1 Preliminär version
Den akademiska skrivprocessen, 910G08, 7, 5 hp: Studiehandledning Allmänt om kursen
Den akademiska skrivprocessens fokus är det svenska språket och hur det används i
akademiska sammanhang. Det tar lång tid att utvecklas från ovan till van skribent, men kursen ger verktyg att fortsätta arbeta med på egen hand.
Målgruppen för kursen är studenter inom LIU eller yrkesverksamma som skriver längre texter, både inom en utbilning eller i sin yrkesroll. Kursen är en introduktion till skrivande och granskande av egna och andras texter, även för den som inte läst på universitet tidigare. En tyngdpunkt läggs på skrivandet som en process där det handlar om att kunna granska, vidareutveckla och bearbeta texter. Då behövs också kunskaper i informationssökning, studieteknik/bearbetning av litteratur, opposition och källkritik.
I kursen används kursskalet Lisam för att lägga ut dokument och kommunicera. Studenterna har tillträde till Lisam via http://lisam.liu.se. Inloggning sker med LiU-ID.
Betygsskalan i kursen är U/G.
I kursen används Urkund, som är en databas för att upptäcka/förebygga fusk och plagiat (otillåtna metoder för att lösa examinationsuppgifter). Vid misstanke om fusk eller plagiat anmäls ärendet till Disciplinnämnden vid Linköpings universitet. Mer information om detta lämnas på föreläsningar i kursen.
Kursen kommer att löpa under åtta veckor, med start den 15/1, varannan tisdag.
Fyra föreläsningar varvas med fyra seminarier. Kursen examineras dels genom muntliga uppgifter vid seminarierna dels genom skriftliga inlämningsuppgifter. Deltagande vid seminarier är obligatoriskt. (Muntligt deltagande samt workshop på plats.) Ett språkligt övningskompendium kommer att delas ut och användas löpande i kursen.
Det är viktigt att läsa igenom studiehandledningen och uppgiftsinstruktionerna noga. En litteraturlista återfinns i slutet av Studiehandledningen. Viss litteratur är obligatorisk.
Kontakt:
Kursansvarig och deltagande lärare: Victoria Pihlgren, victoria.pihlgren@liu.se
2
Momentschema
Föreläsning 1. Tisdag den 15/1, 13-15, sal IKK 4260. Upprop. Akademiska krav på språket. Uppsatsens olika delar.
Tillfället inleds med upprop och genomgång av kursens uppläggning.
Föreläsningen ger grundläggande information om hela skrivprocessen och inleds med hur en uppsats är uppbyggd, samt varför denna uppläggning kommit till. Vi tar upp vad uppsatsens olika rubriker innebär och vad som ska placeras under varje rubrik. Fokus läggs också på formalia och vad som kännetecknar ett vetenskapligt förhållningssätt. Dessutom diskuteras vad som utmärker olika akademiska begrepp, som t ex analys, diskussion, slutsats och
reflektion. Därmed är en första grund lagd inför slutuppgiften, (nr. 4, skriftlig opposition) och det går bra att börja förbereda det arbetet redan nu. Andra delen av föreläsningen tar upp skillnader mellan skrift- och talspråk, anpassning av stilnivå och behovet av att precisera och definiera begrepp. Saklighet och tydlighet är ledord som introduceras.
Uppgift 1 presenteras: ”Från ovan till van skribent”. PM om studenternas erfarenheter av att skriva akademisk text och att få syn på sin egen skrivprocess/utveckling. Inlämna ditt PM senast 29/1.
Seminarium 1. Tisdag den 29/1, 13-15, sal IKK:s bibliotek. Skriftlig inlämningsuppgift 1 (PM) inlämnas. Seminariediskussion kring läst litteratur. Övningar i
textbearbetning/redigering och språkgranskning av text. ”Den röda tråden” samt att skriva ”rakt på sak”: sammanhang och struktur, inledning -avslutning, textbindning, styckeindelning, textglesning/-tätning, meningsbyggnad, ordval och informationstäthet.
Variation och konsekvens. Språkligt Övningskompendium introduceras.
Föreläsning 2. Tisdag den 12/2, 13-15, sal 4260. Litteratursökning samt källkritik (i samarbete med bibliotekarie, LiUB)
En viktig del i den akademiska skrivprocessen är att söka och att granska information kritiskt.
I samarbete med biblioteket får studenterna grundläggande information om litteratursökning och också i uppgift att granska en referenslista, och kommentera urvalet. Vi pratar specifikt om olika typer av källor/litteratur, olika sökvägar och databaser, samt hur man gör medvetna urval. I uppgift 2 ingår därför att söka referenser via anvisade, och egna, sökvägar och analysera resultatet (deluppgift a) Bibliotekets uppgift). Till uppgiften hör också att göra en källkritisk granskning av en egenvald Internetkälla: Vem säger vad, i vilket syfte och på vilket sätt? (deluppgift b) Victorias uppgift).
3
Seminarium 2. Tisdag den 26/2, 13-15, sal IKK 4260. Källkritik och referensteknik Skriftlig inlämning av uppgift 2, deluppgift a) bibliotekets del. Muntlig redovisning av
källkritik-uppgiften, deluppgift b) Victorias del, vid seminariet. Fortsatta övningar i källkritik:
primär- och sekundärkällor, bedömning av olika slags information. Gemensam granskning av hur en informationskälla kan/bör användas. Övningar i referensteknik.
Föreläsning 3: Tisdag den 12/3, 13-15, sal IKK 4260. Att använda och bearbeta litteratur, referera och citera samt att ge uttryck för egna reflektioner/tolkningar
Vi specialgranskar några valda artiklar/ texttyper och undersöker bl. a. disposition samt resultatdel, referenser och citat. Vi tar upp begreppen referat och citat samt att ta ut ”det viktigaste” i en text, samt att återge en text med självständigt språk utan att förvanska vad författaren menar. Den skriftliga uppgiften inför seminarium 3 är att sammanfatta (referera) en vetenskaplig text.
Seminarium 3. Tisdag den 26/3, 13-15, sal IKK 4260. Workshop kring att skriva referat Ta med ditt utskrivna referat (uppgift 3) till seminariet. Arbeta parvis och jämför och granska innehåll/tolkning, urval, språk, disposition och citat-/referatmarkeringar för att se likheter och skillnader och vad som kan förbättras. Använd övningskompendiet och Skrivguiden.se för fortsatt bearbetning av referatet. Skicka därefter båda versionerna till Victoria senast 9/4.
Föreläsning 4: Tisdag den 9/4, 13-15, sal Bildsal 2. Akademiskt skrivande och referenshantering
Den sista föreläsningsdelen återstår inför slutuppgiften (inlämningsuppgift 4). Hur skriver man egentligen akademiskt? Vi utgår från vanliga misstag och kommer även in på
skrivkramp, bearbetningsprocessen, syfte- och problemformulering samt ”berättandet” som struktur. (dvs. röd tråd). Granskning av andras texter: Hur ska en opposition skrivas? Den slutliga oppositionsuppgiften (4) presenteras. (Inlämnas 23/4)
4
Seminarium 4. Tisdag den 23/4, 13-15 sal Bildsal 2. Muntlig presentation av skriftlig opposition
Studenterna har inför seminariet lämnat in sin skriftliga opposition av en uppsats. Studenterna får nu tillfälle att även muntligt redogöra för sina studiekamrater vad och hur de granskat en uppsats. Presentera oppositionen under ca 5-7 minuter med hjälp av powerpoint. Förbered ett par diskussionsfrågor, som väckts under din granskning av uppsatsen, och ställ till publiken i slutet av din presentation. Frågorna bör gälla uppsatsskrivande och akademiskt skrivande och inte själva ämnet i uppsatsen.
5
Examinationsuppgifter med läsanvisningar
• Seminarium 1: Skriftlig inlämningsuppgift: PM ”Från ovan till van skribent”: om studenternas erfarenheter av att skriva akademisk text och att få syn på sin egen
skrivprocess/utveckling. Inlämnas senast 29/1. Omfattning. 2 A4- sidor. Läs utdraget från Sofia Asks avhandling, Vägar till ett akademiskt skriftspråk (Växjö universitet, 2007), s.
5-8, 155- 164; Gunnar Augustsson, Akademisk skribent (Studentlitteratur, 2012), kap. 1.
”Vetenskapligt skrivande som utvecklingsprocess”, s. 18-27, samt Billy Ehn & Orvar Löfgren, Hur blir man klok på universitet? (Studentlitteratur, 2004), s.71-77. Förbered dig också så att du kan diskutera det du läst med dina kurskamrater under seminarium 1.
Skriv en sammanhängande text om dina erfarenheter av och reflektioner kring att skriva akademisk eller annan formell text. Diskutera också dina erfarenheter i
förhållande till det Ask och Augustsson tar upp. Exempel på frågor: Vilka erfarenheter har du av att skriva uppsatser/rapporter på universitet? Vilka eventuella problem och utmaningar har du stött på när du skriver formell text? Hur har du gått tillväga för att lösa problemen? Vilken typ av feedback brukar du få på det du skriver? Hur arbetar du när du skriver längre texter/uppsatser? Vad vill du utveckla/förbättra i ditt skrivande?
Hur upplever du att det är att läsa och använda akademisk text (böcker/artiklar t.ex.?) Hur skulle du beskriva akademisk text, t.ex. Asks avhandlingstext? Var noga med att visa i texten när du refererar eller citerar och när du beskriver dina egna erfarenheter och tankar.
Bedömning: Godkänt/underkänt. För godkänt krävs att uppgiftsbeskrivningen, inkl. litteraturanknytning, följs. Tillämpa ett korrekt akademiskt språkbruk (saklighet och tydlighet) i den skriftliga framställningen. Återkoppling ges på både innehåll och språk. Under seminarium 1 förväntas du diskutera dina erfarenheter och koppla samman dem med litteraturen som du läst.
Seminarium 2: Tvådelad uppgift: a) Skriftlig inlämningsuppgift: Sökning av
litteratur och granskning av referenslista. Samarbete med Biblioteket, Campus Valla.
Inlämnas senast 26/2 via mejl till bibliotekarien. Uppgiften med instruktioner delas ut under föreläsningen 12/2. b) Muntlig uppgift: Källkritik. Inför den källkritiska delen av uppgiften, läs Kristina Alexanderson, ”Källkritik på Internet”,
https://www.iis.se/docs/Kallkritik-pa-Internet.pdf. Orientera dig i dokumentet men läs särskilt kap. 3. ”Vad är källkritik?” Uppgiften med instruktioner delas ut under
föreläsningen 12/2. Deluppgift b) redovisas muntligt under seminarium 2.Vid
seminariet ägnas även en stund åt fördjupade övningar i källkritik och referensteknik.
Bedömning: Godkänt/underkänt
6
• Seminarium 3: Skriftlig inlämningsuppgift och workshop under seminariet.
Uppgift inför seminarium 26/3. Uppgiften går ut på att sammanfatta (referera) en vetenskaplig text som delas ut på föreläsning 2. Förbered uppgiften genom att ta del av LiU:s biblioteks självstudieguide ”NoPlagiat”för att lära dig referera och citera korrekt:
http://noplagiat.bibl.liu.se/
Ta även del av, och tillämpa, Karolinska institutets universitetsbibliotek, Frasbanken, som ger tips om användbara typiska formuleringar i akademisk text.
Gör ett kortfattat (ca 1/3 av originaltexten) sakligt sammandrag av det viktigaste i texten med egna ord och tydliga referatmarkörer. Ha också med något/några citat från artikeln som du tycker belyser ämnet eller är centrala begrepp. Tillämpa råden i övningskompendiet när du skriver texten. Skriv ut och ta med dig ditt referat till seminarium 3. Granska och jämför där din text med en studiekamrats och se var likheter och skillnader finns i sättet att redogöra för innehållet. Vad behöver förbättras och förtydligas? Hur självständigt är språket i referatet?
Ta fortsatt hjälp av övningskompendiet (samt Forsbergs Tydliga texter) när du bearbetar texten och lämna in båda versionerna, märkta 1 och 2 (dvs. ange vilken som är skriven först) via mejl till Victoria senast 9/4.
Bedömning: Godkänt/underkänt. Referatet bedöms utifrån saklighet, sammanhang och språk där det är centralt att kunna göra korrekta referensmarkeringar och citat samt ha ett självständigt korrekt skriftspråk. I version 2 ska det synas att texten omarbetats i hög grad med stöd av självstudieguiden, workshopen och råden i övningskompendiet.
Seminarium 4: Skriftlig och muntlig uppgift:
Skriftlig slutlig inlämningsuppgift: Opposition på en befintlig uppsats med särskilt fokus på disposition och skriftlig framställning. Studenten väljer själv en lämplig uppsats att granska (ur DiVA). Skriftlig inlämning senast 23/4 via mejl till urkund:
victoria.nygren.liu@analys.urkund.se
Omfattning ca 3 A4- sidor löpande text (formellt akademiskt skriftspråk).
Tänk på att texten ska vara självbärande: Presentera först för läsaren det som du kommenterar. Motivera varje omdöme noga. (Det räcker inte att säga att inledningen är bra utan att först beskriva hur uppsatsen inleds samt varför den är bra, på vilket sätt.) Ge en rättvisande bild av uppsatsen genom att läsa noga och intresserat samt ställa kritiska frågor till texten. I texten bör följande behandlas:
7
1. Författare och titel samt typ av uppsats. Kort summering av uppsatsens innehåll.
2. Ämnesområde, syfte och frågeställningar 3. Källor, metod och teori
4. Resultatdel och analys
5. Slutsatser och diskussion. Hur hänger syfte, frågor, metodval och slutsats ihop?
Vilka empiriska belägg för slutsatsen presenteras? Vilka källkritiska och referensmässiga problem kan finnas? Vilka svagheter och styrkor finns i metoden? Vad kommer uppsatsförfattaren fram till, dvs. vilken ny kunskap?
Vad innebär resultatet egentligen? (Hur kan det tolkas/tillämpas?)
Uppsatsens disposition, formalia och språk bör ägnas särskild uppmärksamhet med stöd av litteraturen. På vilka sätt uttrycks/formuleras samband i uppsatsen språkligt och dispositionsmässigt? Vilka sammanhangsord (”textbindning”) kan du finna? Ordval, definitioner samt stilnivå är andra exempel i språkdräkten att undersöka. Tillämpa denna litteratur:
-Skrivguiden.se (uppsatsens delar)
-Augustsson (2012), kap. 5. ”Den vetenskapliga textens grundläggande delar”, s. 107- 133 -Jarrick & Josephson (1996), kap. 6. ”Meningarna och orden”, s. 70-91
-Mattisson Jane, Aspelin Jonas, Liten handbok i akademiskt skrivande (Mastersprogrammet i utbildningsvetenskap, Högskolan Kristianstad) www.hkr.se
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:971472/FULLTEXT01.pdf
-KI: s Frasbanken.
Var noga med att exemplifiera språket i uppsatsen. Ge även språkliga förslag och rekommendationer.
Bedömning: Godkänt/underkänt. För godkänt krävs att instruktionerna ovan följs och att studenten därigenom självständigt identifierar och tillämpar uppsatsens begrepp, disposition och referenshantering. Tillämpa ett korrekt akademiskt språkbruk (saklighet och tydlighet) i den skriftliga framställningen.
Återkoppling ges på både innehåll och språk.
Muntlig presentation av skriftlig opposition:
Bedömning: Godkänt/underkänt. För godkänt krävs att den muntliga
presentationen är tydlig, håller tiden och kretsar kring vad du granskat utifrån ovanstående punkter och hur du motiverar dina synpunkter. Det ska gå att följa med i granskningen utan att ha läst uppsatsen som granskats.
8
Litteraturlista
Obligatorisk kurslitteratur (valda kapitel, se uppgiftsinstruktionerna)
Alexanderson, Kristina, ”Källkritik på Internet”, https://www.iis.se/docs/Kallkritik-pa- Internet.pdf
Ask, Sofia, Vägar till ett akademiskt skriftspråk (Akademisk avhandling, Växjö universitet, 2007). Pdf i fulltext via http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:205075/FULLTEXT01 (åtkomst 130830) Växjö University Press.
Augustsson, Gunnar, Akademisk skribent: Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande (Studentlitteratur, 2012)
Billy Ehn & Orvar Löfgren, Hur blir man klok på universitet? (Studentlitteratur, 2004).
Dysthe, Olga, Hertzberg Frøydis, Løkensgard Hoel Torlaug, Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning (Studentlitteratur, 2000).
Jarrick Arne & Josephson Olle, Från tanke till text (Studentlitteratur, 1996).
Karolinska institutets universitetsbibliotek, Frasbanken, https://kib.ki.se/skriva- referera/skriva-akademiskt/verktyg-ditt-skrivande
Mattisson Jane, Aspelin Jonas, Liten handbok i akademiskt skrivande (Mastersprogrammet i utbildningsvetenskap, Högskolan Kristianstad) www.hkr.se
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:971472/FULLTEXT01.pdf
Referenser för skrivande (ej obligatorisk)
Studieteknik
Angelöw, Bosse, Konsten att lyckas med sina studier (Natur och kultur, 2003).
Liljeqvist, Björn Plugga smart och lär dig mer, (Studentlitteratur, 2006).
Alexander Rosenthal, Lina Wennersten, Dansa på deadline: Om uppskjutandets psykologi (Natur och kultur, 2014).
9
Stray Jörgensen, Peter, Lästekniker och lässtrategier (Liber, 2009).
Torres, Sandra och Trost, Jan, Studieteknik, (Studentlitteratur, 2000).
Ordböcker
SAOL: Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (13:e upplagan, 2006).
http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx
Språkrådet, Svenska skrivregler Språkrådets skrifter 8 (Liber, 2008).
Svenska språknämnden, Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser (Nordstedts, 2011).
Handböcker i språk, akademiskt skrivande, vetenskaplig metod
Ask, Sofia, Hållbara texter: Grunderna i formellt skrivande (Liber, 2011).
Backman, Ylva, Gardelli, Teodor mfl. ,Vetenskapliga tankeverktyg - till grund för
akademiska studier (Studentlitteratur, 2012). Se särskilt kap. 12 ”Att skriva vetenskapligt”.
Forsberg, Jenny, Tydliga texter: Snabba skrivtips och språkråd (Norstedts, 2010).
www.tydligatexter.se (övningar)
Grüttner Mathias & Gregersen Arvid, Så skriver du akademiska uppsatser (Studentlitteratur, 2011).
Hartman, Sven, Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter (Natur och Kultur, 2003).
Hellspong, Lennart, Forskningsuppsatsens retorik (Studentlitteratur, 2014).
Lindstedt, Inger, Textens hantverk: Om retorik och skrivande (Studentlitteratur, 2013).
Rennstam, Jens & Wästerfors, David, Från stoff till studie: Om analysarbete i kvalitativ forskning (Studentlitteratur, 2015).
Strömquist, Siv, Skrivboken: Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier (Gleerups, Sjunde upplagan, 2014).
10 Teoretisk litteratur om akademiskt skrivande
Løkensgard Hoel, Torlaug, Skriva på universitet och högskolor: En bok för lärare och studenter (Studentlitteratur, 2010).
Nils-Erik Nilsson, Sten-Olof Ullström, ” Att reflektera genom texten” i Bengt Brodow, Nils- Erik Nilsson, Sten-Olof Ullström, Retoriken kring grammatiken: Didaktiska perspektiv på skolgrammatik (Studentlitteratur, 2000), s. 135-162.
Praktiska skrivråd via nätet
Språkverkstaden vid Linköpings universitet, Campus Norrköping:
http://www.isv.liu.se/sprakverkstaden?l=sv
Linköpings universitet, biblioteket:
Citera och referera: http://www.bibl.liu.se/citera-och-referera?l=sv NoPlagiat: http://noplagiat.bibl.liu.se/
Skrivguiden.se, http://skrivguiden.se/
Mooc-kurs, Lunds universitet, Akademiskt skrivande, Youtube, https://www.youtube.com/watch?v=c6NVGNKXzbQ
