Inledning
HBTQ – ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter.
Inom vård och annan offentlig verksamhet ska bemötande utgå från likvärdig behandling och hänsyn till den enskilda individen. Att behandla alla lika, istället för likvärdigt, kan innebära att vi faktiskt osynliggör att olika människor har olika behov. Likabehandlingsperspektivet blir verkningslöst om vi inte har ett normkritiskt förhållningssätt. När vi har frågor kring makt och vilka
föreställningar som finns kring vad som anses vara normalt och önskvärt, kommer vi lättare åt diskriminerande normer.
Vilka gynnas av vårt sätt att utforma t.ex. ett äldreboende? Hur kan en person få vara olika men ändå jämlik? Förtryck och diskriminering skapar ohälsa medan mening och sammanhang främjar hälsa. Hur kan samhälet stärka de faktorer som främjar just hälsan?
Den norm som utgår ifrån att det bara finns två tydligt avgränsade kön som kan förstås som man eller kvinna kallas tvåkönsnorm och den norm som förutsätter att dessa två ”naturligt” ska och bör begära varandra kallas för heteronormen.
Det livsmanus som skrivs utifrån denna föreställning väver samman normer för kön och sexualitet och skapar en livslinje för vad som bör hända i livet, när och hur olika saker ska äga rum för att vara ”rätt”. De liv som inte följer det
rådande manuset betraktas som avvikande.
Om vi inte ställer oss frågor kring makt och normer kanske vi omedvetet osynliggör att olika personer har olika livsberätteler där det inte alltid finns barnbarn, där familjen inte alltid är baserad på släktband utan är en ”vald
familj” med olika närstående. Att ta hänsyn till gruppers behov kan stå i konflikt med att ha ett individperspektiv.
Filmen ”Regnsbågens sång” är producerad 2014 och hade sin premiär på Göteborgs Internationella Filmfestival samma år. Den har nu vuxit till ett projekt som även innefattar fortbildning av olika personalgrupper. Syftet med Regnbågens sång är inte bara att synliggöra begränsande normer i
majoritetssamhället utan även visa på hur mångfacetterad Hbtq-gruppen är samt ge ett historiskt perspektiv. Frågeställningarna som följer med filmen är tänkt som underlag för samtal och diskussion. I slutet av denna folder finns även några råd till den som ska leda samtalen. Vår förhoppning är att filmen och samtalen ska bidra till att ge vidgade perspektiv och problematisera de normer om kön och sexualitet som tas för givna.
Maria
”Heteronormen är som ett fängelse.
Det drabbar även alla heterosexuella. Vi lever i ett samhälle där allt inte är så binärt och förutsägbart”
Vilka fördelar kan en person få som passar in i tvåkönsnormen, den norm som förutsätter att det bara finns två kön?
Diskutera Marias påstående att:
”Heteronormen drabbar även alla heterosexuella”.
Forskning visar att det är i första hand män som utsätter transpersoner för våld. Diskutera orsaker till detta. Hur kan arbetet se ut med att förändra situationen för transpersoner?
Idag har vi två juridiska kön som vi tilldelas, man eller kvinna. I flera länder finns nu möjligheten till ett tredje kön. Vad skulle detta kunna innebära för samhället och enskilda individer?
En person som genom behandling korrigerar sitt biologiska kön, t.ex. från man till kvinna, för att det ska överensstämma med den könsidentitet personen har, förväntas ofta efter behandling leva heterosexuellt. Diskutera vilka värderingar som ligger till grund för detta.
Guje
”Det blev en slags tysnadens tyranni, en hemlighet sommamma och jag hade tillsammans. Det var förfärligt.
Hon fick en kontroll över mig”
Diskutera relationen mellan förtroende, tystnad och hemligheter i förhållande till öppehet och integritet.
Diskutera hur en äldreomsorg kan organiseras utifrån ett normkritiskt
perspektiv, dvs att bli medveten om de dominerande normerna och ställa sig frågor vilka som gynnas respektive missgynnas av dessa.
Vi kan ha olika mening om begrepp som anhörig, närstående och familj. Vad kan dessa olika begrepp få för betydelse i möte med myndigheter, vård etc?
Idag benämns ofta familjebildningar som inte utgår från heteronormen, som
”regnbågsfamiljer”. Många har erfarenheter av osynliggörande. Hur kan vård och omsorgssektorn arbeta med att bättre bemöta desa grupper?
Bill
”Vi upptäckte då att det inte var viktigt att ha en perfekt lagstifning utan det var även tviktigt att ändra folks attityder”
Hur speglar tidningar, film, radio m.m. den mångfald som finns i samhället?
Det ordnas en aktivitet på ett äldreboende och någon kanske föreslår att de boende kan sitta ”varannan”. Oftast sker denna uppdelning utifrån kön.
Fundera över varför och vilka konsekvenser detta kan få.
Vilka kunskaper och perspektiv kan en person tillföra som inte tillhör majoritetskulturen?
Fundera över vilka offentliga sammanhang som du känner dig någorlunda bekväm i. Vad är det för normer kring kön och sexualitet som är rådande där?
Nils
”Jag vill inte skämma ut Sverige så jag sa jag var ifrån Holland. Jag såg mig som en ambassadör för
Sverige”
Hur kan majoritetssamhället agera för att avlasta personler från att v ara
”ambassadörer”, från att representera hela gruppen hbtq?
Nils elev säger att ”det är ju bara en naturlig variation”. På vilket sätt är samhället organiserat utifrån olika sätt att leva?
Inom hbtq-gruppen finns det människor med helt olika bakgrund. Hur kan ett bemötande inom vården se ut som dels tar hänsyn till gruppen och dels till de enskilda individerna?
Många äldre ur gruppen oroar sig inför att bli utsatta för diskriminering och då i synnerhet inför möten med vården då detta möte innehåller ett
beroendeförhållande. Hur kan ett icke-heteronormativt bemötande se ut?
Anders
”Man kan ta emot dem med respekt, medlidande och finkänslighet, står det i den
religiösa texten. Medlidande? Om jag inte lider… och i så fall vem är det som gör att jag lider?”
Diskutera medlidandet och den ojämlika maktrelation som denna syn kan innebära.
Lagar har förändrat hbtq-personers rättigheter till det bättre men negativa attityder finns fortfarande kvar. Hur kan du i din position arbeta för förändrade attityder?
Diskutera religionens kulturella betydelse för synen på sexualitet samt på de normer som finns i förhållandet mellan fortplantning och sexualitet.
Vad kan du, utifrån din position och de erfarenheter det ger dig, göra för att medverka till ett mer normkritiskt och öppnare förhållningssätt och
arbetsklimat?
Till samtalsledaren
INTRODUKTION
Detta material grundar sig i en folkbildningstradition som till skillnad från utbildningstraditionen lägger mer vikt vid samtal och reflektion än på förhand uppställda mål. Det är därför inget vanligt metodmaterial utan ska mer tjäna som stöd för att föra samtal och diskussion. Det går att välja en eller flera av frågorna. De som sett filmen har ofta egna frågeställningar som är viktiga för dem. Tänk på att ge utrymmer även för dessa.
NORMKRITISKT PERSPEKTIV
Att ha ett normkritiskt perspektiv betyder att vi har fokus på de processer som skapar ojämlikhet och inte på skillnader i sig, ett synliggörande av normerande praktiker. Sociala normer är uppsättningar av regler, koder och förväntningar på hur vi bör uppföra oss. Många av dessa normer underlättar vår samvaro medan en del begränsar och exkluderar.
Filmens personer berättar om hur förtryck och diskriminering har påverkat deras liv samt vilka strategier de har använt för att trots detta leva ett bra liv. I frågorna som medföljer har vi flyttat fokus från personernas livsberättelse till de rådande normerna. Vi vill med detta motverka den tendens som riktar uppmärksamheten mot den utsatta i stället för mot det samhälle som utsätter personen. Det är där förändringen måste ske, inte hos den utsatta.
FRÅGOR KRING MAKT OCH RÄTTVISA
Frågor kring kön och sexualitet berör oss på ett djupt privat sätt och är inte alltid lätta att diskutera. Det handlar inte om att komma fram till ett rätt svar eller disciplinera varandras tankar. Istället bör vi ställa frågor om makt och rättvisa, om vem som gynnas eller missgynnas av åtgärder och ha en känslighet för att det finns olika ”livsmanus”. Vi blir påverkade på olika sätt av hur
samhället planeras. Diskussionen handlar inte om ett mål som ska uppfyllas och checkas av, utan ska ses som en ständigt pågående process.
NÅGRA RÅD
Om diskussionerna tenderar att fastna i ”de andras” situation, så är din uppgift att flytta tillbaka fokus till de rådande normerna. Du bör hjälpa gruppen att föra upp de personliga reflektionerna till en gemensam strukturell nivå och att
fånga upp de kunskapsbehov som finns. Tänk också på att du inte kan ta för givet att alla i gruppen identifierar sig som heterosexuella eller tydligt uppfyller tvåkönsnormen. Var observant på detta, så ingen blir utsatt för kränkande kommentarer, om än oavsiktliga.
Variera gärna diskussionerna i smågrupp, bikupor och storgrupp. Försök beskriva hur det ser ut nu i er organisation, hur önskar ni att det var och vilka åtgärder tänker ni kan behövas? Vilka hinder finns? Behövs det fortbildning och i så fall vad bör den innehålla? Det är viktigt att det finns någon närvarande som har möjlighet att följa upp de behov som uttrycks.
BEGREPPSLISTA
utdrag från www.rfsl.se/begreppslista
ATT SJÄLV IDENTIFIERA OCH DEFINIERA SIG
Var och en har rätt att vjälv bestämma hur man vill identifiera sig. Ingen utomstående kan sätta en etikett såsom ”Queer”,
”transperson” eller ”homosexuell” på någon utan att den personen själv kallar sig för det.
BISEXUELL
En person som har förmågan att bli attraherad av människor oavsett kön.
Bisexualitet definieras i svensk lagstiftning som en av tre sexuella läggningar
HBTQ
Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter.
HETERONORM
Enligt heteronormen förväntas människor vara antingen kvinna eller man och
ingenting annat, och man talar om dessa två som motsatta kön. Kvinnor och män förväntas vara olika; feminina respektive maskulina.
HETEROSEXUELL
Heterosexuell – en person som har förmåga att bli kär i, attraherad av
HOMOFOBI
En ideologi, uppfattning eller värdering, ibland kopplad till rädsla, som ger uttryck för en negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella. Homofobin
överlappar ibland transfobin.
HOMOSEXUELL
En person som har förmågan att bli attraherad av personer av samma kön.
Homosexualitet definieras i svensk lagstiftning som en av tre sexuella läggningar.
TRANSPERSON
Transperson är ett paraplybegrepp. Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller
könsidentiteter avviker från könsnormen.
TRANSSEXUELL
En person som upplever sig vara av annat kön än det juridiska kön en tilldelades vid födseln och som har en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling.
QUEER
Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett
ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin
