Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde En undersökning av 8 vattendragslokaler

(1)

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2018

En undersökning av 8 vattendragslokaler

(2)

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2018 - En undersökning av 8 vattendragslokaler

Rapportdatum: 2018-12-13

Version: 1.0 Projektnummer: 3292

Uppdragsgivare: Göta älvs vattenvårdsförbund Utförare: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB

Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke

Tel +46 31-338 35 40 | www.medinsab.se | Org nr 556389-2545 Författare: Iréne Sundberg och Amelie Jarlman

Omslagsbilden: Den näringskrävande kiselalgen Rhoicosphenia abbreviata

Allt bildmaterial i rapporten omfattas av © Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges

(3)

Sammanfattning

I Göta älvs avrinningsområde undersöktes år 2018 kiselalger på åtta lokaler.

Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden nä- ringskrävande (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

IPS-indexet visade klass 2, god status på två lokaler – SL1 Slumpån och S15 Mellbyån. Slumpån hamnade dock relativt nära gränsen mot klass 3, måttlig status och Mellbyån i den sämre delen av klassintervallet för god status.

Måttlig status konstaterades i G1 Grönån, L9 Lärjeån, Lerån, Mörlandaån, MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken och MP10 Mölndalsån. Mör- landaån befann sig i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet.

Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

Förutom SL1 Slumpån bedömdes alla lokaler 2018 ha alkaliska (årsmedelvär- det för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5- 7,3) förhållanden.

I SL1 Slumpån visade ACID måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller ett pH-minimum under 6,4 Missbildningar på kiselalgsskalen kan indikera en möjlig påverkan av något miljögift, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening.

Om andelen missbildade kiselalgsskal är mindre än 1 % finns inga belägg för

påverkan av något miljögift och detta noteraded i SL1 Slumpån, Lerån och

Mörlandaån i undersökningen 2018. I G1 Grönån, L9 Lärjeån och S15 Mellbyån

var andelen 1 % eller strax över, vilket kan tyda på en svag påverkan och i MP8

Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken samt MP10 Mölndalsån var andelen

något högre (2,2 resp. 2,7 %), vilket kan tyda på en måttlig påverkan.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Metodik ... 6

Provtagning ... 6

Analys ... 6

Utvärdering ...8

IPS och statusklassning ...8

ACID och surhetsklassning ... 9

Missbildade kiselalgsskal ... 10

Arter och diversitet ... 11

Resultat och diskussion ... 12

IPS och statusklassning ... 12

ACID och surhetsklassning ... 13

Jämförelser med tidigare undersökningar ... 14

Missbildade kiselalgsskal ... 15

Arter och diversitet ... 16

Referenser ... 17

Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger ... 19

Bilaga 2. Artlistor ... 28

Bilaga 3. Missbildade kiselalgsskal ... 37

Bilaga 4. Lokalbeskrivningar ...38

(5)

Inledning

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund att utföra kiselalgsanalyser på åtta vattendragslokaler år 2018. Undersökningen är ett led

recipientkontrollen för Göta älvs avrinningsområde. Syftet är att resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet samt vara underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning” och ” Ett rikt växt- och djurliv”.

Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k.

påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter).

Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra ökar och nya tillkommer.

Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att ett tillfälligt punktutsläpp kan spåras kort efter det skett, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar

förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar.

Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vatten- drag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (nä- ringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.).

Det är viktigt att kiselalgsana- lysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkun- skaper samt använder anvi- sad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger näm- ligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007).

Slumpån, Lärjeån och Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken i Göta älvs avrinningsområde 2018.

(6)

Metodik

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025 (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 9001 certifierat av RISE (certifieringsnummer 4609 M). Medins är också miljöcertifierat av RISE enligt ISO 14001 (certifierings-nummer 4609 M).

Provtagning

Kiselalgsprovtagningen utfördes på åtta lokaler (Tabell 1, Figur 2) den 14–20 augusti 2018 av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2014a) och Handledning för miljöövervakning, undersök- ningstyp ” Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys”

(Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns i Bilaga 4.

Observera att vissa lokalers koordinater inte är riktigt samma som anges i kontrollprogrammet.

Analys

Kiselalgsanalys i ljusmikroskop (Figur 1) utfördes av Ame- lie Jarlman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ” Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och Vattenmyndig- heten 2016). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga 2. På alla lokaler beräknades även andelen missbildade skal. Vidare gjordes en dokumentation och beskrivning av förekommande skador. Resultaten och vilka missbildningstyper som no- terades finns i Bilaga 3.

Kiselalgsprovtagning Metoden innebär i korthet att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på botten- substrat, vegetation, vatten- djup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol.

Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter.

Figur 1. Prover för kiselalgsanalys prepareras kemiskt och kvarvarande kiselalgsskal fixeras på objektsglas

till permanenta preparat, som sedan kan analyseras i ljusmikroskop i 1000 gångers förstorning. Mikrosko-

(7)

Figur 2. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Göta älvs avrinningsområde 2018 (utdrag från Lantmäteriets Sverigekarta).

SL1 Slumpån

G1 Grönån

L9 Lärjeån

S15 Mellbyån

Lerån

Mörlandaån

MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken MP10 Mölndalsån

Grönån och Mellbyån i Göta älvs avrinningsområde 2018.

(8)

Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Göta älvs avrinningsområde 2018.

