Journalistik i ett nytt medium: En studie av hur journaliststudenter på två universitet i Sverige använder Twitter

Full text

(1)

Examensarbete 15 hp – kandidatnivå Journalistik

Journalistik i ett nytt medium

En studie av hur journaliststudenter på två universitet i Sverige använder Twitter

Filip Durefelt Tobias Skarhall

Journalistik och medieproduktion,

(2)

Abstract

Authors: Filip Durefelt & Tobias Skarhall

Title: Journalism in a new medium – A study of how journalism students at two universities in Sweden use Twitter

Level: BA Thesis in Journalism Location: Linnaeus University Language: Swedish

Number of pages: 60

The aim of this study was to find out how journalism students at two universities in Sweden, Gothenburg University and Linnaeus University in Kalmar, use the social networking service Twitter. We were primarily interested in whether the students are using Twitter as a journalistic tool, which includes gathering, production and

distribution of material. The study focused on journalism students because they soon will enter the working life and therefore can provide an indication of whether Twitter is a part of the future of journalism. We have used theories of mass

communication to describe the development in the area and explore how journalism has adapted to this change. The study was conducted in the form of a survey in which the students answered questions about how they use Twitter and what they think about the social networking service. The results show that a large percentage of the journalism students use Twitter as a journalistic tool, but not in a particularly high degree. We noticed, however, that their usage differ from their thoughts and that many see Twitter as a useful tool in journalism.

Keywords: Twitter, social media, journalism, journalism students, journalistic tool, survey, Gothenburg University, Linnaeus University

(3)

Innehåll

1. Inledning __________________________________________________ 5   1.1 Syfte och frågeställning ___________________________________ 6   1.2 Avgränsningar ___________________________________________ 6   2. Bakgrund __________________________________________________ 7   2.1 Från industrisamhälle till informationssamhälle _______________ 7   2.2 Digitalisering/digital media ________________________________ 8   2.3 Sociala medier/nätverk ____________________________________ 8   2.4 Twitter _________________________________________________ 9   3. Tidigare forskning _________________________________________ 10   3.1 Journalistik på Internet __________________________________ 10   3.2 Den mobila medierevolutionen ____________________________ 12   3.3 Nätjournalistik _________________________________________ 13   4. Teoretisk referensram ______________________________________ 14   4.1 Mass Communication Theory _____________________________ 14   4.2 Information Society Theory _______________________________ 15   5. Analytiska perspektiv _______________________________________ 16   5.1 Interaktivitet ___________________________________________ 16   5.2 Konvergens ____________________________________________ 17   5.3 Tid och rum ____________________________________________ 17   6. Metod ____________________________________________________ 18   6.1 Kvantitativ metod _______________________________________ 18   6.2 Surveyundersökning/enkätundersökning ____________________ 19   6.3 Webbenkät _____________________________________________ 19   6.4 Urval __________________________________________________ 20   6.5 Utformning och distribution av enkäten _____________________ 21   6.6 Analysmetod ___________________________________________ 22   6.7 Reliabilitet och validitet __________________________________ 22   6.8 Bortfall ________________________________________________ 23   6.9 Metodkritik ____________________________________________ 23   7. Forskningsetiska överväganden ______________________________ 25   8. Resultat __________________________________________________ 25   8.1 Journaliststudenter som har ett Twitter-konto _______________ 25  

(4)

8.2 Journaliststudenternas användning av Twitter _______________ 27   8.3 Journaliststudenternas skrivande på Twitter ________________ 29   8.4 Twitter som ett journalistiskt verktyg ______________________ 31   8.5 Studenternas åsikter om Twitter ___________________________ 36   9. Slutsatser och diskussion ____________________________________ 38   9.1 Förslag till vidare forskning _______________________________ 43   10. Referenslista _____________________________________________ 44   11. Bilagor __________________________________________________ 47   11.1 Bilaga 1 - Enkät ________________________________________ 47   11.2 Bilaga 2 – Mejl _________________________________________ 56   11.3 Bilaga 3 – Påminnelse ___________________________________ 57   11.4 Bilaga 4 – Enalyzer _____________________________________ 58   11.5 Bilaga 5 – Internt bortfall och för många svar _______________ 60  

(5)

1. Inledning

Journalistiken har genomgått stora förändringar sedan 90-talet. Denna utveckling beror mycket på Internets genomslag i kombination med ny teknologi som har haft en betydande inverkan på det journalistiska arbetet (Heinonen, 1999). Även om journalistik i tryckta medier lever kvar i dag har andra kommunikationsmedel ändrat villkoren för såväl journalister som samhället i stort. Nätbaserade medier har gjort det enklare för journalister att nå ut till sin publik samtidigt som publiken i allt större grad kan göra sig hörd och få mer inflytande (McQuail, 2010). Produktion och distribution av nyheter är alltså inte längre någonting som bara de traditionella nyhetsmedierna ägnar sig åt. Nyheter kan i dag också skapas genom blogginlägg eller statusuppdateringar på Facebook, Twitter och andra sociala nätverk (Westlund, 2011).

I och med dessa förändringar har vikten av socialt deltagande och interaktivitet blivit allt större inom journalistiken på senare år. Nyhetsmedier drivs mot en mer socialt inriktad ideologi, vilket inkluderar delning på sociala medier, wikis och bloggar (Westlund, 2011).

Eftersom just sociala medier spelar en stor roll i denna kommunikationsprocess har vi valt att undersöka hur de kommer till användning i det journalistiska arbetet. Vår studie riktar in sig på den sociala nätverkstjänsten Twitter och mer specifikt på hur journaliststudenter använder sig av den. Det har tidigare gjorts en del forskning kring journalister som redan är ute i arbetslivet och deras Twitter-vanor. Däremot är synen och användningen av Twitter bland journaliststudenter ett outforskat område och vår undersökning ämnar bidra till större kunskap om detta.

Vår uppfattning är att Twitter ger journalister ökade möjligheter att marknadsföra sig själva genom att sprida sina texter eller inslag och puffa för pågående projekt. Vi tycker oss även märka en ökning av nyhetsartiklar och inslag där saker som skrivits på Twitter används som källa. Twitter borde dessutom skapa ett större meningsutbyte mellan journalister och publiken samtidigt som nätverkstjänsten inbjuder till en ny form av direktrapportering vid aktuella nyhetshändelser.

Dessa tankar stöds i viss mån av Bruns och Burgess (2012) som menar att Twitter har blivit allt viktigare för journalister. Precis som bloggar har etablerats som ett medel för att

rapportera och diskutera nyheter har även Twitter gått från att bara vara ett socialt medium till att användas som en del i det journalistiska arbetet. Det finns också studier där det

framkommer att journalister använder Twitter för att få information och komma i kontakt med källor (Newman, 2011).

(6)

1.1 Syfte och frågeställning

Vi har placerat vår undersökning inom ämnesområdet journalistikens utveckling. Syftet med undersökningen är att se hur journaliststudenter på två universitet i Sverige använder Twitter.

Undersökningen fokuserar främst på om studenterna använder den sociala nätverkstjänsten som ett verktyg i sitt journalistiska arbete. Vi har valt att inrikta oss på journaliststudenter eftersom de snart är på väg ut i arbetslivet. Genom att undersöka deras Twitter-vanor kan resultatet ge en indikation på om mikrobloggar som Twitter och liknande sociala nätverk är en del av framtidens journalistik.

Vår undersökning är relevant utifrån ett vetenskapligt perspektiv eftersom den berör ett relativt nytt fenomen inom journalistiken. Därmed är området till en stor del outforskat och undersökningen kan tillföra nya kunskaper som dels är viktiga i sig men också kan byggas vidare på.

Den övergripande frågeställningen är:

• Hur använder journaliststudenter på två universitet i Sverige Twitter?

För att kunna ge ett svar på detta har den övergripande frågeställningen delats upp i fyra mindre frågor:

• Hur stor andel av journaliststudenterna har ett Twitter-konto?

• Hur ofta använder de Twitter?

• I vilka syften använder de Twitter?

• Använder journaliststudenterna Twitter som ett journalistiskt verktyg?

För att även skapa oss en bild av hur journaliststudenterna ser på Twitter som en del i journalistiken har vi valt att inkludera följande aspekter i undersökningen:

• Anser de att Twitter är ett bra journalistiskt verktyg?

• Hur ser de på Twitters roll i journalistiken i dag och om fem år?

1.2 Avgränsningar

Undersökningen avgränsar sig till journaliststudenter på två universitet i Sverige: Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet i Kalmar. Till en början hade vi även med Södertörns högskola och Mittuniversitetet i Sundsvall men fick inte in tillräckligt med svar och var därför

(7)

Vi har valt att avgränsa oss till de som läser på kandidatnivå eftersom studenterna vid avslutad utbildning har en examen i journalistik. Att ta med fristående kurser eller kortare program kändes inte aktuellt i och med att det då är mindre chans att studenterna arbetar inom journalistiken i framtiden. Dessutom inriktar vi oss på utbildningar som fokuserar på

skrivande journalistik och/eller medieproduktion.

Studien tar upp och diskuterar kort kring sociala medier i journalistiken men vi fokuserar enbart vår datainsamling på studenternas användning av och tankar om Twitter.

2. Bakgrund

I detta avsnitt sätter vi vår undersökning i ett historiskt perspektiv genom att beskriva utvecklingen från industrisamhället till det som i dag kallas för informations- eller

nätverkssamhället. Vi redogör även för begreppet digitalisering som är centralt i utvecklingen inom både kommunikation och journalistiken. Dessutom beskriver vi vad Twitter och sociala medier/nätverk är och förklarar deras huvudsakliga funktioner.

2.1 Från industrisamhälle till informationssamhälle

Termen informationssamhället har i mångt och mycket blivit accepterad som en objektiv beskrivning av den tid vi lever i. Det samhälle som har uppstått i dag är en utveckling från den industriella tiden som karaktäriserades av tillverkning och jordbruk (McQuail, 2010).

Manuel Castells (1996) förklarar att vår materiella kultur har förändrats av vad han kallar för

”ett nytt teknologiskt paradigm organiserat kring informationsteknologi”. Enligt Castells är en viktig aspekt som karaktäriserar det informationsteknologiska paradigmet att specifik

teknologi, däribland mobiltelefoner och datorer, sammanstrålar till integrerade system. Han nämner dessutom ”interaktiva datornätverk” som en central del i informationssamhället, vilka skapar nya kanaler för kommunikation. I ett senare verk beskriver Castells dessa kanaler som en del av ”nätverkssamhället” där de tidigare begränsningarna av tid och rum i

kommunikationen suddas ut (Castells, 1998).

Denna utveckling har påverkat journalistiken i flera aspekter som vi kommer att beröra i vår studie. Vi fördjupar resonemangen kring masskommunikation och informationsteknologi i uppsatsens teoridel.

(8)

2.2 Digitalisering/digital media

Digitaliseringen är förmodligen den mest fundamentala aspekten av informations- och

kommunikationsteknologin och själva basen för att medier konvergeras, det vill säga blir mer lika varandra (McQuail, 2010). Det skiljer sig därmed från äldre media som inte hade tillgång till denna teknologi. De mest grundläggande konsekvenserna av digitaliseringen är att

medietexter separeras från sin fysiska form som exempelvis böcker och därmed

dematerialiseras, samtidigt som olika data kan komprimeras och få plats på väldigt små ytor.

Man får också snabbt tillgång till materialet och det på ett icke-linjärt sätt (Lister, Dovey, Giddings, Grant & Kelly, 2003).

Den digitala teknologin ser till att information blir tillgänglig och användbar i en helt annan skala och i helt andra strukturer vad gäller vanor och spridning. Så kallad nätverkande media tillåter, till skillnad från tidigare media, en stor del av befolkningen att bli sändare och att de både kan ställa frågor och svara på dem (Jensen, 2010).

Journalistiken är alltså annorlunda i dag jämfört med för några decennier sedan då informationen oftast bara gick åt ett håll – till publiken. Digitaliseringen har förändrat journalistikens form och till en stor del hur journalister arbetar. Denna process har gjort att nätverkstjänster som Twitter skapats, vilka tillåter människor att mer aktivt påverka hur informationsflödet ser ut och hur nyheter sprids. Begreppet är därför centralt för att förstå sociala mediers roll i dagens medielandskap och samhälle. Digitaliseringen går helt enkelt hand i hand med journalistikens utveckling och hjälper oss att begripa dagens allt mer komplexa medielandskap.

2.3 Sociala medier/nätverk

Med sociala medier menas webbaserade tjänster som gör det möjligt för användare att dela innehåll och information med varandra (Trottier & Lyon i Fuchs et al, 2011). Termen sociala medier används ofta för att visa kontrasten mellan dem och traditionell media såsom TV och böcker som levererar innehåll till människor men inte underlättar vidare spridning (Hansen, Shneiderman & Smith, 2010).

Verktygen hos de sociala medierna tillåter användarna att skapa, hitta, dela, utvärdera och förstå all den information som finns online (Hansen, Shneiderman & Smith, 2010).

Människor kan skriva meddelanden, dela musik och videor eller skapa sig ett nätverk av vänner och bekanta samtidigt som det som sker oftast kan ses av en bredare publik (McQuail, 2010). Det blir också enklare att utbyta information mellan exempelvis individer och större

(9)

organisationer (Trottier & Lyon i Christan Fuchs et al, 2011). Sociala medier används för att skapa förbindelser som kan binda ihop lokala regioner och omspänna kontinenter (Hansen, Shneiderman & Smith, 2010).

Trots att de delar eller tjänster som ingår i sociala medier har väldigt olika storlek, mål och utseende är det sociala nätverket den gemensamma strukturen som enar alla sociala medier.

Sociala nätverk har existerat så länge en individ har utbytt information med en annan individ, även om de flesta nätverken förr i tiden var osynliga för den stora massan. Eftersom sociala medier har kommit fram som en vida spridd plattform för mänsklig kommunikation har den osynliga förbindelsen nu blivit mer synlig och tillgänglig (Hansen, Shneiderman & Smith, 2010).

2.4 Twitter

Twitter Inc. grundades och lanserades 2006 i San Francisco, USA, och är en mikroblogg där personer kan skriva texter och kommunicera med varandra. Det görs genom korta

meddelanden på högst 140 tecken som kallas för tweets (Barash & Golder i Hansen et al, 2011). Företagets egen förklaring till tjänsten lyder: ”Twitter är ett realtidsnätverk av information som ansluter dig till de senaste historierna, idéerna, åsikterna och nyheterna om vad helst du finner intressant”. Du når Twitter genom att antingen besöka hemsidan eller att ladda ner en applikation till din mobiltelefon, dator eller surfplatta (twitter.com/about).

Till skillnad från exempelvis Facebook behövs ingen vänförfrågan utan varje enskild användare väljer själv vilka Twitter-konton den vill följa. Dina tweets är synliga på dina följares så kallade Twitter-flöden. På samma sätt ser du tweets från de Twitter-konton som du följer. Du kan föra en konversation med ett annat konto genom att använda dig av så kallade replies. Vill du inte skriva direkt till någon använder du dig av mentions, vilket fungerar på nästan exakt samma sätt. Skillnaden är då att tweeten inte riktas direkt till en mottagare utan att kontot bara nämns av dig (Sauers, 2010).

En av Twitters viktigaste funktioner är möjligheten att själv dela med sig av eller sprida andras nyheter och information. Att dela med sig av det som ett annat konto har skrivit eller lagt upp kallas att retweeta. Du gör det då möjligt för dina egna följare att se någonting från ett konto som de själva inte följer. Det är även möjligt att länka saker på Twitter, vilket innebär att du i din tweet bifogar en länk som leder vidare till exempelvis en nyhetsartikel (Barash & Golder i Hansen et al, 2011).

Twitter har sedan starten spridit sig snabbt och används i dag av människor från nästan alla delar av världen och är tillgänglig på över 20 språk (twitter.com/about). Politiska kandidater

(10)

använder exempelvis den sociala nätverkstjänsten för att nå ut till sina väljare på ett snabbt och enkelt sätt. Även musiker, skådespelare, komiker och idrottsutövare twittrar för att ge sina fans en inblick i sin vardag medan företag använder Twitter för att dela med sig av bland annat produktinformation (Barash & Golder i Hansen et al, 2011).

I de senaste förändringarna av sociala medier är Twitter ett av de mest framstående exemplen.

Twitter fungerar både som en plattform för socialt nätverkande samtidigt som den innehåller en ständig ström av information, vilket innebär att nyheter och information sprids genom den sociala nätverkstjänsten (Bruns & Burgess, 2012).

Twitter är i dagsläget en av de mest omtalade, populära och mångsidiga plattformarna bland sociala medier. Den sociala nätverkstjänsten har spelat en roll för att sprida information bland offer vid naturkatastrofer. Vissa menar också att Twitter hjälpte till att uppmärksamma resten av världen på de terroristattacker som skedde i Indien 2008 och det politiska tumult som var i Iran 2009 (Barash & Golder i Hansen et al, 2011).

3. Tidigare forskning

I det här avsnittet behandlas tidigare forskning som är relevant sett till vår undersökning.

Eftersom Twitter är ett nytt fenomen inom journalistiken är forskningen kring området i nuläget relativt liten. Efter sökningar i LIBRIS och Nordicoms databaser hittade vi främst studier som undersöker hur Twitter används för att ventilera åsikter och nå ut till

befolkningen, bland annat i politiska kampanjer, vid marknadsföring och i samband med katastrofer. Det finns däremot ett antal rapporter som fokuserar på hur journalister använder sociala medier och Twitter i sitt arbete. Eftersom dessa inte är vetenskapliga studier kommer de inte att ligga till grund för vår redogörelse av tidigare forskning i området.

Den forskning som vi utgår ifrån handlar istället mer om journalistikens utveckling och förändring. Forskningsfältet känns relevant eftersom vår undersökning diskuterar journalistik i en ny plattform som Twitter. Tidigare forskning i det här området behandlar journalistiken efter Internets genomslag och knyts an till hur den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ny form av journalistik. Den traditionella journalistiken i tryckta medier har på senare år övergått till nätbaserade medier där journalister möter såväl nya möjligheter som problem.

3.1 Journalistik på Internet

Ari Heinonen, professor i journalistik vid Tammerfors universitet, skrev 1999 en avhandling

(11)

avhandlingen ligger i en av Heinonens tidigare studier där han fokuserade på journalisters professionella identitet. Heinonen fick då upp ögonen för Internets inverkan på journalistiken, dels som en ny väg att publicera journalistiska verk, dels som ett verktyg för journalister att hitta information (Heinonen, 1999).

Avhandlingen ligger inom ramen för journalistikens och journalistyrkets utveckling och är en bra utgångspunkt i vår undersökning eftersom den behandlar vikten av ny

kommunikationsteknologi inom journalistiken.

Grunden i Heinonens undersökning består av fyra empiriska studier gjorda mellan våren 1997 och vintern 1998/99. I dessa fick bland andra tidningsredaktörer, nyhetsreportrar och experter inom så kallade nya medier, framför allt Internet, reflektera över journalistikens förändring (Heinonen, 1999).

I avhandlingen förklarar Heinonen (1999) att relationen mellan teknologi och journalistik inte är en enkelspårig väg; det är inte alltid teknologi som formar journalistiken. På sistone kan vi se att medieföretag lägger mycket pengar på forskningsprojekt för att anpassa Internet till de journalistiska behoven. Teknologi och journalistik lever i symbios och påverkar varandras utveckling.

Studiens slutsats grundar sig i de fyra empiriska undersökningarna och Heinonen (1999) menar att det utifrån detta går att identifiera två tendenser inom journalistiken med hänsyn till effekterna av Internet. Den första väljer han att benämna som den revolutionära och den andra för den evolutionära. Det som karaktäriserar den revolutionära tendensen är att Internet

markerar en vändpunkt i journalistikens historia; från och med nu kommer journalistiken aldrig att vara sig lik. Från det evolutionära perspektivet har Internet bidragit till stora

förändringar inom journalistiken vad gäller journalistens arbete och yrkesroll. Trenden pekar däremot på att journalistik fortsatt kommer att utövas relativt sedvanligt (Heinonen, 1999).

En viktig del inom den revolutionära tendensen är att den signalerar en förändring från den traditionella tryckta journalistiken till publikationer på webben (Heinonen, 1999). Heinonen förklarar att Internet och datoriserad kommunikation har stora fördelar vad gäller global, interaktiv och realtidsbaserad rapportering, vilket gör att det inte finns någon mening att bevara de utdaterade traditionerna i tryckt journalistik. Den revolutionära tendensen visar också att Internet är en värdefull källa för journalister att få information. Internet kommer därför att vara ett viktigt element i den framtida journalistiska utbildningen (Heinonen, 1999).

Heinonens avhandling redogör för ett flertal aspekter som är relevanta sett till vår studie. Den ger oss först och främst en förståelse för hur journalistiken har utvecklats i samband med Internet, vilket är någonting som vi bygger vidare på i vår undersökning. Det är däremot

(12)

Heinonens slutsatser om att Internet skapar nya möjligheter för journalister att hämta och sprida information som vi väljer att fokusera på. Precis som Heinonen signalerade är dagens medieklimat långt ifrån detsamma som för drygt tio år sedan. Journalistik på Internet handlar inte bara om webbaserade tidningar utan bedrivs numera i ett flertal forum. Även om sociala medier såsom Twitter och andra kommunikationstjänster i grund och botten inte är skapade som en plattform för journalister finns tendenser som pekar på att dessa används allt mer i det journalistiska arbetet. Detta för oss vidare till nästa studie som ligger närmare i tiden.

3.2 Den mobila medierevolutionen

Avhandlingen Cross-Media News Work – Sensemaking of the Mobile Media (R)evolution av Oscar Westlund (2011), forskare vid Göteborgs universitet, studerar utvecklingen inom journalistiken och i synnerhet tankar och handlingar som berör så kallade mobila medier.

Studien undersöker hur arbetare inom medieyrket genomgår förändringar i relation till den teknologiska utvecklingen och publikens nya användarmönster. Westlund har gjort en longitudinell studie som sträcker sig mellan 2008-2010 där han undersöker anställda från tre avdelningar (redaktion, affär och IT) på dagstidningen Göteborgsposten. I studien fokuserar Westlund dels på organisation, användning och tolkning av mobila medier, dels på hur diskussioner förs kring detta mellan de olika avdelningarna (Westlund, 2011).

Vi har valt att titta närmare på Westlunds undersökning eftersom den ger oss en bild av hur en nyhetsredaktion förhåller sig till dagens allt mer komplexa medieklimat. Begreppet mobila medier syftar till att få kunskap om hur olika aktörer inom nyhetstidningar försöker utforska och skapa ett nytt slags rörligt medium (Westlund, 2011).

Det finns enligt Westlund (2011) fyra ”spänningar” som har betydelse när det gäller

meningsskapandet av mobila medier. Två av dessa berör mediearbetarna som producenter i förhållande till publiken och teknologi. Vad gäller relationen mellan medieproducenter och deras publik diskuteras hur Internet har gett publiken större möjlighet att delta i skapandet av nyheter, bland annat genom kommentarer i direkt relation till artiklarna och i andra forum såsom sociala medier. Vad beträffar förhållandet till teknologi undersöks hur mediearbetarna använder teknologiska verktyg för att sköta deras samhällsservice och det journalistiska innehållsflödet. Detta i en tid som karaktäriseras av ett allt större utbud när det kommer till distribution och deltagande (Westlund, 2011).

Westlund (2011) kommer fram till flera resultat som är av stor vikt för vår undersökning. Han drar bland annat slutsatsen att arbetare på IT-avdelningen i allt större utsträckning

(13)

sammanflätas med digital utveckling och hur detta i sin tur skapar någonting som han benämner vid ”cross-media news work”. Denna term är central i Westlunds avhandling och syftar till användningen av flera medieplattformar, framför allt vid distribution av

medieprodukter. Under 2010 tog Göteborgsposten exempelvis initiativet att införa mobila apparater i det journalistiska arbetet. Alla journalister på webbavdelningen fick iPhones som de kunde använda för att rapportera från fältet. Westlund skriver att de som arbetade med webb-TV började använda iPhones emellanåt medan några av de andra journalisterna använde telefonerna för att blogga och komma åt Twitter. Under särskilda evenemang var också

telefonerna ett av huvudverktygen för att rapportera direkt från platsen (Westlund, 2011).

Dessa resultat visar en utveckling i journalistiken som vår studie bygger vidare på. Det som i synnerhet väcker vårt intresse är hur nyhetsmedier drivs mot, som Westlund (2011) kallar det för, en allt mer socialt inriktad ideologi. Nyheter har visserligen alltid parats ihop med en social dimension men digital media har gjort det möjligt för en ny form av denna aktivitet.

Westlund förklarar att vi ser en ständig ökning av nyheter som länkas vidare från sociala nätverkssajter och gamla medier kopplas allt mer ihop med så kallad ”social media optimization”, vilket syftar till användandet av sociala medier för att fånga publikens

uppmärksamhet. Enligt en rapport från Newman (2011) visar siffror från stora nyhetsbolag att trafikströmmen från sociala medier såsom Facebook och Twitter till nyhetssajter ökade markant från 2008 till 2011 (Westlund, 2011).

Sett till vår undersökning av journaliststudenters Twitter-vanor känns det därför intressant att titta närmare på i vilken utsträckning de använder Twitter för att nå ut till sin publik. Vidare vill vi också skapa oss en uppfattning om hur studenterna ser på Twitter som ett journalistiskt verktyg, vilket innefattar inhämtning, produktion och distribution av material.

Westlunds avhandling skapar frågor kring två centrala begrepp i vår undersökning;

konvergens och interaktion, som diskuteras i följande studie.

3.3 Nätjournalistik

Avhandlingen Nätjournalistik – En explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra svenska nyhetssajter är skriven av Michael Karlsson (2006), forskare vid Lunds

universitet. Målet med avhandlingen var att utforska och teoretiskt testa Internets

karaktärsdrag vad gäller interaktion, konvergens och det ständiga informationsflödet. Detta görs i kontexten av samspelet mellan användarna på fyra stora svenska nyhetssajter: dn.se, aftonbladet.se, expressen.se och svd.se (Karlsson, 2006).

(14)

Avhandlingen är styrd av fyra övergripande frågor. Den första handlar om vilka möjligheter det finns för nyhetskonsumenter på nätet att interagera med nyhetsrapporteringen. Den andra tittar närmare på hur konsumenterna kan samtala med producenterna. Vidare undersöks vilka typer av konvergerande faktorer som är närvarande i nyhetsrapporteringen. Till sist studeras också hur möjligheterna att förändra nyhetsinnehållet fortlöpande påverkar

publiceringsrytmen och nyhetsinnehållet över tiden (Karlsson, 2006).

I sin studie drar Karlsson (2006) flera slutsatser som berör interaktion och konvergens i nätbaserade medier som vi både tillämpar och försöker utveckla i vår undersökning. Han kommer bland annat fram till att interaktion och konvergens är närvarande på nyhetssajterna men att det finns ett stort gap mellan teori och praktik. Med detta menar han att interaktion och konvergens på det teoretiska planet är två av Internets mest betydande funktioner.

Däremot är dialogen mellan journalister och publiken på de nätbaserade tidningarna väldigt begränsad och handlar nästan bara om publikens möjlighet att kommentera artiklar. Den stora frågan, enligt Karlsson, är varför inte mer dialog förs på nyhetssajterna när ny

kommunikationsteknologi gör det möjligt?

Det är också här som vi känner att vår undersökning kommer in i bilden. I sociala medier är interaktion och konvergens två grundpelare som inbjuder till ett stort meningsutbyte

människor emellan. Vi vill se hur journaliststudenterna förhåller sig till detta, i synnerhet när det gäller deras journalistiska arbete. Tanken är att få en bild av om Twitter har förändrat denna kommunikationsprocess och vilka möjligheter den sociala nätverkstjänsten har öppnat i journalistiken vad gäller interaktion och konvergens.

4. Teoretisk referensram

I den här delen beskrivs de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för vår

undersökning. Vi har valt att utgå från teorier om masskommunikation för att dels beskriva utvecklingen inom området samt att undersöka hur journalistiken har anpassat sig till denna förändring.

4.1 Mass Communication Theory

Begreppen masskommunikation och massmedia myntades båda i början av 1900-talet för att beskriva det sociala fenomen och huvuddragen i den moderna världen som byggdes kring industrialisering och demokrati. Massmedier (i sin plurala form) står för de organiserade

(15)

och under en kort tidsperiod. De föddes i omgivningen av ett samhälle som ständigt var i utveckling och har påverkats stort av trenderna och förändringarna som världen har gått igenom (McQuail, 2010).

Även om massmedier i dag fortfarande innefattar samma grundläggande funktioner som för drygt 70 år sedan pågår en kontinuerlig förändring som påverkar flera centrala aspekter vad gäller både innehåll och form. För det första måste vi inse att masskommunikation genom massmedier inte längre är det enda medlet för global kommunikation. Utvecklingen av ny teknologi innebär helt andra möjligheter för att skapa kommunikationsnätverk, framför allt genom Internet. Till skillnad från traditionell media karaktäriseras ny media av en mer extensiv, mindre strukturerad och ofta interaktiv kommunikation. Det ges dessutom större möjligheter att vara privat och att samtala individuellt med varandra (McQuail, 2010).

McQuail (2010) nämner ett antal viktiga teman i teorier som diskuterar kring

masskommunikationens betydelse och effekt, både på ett personligt plan och sett till hela samhället. Nedan förklarar vi de två som är centrala för vår studie, vilka fördjupas i en senare del av uppsatsen.

• Tid: Kommunikationsteknologin har ökat hastigheten för hur information sprids från en punkt till en annan. Den gör det även möjligt att lagra information och på så sätt gå tillbaka i tiden.

• Rum: Kommunikation förenar platser och minskar avståndet som separerar individer, länder och kulturer.

4.2 Information Society Theory

En viktig del i utvecklingen av teorier kring masskommunikation är förändringen från

industrisamhället till det som vi i dag kallar för informationssamhället. Vi har förklarat denna process tidigare i uppsatsen och fokuserar här på det som McQuail (2010) benämner som

”Information society theory”. Själva grundpelaren i teorin är den teknologiska utvecklingen som har förändrat samhället och i förlängningen även journalistiken.

Det finns flera aspekter inom teorin som dels har hjälpt oss att förstå viktiga karaktärsdrag i modern masskommunikation och samtidigt gett oss någonting att bygga vidare på i vår egen undersökning. McQuail (2010) nämner först och främst att produktionen och flödet av

information har ökat. Det genererar visserligen ingen ny kunskap i sig men får oss däremot att tänka på vilka verktyg som gör detta möjligt och hur det i sin tur har påverkat journalistiken.

Vidare tar McQuail upp hur olikartade aktiviteter konvergeras och integreras. Han nämner

(16)

dessutom att dagens samhälle är karaktäriserat av en ökad interaktivitet. Vi har berört konvergens och interaktivitet lite kort tidigare i uppsatsen och kommer att fördjupa våra resonemang kring hur de kommer till användning i vår studie i nästkommande avsnitt.

McQuail (2010) diskuterar ny media i relation till teorin om informationssamhället och förklarar att masskommunikation i dag består av komplexa interaktiva nätverk. Han menar att det genom digitaliseringen är möjligt för oss att samtala med varandra via

kommunikationsteknologi som delar specifika karaktärsdrag. Själva begreppet ny media är däremot väldigt skiftande och svårt att definiera. Enligt McQuail bör vi i första hand vara intresserade av de program som på olika grunder har inkluderats i masskommunikationens sfär och direkt eller indirekt får konsekvenser för traditionell massmedia (McQuail, 2010).

Därmed känns det också relevant för oss att placera vår studie inom denna ram.

5. Analytiska perspektiv

Till skillnad från föregående del fokuserar detta avsnitt på de begrepp som vi har använt oss av i undersökningen. Begreppen fungerar som verktyg för att tillföra perspektiv till vår tolkning av studiens resultat. De är hämtade inom såväl tidigare forskning som den teoretiska referensramen.

