Kiselalgsundersökning i vattendrag och sjöar i Skåne 2018

Kiselalgsundersökning i

vattendrag och sjöar i Skåne 2018

Titel: Kiselalgsundersökning i vattendrag och sjöar i Skåne 2018

Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne

Författare: Amelie Jarlman och Marie Eriksson Beställning: Länsstyrelsen Skåne

Miljöavdelningen 205 15 Malmö Telefon 010-224 10 00 Copyright: Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 502-17735-2018

ISBN: 978-91-7675-140-4

Rapportnummer: 2019:1 Layout: Marie Eriksson

Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne, 5 ex

Tryckår: 2019

Omslagsbild Framsidans foto visar två kiselalgsarter som före- kommer i näringsfattiga vatten: Encyonopsis sub- minuta (överst) och Brachysira neoexilis (underst).

Den sistnämnda är även surhetstolerant. Arterna påträffades i de flesta av KEU-vattendragen samt i Klingstorpabäcken 2018 (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).

Övre fotot i figur 4 är taget av Pardis Pirzadeh, Länsstyrelsen Skåne. Mikroskopfoton i figur 5, 12 och 14-16 har tagits av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB. Övriga foton samt lokalfoton är tagna i samband med provtagningen av Marie Eriksson (regional miljöövervakning, UC4Life), Lars Collvin (kalkeffektuppföljning) och Johanna Wallenius (bekämpningsmedel), Länsstyrelsen Skåne.

Förord

Föreliggande rapport redovisar den regionala övervakningen av kiselalger i Skåne län 2018. Totalt har 31 lokaler undersökts, varav tolv stycken inom reg- ional miljöövervakning – tidsserier/screening, sex inom uppföljning UC4LIFE, sju inom kalkeffektuppföljning samt sex inom bekämpningsmedel/miljööver- vakning.

Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska organismer som går under samlingsnamnet påväxtalger, eftersom de sitter fast på bland an- nat stenar och vattenväxter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättningen speglar därför vattnets kvalitet.

Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne utfört kisel- algsundersökningen i samarbete med länsstyrelsepersonal. Fältarbetet utfördes under perioden 6 - 25 september 2018 av Marie Eriksson, Lars Collvin och Pardis Pirzadeh, med hjälp av Johan Bogaert och Johanna Wallenius. Amelie Jarlman har analyserat kiselalgerna och bearbetat resultaten samt skrivit rappor- ten i samarbete med Marie Eriksson. Projektet har bekostats med medel från Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för regional miljöövervakning, vat- tenförvaltningsarbetet och 1:11-anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Malmö december 2018

Marie Eriksson Kristian Wennberg

Miljöavdelningen

Innehållsförteckning

FÖRORD ... 3

SAMMANFATTNING ... 5

INLEDNING ... 8

METODIK ... 9

RESULTAT OCH DISKUSSION ... 17

ÖVRIGT ... 35

TACK ... 36

REFERENSER ... 38

BILAGOR

Bilaga 1 – Artlistor

Bilaga 2 – Kort rapport för varje provtagningslokal MILJÖÖVERVAKNING:

Klingstorpabäcken, Färingtofta Tostarpsbäcken, Tostarp Rössjöholmsån, Munka-Ljungby Bråån, Pärup

Bråån, SO Åkarp Bråån, Rövarekulan

Tommarpsån, MÖV-lokal musslor Hovdalaån, Hovdala slott Vramsån, Årröd Björkaån, Omma

Torpsbäcken, Södra Övedsvägen Borstbäcken, väg 104

UPPFÖLJNING UC4LIFE:

Klingavälsån, uppströms åtgärd UC4LIFE Klingavälsån, nedströms åtgärd UC4LIFE Trydeån, uppströms sammanflödet med Fyleån Fyleån, uppströms åtgärd UC4LIFE

Fyleån, nedströms åtgärd UC4LIFE

Fyleån, nedströms sammanflödet med Trydeån KALKEFFEKTUPPFÖLJNING:

Värsjön Stora Nosta Gårdsjön/Hyngarp Hårsjön

Lilla sjö Lehultasjön Vittsjön

BEKÄMPNINGSMEDEL/MILJÖÖVERVAKNING:

Hasslarpsån, Skavebäck-källa Skavebäck

Brandstorpsbäcken Braån, Billeberga Alnarpsån

Sege å, havet-Torrebergabäcken Bilaga 3 – Försurningsklassning

Bilaga 4 – Flodområde, EU-id vattenförekomst och EU-id övrigt vatten Bilaga 5 – Karta för varje provtagningslokal

Sammanfattning

På uppdrag av Länsstyrelsen har kiselalger undersökts på 31 lokaler i Skåne län år 2018: tolv inom regional miljöövervakning – tidsserier/screening, sex inom uppföljning UC4LIFE, sju inom kalkeffektuppföljning samt sex inom bekämp- ningsmedel/miljöövervakning.

På miljöövervakningslokalerna 2018 visade kiselalgsundersökningarna i Klingstorpabäcken vid Färingtofta (Si60M), Tostarpsbäcken vid Tostarp (Si113M) och Rössjöholmsån vid Munka-Ljungby (Si26M) klass 1, hög status.

Hovdalaån vid Hovdala slott (Si51M), Vramsån vid Årröd (Si46M) och Bråån vid Rövarekulan (Si29M) hamnade i klass 2, god status. De två sistnämnda låg nära respektive mycket nära gränsen mot klass 3, måttlig status. I Björkaån vid Omma (Si142M), Torpsbäcken vid södra Övedsvägen (Si143M), Bråån vid Pärup (Si145M), Bråån SO Åkarp (Si76M), Tommarpsån MÖV-lokal musslor (Si92M) och Borstbäcken vid väg 104 (Si144M) motsvarade kiselalgsindexet IPS klass 3, måttlig status. Björkaån och Torpsbäcken låg mycket nära respektive relativt nära gränsen mot god status, medan Borstbäcken låg mycket nära klass 4, otillfredsställande status.

