Barnbokslut 2017
www.sollentuna.se
2
1. Inledning
I denna sammanställning beskrivs hur Sollentuna kommun arbetar med att till- godose barnperspektivet inom verksam- heterna. Inledningsvis kommenteras ett urval indikatorer för att på övergripande nivå illustrera livssituationen för barn och unga i kommunen. Därefter följer ett axplock exempel på hur kommunen arbetar för att beakta barnperspektivet och barns rättigheter. FN:s barnkonvention används som referensram då den ger en definition av vilka rättigheter som bör gälla för barn i hela världen.
I likhet med tidigare barnbokslut har av- snittet delats in efter fyra grundläggande och vägledande principer i barnkonventio- nen, dessa sammanfattas i rutorna nedan.
Exemplen på arbetssätt och aktiviteter kan förstås stödja mer än en princip.
Läs mer om barnkonventionen på exempel- vis www.barnombudsmannen.se.
Principen om icke- diskriminering, att alla barn har samma rättig- heter (artikel 2)
Principen om barnets bästa som ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3)
Principen om rätten till liv och utveckling (artikel 6)
Principen om respekt för barnets åsikter och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening (artikel 12)
2. Barnperspektiv på Sollentuna
Tabellen på nästa sida ger en övergripande nulägesbild av Sollentuna kommun ur ett barnperspektiv. Statistiken är hämtad från kommun- och landstingsdatabasen Kolada,
Skolverket och Brottsförebyggande rådet. Nacka respektive Täby kommun finns med i tabellen för att möjliggöra jämförelser med ett par kommuner som liknar Sollentuna med avseende på bland annat socioekonomi, storlek och befolkningsstruktur.
Antal barn per årsarbetare med förskol- lärarexamen är högre jämfört med riket som helhet men Sollentuna är i nivå med Nacka och Täby samt länet i övrigt.
Andelen elever i grundskolan som har upp- nått kunskapskraven liksom andelen gym- nasieelever folkbokförda i kommunen som hade examen inom tre år är högre än snitten för riket och länet men något lägre sett till jämförelsekommunerna.
Vidare har Sollentuna relativt låga värden när det gäller till exempel barn i familjer med långvarig ekonomiskt bistånd samt antal vräkningar som berört barn.
Hur trygg en plats är att växa upp på kan bland annat mätas med hjälp av brotts- statistik. I Sollentuna kommun är antalet anmälningar av misshandel mot barn i olika åldersgrupper lägre än snittet för riket liksom polisregionen, och nivån är täm-
ligen lika jämfört med de övriga två kom- munerna.
Mått för deltagande i kultur- och idrotts- verksamhet belyser i delar livssituationen för barn och unga. Utlåningen av barn- böcker var enligt dessa värden lägre jäm- fört med riket och även jämförelsekom- munerna.
Sollentuna har i denna enklare jämförelse värden på flera mått som är bättre jämfört med länet och riket som helhet och i hälften av fallen i nivå med jämförbara kommuner. Fler år behöver studeras för att kunna dra slutsatser om trend över tid.
Fler mått finns exempelvis på sidan ”Barn och unga i fokus” på kommunens webb- plats eller via statistiktjänsten ”Max18”
hos Barnombudsmannen.
3 Barn och unga i Sollentuna
Sollentuna Riket Länet Nacka Täby
Personaltäthet - antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen (2016)
18,9 13,1 19,6 18,1 21,3
Elever i åk. 9 som uppnått kunskaps- kraven i alla ämnen, lägeskommun, andel (%) (2017)
85,5 74,1 80,3 89,7 88,4
Gymnasieelever med examen inom 3 år,
hemkommun, andel (%) (2017) 72,8 66,0 65,1 74,2 76,8
Invånare 0-19 år med föräldrar som har högst grundskoleutbildning, andel (%) (2016)
5,0 7,9 5,8 4,1 2,9
Barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) (2016)
0,9 2,4 1,0 0,9 0,3
Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta
hushåll, andel (%) 5,0 9,0 5,7 4,3 2,5
Verkställda vräkningar/avhysningar som
berör barn, antal barn/100 000 inv. (2017) 0,0 3,9 5,4 0,0 2,8 Invånare 0-20 år placerade i institution
eller familjehem, antal/1000 inv. (2015) 3,8 8,4 6,6 3,3 4,4
Misshandel mot barn 0-6 år,
per 1000 av medelfolkmängden (2016) 0,3 0,4 0,5* 0,4 0,6
Misshandel mot barn 7-14 år,
per 1000 av medelfolkmängden (2016) 1,0 1,2 1,2* 1,2 0,9
Misshandel mot barn 15-17 år,
per 1000 av medelfolkmängden (2016) 0,5 0,8 0,8* 0,5 0,5
Invånare 15-17 år lagförda för brott,
antal/1000 inv. (2016) 17 24 23 19 14
Elever som deltar i musik- eller
kulturskola, andel av invånare 7-15 år (%) (2016)
18 25 22 ** 15
Barnbokslån i kommunala bibliotek,
antal/barn 0-17 år (2016) 8,6 15,0 9,6 10,6 15,9
Deltagartillfällen i idrottsföreningar,
antal/inv. 7-20 år (2016) 40 34 36 41 53
*Fr.o.m. 2015 redovisat per polisregion istället för län.
**Uppgift saknas.
Läsanvisning
En pil upp/ner innebär att förändringen har varit större/mindre än föregående värde. Grön pil indikerar en positiv förändring och röd pil indikerar en negativ förändring. En blå liggande pil betyder att utfallet inte har förändrats jämfört med föregående värde.
4
3. Kommunens arbete i förhållande till barns rättigheter 3.1 Principen om barnets rätt att inte diskrimineras
Principen om barnets rätt att inte diskrimineras utgår från artikel 2 i FN:s barnkonvention och handlar om alla barns lika värde och rättigheter. En viktig aspekt av att arbeta för att säkerställa barnperspektivet är att det finns effektiva strukturer och arbetssätt för att förhindra
diskriminering.
Trygghet och arbetsro i förskola och skola
Förskolor och skolor ska enligt diskrimine- ringslagen arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Barns lika värde är väl inarbe- tat både i skollagen och i skolans läro- planer. I Sollentuna kommun har barn- och ungdomsnämnden därutöver en egen hand- lingsplan, ”Trygghet och studiero”, för att främja likabehandling och motverka diskri- minering. Alla kommunala förskolor och skolor arbetar utifrån handlingsplaner.
En ny rutin för dokumentation med gemen- samma blanketter för de kommunala enhe- terna har arbetats fram för att utveckla formerna för rapportering till huvud- mannen, samt för uppföljning och utvärde- ring.
Sollentuna kommuns gymnasieskola Rudbeck arbetar efter ”Plan mot kränkande behandling” i vilket styrdokumentens krav på verksamheten beskrivs, samt hur det på- verkar skolans arbete mot diskriminering. I Rudbecks treåriga arbetsplan är elevernas trygghet och trivsel ett av de långsiktigt prioriterade områdena.
Olweusprogrammet
De kommunala grundskolorna i Sollentuna arbetar systematiskt och förebyggande mot mobbning och annan kränkande behand- ling i enlighet med ”Olweusprogrammet”.
Målet är att alla skolor ska vara certifierade Olweus-skolor till sommaren 2018. Prog- rammet involverar elever, personal och föräldrar. En viktig del av arbetet är enkät- undersökningen som elever i årskurs 3–9 genomför årligen och som ger underlag för kommande planering.
Kompensatoriskt uppdrag
I Sollentuna är grundskolornas kompensa- toriska uppdrag viktigt för att uppväga skillnader i barns förutsättningar att ta klara skolgången. En viktig del är att alla elever har en egen bärbar dator eller lär- platta för att ha möjlighet att delta i skol- arbetet på lika villkor, oavsett resurser hemifrån.
Kompetensutvecklingsprojekt om tillgänglighet inom skolan
Projektet ”Kompetensutveckling för en till- gänglig skola för alla” är inne på sitt tredje läsår. Det riktas till samtliga anställda på de skolenheter som deltar i syfte att utveckla den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till elevers behov och lärande. Målsättningen i ett längre perspektiv är att alla grundskolor ska ha deltagit i denna satsning.
Arbetet kring barn inom socialtjänsten
Arbetssätt inom socialtjänsten som stödjer principen om icke-diskriminering är exem- pelvis att alla placerade barn har en särskild utsedd socialsekreterare som ska följa upp barnets situation genom enskilda möten och föra barnets talan. Barn och unga som kommer som ensamkommande flyktingar till Sverige har samma rätt till stöd och utbildning som andra barn.
Rutiner har i samverkan med Centrum för integration och flerspråkighet (CIFS) och kontaktcenter skapats för att barn så snart som möjligt ska komma ut i förskola och skola.
5 Statistik utifrån kön analyseras för att se
om det är skillnad i anmälan, vård och behandlingsinsatser för pojkar och flickor.
Handläggare som möter barn och unga som närstående försöker att sätta sig in i barnens situation för att så långt som möjligt se till barnens bästa, att de blir lyssnade på och utifrån ålder och mognad får bidra med egna synpunkter och förslag.
Uppmärksamhet på strukturer som kan diskriminera
Under 2017 genomfördes en satsning på att på olika sätt utbilda och uppmuntra alla medarbetare på kultur- och fritidskontoret att uppmärksamma strukturer som kan skapa diskriminering och utanförskap. I samband med detta har medarbetarna fått kunskap om exempelvis hur man kan
arbeta med barn med funktionsnedsättning, vad det innebär att jobba med HBTQ- frågor (homosexuella, bisexuella, trans- personer och personer med queera uttryck och identiteter) och hur kön och utseende påverkar självbilden och fördomar om andra.
Tillgänglighet på biblioteken
På biblioteken finns många typer av medier som möjliggör för alla barn att tillägna sig bokupplevelser; ljudböcker av olika slag, böcker med tecken och taktila böcker. Det finns så kallade "äppelhyllor"
för barn och vuxna med funktionsnedsätt- ning vilket underlättar för dem att hitta anpassade böcker och medier.
3.2 Principen om barnets bästa i främsta rummet
Artikel 3 i barnkonventionen anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Att barnens bästa ska ligga i förgrunden vid beslut och insatser är en grundpelare i barnkonventionen och praktiskt handlar det om att prövningar om vad som är bäst för barn i olika situationer ska vara vägledande.
Elevhälsan
I Sollentuna kommun är elevers hälsa allas angelägenhet och allas ansvar. Varje elev ska bli bemött med respekt, vara trygg och trivas i skolan. Uppgiften är att främja lärande och undanröja hinder för elevers lust och möjlighet att lära och utvecklas.
Ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola är en förutsättning.
Skolorna har elevhälsoteam som består av rektor samt medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska insatser.
Elevhälsan har fokus på det som fungerar för eleven och genom det stärker och skapar positiva utvecklingsområden.
BUS-samarbetet
Kommunerna i Stockholms län och landstinget har en gemensam överens- kommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS). Syftet med
överenskommelsen är att utveckla och förbättra samverkansstrukturerna mellan förskolan, grundskolan, grundsärskolan, gymnasiet, gymnasiesärskolan, habili- teringen, barn- och ungdomspsykiatrin och barnmedicin. Detta så att barnet ska få rätt stöd för att kunna utveckla sig utifrån sina individuella förutsättningar.
Gärdesskolan och två anställda ungdomar har, i samverkan med socialkontoret och med stöd från ett kommunikationsföretag, utvecklat en lärarhandledning som ger kunskap om socialtjänsten. Lektions- materialet har provats av SO-lärarna i skolan och insatsen var en av de nomi- nerade till kommunens utvecklingspris.
Effektiv samordning för trygghet Samarbete enligt modellen Effektiv samordning för trygghet (EST) har inletts i Sollentuna kring två kommundelar och leds av kommunledningskontoret. Syftet
6 och målet med EST är att effektivisera det
kunskapsbaserade trygghetsskapande arbe- tet som polis, kommun, kommunala bostadsbolag och andra aktörer utför.
Samverkan sker på ett strukturerat sätt, med informationsinsamling och analys av lägesbilder och uppföljning av prioriterade och genomförda insatser. Målet är minska och förebygga otrygghet genom tidiga insatser när problem uppstår eller är på väg att kunna hända.
Elevernas bästa i fokus på Rudbeck På Rudbeckskolan finns ett lärcentrum, som ett led i att alltid ha elevernas bästa i främsta rummet. Dit kan elever vända sig som av olika skäl behöver någon form av extra insats för att klara utbildningen.
Rudbecks elevhälsoteam är väl utbyggt och samverkar med bland annat de sociala myndigheterna för att stötta elever som även utanför sin skoltid behöver det.
Eleverna har skyddsombud som deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att skolan ska få elevperspektivet på såväl de fysiska lokalerna som på den psykosociala arbetsmiljön.
För unga som befinner sig i eller riskerar att hamna i utanförskap, finns uppsökande verksamhet och särskilda insatser som syftar till att få fler unga att påbörja och slutföra gymnasiestudier.
Familjeperspektivet viktigt inom LSS-verksamheten
År 2011 infördes bestämmelser om barnets bästa i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Barnkonven- tionen ligger till grund för arbetet med barn inom vård- och omsorgskontoret och utgångspunkten är Barnombudsmannens skrivelser på området. Stora förändringar har skett över tid då fokus på barnens rättigheter blivit allt tydligare. Handisam och Socialstyrelsen har fokuserat mycket på barn och deras rättigheter under de senaste åren, vilket har gjort det till en alltmer aktuell fråga.
Barns behov i social barn- och ungdomsvård
Inom socialnämndens verksamheter finns en lång rad metoder och projekt som syftar till att säkerställa att barns bästa beaktas, även när barn beaktas som närstående, exempelvis:
• En barnenkät har utvecklats och resul- tat visar att de barn som svarat har känt sig delaktiga i de utredningar som rör dem.
• ”Skolfam”, en metod för att ge familje- hemsplacerade barn den bästa möjlig- heten att få stöd och hjälp i skolarbetet.
• Samverkan med BRIS gällande ensam- kommande barn som mår psykiskt dåligt, med samtalsgrupper och sam- talsstöd.
• För ekonomiskt bistånd ska alltid en bedömning göras om hur beslutet påverkar barnet. Bistånd kan beviljas till fritidsaktiviteter och i familjer med långvarigt biståndsbehov beviljas en sommaraktivitet under sommarlovet.
• Vid behov av placering på tillfälliga boenden tas hänsyn till barnens situation för att underlätta att barnen ska kunna upprätthålla sin vardag.
• I arbetet med missbruk och psykisk ohälsa uppmärksammas klienter som är föräldrar till minderåriga barn.
Samverkan sker kring familjer för att ge familjerna, inklusive barnen, det bästa samordnade stödet.
Barnchecklista inom kultur- och fritidsverksamheten
Kultur- och fritidskontoret har påbörjat ett arbete med att använda sig av barn- checklistor som kopplas till de besluts- ärenden som rör barn inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde. Detta arbete ska förbättras ytterligare under 2018 med tydligare rutiner för checklistor i ärendeberedningen.
7 Barnkonventionen i fritidsgårds-
verksamheten
Ungdomens hus Arena Satelliten har valt att säkerställa barnperspektivet på ett konkret vis genom att bygga sin interna handlingsplan utifrån olika artiklar i barnkonventionen. På detta sätt har ett tyd- ligt ramverk skapats för hur verksamheten ska bedrivas.
På Northside fritidsgård bedrivs verksam- het för barn och ungdomar 10-17 år gamla.
Northside ska vara en arena där barn och ungdomar kan utvecklas och få möjlighet att prova på olika typer av verksamhet och kultur oavsett social bakgrund.
På fritidsgården finns barnkonventionen uppsatt i lokalerna som en påminnelse, både för personal och besökande barn, ungdomar och vuxna om barns rättigheter.
Barnperspektivet i den fysiska miljön Plan- och bygglagen (PBL) bygger på prin- cipen om medborgarinflytande och männi- skors delaktighet i samhällsplaneringen. I samband med kommunens planarbete bedöms konsekvenserna av det som planeras, bland annat med fokus på barnens perspektiv. Det kan exempelvis handla om trafiksäkerhetsfrågor, trygg- hetsaspekter och tillgången till rekreations- ytor.
Under 2017 har arbetet med en reviderad översiktsplan pågått, där till exempel frågan om tillgänglighet till förskola och skola, lekplatser och natur samt barns trygghet är viktiga inslag.
Bygglovsverksamheten bevakar att bygg- aktörer som bygger skolor och förskolor följer samhällets krav enligt PBL och andra förordningar. Kontoret har prioriterat uppföljning av OVK-besiktningar (obliga- torisk ventilationskontroll) i förskolor och uppföljning av OVK för fastighetsägare av skolor och förskolor fortsätter 2018.
Giftfri förskola
En av planens handlingsplaner till kom- munens kemikalieplan, ”Giftfri förskola”, fokuserar helt på barn. Förebyggande till- syn har genomförts i verksamheter där barn kan utsättas för skadliga kemikalier och arbetet med att utifrån planen få gift- fria och kemikaliesmarta förskolor pågår.
Varje förskola har en handlingsplan som följs upp årligen.
Säkra barn i trafiken
I projektet ”Säkra skolvägar” har trafik- och fastighetskontoret ett nära och långsiktigt samarbete med ett antal skolor för ändrade resvanor, och där man gemensamt förbättrar trafikmiljön runt skolorna. Förutom anpassningar av de fysiska förutsättningarna ses samarbetet med skolan, föräldrarna och eleverna som viktigt för ett lyckat resultat.
Det långsiktiga projektet ”Trygg i trafiken”
tar ett samlat grepp om bostadsområden för att förbättra trafikmiljön. Arbetet har fokus på gående och cyklister, och gynnar barn i mycket stor utsträckning. Områden runt skolor prioriteras. I arbetet med cykel- planen och belysningsåtgärder prioriteras också områden runt skolor.
3.3 Principen om barnets rätt till liv och utveckling
Artikel 6 i barnkonventionen markerar särskilt varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling.
Samarbete och helhetssyn kring barns rättigheter är här en central aspekt i det praktiska arbetet.
Övergångar i undervisning och lärande
Under läsåret 2017/2018 pågår ett projekt som involverar förskola, förskoleklass,
fritidshem och grundskolans lågstadium kallat "Övergångar i undervisning och lärande". Syftet är att påverka kunskaps- utvecklingen i de yngre åldrarna i en mer positiv riktning. Projektet fokuserar särskilt
8 på övergångarna mellan de olika verk-
samhetsformerna inom områdena exempel- vis läsa-skriva och matematik.
Saga Sollentuna
Sollentuna kommun har en webbsida som heter sagasollentuna.se, där SAGA står för
”SAmverkan och Gemensamt Ansvar för barn och unga”. På denna webbsida ges information om och vägledning till de aktörer inom kommunen som arbetar med psykisk ohälsa bland barn. Information som riktar sig även direkt till barn och unga utvecklas på webbsidan.
För att tidigt upptäcka och synliggöra barn som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa finns SAGA-team inom kommunen.
Dessa är tvärprofessionella samverkans- team från socialtjänsten, förskolan, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barna- vårdscentralen.
Fysisk aktivitet i skolan
Skolsköterskorna i Sollentuna kan skriva ut rörelse och motion på recept till elever.
Företeelsen heter ”Fysisk aktivitet på recept” (FaR) och erbjuds elever som har ohälsa eller risk för ohälsa och som behöver motiveras och uppmuntras till en ökad fysisk aktivitet. Receptet kan bestå av promenader, att cykla till skolan eller att delta i gruppträning.
Några högstadieskolor i Sollentuna har infört olika fysiska och pulshöjande aktivi- teter (SPARK). I en utvärdering uttrycker eleverna att de mår bättre och har lättare att koncentrera sig på lektionerna efter passen.
Vissa av skolorna har också infört korta koordinationsövningar som bryter lektioner och gör att eleverna blir mer fokuserade.
Stöd till nyanlända barn och elever Centrum för Integration och Flerspråkighet Sollentuna (CIFS) är en enhet som ansva- rar för centralt mottagande av nyanlända elever från förskoleålder upp till årskurs 9 samt inskrivning av elever i gymnasie- ålder. CIFS organiserar även modersmåls-
undervisning och studiehandledning i kom- munala och fristående skolor i Sollentuna.
I CIFS uppdrag ingår även att stötta perso- nal på mottagande skolor som arbetar med nyanlända elever. Syftet med en central mottagning är att få ett likvärdigt mot- tagande i Sollentuna kommuns förskolor och skolor.
Även Rudbecks gymnasium har moders- målsundervisning och vid Rudbeck finns också programmet ”Språkintroduktion”.
Målet med studierna på ”Språkintroduk- tion” är att få kunskaper för att kunna gå vidare till gymnasiet, folkhögskola, Kom- vux eller arbete.
Förebygga social ohälsa
Det förebyggande arbetet riktat mot barn och unga följs upp i den politiska lednings- gruppen för förebyggande frågor. Social- kontoret har ett samordnande uppdrag.
Kontorets förebyggande arbete har som mål att förebygga social ohälsa genom att arbeta med preventiva insatser inom områdena trygghet, alkohol, narkotika, doping och tobak. Förebyggande insatser sker för att motverka våld i nära relationer liksom insatser i utemiljöer där barn och unga befinner sig. Stöd till föräldrar ges via familjecentraler. Ungdomsmottag- ningen ger psykosocialt stöd till ungdomar.
Samordning och helhetssyn kring barn och vårdinsatser
Lagen föreskriver att socialtjänsten och sjukvården ska samordna sina resurser uti- från barnet och familjens bästa. För att samordna ett barns vårdinsatser deltar barnets socialsekreterare i och bjuder in till samordningsmöten.
Inom arbetet med våld i nära relationer sker samverkan med verksamheten för barn och unga för att barn som är placerade på skyddat boende ska kunna delta i skola och barnomsorg.
MiniMaria erbjuder riktade förstärkta insatser till barn och föräldrar med sär- skilda behov och till barn som löper högre
9 risk att drabbas av ohälsa. I samverkan
med förebyggande enheten inom social- kontoret deltar MiniMaria regelbundet på föräldramöten i grund- och gymnasie- skolor.
Inom Åkerbo, socialnämndens stödboende för personer i hemlöshet, arbetas det med barn indirekt genom föräldrastöd. Under 2017 har boendet haft en föräldragrupp där föräldrar kan delta tillsammans med sina barn i en skaparverkstad. Boendet upp- märksammar även om föräldrar brister i sitt ansvar över barnens rätt till skola och fritidsaktiviteter.
Meningsfull fritid
Kultur- och fritidskontoret tillhandahåller tillgängliga lokaler och fördelning av tider i lokalerna anpassas efter kommunens barn- och ungdomsföreningar. Föreningar kan söka ett aktivitetsbidrag för aktiva mellan 7 och 12 år. På kontoret finns också två idrottskonsulenter som stöttar barn- och ungdomsföreningar. Under en vecka i juli 2017 anordnades ”Summer Camp”, ett samarbete mellan kommunen och ett antal barn- och ungdomsföreningar där barn i åldern 9-15 år fick prova på olika aktivi- teter.
På kultur- och fritidskontoret finns från och med 2017 en samordnare för funk- tionshindersfrågor. Samordnaren har för- djupat samarbetet med vård- och omsorgs- kontoret för att förbättra möjligheterna för
barn och unga med LSS-insatser att delta i fritidsaktiviteter anordnade av kommunen.
Samordnaren stödjer även det lokala före- ningslivets initiativ till verksamhet för barn och unga inom målgruppen.
Det fanns för 2017 ett gemensamt åtagande i vård- och omsorgsnämndens respektive kultur- och fritidsnämndens verksamhets- planer att utöka fritidsverksamheten för personer med funktionsnedsättning.
Viktiga delar i samarbetet var infor- mationsutbyte kring målgruppens behov och kommunens erbjudanden.
Samverkan i planeringsprocesser Enligt PBL ska samverkan ske mellan berörda förvaltningar i plan- och exploa- teringsarbetet. Exempelvis kan barn- och utbildningskontoret eller kultur- och fritidskontoret ingå i projektgrupper som berör skol- eller fritidsområden. Denna lösning skapar ytterligare möjligheter för de verksamheter som är mer direkt riktade mot barn att vara delaktiga i planerings- processer som berör barn.
I planeringen av det nya bostadsområdet Väsjön har särskild vikt lagts vid barns rättigheter och behov. En social konse- kvensanalys, bland annat utifrån barn- perspektivet, har gjorts.
3.4 Principen om barnets rätt att få uttrycka sina åsikter
Centralt i arbete med barnperspektivet är olika former av strukturer för att inhämta barns åsikter.
Barnkonventionens artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.
Inflytande inom skolan och fritidsverksamheten
Det är viktigt att barn och elever får uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. Barn- och utbildningskontoret har arrangerat utbildningar för elevrådsrepre-
sentanter för att ge eleverna bättre förut- sättningar att delta i skolans systematiska arbetsmiljöarbete. Eleverna blir då skolans elevskyddsombud som deltar i det syste- matiska arbetsmiljöarbetet för att skolan ska få ett elevperspektiv på såväl de fysiska lokalerna som på den psykosociala arbetsmiljön.
10 Ett centralt elevråd med representation från
skolornas årskurs 6-9 har initierats.
Förvaltningsledningen på barn- och utbild- ningskontoret sammankallade under höst- terminen 2017 samtliga elevråd från årskurs 6-9 i de kommunala skolorna för att föra dialog om trygghet i skolan samt att utifrån #metoo tillsammans med ele- verna reflektera kring skolans ansvar.
Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimu- leras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Skol- plattformen är det verktyg där barn och vårdnadshavare kan följa dokumentationen kring vars och ens kunskapsutveckling.
På många av kommunens skolor tillämpas så kallade elevledda utvecklingssamtal.
Denna arbetsform har resulterat i att ele- verna fått bättre självkännedom, vårdnads- havaren större inblick i skolarbetet och sitt barns utveckling och läraren fler kvalita- tiva samtal med varje enskild elev.
Skolorna som använder arbetssättet menar att elevernas delaktighet och medverkan till att utforma individuella mål har ökat.
I läroplanen som styr gymnasieskolor är det tydligt att eleverna inte bara ska ha rätt att uttrycka sina åsikter, utan att de ska ha ett reellt inflytande på såväl under- visningen som skolan som helhet. Infly- tandet på undervisningen är ett av de lång- siktigt prioriterade områdena i Rudbecks arbetsplan och utvecklas inom varje ämnessektor. Inflytandet på skolan som helhet lyfts framförallt vid skolkonfe- renser, i det systematiska arbetsmiljö- arbetet och vid diskussioner mellan skolans ledning och elevernas elevkår.
På kommunens fritidsgårdar finns gårds- råd. I dessa ingår barn som regelbundet kommer till fritidsgården och de träffas ungefär en gång i veckan. Mötena utgör ett forum där barnen kan tycka till om verk- samheten och diskutera om något särskilt hänt i deras närmiljö.
Sollentunas ungdomsråd
Ungdomsrådet, för barn från årskurs sju till gymnasiet med representanter från skolor i alla kommundelar, möts i Arena Satelliten.
Genom ungdomsrådet får barn möjlighet att lyfta fram och tycka till om frågor som berör dem.
Sedan våren 2017 har kultur- och fritids- kontoret ansvar för det formella tjänste- mannastödet till kommunens ungdomsråd.
En medarbetare på kansliet har ansvar för att stötta ungdomarna i deras roll som representanter för kommunens barn och unga och säkerställa att ungdomsrådet får möjlighet att fungera som en remissinstans i kommunala ärenden, att samverkan med kommunens politiker sker kontinuerligt och att rådet arbetar med sina uppdrag kring representation och utveckling av rådet.
Enkät för inflytande i ungdomsverksamheten
Arena Satelliten och fritidsgården North- side deltar i ett nationellt nätverk för fritidsgårdar, Kvalitet och kompetens i samverkan (KEKS). Inom ramen för KEKS genomförs årligen en enkät där de barn som besöker Arena Satelliten får svara på frågor om till exempel delak- tighet, bemötande och trygghet. Resultaten från enkäten och den nyckeltalssamman- ställning som KEKS tar fram varje år är ett effektivt sätt för Arena Satelliten och Northside att få kontinuerlig återkoppling från barnen om hur de uppfattar verk- samheten och säkerställa hur verksamheten arbetar med delaktighet och inflytande.
Barns röst i utredningar
Inom LSS-arbetet är barnperspektivet en viktig del. Varje gång en handläggare på vård- och omsorgskontoret ska ta ett beslut som påverkar barn ingår att träffa barnen för att få en tydligare bild av deras perspektiv. Detta moment utgör en viktig del i bedömningen av vilka insatser som är lämpliga. Praxis är vidare att träffa båda föräldrarna inför ett beslut, och att inhämta
11 kunskap från förskola och skola. Inom
socialtjänsten finns olika former av strukturer för att inhämta barns åsikter och rätt att vara delaktiga i det som rör barnet.
Inom överförmyndarnämndens verksamhet har unga som fyllt 16 år men inte 18 år rätt att få säga sin åsikt när deras förmyndare ska vidta åtgärder som rör den underåriges tillgångar. När det gäller ensamkommande barn får denne säga sin åsikt vid val av god man. Vid ett klagomål mot god man får barnet säga sitt om denne fyllt 16 år. Detta ingår i nämndens beslutsunderlag i ett ärende.
”Unga röster i soc” är ett ungdomsråd för unga som är eller har varit placerade på familjehem eller behandlingshem. En
viktig funktion är att politiker och tjänste- män ska kunna använda ungdomsrådet som motpart i samtal kring barnens för- hållanden.
Inom ramen för ett Vinnova-projekt har informationen på kommunens hemsida anpassats till barn och unga. En e-tjänst har utvecklats för kontakt med socialtjänsten via sociala medier.
Pilotprojekt för elevrådsinflytande I ett pilotprojekt på Helenelundsskolan och två andra skolor har ett samarbete mellan trafik- och fastighetskontoret och skolornas elevråd genomförts kring åtgärder för skolans utemiljö. Samarbetet har gett mycket goda resultat.
Sollentuna kommun
Kommunledningskontoret mars 2018