5.1 Interaktivitet

Som en följd av digitaliseringen kan allmänheten numera i en mycket högre grad manipulera medieinnehållet eller ingripa i det. Dessa möjligheter kallas oftast för interaktivitet (Lister, Dovey, Giddings, Grant & Kelly, 2003). Enligt McQuail (2010) är graden av interaktivitet det mest definierande kännetecknet för så kallad ny media. Det finns i dag större valmöjligheter för användarna och de har en mer självständig relation till kunskapskällor såväl som en allt högre individualiserad medieanvändning (Lister, Dovey, Giddings, Grant & Kelly, 2003).

Med fler medieval och mer självständig konsumtion av nyheter måste även producenterna, det vill säga journalister, tidningar och andra medier, vara med i utvecklingen. De tjänster som har kommit fram i och med den teknologiska utvecklingen borde alltså skapa en större interaktivitet mellan journalister och publiken, vilket kan utnyttjas åt båda hållen. Sociala nätverkstjänster är ytterligare ett steg i denna process som borde influera hur nyheter skapas och tas emot. Här är Twitter ett utmärkt exempel där journalister och publiken kommer närmare varandra och kan kommunicera relativt obegränsat.

(17)

Interaktivitet är därför en av de aspekter som vi lägger stor vikt vid i vår undersökning. Vi tittar bland annat närmare på om journaliststudenterna utnyttjar Twitter för att komma i kontakt med personer som kan vara till hjälp i deras journalistiska arbete. Dessutom är vi intresserade av hur studenterna kommunicerar med andra journalister genom den sociala nätverkstjänsten. Sammantaget vill vi alltså undersöka hur journaliststudenterna använder de interaktiva funktioner som Twitter erbjuder.

5.2 Konvergens

Konvergens betyder i grund och botten att två saker närmar sig eller blir mer lika varandra.

Termen används ofta för att peka på den konvergens som uppstått bland medieteknologier som ett resultat av digitaliseringen (McQuail, 2010). Fenomenet har uppkommit för att svara på den snabba medieförändring som skett och de medieval som dykt upp (Kolodzy, 2006).

McQuail (2010) menar att konvergensen är den mest allmänt noterade konsekvensen för medier i dagens samhälle där olika mediers organisation, utdelning, mottagande och reglering i allt större utsträckning går samman. Medier uppmuntrar i dag sin publik att engagera sig och delta mer aktivt och interaktivt samtidigt som publiken även blir medieproducenter och kommunikatörer, någonting som är möjligt genom den nya teknologin (McQuail, 2010). En global konvergenskultur har därmed uppkommit genom sammanslagningen av

mediaproduktion och mediekonsumtion (Jenkins, 2011).

Begreppet konvergens är väldigt relevant för vår undersökning eftersom Twitter ur

journalistisk synpunkt erbjuder möjligheter att hämta, skapa och distribuera nyheter på ett och samma ställe. Den sociala nätverkstjänsten fungerar som en plattform där både journalister och publiken verkar på samma villkor och kan influera varandra. Därmed borde också de två grupperna bli mer sammanflätade.

Vår undersökning vill ge svar på i vilka olika syften journaliststudenterna använder Twitter och därmed se hur olika aspekter i det journalistiska arbetet kan sammanflätas med tjänsten.

5.3 Tid och rum

Medielandskapet har förändrats i dagens samhälle, därmed även tillgängligheten och

hastigheten när det gäller att få information. I dag är det möjligt att ha omedelbar kontakt med andra källor och platser tack vare att spridningen och utbytet av kommunikationskanaler har blivit större och accelererat. Det spelar ingen roll var man befinner sig eftersom tid och rum inte längre begränsar den information som kan skickas eller tas emot (McQuail, 2010).

(18)

Digitaliseringen är den största bidragande faktorn till att så oändligt mycket information finns tillgänglig nästan överallt och hela tiden (McQuail, 2010). I dag behöver man exempelvis inte gå till den närmsta affären dagen efter en stor händelse och köpa tidningen för att hålla sig uppdaterad. Tjänster och hemsidor på Internet gör det istället möjligt att kunna följa en händelse direkt när den inträffar. Råkar du dessutom befinna dig på den aktuella platsen kan du själv bidra till nyhetsrapporteringen.

Ur det perspektivet anser vi att Twitter utgör en plattform som underlättar för en snabb spridning av nyheter. En av aspekterna som vi därför undersöker i vår studie är hur

journaliststudenterna använder Twitter för att hålla sig uppdaterade om nyhetshändelser som pågår just nu. Detta relaterar vi till hur de uppdaterar sig om nyheter som redan har skett för att på så sätt bilda oss en uppfattning om Twitter som ett verktyg för snabb information.

Vidare undersöker vi också hur den sociala nätverkstjänsten kan minska avståndet mellan personer och platser i journalistiken, exempelvis genom utbyte av information.

6. Metod

Vi har tillämpat en kvantitativ metod i vår studie och genomfört en surveyundersökning. I följande avsnitt förklarar vi vad som utmärker en kvantitativ metod och varför vi valde att använda oss av detta. Vidare beskriver vi även surveyundersökningens genomförande som innefattar urval och arbetsgång. Till sist förklarar vi analysmetod och redogör för bortfall såväl som metodkritik.

6.1 Kvantitativ metod

En kvantitativ metod är användbar när man vill mäta någonting ”på bredden”. Det vill säga att inom en specifikt vald grupp uppskatta hur utbredda vissa förhållanden eller attityder är. En av de största fördelarna med en kvantitativ metod är att det är möjligt att uttala sig om stora grupper även om det bara finns resurser för att undersöka en mindre grupp (Eliasson, 2010).

I en kvantitativ undersökning kan data samlas in genom olika former av enkäter och intervjuer. Datan kan antingen vara av primär eller sekundär art. Med primärdata menas att materialet samlas in för första gången medan sekundärdata redan existerar och går att hitta i olika slags register och databaser (Dahmström, 2010).

Kvantitativa metoder är lämpliga om man vill täcka in flera olika områden i en undersökning.

Vill man emellertid gå ned mer på djupet i en frågeställning lämpar sig kvalitativa metoder

(19)

bättre (Eliasson, 2010).

6.2 Surveyundersökning/enkätundersökning

Surveyundersökningar (även kallade enkätundersökningar) används ofta inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Metoden är vanlig inom medie- och

kommunikationsforskning för att studera mediepublik och internkommunikation. Kvantitativa metoder i allmänhet och surveyundersökningar i synnerhet har blivit vanliga eftersom

konkreta tal ger en bra grund för argumentation i den rationellt präglade kultur vi lever i (Ekström & Larsson, 2010).

En enkätundersökning är ett frågeformulär som kan skickas ut till respondenter på en rad olika sätt. Det vanligaste är att enkäten distribueras via post men numera finns det också möjlighet att skicka ut den elektroniskt, så kallade webbenkäter. En ytterligare variant är att enkäten delas ut direkt till de som ingår i undersökningen (Dahmström, 2010).

En av de största fördelarna med en surveyundersökning är möjligheten att generalisera, det vill säga att från ett urval kunna uttala sig om en population (Ekström & Larsson, 2010). Att välja en enkätundersökning framför en intervjuundersökning gör också att respondenten får större frihet att svara eftersom enkäten finns tillgänglig en längre tid. Distributionssättet är även billigt och det tillkommer oftast bara kostnader för utskrifter av enkäten (Eliasson, 2010). Vi kommer inte att gå in närmare på de olika distributionssätt som finns utan väljer att fokusera på webbenkäter eftersom vi har valt det tillvägagångssättet i vår undersökning.

6.3 Webbenkät

Att skicka ut enkäter via webben är en metod som har blivit allt vanligare i och med den kraftigt ökade tillgången och användningen av Internet. I denna metod ska respondenten på en angiven webbadress hämta eller hitta ett frågeformulär, svara via exempelvis datorskärmen och sedan elektroniskt skicka tillbaka det (Dahmström, 2010).

Dahmström (2010) nämner två sätt som kan användas när man utformar en webbenkät. Det första sättet är den interaktiva (dynamiska) där respondenten kan uppfatta varje skärmsida som en del av formuläret varpå svaren skickas iväg när man klickar sig vidare. Fördelen är då att nästa sida kan variera beroende på hur respondenten svarat, men det är däremot inte möjligt att gå tillbaka och se tidigare svar. Den andra varianten är den ”scrollade” (statiska) webbenkäten. I den här formen är det enkelt för respondenten att få en överblick över enkäten och det är möjligt att ”bläddra” upp och ner och ändra redan angivna svar.

(20)

Vår undersökning är en blandning av de båda ovanstående varianterna. Webbenkäten vi har använt oss av har bestått av flera olika sidor där respondenten fått klicka sig vidare. Dock har det varit möjligt att navigera sig fram och tillbaka i enkäten innan den slutligen har skickats in.

Det finns både fördelar och nackdelar med att göra en webbenkät. En av de största fördelarna är att det går snabbt att skicka ut enkäten och att det är ett billigt alternativ. Dessutom är det enklare vid registreringsfasen eftersom de inkomna svaren lagras elektroniskt (Dahmström, 2010). Det var också i första hand av dessa två anledningar som vi använde oss av en webbenkät.

Ett av problemen vid webbenkäter kan vara att de som ingår i urvalet inte har tillgång till Internet och då kanske inte heller har någon mejladress (Dahmström, 2010). Detta problem har vi kommit runt eftersom vår enkät endast skickats till journaliststudenter som genom sin utbildning har tilldelats en mejladress.

6.4 Urval

Vi har använt oss av ett totalurval och skickat ut enkäter till samtliga studenter på journalistprogrammen vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet i Kalmar. Ett

totalurval skiljer sig från ett slumpmässigt urval på så sätt att man undersöker alla enheter i en population istället för att göra ett urval bland dessa. Denna typ av urval är därför lämpligt när man vill undersöka mindre grupper av en population (Dahmström, 2010).

Vi gjorde ett totalurval eftersom det varken fanns tid eller resurser att göra ett slumpmässigt urval bland samtliga journaliststudenter i Sverige. En annan bidragande faktor var att vi genom ett totalurval skulle kunna jämföra svaren från de olika universiteten.

Det fanns två huvudsakliga anledningar till varför vi valde de ovan nämnda universiteten. För det första var vi endast intresserade av de som erbjöd journalistutbildningar på kandidatnivå, vilket dessa två gjorde. Dessutom hade de två universiteten ett stort antal journaliststudenter på sina program.

En brist är dock att inte något universitet från Stockholmsområdet har deltagit i

undersökningen. Förklaringen till detta grundar sig i att Stockholms universitet (JMK) i nuläget inte erbjuder en journalistutbildning på kandidatnivå. Som vi nämnde tidigare i uppsatsen var tanken då att inkludera Södertörns högskola, men eftersom vi inte kunde få studenternas mejladresser fick också den utbildningen exkluderas från urvalet. Vi testade att lansera en länk på studenternas kurswebb men fick helt enkelt inte in tillräckligt många svar.

(21)

svaren dessvärre för få och fick uteslutas.

Eftersom det initiala urvalet inkluderade fyra universitet/högskolor skulle det ge oss en bra representativitet för att senare kunna generalisera resultatet. Därför valde vi tidigt bort utbildningar i de norra regionerna av landet, vilket vi sett till de inkomna svaren ångrar i efterhand.

6.5 Utformning och distribution av enkäten

För att resultaten av en undersökning ska kunna besvara ens frågeställningar krävs ett korrekt utformat frågeformulär. Det handlar i grund och botten om att formulera frågor som en respondent enkelt förstår och inte kan misstolka (Dahmström, 2010).

Det första vi gjorde var att bryta ned våra övergripande frågeställningar till så konkreta och lättförståeliga frågor som möjligt. Detta var en väldigt tidskrävande process och frågorna fick omformuleras flera gånger innan vi var nöjda. Till en början kändes enkäten otydlig och det var svårt att täcka in alla aspekter av användandet. Vi bestämde oss därför för att smalna av frågorna och stämma av dem med undersökningens syfte. Huvudfokus blev på hur

journaliststudenterna använder sig av Twitter som ett journalistiskt verktyg.

Vi utformade enkäten på så sätt att respondenterna först fick svara på några frågor om sig själva. Dessa fungerade som bakgrundsvariabler och gav oss utöver kön, ålder etc. bland annat svar på om studenterna arbetade vid sidan av studierna och vilken inriktning inom journalistiken som i nuläget tilltalade dem mest. Därefter fick studenterna besvara om de har ett Twitter-konto eller inte. De studenter som angav ”nej” hade möjlighet att lämna en

kommentar innan de skulle hoppa till enkätens slut där de fick svara på två frågor om Twitters roll inom journalistiken. Vi ansåg att dessa frågor inte krävde att studenten hade ett Twitter- konto utan fick besvaras av alla.

För de studenter som angav att de hade ett Twitter-konto väntade sedan ett antal frågor i olika kategorier. Den första kategorin behandlade studenternas användning av Twitter. Därefter följde studenternas skrivande på Twitter och till sist deras tankar om Twitter. Enkäten var uppbyggd på detta sätt eftersom de studenter som exempelvis aldrig går in på Twitter inte ska besvara frågor som handlar om deras användning och så vidare.

Under vissa frågor skapade vi ett kommentarsfält där studenterna kunde skriva om deras tankar kring frågan som inte rymdes i svarsalternativen. Hela enkäten finns i bilaga 1.

I samband med utformningen av enkäten fick ett tiotal studenter på Linnéuniversitet testa den och ge kommentarer på vad som kunde förbättras. Det var till stor hjälp för oss och bidrog till att den slutliga enkäten var betydligt mycket bättre än från början.

(22)

Innan enkäten distribuerades utformade vi ett följebrev där vi presenterade oss själva och förklarade undersökningens syfte. Vi beskrev dessutom hur studenterna skulle gå till väga när de besvarade enkäten och förklarade viktiga begrepp för att undvika missförstånd. Enkäten distribuerades slutligen till studenterna via mejl genom ett program som heter Enalyzer (förklaras i bilaga 4).

6.6 Analysmetod

Precis som vid distribution av enkäten använde vi oss av Enalyzer när vi analyserade data.

Programmet gav oss fullständiga rapporter efter studenternas svar och gjorde det också möjligt för oss att korsa olika variabler. Vi förklarar vad Enalyzer är och dess funktioner i bilaga 4.

6.7 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet handlar i grund och botten om undersökningen är pålitlig och går att upprepa med samma resultat. Detta är viktigt ur vetenskaplig synvinkel för att andra ska kunna kontrollera de data som undersökningens slutsatser är baserade på. Om du samlar in kvantitativa data är det viktigt att granska all data när de registrerats så att ingenting har blivit fel (Eliasson, 2010).

Eftersom vår studie bygger på en surveyundersökning och resultatet är redovisat i siffror och procent finns det ingen risk för subjektiva bedömningar. Det betyder också att resultatet bör bli detsamma om någon annan analyserar all insamlad data. Dessutom har vi kontrollräknat de inkomna svaren så väl vi har kunnat.

Eliasson (2010) nämner att reliabiliteten kan öka om man i ett frågeformulär ställer flera olika frågor för att mäta en och samma variabel. Det är någonting som vi har gjort vid ett par tillfällen i enkäten utan att för den skull vara allt för upprepande. Det är dessutom viktigt att förbereda undersökningen väl och formulera tydliga instruktioner om hur studien ska genomföras (Eliasson, 2010). Som vi nämnde tidigare testade vi enkäten ett flertal gånger innan den skickades ut. Vi förklarade också i mejlet till studenterna hur de skulle gå tillväga vid genomförandet av enkäten.

Med validitet menas om studien verkligen mäter det som den är tänkt att undersöka. Validitet svarar således på frågan om man kan räkna med att undersökningen är giltig. Sanningshalten har en avgörande betydelse för den vetenskapliga trovärdigheten (Eliasson, 2010).

För att få en hög validitet i vår undersökning har vi arbetat mycket med att frågorna i enkäten

(23)

ska ge svar på våra frågeställningar. Vi har också enbart använt oss av primärdata och kan därför vara säkra på att de har samlats in i rätt syfte.

Det kan alltid diskuteras vem det egentligen är som har svarat på en enkät när den inte har delats ut för hand. Men eftersom vi har skickat enkäterna till studenternas skolmejl, vilka vi har fått av universiteten, ska de ha kommit fram till rätt person och även besvarats av denne.

Brister vad gäller reliabilitet och validitet diskuteras under metodkritik.

6.8 Bortfall

Dahmström (2010) menar att bortfall kan vara ett problem vid webbenkäter, vilket vi även har fått erfara. Av de 352 studenter på Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet som vår enkät skickades till fick vi in svar från totalt 206 stycken, det vill säga 59 procent. Vid Göteborgs universitet svarade 93 av 175 studenter (53 procent) medan det på Linnéuniversitetet var 113 av 177 som svarade (64 procent). Om vi hade valt att dela ut enkäterna för hand är det möjligt att vi hade fått in fler svar. Men eftersom vårt grundurval bestod av fyra universitet, där de övriga två finns i Stockholm och Sundsvall, valde vi att använda oss av en webbenkät eftersom det annars hade varit mycket tidskrävande att besöka alla universiteten. Dessutom skulle det bli betydligt enklare att analysera allt material om det fanns på ett och samma ställe.

Internt bortfall har också varit ett problem vid vissa frågor, någonting vi redovisar i bilaga 5.

6.9 Metodkritik

Som vi har nämnt ovan är kvantitativa metoder bra när man vill täcka in flera områden i en undersökning, men samtidigt är det inte den mest optimala metoden när man vill gå ned mer på djupet i en frågeställning (Dahmström, 2010). Vi har därför inte kunnat titta närmare i detalj på vårt material och undersöka de bakomliggande faktorerna till varför studenterna har svarat på ett visst sätt. Detta med tanke på att vi har relativt få frågor om varje ämne som vi har valt att beröra i enkäten. Dock får vi en bra bild av journaliststudenternas Twitter-vanor eftersom många frågor totalt har kunnat vara med i formuläret.

Vad gäller utformningen av enkäten märkte vi kort efter lanseringen att frågan om hur gamla studenterna är saknade ett alternativ för 20-åringar. Vi hade med kategorierna ”under 20” och

”21-25” vilket gjorde att de som var 20 år inte kunde kryssa i ett alternativ som stämde överens med deras ålder. Detta misstag uppdagades dock redan dagen efter lanseringen och kunde därför åtgärdas relativt fort. I och med detta anser vi att resultatet inte borde ha påverkats nämnvärt. Det kan möjligtvis vara så att kategorin ”under 20” eller ”21-25” är

(24)

någon procent för hög eller låg men vi anser att den möjliga felprocenten inte påverkar studiens resultat i någon större utsträckning.

I efterhand känner vi också att vi kunde ha utformat vissa frågor i enkäten på ett annorlunda sätt. En fråga gällde om studenterna ansåg att Twitter är ett nyhets-, kommunikations- eller nöjesmedium där de fick gradera sina tankar utifrån ett antal alternativ. Om de bara hade fått kryssa i ett svarsalternativ istället för att gradera alla tre hade det gett oss en tydligare

indikation på vilket slags medium de främst anser att Twitter är. Eftersom vi heller inte kunde utläsa någonting av betydelse valde vi att inte redogöra för svaren i våra resultat.

Även när det gäller frågorna om i vilket syfte studenterna vanligtvis går in på Twitter och varför de vanligtvis twittrar hade det möjligen varit bättre om studenterna endast hade fått välja ett alternativ. Så som enkäten nu var utformad fick de även här gradera varje syfte efter hur väl det stämde in på dem.

Ett annat misstag vi gjorde var att vi vid utformningen av enkäten inte aktiverade en funktion som förhindrade studenterna att välja mer än ett svarsalternativ vid varje fråga. Vid enstaka fall har det därför varit mer svar än respondenter, vilket kan ha medfört att någon procent i resultatet är för hög eller låg jämfört med den korrekta svarsprocenten. Skillnaden är dock maximalt en procentenhet, vilket enligt oss inte gör att slutresultatet har påverkats i stor grad.

Detta redovisas i bilaga 5.

Den främsta anledningen till att vi valde Enalyzer var för att verktyget, utan vår inblandning, räknade ut resultatet och därmed sparade oss mycket tid. På så sätt behövde vi inte göra ett eget kodschema och föra in allting i en datamatris. Eftersom vi inte har kunnat granska hur Enalyzer har gått till väga kan det diskuteras huruvida studenternas svar har registrerats på ett korrekt sätt. Dock har vi kontrollräknat siffrorna och procenten i den mån det har varit

möjligt.

Eftersom vi har undersökt två universitet i Sverige, och därmed inte fått in svar från den relativt stora delen av övriga journaliststudenter, går det inte att generalisera vårt resultat och diskutera kring hur Twitter-användningen ser ut bland alla journaliststudenter i landet. Det finns också en risk att vårt resultat vad gäller hur stor andel av studenterna som har ett Twitter-konto är något missvisande. Detta eftersom det kan finnas en större benägenhet att svara på en enkät om Twitter om man också har tjänsten. Vi har dock försökt att minska denna risk så gott det går genom att vi i mejlet till studenterna (där en länk till enkäten fanns) var tydliga med att det var viktigt att även de som inte har Twitter svarade. Vad vi skrev i mejlet återfinns i bilaga 2.

(25)

7. Forskningsetiska överväganden

Eftersom vi har människor som undersökningsobjekt redogör vi nedan för de forskningsetiska riktlinjer som vi har följt för att skydda individerna från skada eller kränkning.

De respondenter som har deltagit i vår undersökning har från början varit informerade om studiens syfte och varför deras deltagande har varit önskvärt. Vi har även informerat dem om att resultatet kommer att presenteras i form av en kandidatuppsats. Deras deltagande har varit frivilligt och varken vi eller någon utomstående har kunnat identifiera respondenterna

eftersom svaren har varit anonyma. Slutligen kommer inga data som har samlats in att användas för något annat ändamål än vår undersökning utan att de medverkande i sådana fall meddelas om detta.

8. Resultat

I följande del redovisar vi undersökningens resultat i diagram, siffror och löpande text. Det är totalt 206 studenter som har svarat på enkäten, varav 110 kvinnor och 96 män. Av dessa studerar 93 vid Göteborgs universitet och 113 vid Linnéuniversitetet. Vi presenterar i första hand det totala resultatet men i de fall det är relevant även de två universiteten för sig.

8.1 Journaliststudenter som har ett Twitter-konto

Av de 206 studenter som deltog i undersökningen har 159 ett Twitter-konto. Det motsvarar 77 procent vilket vi kan se i diagrammet på nästa sida. Vad gäller Göteborgs universitet har 76 av 93 studenter ett Twitter-konto medan siffran för Linnéuniversitetet är 83 av 113.

Procentsatsen för de båda universiteten ligger på 82 respektive 73 procent. Det är 81 procent av männen och 74 procent av kvinnorna som har ett Twitter-konto.

Totalt 47 studenter av de 206 som deltog i undersökningen har inte ett Twitter-konto. Det motsvarar 23 procent.

(26)

Diagram 1.

Totalprocenten är beräknade på de 206 studenter som har deltagit i undersökningen.

Göteborgs universitet: 93 studenter, Linnéuniversitetet: 113 studenter.

Nedan redovisar vi andelen studenter som har ett Twitter-konto efter särskilda kategorier.

Studenter i respektive ålderskategori som har ett Twitter-konto:

Ålder Totalt antal Har Twitter-konto Andel i procent

20 år eller yngre 24 17 71 procent

21-25 år 133 103 77 procent

26-30 år 36 31 86 procent

Över 30 år 13 8 62 procent

Studenter i respektive årskurs som har ett Twitter-konto:

Årskurs Totalt antal Har Twitter-konto Andel i procent

Årskurs 1 38 28 74 procent

Årskurs 2 77 62 81 procent

Årskurs 3 91 69 76 procent

(27)

Studenter som har ett Twitter-konto i relation till vilken inriktning som är mest aktuell för dem vid avslutad utbildning:

Inriktning Totalt antal Har Twitter-konto Andel i procent

Pressjournalistik 100 72 72 procent

TV-journalistik 42 36 86 procent

Radiojournalistik 38 37 97 procent

Inget inom journalistik 10 6 60 procent

Studenter som har ett Twitter-konto i relation till om de arbetar vid sidan av studierna:

Arbete vid sidan av Totalt antal Har Twitter-konto Andel i procent

Ja 93 78 84 procent

Nej 113 81 72 procent

8.2 Journaliststudenternas användning av Twitter

Hur ofta studenterna går in på Twitter

Av de studenter som har ett Twitter-konto är det totalt 42 procent som går in på den sociala nätverkstjänsten flera gånger om dagen. På Linnéuniversitetet är den siffran större med 49 procent jämfört med 34 procent på Göteborgs universitet. Därefter var procenten relativt jämnt fördelade på de fem andra alternativen med mellan 9 och 16 procent totalt. Det är nio procent som har ett Twitter-konto men aldrig går in på det. Bland dessa nämns mestadels anledningar som att de inte har tid med Twitter eller att de har tröttnat på tjänsten.

Diagrammet går att se på nästa sida.

(28)

Diagram 2.

Totalprocenten är beräknade på de 159 studenter som har ett Twitter-konto.

Göteborgs universitet: 76 studenter, Linnéuniversitetet: 83 studenter.

Vilken enhet som används mest

De som går in på Twitter gör det allra oftast via mobiltelefonen, då 74 procent har angett den enheten som den vanligaste. Bara 1 procent går oftast in via surfplattan medan 25 procent vanligtvis använder datorn. Nämnas bör också att 82 procent svarade att de inte har någon surfplatta.

I vilket syfte studenterna vanligtvis går in på Twitter

Tabellen nedan visar hur studenterna ställer sig till ett antal påståenden om i vilket syfte de vanligtvis går in på Twitter. De har fått gradera varje påstående efter hur väl det stämmer in på dem. Vi har slagit ihop alternativen ”stämmer väldigt bra” och ”stämmer ganska bra” till ett gemensamt ”stämmer bra”. På liknande sätt har vi fört samman valen ”stämmer inte särskilt bra” och ”stämmer inte alls” till ett gemensamt ”stämmer dåligt”.

Resultatet visar att en stor andel av studenterna går in på Twitter för att bli underhållna och roa sig. Det är också många som besöker Twitter för att hålla sig uppdaterade om såväl det som händer i nyhetsväg som särskilda intressen. Mindre än 50 procent går in på Twitter för att hålla sig uppdaterade om det som familj, vänner och bekanta gör och tänker.

(29)

med i det som händer i nyhetsväg. Samtidigt har bara nio procent svarat att de inte använder Twitter för att bli underhållen eller roa sig.

Syfte Stämmer bra Varken eller Stämmer dåligt

Hålla sig uppdaterad i nyhetsväg

73 procent 8 procent 19 procent

Hålla sig uppdaterad om familj och vänner

47 procent 9 procent 44 procent

Hålla sig uppdaterad om särskilda intressen

71 procent 13 procent 16 procent

För att bli underhållen/ roa sig

82 procent 9 procent 9 procent

Procenten är beräknade på de 145 studenter som någon gång går in på Twitter.

8.3 Journaliststudenternas skrivande på Twitter

Hur ofta studenterna skriver på Twitter

Diagrammet på nästa sida visar att det inte är lika vanligt att skriva på Twitter som det är att gå in på tjänsten. Endast 6 procent av studenterna twittrar flera gånger om dagen medan 9 procent gör det 1-2 gånger om dagen. Betydligt fler har svarat att de twittrar flera dagar i veckan eller 1-2 dagar i veckan. Där ligger procentsatserna på 23 respektive 18 procent. Störst andel av studenterna skriver dock mer sällan (30 %) medan en femtedel har angett att de aldrig twittrar.

Mellan universiteten finns den största skillnaden på de två första alternativen. På Göteborgs universitet är det sammanlagt 7 procent som twittrar flera gånger om dagen eller 1-2 gånger om dagen. Siffrorna på Linnéuniversitetet är där sammanlagt 23 procent.

(30)

Diagram 3.

Totalprocenten är beräknade på de 145 studenter som någon gång går in på Twitter.

Göteborgs universitet: 71 studenter, Linnéuniversitetet: 74 studenter.

I vilken egenskap studenterna oftast twittrar

Av de 124 studenter som någon gång skriver på Twitter är det totalt 47 procent som mestadels skriver som privatperson. Dock är det ganska stora skillnader mellan de två universiteten. På Göteborgs universitet twittrar 31 procent vanligtvis som privatperson medan det på

Linnéuniversitetet är 61 procent.

Det är totalt fem procent som twittrar mest som journalist/blivande journalist, och nämnas bör att alla de som svarat så går på Göteborgs universitet. De som anser att påståendet ”twittrar både som privatperson och journalist/blivande journalist” stämmer bäst in på dem är 42 procent totalt medan de som twittrar av någon annan anledning är 6 procent.

I vilket syfte studenterna vanligtvis twittrar

Tabellen nedan visar hur studenterna ställer sig till ett antal påståenden om i vilket syfte de vanligast twittrar. De har fått gradera varje påstående efter hur väl det stämmer in på dem.

Precis som i föregående tabell har vi slagit ihop ”stämmer väldigt bra” och ”stämmer ganska bra” till ett gemensamt ”stämmer bra”. Likaså ”stämmer inte särskilt bra” och ”stämmer inte alls” till ett gemensamt ”stämmer dåligt”.

(31)

Vi kan se att två tredjedelar av studenterna vanligtvis twittrar för att berätta om vardagliga händelser och sina tankar kring särskilda intressen. Kategorierna ”kommentera det som

händer i nyhetsväg” och ”skriva till familj, vänner och bekanta” ligger också relativt högt med 43 respektive 42 procent. Det är bara en fjärdedel av studenterna som vanligtvis twittrar för att skriva om sitt egna journalistiska arbete.

Drygt en tredjedel av studenterna anger att de vanligtvis inte twittrar för att kommentera det som händer i nyhetsväg. 61 procent twittrar vanligtvis inte för att skriva om sitt journalistiska arbete. Däremot är det ganska få som inte skriver på Twitter för att berätta om vardagliga händelser och sina tankar kring särskilda intressen.

Syfte Stämmer bra Varken eller Stämmer dåligt

Kommentera det som händer i nyhetsväg

43 procent 21 procent 36 procent

Skriva om sitt egna journalistiska arbete

25 procent 14 procent 61 procent

Skriva till familj/

vänner/bekanta

42 procent 17 procent 41 procent

Berätta om vardagliga händelser

67 procent 9 procent 24 procent

Berätta om tankar kring särskilda intressen

67 procent 14 procent 19 procent

Procenten är beräknade på de 124 studenter som någon gång skriver på Twitter.

8.4 Twitter som ett journalistiskt verktyg

Studenternas användning av Twitter för nyhetsuppdatering

Diagrammet på nästa sida visar att det 28 procent som i hög grad använder Twitter för att få uppdateringar om nyhetshändelser som pågår just nu. Med 30 procent som har svarat att de gör det i ganska hög grad är det sammanlagt 58 procent totalt som använder Twitter för realtidsuppdateringar i hög och ganska hög grad. Den största skillnaden mellan universiteten finns på alternativet ”hög grad” där Göteborgs universitet har 36 procent medan

Linnéuniversitetet har 21 procent. Det är relativt få som har angett alternativen ”låg grad” och

”ingen alls” med 15 respektive 13 procent.

(32)

Diagram 4.

Totalprocenten är beräknade på de 145 studenter som någon gång går in på Twitter.

Göteborgs universitet: 71 studenter, Linnéuniversitetet: 74 studenter.

När det gäller användning av Twitter för att få uppdateringar om nyhetshändelser som har skett är det totalt sex procent som har svarat att de gör det i hög grad. Det är 29 procent som använder Twitter i ganska hög grad för det ändamålet. De som har svarat att de gör det i låg grad är totalt 28 procent, med 33 procent på Göteborgs universitet och 23 procent på

Linnéuniversitetet. Samtidigt är det totalt bara en procentenhet som skiljer mellan alternativen

”ganska hög grad” och ”låg grad”. Det är 15 procent som i ingen grad alls uppdaterar sig om nyhetshändelser via Twitter. De lägsta siffrorna finns därmed på alternativen ”hög grad” och

”ingen alls”, medan alternativen i mitten får relativt jämna siffror med 29, 22 och 28 procent.

Diagrammet går att se på nästa sida.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :