Kvalitetsredovisning Tallbackens förskola 2010/2011

(1)

1

Kvalitetsredovisning Tallbackens förskola 2010/2011

Tallbackens förskola Valloxvägen 21 74142 Knivsta

Annica Nilsson Förskolechef 018-347980/85

Annica.nilsson@knivsta.se

(2)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning... 2

Grundfakta... 3

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen ... 3

Åtgärder som är gjorda:... 4

1. Normer och värden... 4

Arbetet i verksamheten: ... 4

Resultat... 4

Analys av resultatet ... 5

Utvecklingsområden... 5

2. Utveckling och Lärande ... 5

Resultat och måluppfyllelse: ... 6

Analys av resultatet: ... 6

3. Ansvar och inflytande ... 6

Aktiviteter: ... 6

Resultat och måluppfyllelse: ... 7

Analys av resultatet: ... 7

Barn i behov av särskilt stöd ... 7

Metod/aktivitet ... 7

Resultat och måluppfyllelse ... 8

Analys... 8

Förskolechefens sammanfattande analys och kommentarer ... 8

(3)

3

Grundfakta

Tallbackens förskola är byggd 1980 och ligger i centrala Knivsta. Förskolan har fyra åldersindelade avdelningar fördelade på två arbetslag, Gul 1-3 år - Grön 3-5 år, Röd 1-3 år - Blå 3-5år. Förskolan har totalt 84 barn inskrivna vårterminen 2011. Från höstterminen 2011 kommer förskolan att ha totalt 82 barn. Förskolan har kök med en kock anställd. Förskolan har behörig personal på alla avdelningar. Ledningsgruppen på förskolan består av förskolechef Annica Nilsson samt två arbetslagsledare.

Nyckeltal ht-2010 vt-2011 Antal årsarbetare pedagogisk personal ^14,8 ^14,91

Antal placerade barn ⁸¹ ⁸⁴

Antal barn per årsarbetare ^5,47 ^5,63

Årsbudget kr 7 500 000

Fortbildning

Pedagoger från samtliga avdelningar har under höstterminen 2010 gjort studiebesök på förskolan Skutan i Knivsta. Vårterminen gick en förskollärare förskolelyftet. Tre förskollärare har fått utbildning i NTA¹ En arbetslagsledare har gjort studiebesök på Kristallen och Optimus förskolor i Nacka som fått kvalitetspris. Alla pedagoger har gjort studiebesök på Solskenets förskola i Uppsala som är en Reggio Emilia inspirerad förskola. Alla pedagoger har påbörjat PIM² utbildning. Två förskollärare har gått en utbildning i seriesamtal/ sociala berättelser på barnhabiliteringen i Uppsala. Under året har nya reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö98) implementerats bland personalen.

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Under året har pedagogerna kontinuerligt arbetat för att utveckla kvalitetsarbetet utifrån boken Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet ( Sheridan, Pramling 2009 ).

I december gjordes en utvärdering av höstterminens arbete och alla pedagoger skrev en egen utvärdering som lämnades till förskolechefen.

Inför planeringsdagen i maj sammanställde arbetslagsledarna ett underlag innehållande målen för Tallbackens verksamhet inom normer och värden, utveckling och lärande samt barns inflytande. Personalgruppen har delats in i tvärgrupper för att redovisa resultat och göra analys. Var och en i arbetslaget skrev en egen, kort kvalitetsredovisning och beskrev hur de har arbetat med de olika målområdena under det gångna året. Vid genomförandet av kvalitetsredovisningen har arbetslaget följt Knivsta kommuns anvisningar inför KR lå 10/11, utifrån Skolverkets allmänna råd.

Vårdnadshavarnas delaktighet sker genom enkät, föräldramöten, förskolerådet och enskilda samtal med pedagogerna. Kvalitetsredovisningen ska finnas tillgänglig för vårdnadshavare på samtliga avdelningar.

1 NTA Natur och teknik för alla , experimentlådor för förskolan tema Vatten

2 PIM Praktisk IT och media kompetens

(4)

Åtgärder som är gjorda:

• Fortsatt att synliggöra och konkretisera miljöarbetet på ett sätt som gör barnen ännu mer intresserade t ex via källsortering och besök på miljöstationen.

• Vidareutvecklat arbetet med närmiljön på samtliga avdelningar.

• Ökat de pedagogiska diskussionerna.

• Pedagogerna har uppmuntrat barnen till och gett mer tid till att försöka mer själva.

• Styrt temat efter barnens intressen och önskemål.

• Delat in barnen i intressegrupper i större utsträckning än idag.

• Infört fler möjligheter för barnen att påverka val av aktivitet, exempelvis aktivitetstavla och aktivitetskort.

• Synliggjort material anpassat efter barnen ålder och mognad.

• Planerat in barnråd i förväg.

• Jobba med ett gemensamt tema över hela förskolan.

• Utvecklat samarbetet bland personalen över hela förskolan.

• Arbetet med matematik i skogen har fortsatt att utvecklas.

1. Normer och värden

Arbetet i verksamheten:

Mål

• Varje barn lär känna sin närmiljö samt känna trygghet i den

• Varje barn utvecklar sin förmåga att visa respekt gentemot allt levande

• Varje barn skall få verktyg att hantera konflikter, lära sig ta ansvar för sina handlingar samt ta hand om sina kompisar

• Varje barn skall få känna delaktighet i gemenskapen där både barn och vuxna tillsammans arbetar för en vi-känsla

Aktiviteter

• Förskolan har inspirerats av arbetsmaterialet ”Mofflor och människor – en storyline om hållbar konsumtion”. På vissa avdelningar har figurerna Mofflor fått följa med barnen hem och tagit del av hur de sorterar hemma.

• Samtliga avdelningar källsorterar och går regelbundet till miljöstationen.

• Förskolan har arbetat med kretsloppet, bland annat grävt ner skräp, gjort en maskkompost, odlingar.

• Förskolan har även haft en gemensam skräpplockardag tillsammans med barnen.

• För att varje barn skall få verktyg att hantera konflikter har vi använt oss av olika arbetsmaterial såsom; känslokort, kompissol, dramatisering, barnråd, litteratur, stopptecken.

• Tillsammans med vårdnadshavarna har förskolan gjort en riskanalys av inne- och utemiljön på förskolan och utifrån den har miljön och placeringen av pedagogerna analyserats samt justerats. Pedagogerna har haft pedagogiska diskussioner kring normer och värden, Barnkonventionen samt Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Resultat

Pedagogerna anser att samtliga mål uppnåtts. Pedagogerna ser att barnen tar bättre hand om varandra, de hjälper varandra och leker över åldersgränserna. Det är färre konflikter bland barnen och de konflikter som uppstår kan barnen i större utsträckning lösa själva.

Kompissolen används som ett verktyg bland barnen. Barnens intresse och nyfikenhet för natur, miljö och odling har väckts.

(5)

5

Analys av resultatet

Genom tydliga planeringar av tema och aktiviteter, bra arbetsmaterial, ett stort engagemang bland pedagogerna samt att vi i stor utsträckning har lyckats fånga barnens intressen och behov har vi fått till ett bra arbete inom Normer och värden.

Genom pedagogernas tydliga arbete har barnen fått en rad olika verktyg att hantera konflikter med, verktyg som vi också observerat att de använder aktivt.

De pedagogiska diskussionerna på arbetslagsmöten och arbetsplatsmöten har lett till en större medvetenhet hos pedagogerna. Att förskolan arbetar för att ha en gemensam barnsyn samt tydlighet i handlingar gentemot varandra och barnen anser pedagogerna leder till färre konflikter samt att barnen i större utsträckning hanterar fler konflikter själva. Pedagoger ser alla barn som förskolans barn och hjälps aktivt åt tillsammans, framför allt ute på gården.

Pedagogerna anser att på grund av högt barnantal, många olika administrativa uppgifter är det en svårighet att hinna med alla uppgifter och det är därför viktigt att prioritera och göra en bra struktur.

Med hjälp av riskanalysen utifrån Planen mot diskriminering och kränkande behandling har den pedagogiska miljön ute och inne kommit att användas på ett bättre sätt som motsvarar barnens intressen och behov.

Utvecklingsområden

• Arbeta med Rädda barnens material ” Dina rättigheter”

• Förskolans närmiljö

• Grön Flagg

• Strukturera arbetet för att skapa mer tid med varje barn.

• Arbeta med förskolans värdegrund och vision.

2. Utveckling och Lärande

Arbetet i verksamheten:

Mål

• Varje barn får möjligheten att bekanta sig med matematik i meningsfulla sammanhang.

• Varje barn utvecklar intresse för skriftspråket och dess kommunikativa funktioner samt utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord.

• Varje barn utvecklar sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och känslor samt utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning genom olika uttrycksformer.

Arbetet i verksamheten:

• Arbetet med matematik och språket i verksamheten pågår dagligen. På grund av de stora barngrupperna har vi valt att dela upp barnen i mindre grupper, större delen av dagen. Grupperna besöker skogen och gör matematikuppgifter i alla förekommande vardagssituationer

• Förskolan arbetar med kroppen t.ex. miniröris, skridskoskola, skogsutflykter, musik och instrumentspelande.

(6)

• En avdelning arbetar med olika språk och matematik lådor som används både vid samling och i mindre lärgrupper.

Resultat och måluppfyllelse:

• I och med att pedagogerna delat upp barnen i mindre grupper, kommer barnen lättare till tals, får möjlighet att prova på flera aktiviteter, mer utrymme för utveckling, lättare att diskutera olika ämnen.

• Barnen använder fler matematiska begrepp i det vardagliga språket och har fått en större förståelse för matematik. Ett exempel är när ett barn uttryckte sig att ”titta fröken min macka har blivit en triangel”.

• Barnen har förstått att det skrivna språket har ett budskap och visar en nyfikenhet genom att läsa på utomhusskyltar, lappar osv.

• Barnen har utvecklat sin koordinationsförmåga genom olika aktiviteter, som miniröris, skogsutflykter, bamsegympa, hinderbana osv.

Analys av resultatet:

De mindre grupperna har lett till att samspelet mellan barn och pedagoger ökat, vilket gynnat barnens utveckling och lärande. Pedagogernas medvetna arbete med matematik och språk har visat sig i att barnen använder matematiska begrepp mer än tidigare och tillägnar sig själva kunskap och information, genom att ”lekläsa” och studera faktaböcker, skyltar och informationslappar. Förskolans gynnsamma placering och pedagogernas engagemang och utnyttjande av närområdet uppmuntrar och utmanar barnen till att kreativt och omedvetet tillägna sig koordinationsförmåga, kroppsuppfattning och motorisk utveckling samt engagemang och miljötänk.

Utvecklingsområden

• Utarbeta en fungerande mall för planering och analys

• Arbeta vidare med gemensam grundstruktur, pedagogisk syn för verksamheten, gentemot barn och föräldrar.

• Förtydliga vikten av barnens behov av att delta i lärgrupperna.

• Utemiljön – En trygg miljö för barn i alla åldrar.

3. Ansvar och inflytande

Arbetet i verksamheten:

Mål

• Varje barn skall få uttrycka sina åsikter och önskemål samt lära barnen att allas åsikter är lika mycket värda.

• Varje barns intressen och behov tas tillvara och ligger till grund för utformningen av verksamheten.

• Dela in barnen i intressegrupper samt införa fler möjligheter för barn att påverka val av aktivitet.

Aktiviteter:

• Barnråd på storbarnsavdelningarna.

•

Temaarbete har startats upp och utvecklats efter barnens intresse.

• Utforma innemiljön efter barnens intressen.

(7)

7

• Barnintervjuer

• Visningssamling där barnen har fått ta med sig ett valfritt föremål att visa och berätta om på samlingen.

• Aktivitetskort då barnen har möjlighet att välja aktivitet.

Resultat och måluppfyllelse:

• Genom barnråden har barnen fått möjlighet att uttrycka sina åsikter och lära sig att respektera och lyssna på varandra.

• De temaarbeten som genomförts har lett till fördjupad kunskap inom de aktuella områdena samt inspirerat till nya lekar.

•

Pedagogerna har sett att utrymmena har tagits tillvara på ett bättre sätt. Barnen har blivit lugnare och har lättare kunnat starta aktiviteter på egen hand.

•

Genom att ta tillvara på barnens tankar och behov som framkommit ur barnintervjuerna har vi fått större förståelse för deras intressen.

•

Visningssamlingen har lett till att barnen i högre grad lyssnar på varandra och att de vågar göra sin röst hörd i gruppen. På dessa samlingar utvecklar barnen även sin förmåga att återberätta samt att vänta på sin tur.

•

Genom användning av aktivitetskort blir gruppen lugnare och leken blir mer harmonisk.

Analys av resultatet:

Stora grupper vid barnråden har gjort det svårt för barnen att framföra sina åsikter. En möjlighet är att dela in barnen i mindre grupper för att underlätta detta. När barnen får berätta och visa något de känner sig trygga med och är intresserade av så förstärks deras självförtroende.

Eftersom temaarbetena startats utifrån barnens intressen har barnens nyfikenhet ökat och därmed de har blivit mer mottagliga för ny kunskap. Barnen kan känna sig trygga tack vare att miljön är tydligt utformad efter deras behov och intressen. Pedagogerna vill i högre grad ta tillvara på barnens tankar från barnintervjuerna för att utforma den pedagogiska miljön och arbeta för en tydligare utformning av den pedagogiska miljön genom alla avdelningar.

Utvecklingsområden

• Utveckla den pedagogiska innemiljön med stationer och möjligheter till ökat inflytande.

• Mindre grupper vid barnråd.

Barn i behov av särskilt stöd

”Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov” (Lpfö 98).

Metod/aktivitet

Förskolan har regelbunden kontakt med specialpedagog när stöd behövs. Förskolan har genom specialpedagog fått handledning för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd.

Förskolan har vid behov upprättat åtgärdsprogram. Förskolan har arbetat med dagschema, sociala berättelser, seriesamtal och haft enskild träning. Förskolan har haft ett samarbete med habilitering och förskollärare har tillsammans med barn besökt barnhabilitering.

(8)

Barnen är indelade i mindre lärgrupper där pedagogerna tillmötesgår varje barns behov.

Förskollärarna har det övergripande ansvaret för barn med särskilda behov.

Två förskollärare har gått utbildning i sociala berättelser och seriesamtal.

En nära och regelbunden kontakt med vårdnadshavare

Resultat och måluppfyllelse

Förskolan har nått gott resultat i att se och möta varje barns behov. Behov av stöd har uppmärksammas tidigt och åtgärder satts in. Kompetensen hos pedagogerna har höjts i och med handledning och utbildning för att möta barn i behov av särskilt stöd.

Analys

I arbetet med barn i behov av stöd är det viktigt med en god dialog mellan hem, förskola och övriga stödverksamheter, förskolan har skapat bra rutiner och detta har gett ett bra resultat.

Förskolan har sett att barnen blivit trygga och därmed har lärandet ökat. Kompetensen hos pedagogerna har höjts i och med utbildning och pedagogiska diskussioner. Det är viktigt att pedagogerna ser varje barn och deras behov och utifrån detta i en dialog med vårdnadshavarna skapar en verksamhet som ger barnen de bästa möjliga förutsättningarna.

Utvecklingsområden

Utforma bra handlingsplaner eftersom åtgärdsprogrammen tas bort i förskolan.

Förskolan ska fortsätta möta varje individ efter dess förutsättningar och ha en god dialog med alla berörda.

Förskolechefens sammanfattande analys och kommentarer

Läsåret 2010-2011 har på Tallbackens förskola präglats av studiebesök, utbildningar och pedagogiska diskussioner. Förskolan står inför en omorganisation av arbetslag och avdelningar. Valet att göra en ny organisation kommer från att ett behov av förbättringar som framkommit i samtal med pedagogerna. Förskolan kommer från hösten att ha en 1-2 års avdelning, en 2-3 års avdelning samt två 3-5 års avdelningar. Studiebesök har gett inspiration att utveckla miljön både inne och ute. Det finns nu planer att skapa stationer, öka tillgängligheten för barnen och en tydlighet i den pedagogiska miljön.

Under året har det funnits ett stort engagemang för att arbeta med miljöfrågor. Detta har lett till att förskolan nu sökt att bli miljöcertifierade och få Grön Flagg via Håll Sverige rent. Att börja med miljöfrågor på förskolan ger bra förutsättningar för barnen att fortsätta vara miljömedvetna längre upp i åldrarna.

Varje dag sker möten mellan barn och barn, mellan vuxna och barn och mellan vuxna och vuxna, dessa möten är betydelsefulla för framtiden i smått och stort. Jag anser att pedagogerna på Tallbacken ser varje individ och försöker alltid skapa bra förutsättningar för goda möten.

Möten där alla kommer till tals, blir lyssnade på och respekterade.

Det finns mycket engagemang, entusiasm och ansvarkänsla på Tallbackens förskola och jag ser mycket framemot nästa läsår.

Annica Nilsson 2011-06-25 Förskolechef

Tallbacken och Tärnans förskolor samt Centrala Knivstas Dagbarnvårdare