Utvärdering

Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007)

IPS och statusklassning

Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträk- ningen av kiselalgsindex gjordes med indexvärden enligt den senaste versionen av ”Kiselalger i svenska sötvatten”

(http://miljodata.slu.se/mvm/DataContents/Omnidia) och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 2.

IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Ce- magref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av närings- ämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vatten- drag eller i en sjö.

Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av

%PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns.

%PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998).

Nr Vattendrag Datum Substrat

x y

Göta älv

SL1 Slumpån Åsbräcka Lilla Edet 2018-08-14 6458205 1286560 växt

G1 Grönån Bruket Ale 2018-08-14 6433500 1283925 växt

L9 Lärjeån bro G:a väg 45

(Lärjeholm) Göteborg 2018-08-20 6410485 1274255 sten Säveån

S15 Mellbyån inlopp Anten

(Gräfsnäs) Alingsås 2018-08-14 6444848 1305053 växt

Lerån utlopp Säveån Lerum 2018-08-20 6410880 1290358 sten

Mörlandaån utlopp Mellbyån Alingsås 2018-0814 6447440 1307300 sten Mölndalsån

MP8 Sammanflöde

Balltorp/Kålleredsbäcken Åby Mölndal 2018-08-20 6397800 1274000 sten MP10 Mölndalsån Nya Ullevi Göteborg 2018-08-20 6404075 1272630 sten

Koordinater

(rt90 2,5 gon v)

Kommun Lokal

Kiselalgsindexet IPS bygger

på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961):

∑AjSjVj/ ∑AjVj

där Aj är den relativa abundan-

sen i procent av taxon j, Sj är

föroreningskänsligheten hos

taxon j (1-5, där ett högt värde

visar en hög föroreningskäns-

lighet) och Vj är indikatorvärdet

hos taxon j (1-3, där ett högt

värde betyder att ett taxon end-

ast tål begränsade ekologiska

variationer, dvs. är en stark

indikator). Resultat erhållna

enligt formeln ovan räknas om

till skalan 1-20 (enligt 4,75 *

ursprungligt indexvärde – 3,75),

där 20 är värdet för bästa vat-

tenkvalitet.

(9)

Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde).

TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI- versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, ef- tersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.

En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrar-na hamnar i en annan statusklass.

ACID och surhetsklassning

För att visa vilken pH-regim ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med pH under 7.

Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3.

Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia, EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i pro- vet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994):

• acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5

• acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7

• circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7

• alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7

• alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7

Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI

Referensvärde 19,6

1 Hög  17,5  0,89 < 10 < 40

2 God  14,5 och < 17,5  0,74 och < 0,89 < 10 40-80 3 Måttlig  11 och < 14,5  0,56 och < 0,74 < 20 40-80 4 Otillfredsställande  8 och < 11  0,41 och < 0,56 20-40 > 80

5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80

ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5]+

[log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5]

En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent, respek- tive med 10 när den anges i promille

Mindre revideringar av in-

dexvärden för olika kise-

lalgsarter görs varje år av

SLU, Jarlman Konsult AB

och Medins Havs- och Vat-

tenkonsulter AB, men år

2015 genomfördes en mer

omfattande sådan. Omräk-

ningar av tidigare index har

utförts.

(10)

Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kisel- algssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter (dvs. de som i huvudsak förekommer vid respektive enbart vid pH > 7), eftersom indexet främst är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med pH lägre än 7.

Tabell 3. Bedömning av surhet i vatten med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhets- klasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH. (Färg- markeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, kap.

4.2.2, sid 66.)

Missbildade kiselalgsskal

I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deformerade) kiselalgsskal på alla lokaler, enligt Havs- och Vattenmyndigheten 2016. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades lokal för lokal i denna undersökning finns i Bilaga 3.

En missbildningsfrekvens över 1 % indikerar en möjlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening. En preliminär indelning av miss- bildningsfrekvens och påverkansgrad finns i Tabell 4.

Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. De delas in i två olika typer och i två de- formationsgrader (Figur 3, Tabell 5) Det finns emeller- tid för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna.

Motsvarar medel-pH Motsvarar pH-minimum

(medelvärde av 12 mån.

före provtagning)

(12 mån. före provtagning)

Alkaliskt

≥ 7,5 ≥ 7,3 -

Nära neutralt

5,8-7,5 6,5-7,3 -

Måttligt surt

4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4

Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6

Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8

Surhetsklasser Surhetsindex ACID

Missbildningar på kiselalger Erfarenheter från tidigare undersökningar (t.ex. Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpnings- medel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. En preliminär metod för missbildningar på kiselalgsskal som miljögiftsindi- kator finns i den senaste undersökningstypen (Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys, Havs- och Vatten- myndigheten 2016).

(11)

Tabell 4. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (Havs- och Vattenmyndigheten 2016) och påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och Vatten- konsulter AB, Mölnlycke).

Tabell 5. Indelning av olika missbildningstyper samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (Havs- och Vattenmyndigheten 2016).

Arter och diversitet

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 20 räknade arter; diver- sitet < 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen.

Figur 3. De två första bilderna visar exempel på onormal form på kiselalgerna Achnant-

hidium exiguum och Gomphonema parvulum från undersökningen i Göta älvs avrinningsom-

råde 2018. Bilderna till höger visar samma arter med normal form.

Preliminär klassning av missbildningsfrekvens Preliminär påverkansgrad

<1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig

1-2 % låg svag

2-4 % måttlig måttlig

4-8 % hög stark

> 8 % mycket hög mycket stark

Missbildningskategorier

onormal form - svag missbildning onormalt mönster – svag missbildning onormal form – stark missbildning onormalt mönster – stark missbildning

Onormal form: Onormalt mönster:

asymmetri avvikande striering

böjning avvikande raf

inbuktning övriga avvikelser i mönster

utbuktning

övriga avvikelser i form

(12)

Resultat och diskussion

Vid provtagningstillfällena var vattennivån låg eller medelhög. Beräknade in- dexvärden och resultaten av missbildningsanalyserna finns i detta kapitel pre- senterade i tabeller och/eller figurer. I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal var för sig och i Bilaga 3 finns en tabell över de missbildningar som noterades i undersökningen 2018. Resultaten har jämförts med tidigare år och eftersom vissa arters känslighetsvärden har ändrats har indexvärdena räknats om. Om- räkningen innebar ingen eller endast en liten skillnad för de flesta index, utom för stödparametern TDI (mängd näringskrävande arter) som i många fall höjts.

IPS och statusklassning

Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar orga- nisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselal- ger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen, fram- för allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns.

SL1 Slumpån och S15 Mellbyån hamnade i klass 2, god status (Tabell 6). IPS- indexet i Slumpån ligger dock relativt nära gränsen mot klass 3, måttlig status och indexet i Mellbyån befinner sig i den nedre (sämre) delen av klassinterval- let (Figur 4). Övriga lokaler (G1 Grönån, L9 Lärjeån, Lerån, Mörlandaån, MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken och MP10 Mölndalsån) hade IPS- index som motsvarar klass 3, måttlig status (Tabell 6). I den övre, bättre de- len av klassintervallet ligger Mölndalsån, medan Mörlandaån hamnar i den sämre delen (Figur 4).

Figur 4. Kiselalgsindexet IPS och statusklassning enligt Naturvårdsverket 2007 i vattendrag i Göta älvs avrinningsområde 2018. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde.

(Otillfreds. = Otillfredsställande).

5 10 15

20 ög

God

Måttlig

Otillfreds.

lig IPS (1-20)

(13)

Tabell 6. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Göta älvs avrinningsområde 2018.

ACID och surhetsklassning

Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med pH under 7. Vid höga pH ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre pH (Andrén & Jarlman 2008). Alla lokaler, utom SL1 Slumpån hade antingen alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden (Figur 5), vilket visar att inga surhetsproblem föreligger. Surhetsindexet ACID hamnade i måttligt sura förhållanden i SL1 Slumpån, vilket tyder på att årsmedelvärde för pH är mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit under 6,4.

Figur 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vatten- drag i Göta älvs avrinningsområde 2018.

Nr Vattendrag Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass

Status

Göta älv

SL1 Slumpån 60 4,54 15,0 2 57,3 2-3 9,1 1-2 2 God

G1 Grönån 47 3,56 13,3 3 74,8 2-3 16,9 3 3 Måttlig

L9 Lärjeån 70 5,00 12,9 3 81,1 4-5 23,2 4 3 Måttlig

Säveån

S15 Mellbyån 63 3,32 15,5 2 60,8 2-3 2,6 1-2 2 God

Lerån 47 4,03 12,8 3 75,3 2-3 14,1 3 3 Måttlig

Mörlandaån 64 3,74 11,7 3 72,8 2-3 8,6 1-2 3 Måttlig

Mölndalsån

MP8 Sammanflöde

Balltorp/Kålleredsbäcken 45 3,49 12,3 3 78,5 2-3 11,1 3 3 Måttlig

MP10 Mölndalsån 35 2,84 13,9 3 81,5 4-5 7,4 1-2 3 Måttlig

2018

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0

ACID

Mycket surt Alkaliskt

Nära neutralt Måttligt surt Surt

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0

Mycket surt Alkaliskt ra ne tralt Måttligtsurt

Surt

(14)

Jämförelser med tidigare undersökningar

Här presenteras en jämförelse med främst undersökningarna 2014 och 2016 (Sundberg 2014 och 2017). Lärjeån och Mellbyån har även undersökts tidigare i regi av Länsstyrelsen i Västra Götaland (Sundberg & Jarlman 2009, Sundberg

& Meissner 2011 och 2013) och dessa resultat finns med i Bilaga 1. Även Slumpån har undersökts tidigare än 2014 (Sundberg & Meissner 2011 och 2012), men då cirka 2 km nedströms den nuvarande lokalen. Dessa resultat finns presenterade i årsrapporterna 2014 och 2016, men inte i föreliggande rapport.

De flesta punkterna uppvisade samma eller ett liknande resultat som vid tidi- gare undersökningar både vad gäller näringsämnen/organisk förorening och surhet (Figur 6, Bilaga 1). Alla treårsmedelvärden av surhetsindexet ACID lig- ger i antingen nära neutralt eller alkaliskt och kommenteras därför inte vidare (Bilaga 1).

SL1 Slumpån visade måttlig status 2014 och 2016, men hamnade i god status 2018. IPS-indexet har dock hela tiden leget i närheten av gränsen mellan dessa båda klasser, vilket treårsmedelvärdet visar (Figur 6).

G1 Grönån visade ett något bättre resultat 2018 än 2014 och 2016 (Figur 6) då IPS-indexet låg i gränslandet måttlig/otillfredsställande status och andelen arter som indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening var betyd- ligt större.

L9 Lärjeån har visat samma resultat varje år, dvs. måttlig status (Bilaga 1) S15 Mellbyån visade ett bättre resultat 2016 och 2018 (god status) än 2010, 2012 och 2014 (måttlig status; Bilaga 1). Treårsmedelvärdet av IPS hamnar i god status, men det ligger i den nedre, sämre delen av klassintervallet (Figur 6).

Lerån har visat måttlig status hela tiden, men IPS-indexet var något högre 2014 och hamnade då mycket nära gränsen mot god status (Bilaga 1).

Mörlandaån har legat lågt i klass 3, måttlig status varje år och befinner sig i riskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställande status (Figur 6).

MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken har uppvisat ett varierat resultat och låg mycket nära gränsen mot otillfredsställande status 2014, men hamnade i god status (dock nära måttlig status) 2016 och väl inom gränsen för måttlig status 2018. Det är möjligt att resultatet 2016 inte är helt representativt, ef- tersom kiselalgssamhället då indikerade någon form av störning (mycket få räknade arter och mycket låg diversitet; (Bilaga 1).

MP10 Mölndalsån har visat samma resultat de tre åren som lokalen under-

sökts, dvs. måttlig status.

(15)

Figur 6. Kiselalgsindexet IPS år 2018 jämfört med treårsmedelvärden för lokalerna i Göta älvs avrin- ningsområde. Linjerna representerar gränserna mellan statusklasserna, Otillf. = Otillfredsställande.

Missbildade kiselalgsskal

Missbildningar på kiselalgsskalen kan indikera en möjlig påverkan av något miljögift, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande förorening. Resulta- ten och vilka missbildningstyper som noterades lokal för lokal i denna under- sökning finns i Bilaga 3.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 0 % eller mindre än 1 % i SL1 Slumpån, Lerån och Mörlandaån 2018, vilket innebär att det inte finns några belägg för påverkan av något miljögift. I Lerån indikerade dock andelarna 2014 och 2016 på en svag respektive måttlig påverkan 2014 och 2016 och Mörlandaån hade en svagt förhöjd andel 2014 (Tabell 7).

I G1 Grönån, L9 Lärjeån och S15 Mellbyån har andelen tidigare varit mindre än 1 %, men 2018 hamnade de i svag påverkan. Missbildningsfrekvensen ligger dock mycket nära gränsen mot ingen/obetydlig påverkan (Tabell 7, Bilaga 1).

Högst andel missbildningar noterades i MP8 Sammanflöde Ball-

torp/Kålleredsbäcken och MP10 Mölndalsån (Tabell 7), vilket kan tyda på en måttlig påverkan. Även 2014 och 2016 var andelen förhöjd på båda lokalerna, vilket indikerar att det bör finnas någon form av miljögiftspåverkan. I MP10 Mölndalsån var missbildningsfrekvensen särskilt hög 2014 och antydde en stark påverkan (Tabell 7).

5 10 15 20

IPS (1-20) Statusklassning näringsämnen/organisk förorening

2018 medelvärde 2014/16/18

Hög od

Måttlig

Otillf.

lig

(16)

Tabell 7. Andelen missbildningar på kiselalgsskal samt preliminär påverkansgrad på de under- sökta lokalerna i Göta älvs avrinningsområde 2018 samt missbildningsfrekvens från undersök- ningarna 2014 och 2016.

Arter och diversitet

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 20 resp.< 1,5) kan det bero på någon form av störning. Ingen av lokalerna hade lågt antal räknade arter eller låg diversitet 2018 (Tabell 6). I L9 Lärjeån, S15 Mellbyån och Mör- landaån var antalet räknade arter högt (> 60). Diversiteten var hög (> 4,5) i SL1 Slumpån och L9 Lärjeån.

Samtliga lokaler i undersökningen var mer eller mindre näringsrika, varför arter som trivs i näringsfattiga vatten var fåtaliga. På alla lokaler fanns den näringskrävande breda formen (group III) av artgruppen Achnanthidium mi- nutissimum och till andra typiska arter för näringsrika vatten hör Amphora pediculus, Cocconeis placentula, Gomphonema angustatum (Figur 7), Na- vicula cryptocephala, Navicula germainii (Figur 7), Navicula lanceolata, Nitz- schia dissipata (Figur 7), Rhoicosphenia abbreviata (framsidans foto) och Ta- bularia fasciculata.

Figur 7. De näringskrävande kiselalgerna Gomphonema angustatum, Navicula germainii och Nitzschia dissipata.

Nr. Vatten, lokal 2014 2016

SL1 Slumpån 0,2 0,5 0,5 ingen/obetydlig

G1 Grönån 0,5 0,0 1,0 svag

L9 Lärjeån 0,2 0,7 1,0 svag

S15 Mellbyån 0,2 0,7 1,2 svag

Lerån 1,9 2,4 0,2 ingen/obetydlig

Mörlandaån 1,4 0,2 0,2 ingen/obetydlig

MP8 Sammanflöde

Balltorp/Kålleredsbäcken 1,4 2,7 2,2 måttlig

MP10 Mölndalsån 5,0 2,8 2,7 måttlig

Missbildningsfrekvens (%) &

preliminär påverkansgrad 2018

Missbildnings-

frekvens (%)

(17)

Referenser

Andrén, C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: 237-253.

Cemagref. 1982. Etude des méthodes biologiques d´appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-Méditeranée- Corse: 218 p.

Eriksson, M. & Jarlman, A. 2011. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 - statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rap- port 2011:5.

Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. 2009. Diatom tera- tological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, 1-35.

Havs- och vattenmyndigheten 2016. Handledning för miljöövervakning: Pro- gramområde Sötvatten, Undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” Version 3:2, 2016-01-20.

(https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--

lagar/vagledningar/ovriga-vagledningar/undersokningstyper-for- miljoovervakning.html)

Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. 2006. Linking organism groups – major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109-113.

Kahlert, M. & Andrén, C. 2005. Benthic diatoms as valuable indicators of acidi- ty. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: 635-639.

Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., 2007. Bakgrundsrapport för revidering- en 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt – kiselalger i vattendrag. Rap- port 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Lantbruksuniversi- tet.)

Kelly, M.G. 1998. Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in

rivers. Water Research 32: 236-242.

(18)

Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vatten- drag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitets- krav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--

lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och- foreskrifter-for-vattenforvaltning.html)

SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes.

SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality – Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes.

Sundberg, I. & Jarlman, A. 2009. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Väster- havets vattendistrikt 2008. Medins Biologi AB.

Sundberg, I. & Meissner, Y. 2011. Kiselalger i Västra Götalands län 2010. En under-sökning av 25 vattendragslokaler Medins Biologi AB.

Sundberg, I. & Meissner, Y. 2012. Kiselalger i Västra Götalands län 2011. En under-sökning av 22 vattendragslokaler. Medins Biologi AB.

Sundberg, I. & Meissner, Y. 2013. Kiselalger i Västra Götalands län 2012. En under-sökning av 21 vattendragslokaler Medins Biologi AB.van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. 1994. A coded checklist and ecological indica- tor values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Jour- nal of Aquatic Ecology 28(1): 117-133.

Sundberg, I. 2014. Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014. En undersök- ning av åtta lokaler. Medins Biologi AB.

Sundberg, I. 2017. Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2016. En undersök- ning av åtta lokaler. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.

van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. 1994. A coded checklist and ecologi- cal indi-cator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Nether- lands Journal of Aquatic Ecology 28(1): 117-133.

Zelinka, M. & Marwan, P. 1961. Zur Präzisierung der biologischen Klassifika-

tion der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174.

(19)

Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger

Förklaring till resultatsidor – kiselalger

Lokaluppgifter

I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län,

provtagningsdatum samt lägesangivelse. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från

Index och hjälpparametrar:

IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index

% PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms

Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening):

1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status

4. Otillfredsställande status 5. Dålig status

Statusklassning (surhet):

1. Alkaliskt

2. Nära neutralt

3. Måttligt surt

4. Surt

5. Mycket surt

(20)

SL1. Slumpån, Åsbräcka

Koordinater: 6458205 / 1286560 (RT90_25gonV)

Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 15 m Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Medeldjup provyta: 1 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg

Provtagn.: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Grumlighet: mycket grumligt

Prov taget från: växt Vattenfärg: färgat

Antal borstade stenar: - Vattentemperatur: 18,5 °C Analysmetodik: SS-EN 14407 Beskuggning: 0%

Artanalys: Amelie Jarlman

Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 418 IPS: 15,0 (klass 2)

Antal räknade taxa: 60 TDI: 57,3 (klass 2 - 3)

Diversitet: 4,54 % PT: 9,1 (klass 1 - 2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,5 ACID: 5,32

EK (IPS): 0,77 (klass 2)

Kommentar årets undersökning

Jämförelse med tidigare undersökningar

År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)

3 nära god status

2 Treårsmedelvärden

14/16/18 3 mycket nära god status

År ACID Statusklassning (surhet) År Andel missbildningar (%)

Treårsmedelvärde 14/16/18

Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 Måttligt surt

14,4 62,7

2016 5,98 Nära neutralt

Provplats: rakt nedanför det gulvita huset

I Slumpån vid Åsbräcka motsvarade IPS-indexet i klass 2, god status, men indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var måttligt stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) svagt förhöjd. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten.

Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller ett pH-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger i den övre (bättre) delen av klassintervallet.

Mindre än 1 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

Måttlig status

2 - 3

Måttlig status 1 - 2

3 71,3

57,3 9,1 God status

2018-08-14

3 2 - 3 15,1

GOD STATUS

MÅTTLIGT SURT

2014

2018 5,32

12,8 2 - 3

2018

Nära neutralt 14,1

15,0

2016 14,1 59,3 2 - 3 14,1

2018 2014 7,46

Måttlig status 3

0,2 2016 0,5

Nära neutralt

0,5

Lokalen undersöktes även 2014 och 2016 och indexen har räknats om beroende på att en del indexvärden ändrats sedan dess. IPS-indexet motsvarade måttlig status 2014 och 2016, men det låg båda åren nära gränsen mot god status. 2018 var IPS något högre och hamnade i god status, men relativt nära gränsen mot måttlig status. Treårsmedelvärdet 2014/16/18 ligger i måttlig status, men mycket nära gränsen mot god status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var måttligt stor 2014 och 2016, men något lägre 2018.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 2014 och 2016. Det förstnämnda året låg indexvärdet mycket nära gränsen mot alkaliskt, medan det 2016 låg nära gränsen mot måttligt surt. 2018 var indexvärdet något lägre och hamnade i måttligt sura förhållanden. Treårsmedelvärdet 2014/16/18 motsvarar nära neutrala förhållanden (årsmedel-pH 6,5-7,3).

Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % alla tre undersökningsåren (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.).

6,25

(21)

G1. Grönån, Bruket

Koordinater: 6433500 / 1283925 (RT90_25gonV)

Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 10 m Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Medeldjup provyta: 1 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg

Provtagn.: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Grumlighet: mycket grumligt

Antal borstade stenar: - Vattentemperatur: - °C Analysmetodik: SS-EN 14407 Beskuggning: 0%

Diversitet: 3,56 % PT: 16,9 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 1,0 ACID: 8,40

4 mycket nära måttlig status

3 nära otillfredsställande status

14/16/18 3

Treårsmedelvärde

14/16/18 mycket nära alkaliskt

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 Alkaliskt

11,8 72,6

Provplats: ca 30 m uppströms vägbro, strax nedströms dagvattenrör

Grönån hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) måttligt stor, vilket stämmer med klassningen måttlig status.

Kiselalgssamhället dominerades av de näringskrävande artgrupperna Achnanthidium minutissimum group III (breda former) och Cocconeis placentula , som tillsammans utgjorde ca 52 % av kiselalgssamhället. Även den

föroreningstoleranta arten Gomphonema parvulum var vanlig (11 %).

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga över 7,3.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,0 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.

Otillfredsställande status

2 - 3

Måttlig status 3

4 72,3

74,8 16,9 Måttlig status

2018-08-14

5 2 - 3 41,5

MÅTTLIG STATUS

ALKALISKT

2014

2018 8,40

31,1 2 - 3

2018

Nära neutralt 10,8

13,3

2016 11,3 70,6 2 - 3 34,9

2018 2014 6,65

Måttlig status 4

0,5 2016 0,0

Nära neutralt

1,0

Lokalen undersöktes även 2014 och 2016 och indexen har räknats om beroende på att en del indexvärden ändrats sedan dess. IPS-indexet visade otillfredsställande status 2014, men måttlig status 2016 och 2018. Medan indexvärdet låg mycket nära respektive nära gränsen mellan otillfredsställande och måttlig status 2014 och 2016, var indexvärdet något högre (bättre) 2018. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor 2014, stor 2016 respektive måttligt stor 2018. Treårsmedelvärdet 2014/16/18 hamnar i måttlig status, men i den sämre delen av klassintervallet.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden både 2014 och 2016, men alkaliska förhållanden 2018.

Treårsmedelvärdet motsvarar nära neutralt (årsmedel-pH 6,5-7,3), men det ligger mycket nära gränsen mot alkaliskt.

Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % 2014 och 2016 (ingen eller obetydlig påverkan), samt 1,0 % 2018 (på gränsen mellan svag och ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metallet eller någon liknande förorening).

7,46

(22)

L9. Lärjeån, Lärjeholm (bro G:a väg 45)

Koordinater: 6410485 / 1274255 (RT90_25gonV)

Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 5 m Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Medeldjup provyta: 0,4 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: medel Provtagn.: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Grumlighet: grumligt Prov taget från: sten Vattenfärg: klart

Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 16,2 °C Analysmetodik: SS-EN 14407 Beskuggning: <5%

Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden

År IPS TDI Klass %PT Klass ACID

14/16/18 3 4

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646

13,2 79,0 7,08 Nära neutralt

Klass Surhetsklass

Lokalen undersöktes även 2008, 2010, 2012 (Länsstyrelsen i Västra Götaland) samt 2014 och 2016 (Göta älvs vvf).

Indexen har för de tidigare åren räknats om, eftersom vissa arters indexvärden ändrats sedan dess. IPS-indexet har hela tiden visat måttlig status. Artsammansättningen har varit liknande alla år, med en dominans av näringskrävande kiselalger samt en stor andel föroreningstoleranta arter (%PT; mycket stor andel 2010).

Surhetsindexet ACID har varierat mellan nära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) och alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) förhållanden. Treårsmedelvärdet 2014/16/18 hamnar i nära neutralt, men i den övre delen av klassintervallet.

Andelen deformerade skal har beräknats sedan 2010 och var de flesta år mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan). År 2018 var den 1,0 %, dvs. på gränsen mot en svag påverkan.

2018-08-20

Lärjeån hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var stora, vilket stärker klassningen måttlig status. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Näringskrävande arter var vanligast, bl.a. artkomplexet Cocconeis placentula samt arterna Navicula cryptocephala, Cocconeis pediculus, Navicula lanceolata och Nitzschia dissipata.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5-7,3.

Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedel-pH över 7,3).

Provplats: ca 20 m uppströms stenbro

MÅTTLIG STATUS

NÄRA NEUTRALT

Måttlig status Statusklass

mycket nära alkaliskt

2 - 3 25,8

5 10 15 20

08 10 12 14 16 18

IPS (1-20) H

ö gG o d

Måttlig

Otillf.

Dålig Hög

God

0 2 4 6 8 10

08 10 12 14 16 18

ACID

Nära neutr.

Måttligt surt Alkaliskt

Surt Mycket surt

(23)

S15. Mellbyån, inlopp Anten (Gräfsnäs)

Koordinater: 6444848 / 1305053 (RT90_25gonV)

Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 10 m Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Medeldjup provyta: 1 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg Provtagn.: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Grumlighet: klart

Antal borstade stenar: - Vattentemperatur: 18,5 °C Analysmetodik: SS-EN 14407 Beskuggning: 0%

Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden

År IPS TDI Klass %PT Klass ACID

14/16/18 2 1 - 2

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 Statusklass 2 - 3 6,6

2018-08-14

I Mellbyån vid Gräfsnäs hamnade IPS-indexet i klass 2, god status. Kiselalgssamhället dominerades av den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former), som utgjorde 55 % av

kiselalgssamhället. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var måttligt stor, medan andelen föroreningstoleranta arter var liten. Antalet räknade arte var högt.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket pekar på ett årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3.

Provplats: ca 20 m nedströms vägbron

GOD STATUS

NÄRA NEUTRALT

15,2 60,8 7,08 Nära neutralt

Klass Surhetsklass

Lokalen har undersökts 2010 och 2012 (Länsstyrelsen i Västra Götaland) samt 2014 och 2016 (Göta älvs vvf). Indexen har räknats om, eftersom en del arter fått ändrade indexvärden. Vid de tre första tillfällena hamnade lokalen i klass 3, måttlig status, men indexvärdet låg hela tiden nära eller mycket nära gränsen mot god status. 2016 och 2018 visade IPS klass 2, god status, vilket också treårsmedelvärdet 2014/16/18 gör. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var något större 2010 och 2014 än övriga år.

ACID-indexet har visat antingen nära neutrala (årsmedel-pH mellan 6,5-7,3) eller alkaliska (årsmedel-pH över 7,3) förhållanden. Treårsmedelvärdet 2014/16/18 hamnar i nära neutralt.

De flesta år har andelen missbildade kiselalgsskal varit mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan). 2018 var andelen 1,2

%, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening.

God status

5 10 15 20

10 12 14 16 18

ö gG o d

ttlig

Otillf.

Dålig Hög

God

0 2 4 6 8 10

10 12 14 16 18

Nära neutr.

ttligt s rt Alkaliskt

Surt Mycket surt

(24)

Lerån, utlopp Säveån

Koordinater: 6410880 / 1290358 (RT90_25gonV)

Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 3 m Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Medeldjup provyta: 0,2 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: medel

Provtagn.: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Grumlighet: mycket grumligt Prov taget från: sten Vattenfärg: klart

Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 15,8 °C Analysmetodik: SS-EN 14407 Beskuggning: <5%

3 mycket nära god status

3 3 Treårsmedelvärden

14/16/18 3

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 1,9 2016 2,4

Nära neutralt

0,2

Lokalen undersöktes även 2014 och 2016 och indexen har räknats om, beroende på att en del arters indexvärden ändrats sedan dess. Lerån visade måttlig status alla tre undersökningsåren, men år 2014 var IPS-indexet något högre (mycket nära god status) än 2016 och 2018. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var 2014 betydligt mindre än 2016 och något mindre än 2018.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden alla tre åren (årsmedel-pH 6,5-7,3).

1,9 % missbildade skal observerades 2014, vilket bör tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening. Andelen var något större 2016 (2,4 %), vilket kan tyda på en måttlig påverkan. År 2018 noterades endast enstaka missbildade skal (ingen/obetydlig påverkan).

6,62

2016 12,4 75,8 2 - 3 31,6

2018 2014 7,51

Måttlig status 3

2014

2018 6,37

17,8 2 - 3

2018

Alkaliskt 14,3

12,8

76,9

2018-08-20

1 - 2 2 - 3 7,5

MÅTTLIG STATUS

NÄRA NEUTRALT

Måttlig status

2 - 3

Måttlig status 3

4 Provplats: cirka 25 meter uppströms vägtrumma mellan de två

"åkrökarna", cirka 40 meter uppströms inflödet i Säveån

I Lerån motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) måttligt stor, vilket stämmer med klassningen måttlig status. Nästan hälften av kiselalgssamhället utgjordes av olika Gomphonema -arter, som är mer eller mindre näringskrävande samt i ett fall – G.

parvulum – även föroreningstolerant.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5-7,3.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,2 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande).

Nära neutralt

13,2 76,0

(25)

Mörlandaån, utlopp Mellbyån

Koordinater: 6447440 / 1307300 (RT90_25gonV)

Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 2,5 m Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Medeldjup provyta: 0,15 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg

Provtagn.: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Grumlighet: klart

Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat

Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 14,5 °C Analysmetodik: SS-EN 14407 Beskuggning: 0%

År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 3

3 nära otillfredsställande status

14/16/18 3

11,7 78,0

2016 8,87 Alkaliskt

Provplats: strax uppströms stenbro

I Mörlandaån motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den sämre delen av klassintervallet.

Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var endast svagt förhöjd, men det finns en risk att andelen är

underskattad, eftersom den dominerande arten – Navicula germainii, som utgjorde 47 % av samhället – inte räknas med i %PT. Arten är näringskrävande och kan förekomma både i mer eller mindre förorenade vatten. Antalet räknade arter var högt.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH över 7,3.

Mindre än 1 % missbildade skal noterades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening.

Måttlig status

2 - 3

4 79,3

2018-08-14

4 2 - 3 36,7

MÅTTLIG STATUS

ALKALISKT

2014

2018 8,61

26,6 2 - 3

2018

Alkaliskt 11,9

11,7

2016 11,3 82,0 4 - 5 34,5

2018 2014 9,22

Måttlig status 4

1,4 2016 0,2

Alkaliskt

0,2

Lokalen undersöktes även 2014 och 2016 och indexen har räknats om beroende på att en del indexvärden ändrats sedan dess.

Mörlandaån har visat måttlig status alla tre åren, med indexvärden i den sämre delen av klassintervallet. Eftersom andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor 2014 och 2016 (och eventuellt underskattad 2018) kan lokalen sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställande status.

Surhetsindexet ACID hamnade i alkaliska förhållanden vid samtliga provtagningstillfällen.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,4 % 2014, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl. Åren 2016 och 2018 var andelen endast 0,2 % (ingen/obetydlig påverkan).

8,90

(26)

MP8. Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken, Åby

Koordinater: 6397800 / 1274000 (RT90_25gonV)

Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 17,2 °C Analysmetodik: SS-EN 14407 Beskuggning: 0%

3 mycket nära otillfredsst. status

2 nära måttlig status

14/16/18 3

12,8 77,4

2016 8,93 Alkaliskt

Provplats: 10 m uppströms rör över bäcken, ca 50 m uppströms bron

IPS-indexet i sammanflödet Balltorp/Kålleredsbäcken motsvarande klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) något förhöjd, vilket stämmer med klassningen måttlig status. Den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) var vanligast och utgjorde ca 45 % av kiselalgssamhället.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.

2,2 % missbildade skal noterades, vilket kan tyda på en måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening.

Måttlig status

2 - 3

God status 3

1 - 2 79,4

2018-08-20

4 2 - 3 23,3

MÅTTLIG STATUS

ALKALISKT

2014

2018 8,89

11,8 2 - 3

2018

Nära neutralt 11,1

12,3

2016 14,8 74,2 2 - 3 1,0

2018 2014 7,30

Måttlig status 3

1,4 2016 2,7

Alkaliskt

2,2

Lokalen undersöktes även 2014 och 2016 och indexen har räknats om eftersom vissa arters värden har ändrats. År 2014, liksom 2018, hamnade lokalen i klass 3, måttlig status. Indexvärdet var dock sämre 2014 och hamnade då mycket nära klass 4, otillfredsställande status. 2016 utgjorde Achnanthidium minutissimum group III (breda former) 89 % av samhället och IPS-indexet visade god status (dock nära måttlig status). Antalet räknade arter var detta år mycket lågt, liksom diversiteten, vilket tyder på någon form av störning. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor 2014, måttligt stor 2018, men mycket liten 2016. Treårsmedelvärdet 2014/16/18 hamnar i måttlig status.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) 2014, men alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för pH över 7,3) 2016 och 2018, vilket också treårsmedelvärdet visar.

Andelen missbildningar var svagt förhöjd 2014, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Andelen var något större 2016 och 2018 (2,7 resp. 2,2 %), vilket bör motsvara en måttlig påverkan.

8,37

(27)

MP10. Mölndalsån, Nya Ullevi

Koordinater: 6404075 / 1272630 (RT90_25gonV)

Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 17,8 °C Analysmetodik: SS-EN 14407 Beskuggning: 5-50%

År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 3

3 3 Treårsmedelvärden

14/16/18 3

13,5 79,7

2016 8,33 Alkaliskt

Provplats: ca 50 m uppströms bro

I Mölndalsån vid Nya Ullevi motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter var stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) svagt förhöjd. Artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) och arten Rhoicosphenia abbreviata, som båda är näringskrävande, utgjorde tillsammans ca 71 % av kiselalgssamhället.

Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för pH ligger över 7,3.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 2,7 %, vilket bör tyda på en måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening.

Måttlig status

4 - 5

1 - 2 77,9

2018-08-20

3 2 - 3 11,1

MÅTTLIG STATUS

ALKALISKT

2014

2018 8,66

7,7 2 - 3 2018

Alkaliskt 13,7

13,9

2016 12,9 79,7 2 - 3 4,7

2018 2014 8,88

Måttlig status 1 - 2

5,0 2016 2,8

Alkaliskt

2,7

Lokalen undersöktes även 2014 och 2016 och indexen har räknats om beroende på att vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess.

Kiselalgsindexen motsvarade alla tre åren klass 3, måttlig status och alkaliska förhållanden. Den viktigaste skillnaden i artsammansättningen mellan åren var att Nupela neglecta, som förekom 2014, samt utgjorde 35 % av samhället 2016, inte noterades 2018. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var något större 2014 än 2016 och 2018.

Andelen missbildningar var 2014 5,0 %, vilket tyder på en stark påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. 2016 och 2018 var andelen lägre (2,7-2,8 %) och tyder på en måttlig påverkan.

8,62

(28)

Bilaga 2. Artlistor

Förklaring till artlistor för kiselalger

Det. = person som utfört artbestämning och räkning

S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet

V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator

pH = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan)

cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf.

Index och hjälpparametrar:

IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index

% PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms

Följande parametrar används för att räkna ut ACID:

ADMI group I-III (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia

Acidobiont ‰ = arter med optimalt p < 5,5.

Acidofil ‰ = arter som i h v dsak förekommer vid p < 7.

Circ mne tral ‰ = arter som i huvudsak förekommer vid pH omkring 7.

Alkalifil ‰ = arter som i h v dsak förekommer vid p > 7.

Alkalibiont ‰ = arter med förekomst enbart vid p > 7.

Odefinierad ‰ = arter med odefinierat pH-optimum Missbildade (%)= andel missbildade skal

edelbredd A I μm = medelbredden av -20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm),