson & Borell, 2002).
Tidsbrist och hantering av klassen i sin helhet kan vara faktorer som inverkar på att lärare inte ger det stöd som elever med funktionsnedsättning är i behov av (Richardson, 2002). Vidare har studier visat på att det finns mer eller mindre erfarna lärare vad gäller att utläsa och upprätthålla behov för elever med funktionsnedsättning (De Schauwer et al., 2009; Egilson & Hemmingsson, 2009;
Richardson, 2002). Ett bra samarbete mellan arbetsterapeut, lärare och elev ökar chanserna för framgångsrika interventioner som kan hjälpa eleverna att uppnå specifika behov och läroplanens mål (Egilson & Hemmingsson, 2009).
Problemformulering
Lärare påvisar erfarenheter gällande utveckling av effektiva strategier för att hjälpa elever med psykosocial funktionsnedsättning, men att stöd av annan spetskompetens kan hjälpa lärare ytterligare att tillgodose behoven hos eleverna (Lawrence et al., 2017). Vidare påvisar lärare att svårigheter kan förekomma gällande att hantera elever med psykosocial funktionsnedsättning utifrån deras begränsningar i olika skolaktiviteter, samt att samarbetsmetoder och stöd av arbetsterapeut kan behövas för att eleverna ska uppnå en god delaktighet (Grandisson et al., 2020).
Nyligen nämnda artiklar visar på att det finns både skillnader och likheter mellan lärares erfarenheter. Författarna upplever att det finns en begränsad forskning gällande lärarnas perspektiv på hur behov tillgodoses hos elever med både psykosocial och fysisk funktionsnedsättning inom hela skolmiljön. Det behövs vidare forskning på hur delaktighet uppnås samt vilka anpassningar som förses i den fysiska och sociala skolmiljön som bidrar till möjligheter eller begränsningar för eleverna. För att komplettera tidigare nämnd forskning inom skolan syftar författarnas examensarbete till att tydliggöra hur lärarna ser på dessa aspekter utifrån ett bredare och djupare perspektiv.
SYFTE
Syftet med denna studie var att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med elever med funktionsnedsättning, belyst utifrån ett delaktighets- och miljöperspektiv i grundskola.
6 METOD
Design
För att kunna genomföra denna studie utifrån dess syfte valdes en kvalitativ forskningsmetod eftersom metoden utgår ifrån att förstå individens subjektiv, ett inifrånperspektiv som baseras på exempelvis egna erfarenheter och värderingar. För att få en fullständig bild av specifika situationer eftersträvas en helhetsförståelse av det område som studeras vilket uppnås genom ett kvalitativt förhållningssätt (Olsson & Sörensen, 2011). Den kvalitativa metoden inbegriper inhämtande av språkliga formuleringar i tal och skrift av studiens deltagare (Backman, 2016).
Urval och procedur
Urvalet för studien beskrivs som ett strategiskt homogent urval, eftersom en specifik grupp undersöks på djupet, i och med att deltagarna har liknande erfarenheter och bakgrund inom ett specifikt ämnesområde (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2017).
Inklusionskriterierna för urvalet var legitimerade lärare i grundskolan inom årskurs 1-9, som har erfarenheter av att arbeta med elever med funktionsnedsättning. Exklusionskriterier för urvalet var att det inte skulle finnas någon anställd arbetsterapeut inom de skolor som tillfrågades om medverkan i studien. Parallellt med urvalsprocessen genomförde författarna en testintervju med en lärare som uppfyllde inklusionskriterierna för studien. Denna testintervju genomfördes för att få en ökad förståelse och insikt om frågeställningarna i intervjuguiden fångade upp studiens syfte, samt för att få ett utlåtande gällande frågeställningarnas begriplighet. Försökspersoner är även något Backman (2016) belyser är viktigt för att kunna göra en allmän slutsats om frågeställningarnas och studiens kvalité.
Totalt gjordes fem urval. Första urvalet gjordes inom 262 grundskolor i två utvalda län. Under urvalsprocessen fick rektorer inom respektive grundskola information och förfrågan om godkännande för lärares deltagande i studien via mail (Bilaga 1). De rektorer som godkännande förfrågan och lärarna utifrån urvalen som visade intresse för medverkan i studien fick informationsbrev (Bilaga 2) och samtyckesformulär (Bilaga 3). I andra urvalet valde författarna att vända sig till 25 stycken i bekantskapskretsen för att höra om någon lärare ville medverka i studien. I tredje urvalet kontaktades administratörer i tre facebook-grupper för lärare inom grundskolan för förfrågan om att bifoga information om studien till gruppmedlemmarna. I fjärde urvalet kontaktade författarna läraren som tidigare medverkade under testintervjun för förfrågan
7 om medverkan i studien, eftersom författarna hade svårt att rekrytera deltagare. I sista och femte urvalet kontaktade författarna en facebookgrupp för arbetsterapeutstudenter med 49 gruppmedlemmar för förfrågan att förmedla bifogad information vidare till gruppmedlemmarnas bekanta lärare. Förfrågan om medverkan i urval två till fem genomfördes antingen via mail, sms, facebook messenger eller via telefonsamtal. De lärare som godkännande förfrågan om medverkan i studien fick informationsbrev (Bilaga 2) och samtyckesformulär (Bilaga 3). Varav en lärare istället fick muntlig information två gånger utifrån informationsbrev och samtyckesformulär.
Studien resulterade i totalt åtta deltagare, varav en lärare arbetade på lågstadiet, två lärare arbetade på mellanstadiet, två lärare arbetade både på mellanstadiet/högstadiet och två lärare arbetade på högstadiet. Deltagarna hade mellan 4 - 25 års erfarenhet av att arbeta som lärare inom grundskolan.
Datainsamling
Intervju valdes som datainsamlingsmetod eftersom det är en vanligt förekommande metod vid kvalitativ forskning, och beskrivs som ett sätt att utforska mänskliga erfarenheter, det vill säga vad som uttrycks som erfarenheter hos individer inom ett ämnesområde (Höglund-Nielsen & Granskär, 2017; SBU, 2017). Författarna valde en semistrukturerad inriktning på intervjuerna och utformade en intervjuguide med fasta frågeställningar (Bilaga 4), med möjlighet att ställa följdfrågor utifrån lärarens svar. Dalen (2008) beskriver att studenter oftast upplever större trygghet i att använda en mer strukturerad intervjuform. En av formerna som används mest är semistrukturerad intervju där intervjun blir mer inriktad på centrala teman och frågor som valts ut i förväg, som täcker de viktigaste områdena för studien. Vidare beskriver Dalen (2008) och Tjora (2012) att inledande frågor i intervjuguiden kan ge deltagarna en mjuk start i intervjun så att deltagarna kan känna sig avslappnade innan frågorna övergår till att fokusera mer på centrala teman för studien. Vilket författarna i föreliggande studie har tagit i beaktning. Intervjuguidens frågor ställdes i samma kronologiska ordningsföljd under varje intervju, vilket Tjora (2012) nämner kan bidra till ett bättre flyt under intervjun och underlätta för att kunna vara fullt fokuserad i samtalet med deltagaren. De flesta av frågeställningarna var utformade som öppna frågor för att uppfylla så fullständiga svar som möjligt i från deltagarna, vilket är av relevans enligt Kvale och Brinkmann (2009).
Samtliga intervjuer omfattade mellan 40-80 minuter och spelades in för att sedan transkriberas.
Endast författarna och handledaren hade tillgång till det insamlade datamaterialet som förvarades på lösenordsskyddad dator. Det insamlade datamaterialet användes enbart i denna studie och efter
8 slutförd och godkänd studie raderades datamaterialet. Samtliga åtta lärare intervjuades via digitalt möte i zoom/messenger. På grund av den rådande Covid-19 pandemin följde författarna Folkhälsomyndighetens Nationella Allmänna Råd och Rekommendationer genom att träffa andra individer utanför författarnas närmsta umgängeskrets på ett sätt som minskade risken för smittspridning (Folkhälsomyndigheten, 2021). Båda författarna medverkade samtidigt vid samtliga intervjuer. Datainsamlingen genomfördes under perioden 15 februari till och med 9 mars 2021.
Analys
En kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod i och med dess användbarhet inom olika forskningsområden och för applicerbarheten på olika slags texter, exempelvis inspelade intervjuer som transkriberats. Vidare valdes ett induktivt angreppssätt för att söka mönster i datamaterialet som baseras på deltagarnas erfarenheter. Vid början av analysen var datamaterialet konkret vilket sedan övergick till en mer teoretisk förståelse av generell och abstrakt karaktär (Lundman &
Hällgren-Graneheim, 2017).
Författarna utgick ifrån de inspelade och transkriberade intervjuerna, vidare lyssnade och lästes allt datamaterial av författarna var för sig och ett flertal gånger för att få en tydlig förståelse för dess kontext. Lundman och Hällgren-Graneheim (2017) beskriver att texten måste tolkas utifrån dess sammanhang och som helhet för att vidare kunna plocka ut och formulera relevanta meningsenheter, koder, kategorier och teman. Resterande analysarbete genomförde författarna tillsammans, meningsenheter identifierades, kondenserades och abstraherades till koder. Samtliga koder från allt datamaterial sorterades efter liknande innehåll och resulterade i olika kategorier.
För att sammanbinda liknande kategorier skapades slutligen ett antal olika teman, dessa utgjorde en sluttolkning av vad datamaterialet handlade om. Författarna arbetade under hela analysprocessen fram och tillbaka i datamaterialet för att se helheten av texterna. Detta för tolkande och abstraherande på en lagom nivå och för att resultatet skulle förstås på ett meningsfullt och begripligt sätt. En del av författarnas framtagna meningsenheter, koder, kategorier och teman presenteras nedan i Tabell 1.
9 Tabell 1. Exempel på stegen i analysprocessen
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Kategori Tema
Och då missade man ju också personal som hade hur mycket kunskaper och erfarenheter som helst. Så la man ner sånna enheter i … gjorde man det bland annat. Så kompetent personal som jobbar jättemycket kring miljö, hjälpmedel allting sånt. Borta.
Missar personal som har kunskaper och erfarenheter. La ner sånna enheter.
Kompetent personal som jobbar kring miljö, hjälpmedel. Borta.
Saknas kompetent personal i
grundskolan gällande hjälpmedel och miljöanpassningar
Spetskompetens Resurser för att tillgodose delaktighet och miljöanpassningar
Vi har inga ljud-slingor men vi har en sån hära som… man kallar det ljud… eeeh… puck, eller nånting som att… Det är hörselnedsättning…Så att det…
lärarna har haft som en mick på…
Inga ljudslingor men vi har en ljudpuck. Det är hörselnedsättning, lärarna har som en mick på…
Finns ljudmikrofon som underlättar vid hörselnedsättning.
Sinnesintryck Material, lokaler och framkomlighet i skolmiljön
FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
Författarna utgick ifrån de grundläggande etiska principerna vad gäller autonomi, rättvisa, godhet och att inte utsätta någon för skada vid utförandet av denna kvalitativa studie. Rektorer och lärare tilldelades skriftlig och muntlig information om studien på en lättförståelig nivå. Informationen innefattade; studiens syfte och upplägg, rätten till frivillig medverkan, möjlighet att när som helst avbryta deltagandet samt konfidentialitet vad gäller personuppgifter. Anonymitet, integritet och sekretess respekterades i och med att svaren avidentifierades vid analys och redovisning av data, samt att allt datamaterial förvarades på lösenordsskyddad dator och telefon. Endast författarna och handledaren har haft tillgång till datamaterialet och som vid avslutad studie raderades. I och med ovanstående följer studien fastställda principer såsom informationskrav, samtyckeskrav, begriplighetskrav och nyttjandekrav, vilket utgör en vetenskaplig grund och visad hänsyn gentemot deltagarna (Olsson & Sörensen, 2011).
Det vi som författare ansåg kunde vara risker med studien är att lärare som profession redan visar tendens på att vara ett tidspressat yrke utifrån tidigare nämnd forskning (Richardson, 2002), och därför måste avsätta dyrbar tid för att medverka i denna studie. En annan risk som kunde uppstå vid intervjusituationen är en obekväm känsla, stress och att deltagande lärare får en förändrad syn på sin självuppfattning, exempelvis funderingar över det egna arbetets utförande och tillräcklighet
10 inom skolan (Kvale & Brinkmann, 2009). Författarna genomförde en testintervju med en lärare för att minimera riskerna som beskrivs ovan samt för att få en förståelse för hur hela intervjuns sammanhang upplevdes och om förbättringsåtgärder behövde vidtas innan deltagarnas medverkan i studien. Fördelarna med studien anser författarna överväger riskerna eftersom den bidrar till ökad vetskap och förståelse för lärares erfarenheter av elever med funktionsnedsättning, belyst utifrån ett delaktighets- och miljöperspektiv i grundskolan. Denna kunskap kan tillföra förståelse för hur elevers behov tillgodoses av lärare och vad arbetsterapeuter kan bidra med inom skolans verksamhet, för att i samarbete möjliggöra bästa förutsättningar för elever med funktionsnedsättning.
RESULTAT
Vid datainsamlingen framkom möjligheter och begränsningar gällande delaktighet i den fysiska och sociala skolmiljön för elever med funktionsnedsättning. Lärarna beskrev erfarenheter utifrån att arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, Autism, Asperger samt fysiska funktionsnedsättningar såsom hörselnedsättning, synnedsättning och rullstolsburna elever. Fortsättningsvis i studien har författarna valt att huvudsakligen benämna funktionsnedsättningarna som psykosocial funktionsnedsättning eller fysisk funktionsnedsättning.
Analysen av datamaterialet gällande lärares erfarenheter av elever med funktionsnedsättning, belyst utifrån ett delaktighets- och miljöperspektiv i grundskola resulterade i fem olika teman som presenteras i tabell 2. Därefter beskrivs varje temas innehåll utifrån datamaterialets tidigare framtagna kategorier och exemplifieras med citat från lärarnas beskrivna upplevelser.
Tabell 2. Resultatets fem teman
Personcentrering bidrar till elevers viljekraft och utveckling Strategier under skoldagar
Inkludera och normalisera i skolan
Material, lokaler och framkomlighet i skolmiljön
Resurser för att tillgodose delaktighet och miljöanpassningar
11 Personcentrering bidrar till elevers viljekraft och utveckling
Lärarna uttryckte erfarenheter av att en god samarbetsinriktad relation mellan lärare och elever ligger till grund för att förstå elevernas behov och förmågor som möjliggör att undervisningen blir på en lagom nivå med eventuella anpassningar individuellt och/eller i grupp. Vilket kan skapa förutsättningar för att lyckas. Vidare ansågs att individuellt arbete är generellt lättare för elever med psykosocial funktionsnedsättning än vad grupparbete är. Även om grupparbete kan vara svårt bör det inte undvikas eftersom eleverna ges möjlighet att träna i det sociala samspelet som kan leda till personlig utveckling. Lärarna lyfte erfarenheter av att deras förståelse för elevernas förmågor underlättar för att hitta rätt gruppkonstellation och roller som passar eleverna och som kan bidra till lättare medverkan och delaktighet i grupp. Vidare uttryckte lärarna vetskap om att elever med minskad motivation och mottaglighet för skoluppgifter ofta uttrycker det genom impulsivt beteende. Det kan bero på att skoluppgifter blir för tråkiga eller svåra, men även av yttre omgivningsfaktorer som exempelvis konflikter från rasten. Lärarna beskrev erfarenheter av att när elever inte når upp till kunskapsnivån som övriga klasskamrater befinner sig på kan eleverna tappa motivation för att det blir för svårt. Om skoluppgifter läggs på en lagom nivå och information ges gällande innebörden kan det bli meningsfullt för eleverna och bidrar till motivation. Lärarna beskrev erfarenheter av att elever med psykosocial funktionsnedsättning brukar styras av lust och glädje. Vilket kan tillvaratas genom att erbjuda självständiga val och använda personliga intressen i skoluppgifter som kan höja engagemang- och motivationsnivån vilket i sin tur främjar delaktighet. Vidare ansåg lärarna att motivationen kan bibehållas genom delmål för skoluppgifter och regelbundna fysiska pauser. Detta tydliggörs i citatet nedan.
”Att skapa en bra relation med eleven lägger grunden för alla bra lektioner och veta vad dom brinner för eller tycker är roligt. Det tycker jag hjälper... när man kan styra
uppgiften i den riktningen, som har någonting med deras intressen att göra.”
Lärarna beskrev erfarenheter av att det är extra viktigt för elever med funktionsnedsättning att känna sig kompetenta genom att självständigt lyckas med det dem tar sig an. Vidare uttrycktes exempelvis att rullstolsburna elever självständigt vill kunna ta sig mellan olika platser i skolmiljön.
Lärarna lyfte att elever kanske inte alltid lyckas med praktiska eller teoretiska skolaktiviteter men har i alla fall försökt, vilket lärarna uppmuntrar med positiv feedback som kan främja elevernas självförtroende.
12 Strategier under skoldagar
Lärarna beskrev att de arbetar med att försöka använda en gemensam struktur för alla elever och att de prioriterar och planerar lektioner samt skoluppgifter efter elever med störst behov. Vidare beskrevs att de samtidigt försöker ha en flexibilitet för elever som behöver mer utmaningar.
Lärarna ansåg att elever med psykosocial funktionsnedsättning behöver och mår bra av tydliga förberedelser och rutiner inför varje lektion och skolvecka eftersom plötsliga förändringar kan påverka deltagandet under lektionen eller förstöra hela dagens struktur. Vidare beskrevs en medvetenhet om att förberedelser lägger grunden för bra lektioner, men upplever dock ofta tidsbrist gällande genomförande av optimala förberedelser av skoluppgifter. Lärarna uttryckte att de försöker arbeta med planering av lektioner så att elever utan funktionsnedsättning kan vara mer självgående så tid kan frigöras till extra undervisning för elever med särskilda behov. Lärarna beskrev erfarenheter av att en fungerande undervisning i klassrummet baseras på enhetliga genomgångar med en tydlig struktur på tavlan gällande skoldagars upplägg, instruktioner av skoluppgifter samt tidsåtgång av lektioner. Vidare uttrycktes att lektioners innehåll planeras och strukturerats efter tid på dagen utifrån kännedom om elevernas grad av koncentrationsförmåga.
Lärarna beskrev att elever med psykosocial funktionsnedsättning kan ha svårigheter att växla mellan uppgifter eftersom det blir för många moment samtidigt. Därför behövs en tydlig ram med enkla, korta och stegvisa instruktioner i punktform på tavlan gällande skoluppgifter tillsammans med muntlig information. Utifrån lärarnas erfarenheter underlättar det för eleverna om skoluppgifterna ges några åt gången och att de får göra klart ett moment i taget. Vidare nämnde lärarna att de arbetar med strategier i form av tilldelade roller och uppgifter som kan underlätta för eleverna att vara delaktiga under grupparbeten eftersom strukturen blir tydligare. Arbetsstruktur utifrån ovannämnda faktorer uttryckte lärarna bidrar till energibesparing och att eleverna vet vad dem har att förvänta sig. Vilket framkommer i citatet nedan.
”För ett barn eller elev med NPF alltså det är... vad ska jag göra, hur mycket ska jag göra, vad förväntas av mig… Man tar NPF som normen, det är dem vi gör efter. Är det
någon som behöver mer utmaningar ja då får dem det, och är det någon som behöver mindre kanske man har lagt sig för högt från början.”
Lärarna beskrev erfarenheter av att förutsättningar kan skapas för elever om en god kommunikation i dialog upprätthålls, vilket innebär att lärarna med jämna mellanrum kontrollerar att elever förstår arbetsuppgifterna och att arbetet går framåt. Vidare beskrevs att en god kommunikation mellan lärare och elever även är viktig vid uppkomsten av plötsliga förändringar
13 av skoldagens upplägg, eftersom det annars kan försvåra delaktigheten för elever med funktionsnedsättning. Vidare nämns en arbetsstrategi som används under genomgången för att illustrera hur exempelvis klimatet i ett grupparbete ska vara för att elever ska uppnå god interaktion med varandra. Lärarna uttryckte att de arbetar för att försöka få elever med funktionsnedsättning att vara med och interagera under lektionen tillsammans med läraren och andra klasskamrater genom att uppmärksamma dem lite extra. Vidare beskrevs att de försöker ge liknande uppgifter och instruktioner för att underlätta elevernas samarbete med varandra under lektioner. Lärarna lyfte att de arbetar med strategier som att placera elever med större behov längre fram och närmare läraren i klassrummet för att underlätta stöd i undervisning. Vidare uttrycktes att elever som behöver fysisk aktivitet med fördel kan placeras närmare klassrumsdörren. Lärarna uppgav erfarenheter om att teoretiska och praktiska ämnen kan vara både lättare eller svårare för elever med funktionsnedsättning. Praktiska ämnen uppges kan vara lättare att påbörja, men kan även vara otydligare för eleverna. Vilket kan underlättas med arbetsstrategier från läraren, exempelvis uppmärkta tangenter på pianot under musiklektionen. Vidare uppges erfarenheter av att eleverna oftast får stöttning i helklass när det kommer till dom praktiska ämnena och i teoretiska ämnen kan stöd ges både i och utanför klassrummet.
Inkludera och normalisera i skolan
Lärarna uppgav erfarenheter av att det är viktigt för elever med funktionsnedsättning är att få känna klasstillhörighet. Därför är det bra att eftersträva undervisning i helklass om det är möjligt, elever som undervisas en till en utanför klassrummet kan uppleva minskad klasstillhörighet. Vidare uttrycktes att det är bra om lektionsinnehållet är likvärdigt för alla elever oavsett var undervisningen är någonstans och att roliga gemensamma saker görs när alla elever är återsamlade.
Lärarnas ansåg att klasstillhörigheten kan stärkas om elever får samarbeta i grupp utifrån förmåga och om klassen får umgås utanför skolmiljön, exempelvis åka på skolresa tillsammans. Vidare uttrycktes erfarenheter av att kontinuerlig vuxennärvaro är av betydelse och kan skapa trygghet hos eleverna i olika skolmiljöer, både i klassrum, skolgård, matsal, omklädningsrum och korridorer. Lärarna beskrev även att det sociala samspelet mellan elever kan utvecklas snabbare om personal prioriterar det redan från skolstart, och när elever utvecklas kan lärarens stöd minskas.
Erfarenheter som lärarna uttryckte var att under raster och ombyte inför idrottslektioner är elever med psykosocial funktionsnedsättning i extra behov av vuxennärvaro för att få det sociala samspelet att fungera. Vidare beskrevs att eleverna kan fastna i beteendemönster för att dom
14 tidigare fått positiv förstärkning i olika sammanhang, och därmed uppfattat det som något bra och fortsätter med beteendet. Erfarenheter som lärarna beskrev var att eleverna kan göra det för att de söker bekräftelse och vill ingå i en gemenskap med andra elever, exempelvis när klasskamrater skrattar åt dem vill de gärna göra det igen trots att det kan vara destruktivt. Lärarna beskrev erfarenheter av att elever som är utåtagerande och impulsiva kan hamna i utanförskap för att övriga elever anser dem som bråkiga och stökiga, vilket kan leda till att elever med psykosocial funktionsnedsättning samlas i grupp och påverkar övriga elevers trivsel. Vidare uttrycktes att utanförskap kan bero mer på självkänsla än yttre faktorer.
Lärarna ansåg utifrån deras erfarenheter att klasskamrater generellt är förstående, accepterar varandras olikheter samt är peppande, stöttande och glada när alla kan delta i undervisningen.
Vidare uttrycktes att förståelsen som finns bland elever kan bero på att den nya generationen vågar stå upp för sina olikheter i större utsträckning mot tidigare. Lärarna nämnde att samtal om elevers olika behov och diagnoser som framförs av både lärare och föräldrar i undervisningen är en arbetsmetod som kan bidra till igenkännande, medvetenhet och ökad förståelse hos klasskamrater.
Lärarna uttryckte erfarenheter om att spontana reaktioner från klasskamrater kan vara nyfikenhet, avundsjuka eller ifrågasättande angående stödinsatser till elever med funktionsnedsättning, men med förklaring i dialog accepteras anpassningarna väl. Lärarna ansåg att stigmatisering generellt kan minska genom att arbeta med hjälpmedel som en naturlig del i undervisningen, där alla elever samtidigt under lektioner har tillgång till eller använder digitala tjänster som exempelvis inläsningstjänst. Det beskrevs erfarenheter av att vissa hjälpmedel inte används av elever på grund av rädsla att vara annorlunda. Vidare uttryckte lärarna att elever med funktionsnedsättning medvetet kan dölja sina svårigheter för att dem vill vara en i mängden, därför är det viktigt att lärare kontinuerligt kontrollerar att eleverna verkligen förstår skoluppgifterna genom dialog.
Lärarna beskrev en arbetsmetod där klasskamrater ibland kan få följa med till specialpedagogen för undervisning i mindre grupp om eleverna uttrycker en önskan om det, vilket kan bidra till ökad gemenskap och neutraliserat elevstöd. Detta framkommer av citatet nedan.
”varför få den gå iväg, jag vill också” eller att eleven själv har känt att ”nej jag vill inte gå till specialpedagogen... jag vill heller vara med mina kompisar, sitta här med dem”. Då får man göra så här att... “då får ni två kompisar gå med”, och så är det
egentligen en som behöver stödet.”
15 Material, lokaler och framkomlighet i skolmiljön
Digitala läromedel som lärarna beskrev erfarenheter av och som används i skolan är datorer och/eller surfplattor med tillhörande tjänster i form av appar. Vidare uttrycktes att dessa hjälper både lärare och elever eftersom uppgifter kan ges flexibelt och neutralt. Svårighetsgraden kan anpassas med hjälp av digitala tjänster för elever som har svårigheter att läsa, skriva och räkna.
Digitala tjänster kan även hjälpa lärarna att planera, strukturera, ge instruktioner samt snabb feedback till eleverna gällande skoluppgifter. Lärarna uttryckte erfarenheter av att digital undervisning kan vara svårt både på distans och i fysiskt klassrum på grund av att en del elever har bristande kompetens och att många digitala steg krävs innan arbetet kan påbörjas. Därför bör digitala tjänster vara enhetliga inom varje ämne för att underlätta för eleverna.
Vidare uttryckte lärarna erfarenheter av att olika material och hjälpmedel bör prioriteras och sättas in tidigt eftersom det kan underlätta för elever med funktionsnedsättning. Tidshjälpmedel som timstock och väggklocka som räknar ner tiden är något som lärarna regelbundet arbetar med eftersom elever med psykosocial funktionsnedsättning lättare kan hantera tiden och förstå uppgiftens varaktighet när den blir visuellt mätbar. Lärarna beskrev att de arbetar med dags- /veckoschema på väggen som hjälper eleverna att uppnå trygghet och självständighet. Bildstöd nämns återkommande av lärarna som stöttande i arbetet, exempelvis för att lära eleverna sitt schema.
Vidare beskrev lärarna erfarenheter av att hörselkåpor, skärmväggar, avskalade väggar, avskalade whiteboardtavlor och frostade glasrutor används i arbetet med eleverna för att minimera sinnesintryck och för att undvika störmoment i klassrummen. Det beskrevs även enstaka erfarenheter om att fler synintryck kan underlätta arbetet för elever med psykosocial funktionsnedsättning. För elever med hörselnedsättning nämnde lärarna erfarenheter om att arbeta med ljudslingor med högtalare eller mikrofon som gör att eleverna kan höra lika bra oavsett placering i klassrummet. Erfarenheter som lärarna uppgav var att praktiska ämnen som musik och träslöjd skapar mer sinnesintryck mot elevens ordinarie klassrumsmiljö. Vidare beskrevs att stora lokaler som klassrum, matsal och gympasal skapar hög ljudnivå vilket inte alla elever klarar av.
Ett exempel på en anpassning som beskrevs var att det finns en mindre matsal för elever med psykosocial funktionsnedsättning för att minska deras sinnesintryck. Lärarna uttryckte att det finns
16 respektive inte finns ljuddämpande väggar och “ljudöra” i lokalerna. Vidare ansågs att det vore bra med möbeltassar för att minska ljudnivån. Lärarna beskrev erfarenheter av att anpassa skolmaterial med förstoringsglas och anpassad textstorlek för elever med synnedsättning samt anpassning av belysning och kontrastmarkeringar kring dörrar.
Lärarna uppgav att raster kan skapa mycket sinnesintryck och sällan vila för elever med psykosocial funktionsnedsättning, och att det finns skillnader mellan lärarnas skolor gällande tillgången till lugnare lokaler under raster. Detta tydliggörs av citatet nedan.
”Man tänker sig att rasten... att komma ut och röra sig och spela fotboll, hoppa hopprep och vad man nu än gör för någonting… men vi har en del som istället går till
ett tyst rum, för att få en paus, för rasten blir ingen paus.”
Lärarna uppgav att olika anpassningar eftersträvas för att elever ska uppnå delaktighet och självständighet i skolan. Vidare uttrycktes behov finns av enskilda bänkar för att underlätta individuellt arbete för eleverna med psykosocial funktionsnedsättning. Lärarna beskrev erfarenheter av att en del anpassningar inte anordnas förrän behovet dyker upp som exempelvis skolbänkar och ljus-/ljudkällor. Vidare beskrevs att vissa anpassningar som gjorts i en årskurs sedan följer med eleverna vid förflyttning till ny årskurs. Det förekommer även ibland kortsiktiga lösningar där en lärare nämnde användande av kartongskiva som substitut för skärmvägg och en annan lärare beskrev skärmväggar som tagits in på grund av för få grupprum i relation till stort antal elever.
Lärarna beskrev att tillgängligheten mellan lokaler varierar inom skolmiljön. Tillgänglighet och framkomlighet för rullstolsburna elever är relativt god, det förekommer vanligtvis hissar, ramper, dörröppnare, handikapptoaletter och gott om utrymme mellan olika möbler. Vidare beskrevs avsaknad eller brister vad gäller vissa ovannämnda anpassningar, exempelvis långvarigt trasig hiss som orsakar bristande tillgång till lektionssalar. Vid undantagsfall benämns att skolgårdens lekmaterial är anpassat med gummerade mattor och tillgängligt även för rullstolsburna elever.
Vidare beskrevs att långa avstånd påverkar rullstolsburna elever eftersom de kan behöva använda raster för att ta sig mellan byggnader och lektioner. Det underlättar för eleverna om allt är samlat inom ett område. Det råder delade uppfattningar om framkomlighet i elevers kapprum, vissa skolor har små kapprum som kan bidra till trängsel och stress, medan andra skolor har anpassat med extra
17 rymligt kapprum för elever som är i behov av större utrymme och en lugnare miljö. Vidare beskrevs erfarenheter av att olika material bör finnas lättillgängliga på flera ställen i skolan för att med enkelhet kunna användas under lektionstid. Grupprum finns mer eller mindre tillgängliga inom samtliga skolor, vilket kan påverka elevernas möjlighet till elevstöd enskilt eller i mindre grupp.
Resurser för att tillgodose delaktighet och miljöanpassningar
Lärarnas erfarenheter visade att det i dagsläget är många elever på liten yta och att det är svårt att ensam undervisa och skapa relationer i stora klasser. Det kan vara svårt att tillgodose behov hos elever med psykosocial funktionsnedsättning eftersom de kan behöva mycket extra undervisning i klassrummet, vilket gör att de ofta kommer i kläm. Vidare uttrycktes att en del lärare inte anpassar uppgifter för att de saknas tid, kunskap, engagemang och att de ser klassen i sin helhet, vilket kan medföra bristande förutsättningar för elevernas delaktighet och inkludering i helklass. Lärarna betonade ett behov av tvålärarsystem under lektionstid och mer lärarpersonal för att få mer tid att förbereda lektioner, skapa relationer och hjälpa eleverna. Alternativt färre antal elever för att möjliggöra individuell tid i klassrummet och tid till att förklara skoluppgifter på ett sätt som eleverna förstår. Vilket tydliggörs i följande citat.
”Blir tydligt när man har 29 elever i matematik att vara själv...Dom gånger jag är själv med dom handlar det bara om att släcka bränder, det finns ingen chans att jag kan sitta ner med en elev i 5 minuter för då har det spårat ur på massa andra ställen...Det räcker
med att det är några stycken som behöver extra stöd så räcker man inte till.”
Lärarna uttryckte att elevstöd bör prioriteras och sättas in tidigt. Vidare beskrevs att det kan förekomma elevstöd i form av elevassistenter, elevcoacher, speciallärare och/eller specialpedagoger som hjälper till och stöttar elever som har psykosocial eller fysisk funktionsnedsättning i och utanför klassrummet utifrån elevernas unika behov. Vid vissa kommunikationsbehov nämndes även att stöd i teckenspråk kan förekomma. Lärarna angav att eleverna får hjälp med exempelvis fysiskt stöd i matsalen och vid av/påklädning i kapprum.
Lärarna uppgav erfarenheter om att undervisningsstöd kan ges en till en eller i mindre grupp i eller utanför klassrummet med flexibla eller stående tider. Vidare nämndes att anpassade studiegångar förekommer för elever i enskilda lokaler. Lärarna ansåg att elevernas tillgång till stödinsatser kan påverkas av exempelvis extrovert och introvert beteende där stöd ges till elever som syns och hörs mest, eleverna som är mer tystlåtna blir osynliga och får inte hjälpen som de behöver i skolan.
18 Vidare ansågs att mindre skolor kan ge bättre förutsättningar för stöd av skolpersonal medan andra skolor behöver se över förutsättningarna för elever med funktionsnedsättning i skolmiljön. Lärarna påpekade betydelsen av föräldrars engagemang, eftersom det kan påverka hur mycket insatser eleverna får gällande hjälpmedel, elevstöd och miljöanpassningar. Vidare uttrycktes föräldrarnas roll som viktig för att uppmärksamma och ge stöd hemifrån om bristande närvaro förekommer för att få eleven att gå till skolan. Lärarna beskrev olika erfarenheter gällande tillvägagångssätt i arbetet med elevhälsan, exempelvis att lärarna först själva försöker arbeta för att genomföra anpassningar för elever med särskilda behov och om dessa inte kan tillgodoses av läraren kontaktas elevhälsoteamet. Alternativt kan behoven utredas direkt tillsammans med elevhälsoteamet internt på skolan. Även erfarenheter beskrevs om förekomsten av externa elevhälsoteam inom kommunen där långa väntetider förekommer. Lärarna uttryckte att professionerna inom elevhälsoteamet varierar vad gäller speciallärare och specialpedagog. Kurator brukar finnas att tillgå samt att rektorn är med i beslutsfattandet. Det framkommer av lärarna att det tar hjälp av elevhälsan för att främja delaktighet i undervisningssyfte.
Lärarna uttryckte behov av mer samverkan med all personal angående individ- och miljöanpassningar i skolan som exempelvis vid överlämningar mellan årskurser. Vidare ansågs även att skolans verksamhet bör kompletteras med ytterligare kompetent personal som kan informera och bistå med hjälpmedel och olika anpassningar vad gäller skolmiljön. Skolgården är en miljö som lärarna uppgav som stor och svår att överblicka, vilket kan försvåra för dem att hinna uppfatta om konflikter uppstår i det sociala samspelet mellan elever. Lärarna uttryckte även att eleverna kan ha svårt att leka fritt på raster och är ofta i behov av mer styrda aktiviteter. Vidare beskrevs att skolgården är en miljö där det behövs mer personal för att kunna tillgodose ovanstående behov. Sammanfattningsvis uttrycktes att mer personal inom skolan skulle underlätta undervisning i helklass och främja det sociala samspelet i olika skolmiljöer som kan resultera i en ökad klasstillhörighet för elever med funktionsnedsättning.
RESULTATDISKUSSION
Syfte med denna studie var att undersöka lärarnas erfarenheter av att arbeta med elever med funktionsnedsättning utifrån ett delaktighets- och miljöperspektiv i grundskolan. Resultatet visar att det finns både främjande och hindrande faktorer i skolmiljön som påverkar möjliggörandet av delaktighet för elever med funktionsnedsättning. Temat “personcentrering bidrar till elevers
19 viljekraft och utveckling” avspeglar främst lärarnas engagemang i att förstå elevers personlighet som bidrar till skapande av delaktighet i undervisningen. Temat “Strategier under skoldagar”
avspeglar främst lärarnas tillvägagångssätt för att möjliggöra delaktighet i skolaktiviteter. Temat
“Inkludera och normalisera i skolan” avspeglar främst hur lärarna arbetar för ett gott klimat som bidrar till känslan av delaktighet. Temat “Material, lokaler och framkomlighet i skolmiljön”
avspeglar främst stödjande, bristande eller avsaknad av fysiska anpassningar som påverkar graden av delaktighet. Temat “Resurser för att tillgodose delaktighet och miljöanpassningar” avspeglar främst lärarnas erfarenheter av vilka förutsättningar och begränsningar skolverksamheter har för att stödja elever med funktionsnedsättning.
Resultatet i föreliggande studie påvisar att personkännedom är en viktig hörnsten för att få elever med funktionsnedsättning delaktiga inom grundskolan. Studiens resultat går att jämföra med arbetsterapeutisk teori, Taylor (2017) beskriver insikten om ett holistiskt synsätt. Kropp och själ bör ses som oskiljaktiga eftersom aspekterna tillsammans påverkar graden av ansträngning i aktivitet. Viljan att utföra uppgifter påverkas av motivation. Vid funktionsnedsättning kan redan en återhållen motivation förekomma i aktivitet som kan bero på bristande tilltro till sin förmåga.
Därför är helheten av människan i dess kontext extra viktig att beakta vid funktionsnedsättning.
Vidare stärks föreliggande studies resultat av Zilli et al. (2020) som belyser att delaktighet och engagemang hos elever i skolan kan förbättras om skolpersonal utvecklar respektfulla och ömsesidiga relationer samt en förståelse för elevernas färdigheter och personliga intressen.
Studiens resultat påvisar att lärare och elevhälsoteamet generellt är förberedda att anpassa olika faktorer i den fysiska och sociala miljön i klassrummet till elever med funktionsnedsättning, men kan ha svårare att anpassa miljön utanför klassrummet. Vilket stärks av Egilson och Traustadottir (2009) samt Piškur et al. (2017) som påvisar att skolor är i behov av förbättrad tillgänglighet och anpassningar för att främja delaktighet utanför klassrummet för elever med fysisk funktionsnedsättning. Vidare stärks resultatets behov gällande resurser för att tillgodose anpassningar i den sociala miljön av Kretzmann et al. (2015) som påvisar att elever med psykosocial funktionsnedsättning kan förbättra sitt sociala samspel med klasskamrater, och lättare påbörja samt upprätthålla aktiviteter ute på skolgården, genom nära stöd av vuxnas coachning och strategier. Lärarna påvisar utifrån studiens resultat att elever med psykosocial
20 funktionsnedsättning är mindre mottagliga för kunskapsinhämtning under lektioner om konflikter tidigare uppkommit på rasten. I och med det betonas återigen behovet av mer resurser utanför klassrummet för att främja en god social miljö som senare kan underlätta lärandet för eleverna under lektionstid. Arbetsterapeuter skulle kunna bidra och vara en ytterligare resurs i samverkan med skolans redan befintliga elevhälsoteam, vilket stärks av Clark et al. (2019) som påvisar att arbetsterapeuter är en mångsidig profession som kan stödja elever med särskilda behov inom flera olika miljöer.
Vidare visar lärarnas erfarenheter utifrån studiens resultat på goda kunskaper i hur undervisningen kan struktureras med tydliga ramar och strategier tillsammans med mer eller mindre anpassade material som i det stora hela underlättar för delaktighet. Vilket Hemmingson och Borell (2002) samt Hemmingsson et al. (2003) stärker genom att elever med funktionsnedsättning kan studera mer självständigt om organiserade aktiviteter finns i klassrummet. Trots att lärarna i grunden har kunskap att tillgodose behovet av struktur i klassrummen behövs mer resurser, eftersom tidsbrist under lektioner ofta betonas. Vilket ofta leder till att elever med funktionsnedsättning inte alltid får den hjälp som de behöver. Vidare i resultatet framgår lärares erfarenheter av att insatser oftare ges till elever med extrovert beteende än till elever med introvert beteende, vilket gör att vissa elever faller mellan stolarna och blir mindre delaktiga på lektionen, vilket även stärks av Lawrence et al. (2017) som belyser att det är svårare att uppmärksamma tysta elever som har svårt att slutföra skoluppgifter än de elever som exempelvis river sönder sina papper och suddgummin för att skoluppgifterna blir för svåra. Det bör förtydligas att lärares erfarenheter kan variera när det kommer till att utläsa och upprätthålla behov för elever med funktionsnedsättning, och att det i samband med tidsbrist och hantering av en hel klass kan ha negativ inverkan vilket studier av De Schauwer et al. (2009), Egilson och Hemmingsson (2009), samt Richardson (2002) belyser.
Egilson och Hemmingsson (2009) uppger att skolan möter behoven hos elever med fysisk funktionsnedsättning bättre än elever med psykosocial funktionsnedsättning. Detta överensstämmer inte med föreliggande studiens resultat. Då lärarna i föreliggande studie beskriver ett flertal goda anpassningar som genomförs i klassrumsmiljön för elever med psykosocial funktionsnedsättning. Samt att det råder delade meningar om hur väl behoven tillgodoses för elever med fysisk funktionsnedsättning.
21 En vinst med att ha en ytterligare profession som hade kunnat stödja eleverna med funktionsnedsättning kan vara arbetsterapeuten. Vilket Clark et al. (2019), Eliasson et al. (2016), Romagnoli et al. (2019) och Tomchek et al. (2017) stärker med att arbetsterapeuten som professionen utgår från samspelet mellan person, aktivitet och miljö och kan arbeta både på individ och gruppnivå. Vidare beskrivs att arbetsterapeuten besitter en tvärvetenskaplig kompetens inom medicin, beteendevetenskap, och pedagogik samt kunskaper inom samhällsvetenskap och teknik.
Genom evidensbaserade utredningar och åtgärder som kompensatoriska hjälpmedel, strategier och/eller utbildning av personal verkar arbetsterapeuten för att främja tillgänglighet och delaktighet i skolan.
I föreliggande studies resultat framgår utifrån lärarnas erfarenheter att skolmiljön framförallt vad gäller skolgården är en plats där elever med funktionsnedsättning kan vara mindre delaktiga och att behov av anpassningar finns. Avsaknad av anpassningar kan relateras till personalbrist men även personalens kompetens i att tillgodose rätt anpassningar. Studier påvisar att elever med fysisk och psykosocial funktionsnedsättning kan ha svårigheter att vara delaktiga ute på skolgården, samt hur arbetsterapeuter kan hjälpa eleverna att främja ett aktivt och roligt deltagande på rasten (Clark et al., 2019; Egilson & Traustadottir, 2009). Fysisk aktivitet kan bidra till positiva effekter för elever med funktionsnedsättning, i studier av Ziereis och Jansen (2015) och Gawrilow et al. (2016) påvisas att elever med psykosocial funktionsnedsättning med hjälp av fysisk aktivitet kan stärka och bibehålla sin koncentrationsförmåga, vilket vidare gynnar dem i skolundervisningen. Vidare påtalas att fysisk inaktivitet kan leda till allvarliga hälsoproblem, att undersöka de faktorer som kan påverka deltagandet i fysiska aktiviteter är därför av relevans. Genom att utforma insatser och strategier kan elevernas engagemang i aktiviteter öka samt att de ges möjlighet att utveckla motoriska och sociala färdigheter i redan tidig ålder (Shields & Synnot, 2016). Ovanstående faktorer är av betydelse och relevans samt en intressant frågeställning för framtida forskning.
METODDISKUSSION
För att besvara syftet av lärarnas subjektiva erfarenheter valde författarna att använda en kvalitativ metod. Tillvägagångssättet som användes var semistrukturerade intervjuer och valdes för att få en djupare förståelse för lärarnas perspektiv i relation till deras tidigare kunskaper, upplevelser och tolkningar vilket enligt Backman (2016) utgör ett kvalitativt förhållningssätt.
22 Gällande urvalet hade författarna som målsättning att rekrytera 10 deltagare för medverkan i studien. I och med den rådande Covid-19 pandemin hade författarna svårt att få tag på deltagare och fick nöja sig med åtta deltagare efter att ha provat ett flertal olika tillvägagångssätt vid rekryteringen. Trots att det blev ett mindre antal deltagare mot vad författarna hade hoppats på, upplevdes ändå en mättnad av datamaterialet. Författarna utformade en intervjuguide (Bilaga 4) med inledningsfrågor, som följdes av öppna frågor utifrån bakgrundsinformationen, alla deltagare fick samma frågor och intervjuerna höll samma struktur för insamlande av ett fylligt material av lärares erfarenheter som ledde mot studiens syfte. Vilket Dalen (2008) beskriver är ett tillvägagångssätt som ger goda möjligheter för en lyckad datainsamling vid användande av semistrukturerad intervjumetod. Författarna genomförde en testintervju med en lärare för att stärka intervjuguidens trovärdighet mot studiens syfte, vilket enligt Dalen alltid bör göras i en kvalitativ intervjustudie för att få respons på frågornas utformning och relevans. Författarna övervägde valet om att ta med testintervju-läraren i studien, men i och med svårigheterna att rekrytera deltagare och att författarna anser att det skulle innefatta en liten risk för påverkan av studiens resultat inkluderades läraren. Höglund-Nielsen och Granskär (2017) betonar om strategier för val av deltagare finns och om deltagarna är representativa för studien ökar studiens trovärdighet. Vilket författarna har tagit i beaktning genom följande av forskningsprinciperna som exempelvis valet av ett strategiskt homogent urval vid rekryteringen av deltagare. Vilket därmed bidragit till trovärdighet i att deltagarnas erfarenheter relaterade till det som har studerats.
Samtliga intervjuer utfördes av författarna på distans via digitala möten på grund av Covid-19 pandemins rekommendationer gällande minskning av smittspridning, samt med anledning av stora geografiska avstånd mellan författarna och deltagarna. Båda författarna medverkade samtidigt vid utförandet av samtliga intervjuer, där både för- och nackdelar noga övervägts gällande tillvägagångssättet. Fördelar som författarna funnit är att båda två hade möjlighet att se helheten och hjälpas åt att ställa relevanta följdfrågor. Vilket också gjort det lättare för författarna att tolka det transkriberade materialet på en djupare nivå. En nackdel kunde varit obekvämlighet hos deltagarna angående att bli intervjuad av två personer. För att minimera risken frågade författarna deltagarna om de önskade bli intervjuade av en eller av båda. Samtliga deltagare gav därefter sitt samtycke och godkännande att båda författarna fick medverka. Därav fanns en tro på att deltagarna
23 svarade ärligt och kände sig bekväma under intervjun. En begränsning i utförandet som kan försvaga tillförlitligheten var förekomsten av tekniska problem vid enstaka tillfällen under några av de digitala intervjuerna. I samband med transkribering har vissa ord inte uppfattas ordentligt på grund av sprakande ljud, enligt Höglund-Nielsen och Granskär (2017) måste texten återges utifrån dess sammanhang och helhet. Därför valde författarna att vara extra noga med att transkribera dessa intervjuer under samma dag eftersom sammanhanget fanns tydligare i minnet och författarna kunde förstå helheten bättre.
Det är av relevans att påpeka författarnas nybörjarkunskaper gällande forskningsmetodikens tillvägagångssätt, eftersom det funnits en ovana i att plocka ut relevanta och komprimerade meningsenheter utifrån studiens syfte. Vilket kan ha påverkat tillförlitligheten i studien. Dock har författarna tillsammans reflekterat och diskuterat olika tolkningsmöjligheter och abstraktionsnivåer samt gått fram och tillbaka i datamaterialet för att förstå innehållets hela kontext under hela analysprocessen, vilket Höglund-Nielsen och Granskär (2017) betonar ökar tillförlitligheten till studiens innehåll. Författarna vill påpeka att resultatet inte kan generaliseras eller överföras till andra verksamheter, i och med ett litet antal deltagare i föreliggande studie.
Samt att tolkningen av resultatet hade kunnat se annorlunda ut om någon eller några andra hade analyserat datamaterialet.
SLUTSATS
I skolan är delaktighet en viktig grundläggande faktor för barn och ungdomars utveckling gällande uppnåelsen av skolans läromål, men minst lika viktigt för att känna samhörighet och utvecklas socialt med andra. Huvudfynden i föreliggande studie visar att en bristande delaktighet förekommer för elever med funktionsnedsättning framförallt i skolmiljön utanför klassrummen.
Men även att minskad delaktighet förekommer i klassrummen på grund av lärarnas tidsbrist. Vilket tillsammans avspeglar ett behov av utökade resurser inom skolan för att främja delaktighet för elever med funktionsnedsättning. Författarna anser att studien kan öka insikten hos både lärare, arbetsterapeuter och skolorganisationer angående fördelar av fler professioner inom skolan, vilket kan gynna elevers hälsa och välbefinnande som i sin tur kan leda till samhällsekonomiska vinster.
Författarna anser att ytterligare forskning behövs inom området arbetsterapi i skolan gällande hur arbetsterapeuters kompetens kan komplettera istället för att konkurrera med andra professioner
24 inom elevhälsan. Detta för att belysa hur elevhälsans olika kompetenser kan samverka i ett multiprofessionellt team för att på bästa sätt stödja elever med funktionsnedsättning i skolmiljön.