I Klingavälsån, både uppströms åtgärd UC4LIFE (Si97M) och nedströms åt- gärd (Si98M), motsvarade IPS-indexet år 2018 klass 3, måttlig status. På upp- strömslokalen låg indexvärdet i den sämre delen av klassintervallet, medan ned- strömslokalen hamnade mycket nära klass 2, god status. I Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) klassades statusen som god, men indexvär- det låg mycket nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M), Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) och Fyleån nedströms sammanflö- det med Trydeån (Si95M) hamnade alla i klass 3, måttlig status, men IPS-vär- dena låg relativt nära eller mycket nära gränsen mot god status. Mängden nä- ringskrävande kiselalger (TDI) var stor i samtliga fall och andelen föroreningsto- leranta former (%PT) var svagt förhöjd (Si96M, Si95M) respektive relativt stor (Si93M), vilket stämmer med klassningen måttlig status.

Fem av sju kalkeffektuppföljningssjöar hade IPS-index som motsvarar klass 1, hög status (Värsjön Si137M, Stora Nosta Si138M, Gårdsjön/Hyngarp Si85M, Hårsjön Si139M och Lilla sjö Si140M). Lehultasjön (Si86M) och Vitt- sjön (Si141M) hamnade i klass 2, god status, men de låg relativt nära respektive nära gränsen mot klass 1, hög status.

Av bekämpningsmedelspunkterna tillhörde Braån vid Billeberga (Si148M)

och Sege å (Si150M) klass 3, måttlig status. Braån låg i den övre (bättre) delen

av klassintervallet, medan Sege å låg relativt nära gränsen mot klass 4, otillfreds-

ställande status. Alnarpsån (Si149M) hade ett IPS-index motsvarande klass 4,

otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor

på denna lokal. I Brandstorpsbäcken (Si108M), Hasslarpsån (Si147M) och Ska-

vebäck (Si146M) visade IPS-värdet klass 5, dålig status. Andelen föroreningsto- leranta kiselalger (%PT) var mycket stor i Brandstorpsbäcken (ca 60 %) samt extremt stor i Hasslarpsån och i Skavebäck (70 respektive 73 %).

I stort sett alla punkterna inom miljöövervakning – tidsserier/screening, upp- följning UC4LIFE och bekämpningsmedel/miljöövervakning hade 2018 ACID- värden som motsvarar alkaliska (årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan föreligger. Endast i Tostarpsbäcken vid Tostarp (Si113M) noterades måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).

I kalkeffektuppföljningen visade ACID-indexet i Lilla sjö (Si140M) alkaliska förhållanden (årsmedel-pH över 7,3), medan Värsjön (Si137M) och Vittsjön (Si141M) hade nära neutrala förhållanden (årsmedel-pH mellan 6,5-7,3). Stora Nosta (Si138M), Gårdsjön/Hyngarp (Si85M), Hårsjön (Si139M) och Lehul- tasjön (Si86M) hamnade i måttligt sura förhållanden. Detta tyder på att årsme- delvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. Indexvärdet i Lehultasjön låg dock mycket nära nära neutrala förhållan- den.

En klassning av sammanvägd status för påväxt har gjorts utifrån statusklass- ningen av IPS-indexet och surhetsklassningen av ACID-indexet (figur 1). I samt- liga vattendrag med alkaliska eller nära neutrala förhållanden är sammanvägd status för påväxt densamma som statusklassningen utifrån IPS.

I Tostarpsbäcken (Si113M), Stora Nosta (Si138M), Gårdsjön/Hyngarp (Si85M) och Hårsjön (Si139M), som hade hög IPS-status och måttligt sura för- hållanden, blir den sammanvägda statusen för påväxt hög. Vittsjön (Si141M), som hade god IPS-status och måttligt sura förhållanden, får en sammanvägd sta- tus för påväxt som är god.

Inga anmärkningsvärda mängder missbildade kiselalgsskal noterades år 2018. På tio av miljöövervakningslokalerna, fyra av bekämpningsmedelslokalerna och på samtliga punkter inom uppföljning UC4LIFE och kalkeffektuppföljning motsva- rade andelen missbildade skal ingen/obetydlig påverkan (< 1 % på tjugoen lo- kaler) eller svag påverkan (1-2 % på sex lokaler).

En måttlig påverkan verkar föreligga i Bråån SO Åkarp (Si76M; 2,1 %) och Bråån vid Rövarekulan (Si29M; 3,4 %). På bekämpningsmedelpunkterna note- rades en måttlig påverkan i Brandstorpsbäcken (Si108M; 2,4 %) och Skavebäck (Si146M; 2,9 %).

Sommaren 2018 var anmärkningsvärt nederbördsfattig i Skåne, vilket fick till

följd att vattennivån var mycket eller t.o.m. extremt låg i många vattendrag och

sjöar under provtagningsperioden. De små nederbördsmängderna och den låga

vattenföringen kan innebära att mindre mängder lättnedbrytbart organiskt material har tillförts vattnen via ytavrinning, vilket skulle kunna medföra ett bättre tillstånd i vattnet. Å andra sidan kan utsläpp från punktkällor få en större effekt om utspädningen av dem blir mindre vid låg vattenföring.

Figur 1. Slutlig statusklassning av påväxt, dvs. en sammanvägning av statusklassningen av IPS-in- dexet och surhetsklassningen av ACID-indexet på de olika lokalerna i Skåne län 2018. (Överst finns

Inledning

Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen undersökt kiselalger på 31 lokaler i Skåne län år 2018: tolv inom regional miljöövervakning – tidsse- rier/screening, sex inom uppföljning UC4LIFE, sju inom kalkeffektuppföljning samt sex inom bekämpningsmedel/miljöövervakning.

Undersökningen är ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s Vattendirektiv och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärds- program. Resultaten kan även användas för avstämning mot miljömålen ”Le- vande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning”

och ”Ett rikt växt- och djurliv”.

Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärpro- ducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkva- liteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar eller tillkommer. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar or- ganisk förorening, surhet m.m.).

Figur 2. Några nya provtagningspunkter i vattendrag vid kiselalgsundersökningen i Skåne län 2018:

Bråån vid Pärup (Si145M), Björkaån vid Omma (Si142M), Torpsbäcken vid Södra Övedsvägen (Si143M) och Borstbäcken vid väg 104 (Si144M), samtliga belägna i Kävlingeåns vattensystem.

Metodik

Provtagning

Kiselalgsprovtagningen utfördes av Marie Eriksson (miljöövervakning samt uppföljning UC4LIFE), med hjälp av Johan Bogaert och Pardis Pirzadeh, Lars Collvin (kalkeffektuppföljning) samt Pardis Pirzadeh (bekämpningsmedel/mil- jöövervakning), med hjälp av Johanna Wallenius under perioden 6-25 septem- ber 2018. Provtagningslokalerna redovisas i tabell 1 och figur 3.

Figur 3. Provtagningspunkter i kiselalgsundersökningen i Skåne län 2018. På kartan har även de lokaler som togs inom Finjasjöprojektet 2018 markerats. De redovisas i en separat rapport (Jarlman

& Eriksson 2019).

Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Skåne län 2018.

Nr Vattendrag Provtagningsplats Datum X

(SWEREF) Y

(SWEREF) Substrat MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2018

Si60M Klingstorpabäcken Färingtofta, nedströms vägbro 2018-09-07 6212736 398521 sten Si113M Tostarpsbäcken Skärån, Tostarp, nedströms överfall 2018-09-20 6212324 389607 sten Si26M Rössjöholmsån Munka-Ljungby, ca 100 m nedströms daghem 2018-09-07 6237267 374693 sten

Si145M Bråån Pärup, nedströms valvbro 2018-09-08 6184993 421650 sten

Si76M Bråån SO Åkarp, uppströms träbro 2018-09-08 6184803 415036 sten

Si29M Bråån Rövarekulan 2018-09-08 6183829 406027 sten

Si92M Tommarpsån MÖV-lokal musslor 2018-09-06 6156338 445756 sten

Si51M Hovdalaån Hovdala slott, uppströms gångbro och hölja 2018-09-07 6218373 419905 sten

Si46M Vramsån Årröd, uppströms trävägbro 2018-09-07 6202292 430114 sten

Si142M Björkaån Omma, nedströms vägbro vid dämme 2018-09-06 6167902 416237 sten

Si143M Torpsbäcken Södra Övedsvägen, uppströms vägbro 2018-09-08 6171106 413713 sten

Si144M Borstbäcken väg 104, uppströms bro 2018-09-08 6173596 410980 sten

UPPFÖLJNING UC4LIFE 2018

Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd UC4LIFE, nedströms Ilstorpsvägen 2018-09-06 6164891 413344 växt Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd UC4LIFE, uppströms järnvägsbro 2018-09-06 6166444 408717 växt

Si94M Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån 2018-09-20 6157132 428119 sten

Si96M Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE, nedströms Eriksdalsvägen 2018-09-20 6160416 423641 växt Si93M Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE, uppstr. sammanfl. m. Trydeån 2018-09-20 6157115 428059 sten

Si95M Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån 2018-09-20 6157086 428051 sten

KALKEFFEKTUPPFÖLJNING 2018

Si137M Värsjön nordöstra delen, väster om utlopp 2018-09-04 6242834 406535 sten

Si138M Stora Nosta nordöstra delen 2018-09-04 6252088 420926 sten

Si85M Gårdsjön/Hyngarp Hyngarp, öster om utlopp 2018-09-04 6249918 419961 sten

Si139M Hårsjön centralt i norr 2018-09-04 6242080 411895 sten

Si140M Lilla sjö nordöstra delen, söder om utlopp 2018-09-05 6243777 413891 sten

Si86M Lehultasjön udde västra delen, vid båtplats 2018-09-05 6243432 415613 sten

Si141M Vittsjön udde i östra delen, norr om utlopp 2018-09-05 6246324 419450 sten

BEKÄMPNINGSMEDEL 2018

Si147M Hasslarpsån Skavebäck-källa, nedströms Frillestad växt AB 2018-09-25 6211141 367010 sten Si146M Skavebäck i biflöde nedströms Kullabygdens Handelsträdgård AB 2018-09-25 6224397 359068 växt Si108M Brandstorpsbäcken nedströms AB Hulta handelsträdgård, Buskeröd 4:6 2018-09-25 6227877 352083 sten Si148M Braån Billeberga, nedströms Ingla Blommor AB och 2018-09-25 6194488 374836 sten

K G Hanssons Handelsträdgård AB

Si149M Alnarpsån nedströms Bralex KB och Yvik Grönsaker 2018-09-25 6168616 379816 växt Si150M Sege å havet-Torrebergabäcken, nedströms Anders Andersson, 2018-09-25 6165547 381887 växt

Nordanå 3:40

Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2014a) och Havs- och vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp

”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och vattenmyndigheten 2016). På de flesta lokaler insamlades prov från stenar (figur 4), medan växter användes som substrat på sex lokaler (tabell 1). Stenarna/växterna insamlades längs en sträcka som kan anses vara representativ för vattendraget vad gäller bottensubstrat, vegetation, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixerades med etanol. Vissa fältdata samt foton av lokalerna finns i bilaga 2. I bilaga 4 anges flodområde och EU-id för vattenförekomst respektive övrigt vatten och i bilaga 5 finns detaljerade kartor. Fullständiga fältprotokoll finns hos Länsstyrel- sen Skåne samt skickas till datavärd (SLU).

Figur 4. Vid kiselalgsprovtagningen hämtas minst fem slumpvis valda stenar från en representativ sträcka av vattendraget, varefter kiselalger och övrig påväxt borstas av från stenarna med en ren tandborste (överst). Materialet sköljs av och samlas upp i en vanna (underst). När alla stenar borstats blandas materialet i vannan noga och hälls i burkar. Burkarna förvaras svalt och mörkt. Efter att materialet har sedimenterat i burken hälls större delen av vätskan av och ersätts med etanol. Om stenar inte finns på lokalen läggs delar av friska vattenväxter i en burk med å- eller sjövatten. Burken

Inom den regionala miljöövervakningen genomfördes 2018 en studie av läcka- get av bekämpningsmedel från växthus till vattendrag. Bekämpningsmedels- provtagningen utfördes av Pardis Pirzadeh (Länsstyrelsen Skåne) på sex lokaler i vattendrag nedström växthus vid fyra tillfällen under perioden 25 september till 4 december 2018 (tabell 1, figur 3).

För att framöver kunna göra en utvärdering av eventuell koppling mellan förhöjda andelar missbildade kiselalgsskal och förekomsten av bekämpningsme- del analyserades även kiselalger på dessa sex lokaler.

Resultaten från bekämpningsmedelsundersökningen 2018 kommer att pre- senteras i en egen rapport under 2019.

Inom Finjasjöprojektet - ”Finjasjön, - en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd - vad är droppen?” - genomfördes 2018-09-28 en kiselalgsundersökning på sju lo- kaler i fem tillflöden till Finjasjön. Resultaten från denna undersökning redovi- sas i en separat rapport (Jarlman & Eriksson 2019). Finjasjöprojektet ingår i Havs- och vattenmyndighetens projekt ”Stärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning”

och är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Skåne och Hässleholms kom- mun som ska pågå under perioden 2018-2020.

Analys och utvärdering

Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt me- tod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och Havs- och vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag – kisel- algsanalys” (Havs- och vattenmyndigheten 2016).

IPS och statusklassning

Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsin- dexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser be- aktades även stödparametrarna %PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindexen gjordes med index- värden enligt den senaste versionen av ”Kiselalger i svenska sötvatten”.

IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är ut- vecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk för- orening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och be- räknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961):

∑AjSjVj/ ∑AjVj

där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänslig- heten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator).

Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet.

Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Dia- tom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves – en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar organisk förorening. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvär- det anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att i Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra här. %PT, Pollut- ion Tolerant valves (Kelly 1998), anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening.

En expertbedömning avseende statusklassning kan behöva göras när index- värdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass.

Utvärderingen av resultaten har gjorts enligt tabell 2 (Naturvårdsverket 2007).

Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde).

Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI

Referensvärde 19,6 - -

1 Hög ≥ 17,5 ≥ 0,89 < 10 < 40

2 God ≥ 14,5 och < 17,5 ≥ 0,74 och < 0,89 < 10 40-80 3 Måttlig ≥ 11 och < 14,5 ≥ 0,56 och < 0,74 < 20 40-80 4 Otillfredsställande ≥ 8 och < 11 ≥ 0,41 och < 0,56 20-40 > 80

5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80

ACID och surhetsklassning

För att visa vilken pH-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Aci-

dity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte

mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är

Beräkningar har gjorts enligt:

ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] +

[log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5]

*En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen av van Dams grupper uttrycks som procent, samt med 10, när den relativa abundansen anges i promille.

Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO).

Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994):

• acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5

• acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7

• circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7

• alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7

• alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7

Klassningen har gjorts enligt tabell 3 (Naturvårdsverket 2007).

Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med pH lägre än 7.

Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet – inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH. (Färg- markeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, kapitel 4.2.2, sidan 66.)

Surhetsklass Surhetsindex ACID

Motsvarar medel-pH (medelvärde för 12 mån.

före provtagning)

Motsvarar pH- minimum

Alkaliskt ≥ 7,5 ≥ 7,3

Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3

Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4

Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6

Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8

Sammanvägd statusklassning för påväxt

För att erhålla den slutliga statusen för påväxt görs en sammanvägning av sta-

tusklassningen utifrån IPS-indexet och försurningsstatusen, som erhålls genom

en beräkning av EK (ekologisk kvot; se nedan). Beräkningarna har gjorts enligt

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (2018a) samt Kiselalger i sjöar och vattendrag - vägledning för statusklassificering (Havs- och vattenmyn- digheten 2018b).

Om ACID är 5,8 eller högre klassas försurningsstatusen som God. Vid mått- ligt surt, surt eller mycket surt tillstånd (dvs. ACID < 5,8) behöver man be- döma om surheten är naturligt betingad eller om den är en effekt av mänskligt orsakad försurning. Först uppskattas ett naturligt pH för lokalen (pHref) och därefter kan det förväntade värdet för ACID utan mänsklig påverkan (ACID

) beräknas enligt:

ACID

= 2,9*pH

-13,1

Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt:

EK = ACID / ACID

Försurningsstatus klassificeras därefter enligt tabell 4.

Tabell 4. Klassgränser för EK-värde av ACID för alla svenska vattentyper.

Försurningsstatus EK-värde

God (och hög) 0,73 ≤ EK

Måttlig 0,53 ≤ EK < 0,73

Otillfredsställande 0,28 ≤ EK < 0,53

Dålig EK < 0,28

Missbildade kiselalgsskal

I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deforme- rade) kiselalgsskal. Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011, Kahlert 2012) har visat att andra typer av förore- ningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsme- del, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen.

En preliminär metod för missbildningar på kiselalgsskal som miljögiftsindi- kator finns i den senaste undersökningstypen Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 2016). En missbildningsfrekvens över 1 % indikerar en möjlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande förorening. En preliminär indelning av missbildningsfrekvens och på- verkansgrad finns i tabell 5.

Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. De delas

för närvarande in i två olika typer och i två deformationsgrader enligt tabell 6.

Tabell 5. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (Havs- och vattenmyndigheten 2016) och påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Möln- lycke).

Andel: Preliminär missbildningsfrekvens: Preliminär påverkansgrad:

< 1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig påverkan

1-2 % låg svag påverkan

2-4 % måttlig måttlig påverkan

4-8 % hög stark påverkan

> 8 % mycket hög mycket stark påverkan

Tabell 6. Indelning i olika missbildningskategorier samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (Havs- och vattenmyndigheten 2016).

Figur 5. Mönstermissbildningar: ett normalt skal (till vänster) av Cocconeis placentula-gruppen och ett med felaktigt mönster (i mitten) från Si76M Bråån SO Åkarp; ett skal av Gomphonema minimum med otydligt och skadat mönster (till höger) från Si145M Bråån vid Pärup (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).

Artantal och diversitet

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 20 räknade arter;

< 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen.

Missbildningskategorier:

onormal form – svag missbildning onormalt mönster – svag missbildning

onormal form – stark missbildning onormalt mönster – stark missbildning

Onormal form: Onormalt mönster:

asymmetri böjning inbuktning utbuktning

övriga avvikelser i form

avvikande striering avvikande raf

övriga avvikelser i mönster

Resultat och diskussion

Beräknade indexvärden för IPS, TDI och %PT samt statusklassningar finns i ta- bell 7. Beräknade värden för surhetsindexet ACID och surhetsklassningar finns i tabell 8. I tabell 9 redovisas en sammanvägning av status- och surhetsklassning- arna, i tabell 10 anges andelen missbildade kiselalgsskal och i tabell 11 två- res- pektive treårsmedelvärden för de punkter där prov tagits vid mer än ett tillfälle.

Fullständiga artlistor finns i bilaga 1 och resultaten för varje lokal för sig redo- visas i bilaga 2.

Sommaren 2018 var anmärkningsvärt nederbördsfattig i Skåne, vilket fick till följd att vattennivån var mycket eller t.o.m. extremt låg i många vattendrag och sjöar under provtagningsperioden. De små nederbördsmängderna och den låga vattenföringen kan innebära att mindre mängder lättnedbrytbart organiskt material har tillförts vattnen via ytavrinning, vilket skulle kunna medföra ett bättre tillstånd i vattnet. Å andra sidan kan utsläpp från punktkällor få en större effekt om utspädningen av dem blir mindre vid låg vattenföring.

IPS och statusklassning (tabell 7, figur 6-8)

Statusklassningen av lokalerna görs med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening.

Av miljöövervakningslokalerna 2018 visade IPS-indexen i Tostarpsbäcken vid Tostarp (Si113M), Rössjöholmsån vid Munka-Ljungby (Si26M) och Klings- torpabäcken vid Färingtofta (Si60M) klass 1, hög status. I Klingstorpabäcken låg indexvärdet i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Mängden närings- krävande kiselalger (TDI) var mycket liten i Tostarpsbäcken (som är något sur- hetspåverkad; se nedan under rubriken ”ACID och surhetsklassning”) och li- ten/relativt liten i de båda andra åarna, medan andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten (endast 0,0-1,2 %) på alla tre lokalerna.

Hovdalaån vid Hovdala slott (Si51M), Vramsån vid Årröd (Si46M) och Bråån vid Rövarekulan (Si29M) hamnade i klass 2, god status. De två sist- nämnda låg nära respektive mycket nära gränsen mot klass 3, måttlig status.

Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) låg i dessa vatten mellan 4,0-8,3

% och mängden näringskrävande former (TDI var stor eller mycket stor.

I Björkaån vid Omma (Si142M) och Torpsbäcken vid södra Övedsvägen (Si143M) motsvarade kiselalgsindexet IPS-index klass 3, måttlig status, men indexvärdena låg mycket nära respektive relativt nära gränsen mot god status.

Eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket respektive an-

Bråån vid Pärup (Si145M), Bråån SO Åkarp (Si76M), Tommarpsån MÖV- lokal musslor (Si92M) och Borstbäcken vid väg 104 (Si144M) hade också IPS- värden som visar klass 3, måttlig status. Av dessa hamnade indexvärdet i Borstbäcken mycket nära klass 4, otillfredsställande status, och eftersom ande- len föroreningstoleranta former (%PT) var stor kan lokalen sägas ligga i riskzo- nen för att hamna i otillfredsställande status.

De två översta punkterna i Bråån (Si145M, Si76M) hade alltså något sämre IPS-index än Bråån vid Rövarekulan (Si29M). Likaså minskade andelen förore- ningstoleranta kiselalger (%PT) från Bråån vid Pärup, via Bråån SO Åkarp till Bråån vid Rövarekulan. Samma arter var vanligast på alla tre punkterna, men Bråån vid Rövarekulan hade ett betydligt lägre antal räknade arter och betydligt lägre diversitet. Detta kan tyda på någon form av störning på lokalen, jämfört med de uppströms liggande lokalerna.

I Klingavälsån, både uppströms åtgärd UC4LIFE (Si97M) och nedströms åt- gärd (Si98M), motsvarade IPS-indexet år 2018 klass 3, måttlig status. På uppströmslokalen låg indexvärdet i den sämre delen av klassintervallet, medan nedströmslokalen hamnade mycket nära klass 2, god status. Mängden närings- krävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) svagt förhöjd på båda lokalerna.

I Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) klassades statusen som god, klass 2, men indexvärdet låg mycket nära gränsen mot klass 3, mått- lig status. Eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) måttligt stor kan lokalen sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

Fyleån uppströms åtgärd (Si96M), Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) och Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) hamnade alla i klass 3, måttlig status, men IPS-värdena låg relativt nära eller mycket nära gränsen mot god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor i samtliga fall och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd (Si96M, Si95M) respektive relativt stor (Si93M), vilket stämmer med klassningen mått- lig status.

Fem av sju kalkeffektuppföljningssjöar hade IPS-index som motsvarar klass 1, hög status (Värsjön Si137M, Stora Nosta Si138M, Gårdsjön/Hyngarp Si85M, Hårsjön Si139M och Lilla sjö Si140M). Mängden näringskrävande ki- selager (TDI-indexet) var mycket liten/liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var endast 0,0-0,9 %.

Lehultasjön (Si86M) och Vittsjön (Si141M) hamnade i klass 2, god status,

men de låg relativt nära respektive nära gränsen mot klass 1, hög status. Lehul-

tasjön hade en relativt stor andel näringskrävande kiselalger (TDI), medan Vitt-

sjön hade en något förhöjd mängd. Andelen föroreningstoleranta former (%PT)

var endast 0,0-1,2 %.

Figur 6. Statusklassning av IPS, dvs. närings-och föroreningspåverkan hos kiselalger på de olika lo-

Tabell 7. Antal räknade arter, diversitet samt kiselalgsindexen IPS, TDI och %PT med statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag och sjöar i Skåne 2018. (Otillfredsst. = otillfredsstäl- lande.)

Nr Lokal Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass

STATUS

MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2018

Si60M Klingstorpabäcken Färingtofta 65 4,55 18,1 1 32,1 1 0,2 1-2 1 Hög

Si113M Tostarpsbäcken Tostarp 37 3,71 19,4 1 18,8 1 0,0 1-2 1 Hög

Si26M Rössjöholmsån Munka-Ljungby 45 3,09 18,5 1 28,9 1 1,2 1-2 1 Hög

Si145M Bråån Pärup 39 3,58 13,8 3 86,5 4-5 20,4 4 3 Måttlig

Si76M Bråån SO Åkarp 62 4,46 13,7 3 89,2 4-5 14,3 3 3 Måttlig

Si29M Bråån Rövarekulan 24 1,93 14,6 2 95,2 4-5 8,3 1-2 2 God

Si92M Tommarpsån MÖV-lokal musslor 51 3,50 13,7 3 93,8 4-5 13,0 3 3 Måttlig

Si51M Hovdalaån Hovdala slott 50 4,10 15,8 2 71,2 2-3 4,0 1-2 2 God

Si46M Vramsån Årröd 28 2,80 14,8 2 83,3 4-5 7,2 1-2 2 God

Si142M Björkaån Omma 42 3,44 14,3 3 91,6 4-5 10,2 3 3 Måttlig

Si143M Torpsbäcken Södra Övedsvägen 30 2,23 14,0 3 98,4 4-5 8,7 1-2 3 Måttlig

Si144M Borstbäcken väg 104 48 4,50 11,2 3 88,7 4-5 44,3 5 3 Måttlig

UPPFÖLJNING UC4LIFE 2018

Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd 48 3,95 11,9 3 84,4 4-5 9,2 1-2 3 Måttlig

Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd 37 2,72 14,3 3 82,0 4-5 6,0 1-2 3 Måttlig

Si94M Trydeån uppströms Fyleån 49 3,64 14,6 2 92,9 4-5 12,5 3 2 God

Si96M Fyleån uppströms åtgärd 41 3,47 14,3 3 82,7 4-5 8,3 1-2 3 Måttlig

Si93M Fyleån nedströms åtgärd 55 4,21 13,9 3 81,7 4-5 18,3 3 3 Måttlig

Si95M Fyleån nedströms Trydeån 50 3,96 14,4 3 88,2 4-5 10,8 3 3 Måttlig

KALKEFFEKTUPPFÖLJNING 2018

Si137M Värsjön 45 3,41 19,3 1 24,6 1 0,2 1-2 1 Hög

Si138M Stora Nosta 63 4,91 19,4 1 18,2 1 0,9 1-2 1 Hög

Si85M Gårdsjön Hyngarp 79 5,35 18,4 1 23,8 1 0,2 1-2 1 Hög

Si139M Hårsjön 37 3,11 19,1 1 9,7 1 0,0 1-2 1 Hög

Si140M Lilla sjö 16 1,30 19,9 1 21,1 1 0,0 1-2 1 Hög

Si86M Lehultasjön 49 3,97 16,9 2 45,6 2-3 0,0 1-2 2 God

Si141M Vittsjön 56 4,60 17,1 2 33,5 1 1,2 1-2 2 God

BEKÄMPNINGSMEDEL 2018

Si147M Hasslarpsån 32 3,47 6,8 5 96,8 4-5 70,4 5 5 Dålig

Si146M Skavebäck 24 1,75 4,6 5 89,8 4-5 72,8 5 5 Dålig

Si108M Brandstorpsbäcken 39 4,25 7,5 5 89,5 4-5 59,8 5 5 Dålig

Si148M Braån Billeberga 56 3,95 13,7 3 94,4 4-5 8,7 1-2 3 Måttlig

Si149M Alnarpsån 71 4,98 10,3 4 87,9 4-5 27,1 4 4 Otillfredsst.

Si150M Sege å 47 4,53 11,5 3 79,3 2-3 27,4 4 3 Måttlig

Figur 7. Kiselalgsindexet IPS i vattendragen inom miljöövervakning – tidsserier/screening, uppfölj- ning UC4LIFE samt bekämpningsmedel/miljöövervakning (jfr tabell 7) år 2018.

Figur 8. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) i vattendragen inom miljöövervakning – tids- serier/screening, uppföljning UC4LIFE samt bekämpningsmedel/miljöövervakning (jfr tabell 7) år 2018.

Av bekämpningsmedelspunkterna tillhörde Braån vid Billeberga (Si148M) och Sege å (Si150M) klass 3, måttlig status. Braån låg i den övre (bättre) delen av klassintervallet, men eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var anmärkningsvärt hög bör klassningen måttlig status stämma. I Sege å låg IPS-indexet relativt nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status och eftersom andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor kan lokalen sägas ligga i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

Alnarpsån (Si149M) hade ett IPS-index motsvarande klass 4, otillfreds-

ställande status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor på

I Brandstorpsbäcken (Si108M), Hasslarpsån (Si147M) och Skavebäck (Si146M) visade IPS-värdet klass 5, dålig status. Andelen föroreningstole- ranta kiselalger (%PT) var mycket stor i Brandstorpsbäcken (ca 60 %) samt ex- tremt stor i Hasslarpsån och i Skavebäck (70 respektive 73 %).

ACID och surhetsklassning (tabell 8, figur 9-10)

I stort sett alla punkterna inom miljöövervakning – tidsserier och screening, uppföljning UC4LIFE och bekämpningsmedel/miljöövervakning hade 2018 ACID-värden som motsvarar alkaliska (årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan föreligger. Endast i Tostarpsbäcken vid Tostarp (Si113M) noterades måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).

I kalkeffektuppföljningen visade ACID-indexet i Lilla sjö (Si140M) alka- liska förhållanden (årsmedel-pH över 7,3), medan Värsjön (Si137M) och Vittsjön (Si141M) hade nära neutrala förhållanden (årsmedel-pH mellan 6,5-7,3).

Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden i Stora Nosta (Si138M), Gårdsjön/Hyngarp (Si85M), Hårsjön (Si139M) och Lehul- tasjön (Si86M). Detta tyder på att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9- 6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. Indexvärdet i Lehultasjön låg mycket nära nära neutrala förhållanden.

Figur 9. Surhetsindexet ACID i sjöarna inom kalkeffektuppföljningen (jfr tabell 8) år 2018.

Figur 10. Surhetsklassning utifrån surhetsindexet ACID på de olika lokalerna i Skåne län 2018. (Överst

Tabell 8. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag och sjöar i Skåne 2018. I tabellen redovisas också parametrar som ingår i uträkningen av indexet.

* expertbedömning

Nr Lokal ADMI (%) EUNO (%) acidobiont (‰) acidofil (‰) circumneutral (‰) alkalifil (‰) alkalibiont (‰) odefinierad (‰)

ACID Surhetsklass

MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2018

Si60M Klingstorpabäcken Färingtofta 23,8 8,3 0 171 530 271 0 29 6,13 Nära neutralt

Si113M Tostarpsbäcken Tostarp 37,9 32,0 2 372 579 27 0 20 5,28 Måttligt surt

Si26M Rössjöholmsån Munka-Ljungby 55,3 5,8 0 92 737 87 0 85 6,93 Nära neutralt

Si145M Bråån Pärup 19,5 0,0 0 0 281 704 0 14 8,28 Alkaliskt

Si76M Bråån SO Åkarp 16,0 0,0 0 0 262 698 14 26 8,19 Alkaliskt

Si29M Bråån Rövarekulan 11,2 0,0 0 0 132 866 0 12 8,05 Alkaliskt

Si92M Tommarpsån MÖV-lokal musslor 6,3 0,7 0 7 166 805 5 17 8,07 Alkaliskt

Si51M Hovdalaån Hovdala slott 15,5 0,7 0 7 371 590 0 31 8,47 Alkaliskt

Si46M Vramsån Årröd 40,8 0,0 0 0 430 556 7 7 8,61 Alkaliskt

Si142M Björkaån Omma 10,2 0,0 0 0 154 822 5 19 8,00 Alkaliskt

Si143M Torpsbäcken Södra Övedsvägen 1,4 0,0 0 0 80 910 7 2 7,15 Alkaliskt*

Si144M Borstbäcken väg 104 12,8 0,0 0 0 291 661 10 39 8,09 Alkaliskt

UPPFÖLJNING UC4LIFE 2018

Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd 1,0 0,0 0 0 123 853 5 19 6,98 Nära neutralt

Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd 3,8 0,0 0 0 81 890 16 13 7,57 Alkaliskt

Si94M Trydeån uppströms Fyleån 6,1 0,0 0 0 155 831 7 7 7,78 Alkaliskt

Si96M Fyleån uppströms åtgärd 20,6 0,9 0 9 239 740 0 12 8,35 Alkaliskt

Si93M Fyleån nedströms åtgärd 16,9 0,0 0 0 347 627 14 12 8,22 Alkaliskt

Si95M Fyleån nedströms Trydeån 10,6 0,0 0 0 221 752 7 19 8,02 Alkaliskt

KALKEFFEKTUPPFÖLJNING 2018

Si137M Värsjön 42,5 2,7 0 169 787 20 0 24 6,88 Nära neutralt

Si138M Stora Nosta 9,1 12,3 14 434 461 30 0 62 4,91 Måttligt surt

Si85M Gårdsjön Hyngarp 9,2 5,5 5 384 393 55 0 163 5,29 Måttligt surt

Si139M Hårsjön 20,3 46,7 9 143 346 18 0 483 5,02 Måttligt surt

Si140M Lilla sjö 78,9 0,5 0 136 835 12 0 17 8,01 Alkaliskt

Si86M Lehultasjön 4,9 5,2 5 128 682 67 0 118 5,73 Måttligt surt

Si141M Vittsjön 16,7 2,5 0 224 406 165 0 204 6,23 Nära neutralt

BEKÄMPNINGSMEDEL 2018

Si147M Hasslarpsån 2,9 0,0 0 0 200 738 43 19 7,45 Alkaliskt*

Si146M Skavebäck 0,5 0,0 0 0 719 255 5 22 6,68 Alkaliskt*

Si108M Brandstorpsbäcken 2,1 0,0 0 0 417 555 2 26 7,32 Nära neutralt

Si148M Braån Billeberga 3,6 0,0 0 0 120 860 2 17 7,55 Alkaliskt

Si149M Alnarpsån 3,6 0,0 0 0 201 608 75 116 7,51 Alkaliskt

Si150M Sege å 1,9 0,0 0 0 205 752 2 41 7,26 Nära neutralt

Sammanvägd statusklassning (tabell 9, figur 1)

En sammanvägd klassning av statusklassningen utifrån IPS-indexet och försur- ningsstatus utifrån ACID-indexet har gjorts, enligt Havs- och vattenmyndig- heten 2018a och 2018b (jfr Metodik). Se även bilaga 3 för hur försurningssta- tusen har tagits fram.

I samtliga vattendrag med alkaliska eller nära neutrala förhållanden (ACID

> 5,8) är den sammanvägda statusen för påväxt densamma som statusklass- ningen utifrån IPS (exempel i figur 11).

I Tostarpsbäcken (Si113M), Stora Nosta (Si138M), Gårdsjön/Hyngarp (Si85M) och Hårsjön (Si139M), som hade hög IPS-status och måttligt sura för- hållanden, blir den sammanvägda statusen för påväxt hög. Försurningsstatusen blir här hög/god, vilket inte sänker IPS-statusen (Havs-och vattenmyndigheten 2018b, Bilaga 3.

Vittsjön (Si141M) hade god IPS-status och måttligt sura förhållanden. För- surningsstatusen blir även här hög/god och lokalen får den sammanvägda statu- sen för påväxt god.

Figur 11. Överst t.v. Brandstorpsbäcken (Si108M) samt två foton från Skavebäck (Si146M) – två av de tre lokaler i kiselalgsundersökningen 2018 som fick bedömningen dålig status, klass 5. Dessa provtagningspunkter är belägna nedströms handelsträdgårdar eller liknande och ingick i bekämp- ningsmedelsundersökningen 2018.

Tabell 9. Sammanvägd, dvs. slutlig statusklassning av påväxt i vattendrag och sjöar i Skåne 2018.

Försurningsklassningen redovisas i Bilaga 3.

Nr Lokal IPS-

STATUS Surhetsklass Försur- ningsstatus

Sammanvägd status

MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2018

Si60M Klingstorpabäcken Färingtofta Hög Nära neutralt - Hög

Si113M Tostarpsbäcken Tostarp Hög Måttligt surt Hög/God*** Hög

Si26M Rössjöholmsån Munka-Ljungby Hög Nära neutralt - Hög

Si145M Bråån Pärup Måttlig Alkaliskt - Måttlig

Si76M Bråån SO Åkarp Måttlig Alkaliskt - Måttlig

Si29M Bråån Rövarekulan God Alkaliskt - God

Si92M Tommarpsån MÖV-lokal musslor Måttlig Alkaliskt - Måttlig

Si51M Hovdalaån Hovdala slott God Alkaliskt - God

Si46M Vramsån Årröd God Alkaliskt - God

Si142M Björkaån Omma Måttlig Alkaliskt - Måttlig

Si143M Torpsbäcken Södra övedsvägen Måttlig Alkaliskt* - Måttlig

Si144M Borstbäcken väg 104 Måttlig Alkaliskt - Måttlig

UPPFÖLJNING UC4LIFE 2018

Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd Måttlig Nära neutralt - Måttlig

Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd Måttlig Alkaliskt - Måttlig

Si94M Trydeån uppströms Fyleån God Alkaliskt - God

Si96M Fyleån uppströms åtgärd Måttlig Alkaliskt - Måttlig

Si93M Fyleån nedströms åtgärd Måttlig Alkaliskt - Måttlig

Si95M Fyleån nedströms Trydeån Måttlig Alkaliskt - Måttlig

KALKEFFEKTUPPFÖLJNING 2018

Si137M Värsjön Hög Nära neutralt - Hög

Si138M Stora Nosta Hög Måttligt surt Hög/God** Hög

Si85M Gårdsjön Hyngarp Hög Måttligt surt Hög/God** Hög

Si139M Hårsjön Hög Måttligt surt Hög/God** Hög

Si140M Lilla sjö Hög Alkaliskt - Hög

Si86M Lehultasjön God Måttligt surt Hög/God** God

Si141M Vittsjön God Nära neutralt - God

BEKÄMPNINGSMEDEL 2018

Si147M Hasslarpsån Dålig Alkaliskt* - Dålig

Si146M Skavebäck Dålig Alkaliskt* - Dålig

Si108M Brandstorpsbäcken Dålig Nära neutralt - Dålig

Si148M Braån Billeberga Måttlig Alkaliskt - Måttlig

Si149M Alnarpsån Otillfredsst. Alkaliskt - Otillfredsst.

Si150M Sege å Måttlig Nära neutralt - Måttlig

* expertbedömning

** försurningsstatus baserad på beräkning av EK=ACID/ACIDref

*** uppskattad försurningsstatus

Missbildade kiselalgsskal (tabell 10, figur 12-13)

2018 analyserades andelen missbildade, dvs. deformerade skal på samtliga loka- ler. Erfarenheter från andra undersökningar (Eriksson & Jarlman 2011, Falasco et al. 2009, Kahlert 2012) har visat att t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande föroreningar kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Preliminära gränser för påverkansklasser finns i tabell 5.

Inga anmärkningsvärda mängder missbildade kiselalgsskal påträffades på nå- gon av lokalerna år 2018. På tio av miljöövervakningslokalerna, fyra av bekämp- ningsmedelslokalerna och på samtliga punkter inom uppföljning UC4LIFE och kalkeffektuppföljning motsvarade andelen missbildade skal ingen/obetydlig på- verkan (< 1 % på tjugoen lokaler) eller svag påverkan (1-2 % på sex lokaler).

En måttlig påverkan, enligt den preliminära klassindelningen, verkar före- ligga i Bråån SO Åkarp (Si76M) och Bråån vid Rövarekulan (Si29M), som hade 2,1 respektive 3,4 % missbildade skal. Andelen var lägre på den uppströms be- lägna punkten i Bråån vid Pärup (Si145M; 1,4 %).

På bekämpningsmedelpunkterna noterades måttlig påverkan i Brandstorps- bäcken (Si108M; 2,4 %) och Skavebäck (Si146M; 2,9 %).

Figur 12. Achnanthidium minutissimum: ett normalt skal (t.v.) och flera missbildade, asymmetriska och inbuktade, skal från Bråån vid Rövarekulan (Si29M) år 2018 (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Kon- sult AB).