Bilaga 1
Tertialrapport April
Utbildningsnämnden
Innehållsförteckning
1 Ekonomisk uppföljning ... 3
1.1 Driftredovisning Utbildningsnämnden ... 3
1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget ... 4
1.3 Investeringsredovisning ... 7
2 Viktiga förändringar ... 8
3 Nya data och resultat ... 9
4 Återsökning av statsbidrag ... 11
5 Riktade budgetmedel ... 12
6 Kvalitetsstyrning ... 13
6.1 Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare ... 13
6.2 Delaktighet i samhället ... 13
6.3 Sveriges bästa företagsklimat ... 14
6.4 God fysisk och social arbetsmiljö ... 15
7 Målstyrning ... 16
7.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 16
7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 20
7.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 20
8 Uppdrag ... 22
9 Riskhantering - internkontroll ... 23
9.1 Resursbrist påverkar elevresultaten. ... 23
9.2 Olweusarbetet tappar fart varvid andel som upplever sig mobbade ökar ... 25
9.3 Säkerheten samt integriteten i IT-miljön inte är tillräcklig ... 25
9.4 Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar inte tillfredsställande ... 25
9.5 Bristfälliga lokaler ... 25
9.6 Elever som är mantalsskrivna i kommunen går inte i skolan. ... 26
1 Ekonomisk uppföljning
1.1 Driftredovisning Utbildningsnämnden
Stratsys - UN nämndrapport 2019
Period-budget Period-utfall Årsbudget 2019 Prognos Apr Avvikelse, årsbasis
Prognos mars Total
UTBILDNINGSNÄMNDEN
Intäkter -72 124 -69 322 -216 329 -216 620 291 -215 673
Kostnader 732 868 746 495 2 192 769 2 184 070 8 699 2 185 062 Netto (tkr) 660 744 677 172 1 976 440 1 967 450 8 990 1 969 389 PER
VERKSAMHETSOMRÅDE Nämnd
Intäkter 0 0 0 0 0 0
Kostnader 1 143 1 178 3 256 3 256 0 3 256
Netto (tkr) 1 143 1 178 3 256 3 256 0 3 256
Kontor
Intäkter -3 979 -4 113 -11 934 -13 493 1 559 -12 349
Kostnader 15 551 14 632 45 075 46 634 -1 559 45 159
Netto (tkr) 11 572 10 519 33 141 33 141 0 32 810
Förskola
Intäkter -499 -608 -1 496 -2 496 1 000 -2 496
Kostnader 10 257 9 016 30 610 29 563 1 047 29 563
Netto (tkr) 9 758 8 408 29 113 27 066 2 047 27 066
Volymnämnd förskola
Intäkter -27 621 -27 120 -82 847 -80 271 -2 576 -81 525
Kostnader 181 268 179 514 543 697 518 629 25 067 525 041
Netto (tkr) 153 647 152 394 460 849 438 358 22 491 443 516
Skola
Intäkter -13 728 -13 266 -41 176 -43 013 1 836 -42 348
Kostnader 49 460 47 124 144 873 145 334 -461 144 963
Netto (tkr) 35 732 33 858 103 697 102 321 1 375 102 615
Volymnämnd skola
Intäkter -23 899 -21 831 -71 681 -69 809 -1 872 -69 416
Kostnader 356 949 364 077 1 070 634 1 072 375 -1 740 1 069 650
Netto 333 051 342 246 998 953 1 002 566 -3 613 1 000 234
Grundsärskola
Intäkter -275 -14 -824 -824 0 -824
Kostnader 1 385 973 4 135 4 135 0 4 135
Netto (tkr) 1 111 958 3 311 3 311 0 3 311
Volymnämnd grundsärskola
Intäkter 0 -265 0 0 0 0
Period-budget Period-utfall Årsbudget 2019 Prognos Apr Avvikelse, årsbasis
Prognos mars
Netto (tkr) 13 109 14 933 39 319 45 421 -6 102 45 297
Gymnasieskola
Intäkter -40 -409 -120 -465 345 -465
Kostnader 3 974 4 869 11 920 13 073 -1 153 12 864
Netto (tkr) 3 934 4 459 11 800 12 608 -808 12 399
Volymnämnd gymnasieskola
Intäkter -1 834 -1 385 -5 500 -5 500 0 -5 500
Kostnader 92 950 94 657 278 794 284 594 -5 800 284 078
Netto (tkr) 91 116 93 272 273 294 279 094 -5 800 278 578
Gymnasiesärskola
Intäkter -250 -291 -750 -750 0 -750
Kostnader 6 820 7 278 20 457 21 057 -600 21 057
Netto (tkr) 6 570 6 987 19 707 20 307 -600 20 307
Prel.kostnader-interna 0 7 085 0 0 0 0
Diff/felkonteringar 0 7 960 0 0 0 0
KOMMUNALA FÖRSKOLOR
Intäkter -70 708 -69 028 -212 081 -210 936 -1 145 -212 354
Kostnader 73 920 71 602 212 081 210 936 1 145 212 354
Netto (tkr) 3 213 2 573 0 0 0 0
KOMMUNALA GRUNDSKOLOR
Intäkter -346 297 -332 811 -1 038 682 -1 041 782 3 100 -1 039 947 Kostnader 370 352 362 113 1 038 682 1 043 582 -4 900 1 041 747
Netto (tkr) 24 056 29 303 0 1 800 -1 800 1 800
KOMMUNALA FÖRSKOLOR OCH GRUNDSKOLOR
Intäkter -417 004 -401 839 -1 250 763 -1 252 718 1 955 -1 252 301 Kostnader 444 273 433 715 1 250 763 1 254 518 -3 755 1 254 101
Netto (tkr) 27 268 31 876 0 1 800 -1 800 1 800
KOMMUNAL GYMNASIESKOLA
Intäkter -66 432 -61 639 -199 257 -197 540 -1 717 -199 217
Kostnader 72 991 72 015 199 257 197 540 1 717 199 217
Netto (tkr) 6 559 10 376 0 0 0 0
1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget
Helårsprognos jämfört med årsbudget
främst av volymjusteringar inom förskola.
Utfallet jämfört med periodbudget
Utfallet för perioden jämfört med budget är högre, främst till följd av lägre barnomsorgsintäkter inom fritidshemmen och högre kostnader för volymer inom både grundskola, grundsärskola och gymnasieskola.
Prognosbedömning
Det är än så länge tidigt på året varvid prognossäkerheten alltid kan ifrågasättas särskilt detta första år som gymnasiet tillkommit. Dock fortgår ytterligare fördjupning och analys av främst volymprognoserna för att ännu bättre förutse hur volymerna kommer slå under året. Volymerna inom gymnasiet är redan i april högre än budgeterat och förväntas öka till höstterminen.
Statsbidrag är också svårt att förutse i detta tidiga skede på året. Årets budgeterade reserver om 10,1 miljoner kronor beräknas gå åt under året. En försiktig prognos av intäkter för retroaktiv avgiftskontroll har gjort om 2 miljoner kronor, tidigare års utfall har legat kring 3 miljoner kronor.
Kommentarer till prognos per verksamhetsområde Utfallet för nämnden bedöms hamna i balans med budget.
Utbildningskontorets bedöms hamna i balans med budget. Dock tillhandahålls vänskapsspelen under året och ingen budgettilldelning har skett för detta. Vänskapsspelen hålls vart åttonde år och delas mellan kultur-och fritidskontoret och utbildningskontoret. Detta kostar cirka 300 tusen kronor för utbildningskontoret.
Volymnämnden förskola prognostiserar ett överskott på 22,5 miljoner kronor till följd av färre barn i stort sett i alla åldrar.
Förskolan i övrigt prognostiserar en nettokostnad 2 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen mot budget utgörs främst av intäkt för retroaktiv avgiftskontroll.
Volymnämnden skolan prognostiserar en nettokostnad 3,6 miljoner högre än budget till följd av fler elever. Elevantalet inom fritidshemmen är totalt lägre, främst i årskurs 4-6.
Skolan i övrigt prognostiserar en nettokostnad 1,4 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen mot budget utgörs främst av intäkt för retroaktiv avgiftskontroll samt senarelagd start av behandlingsverksamheten. Kostnaderna för extra skolpeng till nyanlända elever har dock ökat.
Volymnämnden särskolan prognostiserar en högre nettokostnad än budget på motsvarande 6,1 miljoner kronor till följd av ökat antal elever med större behov av stöd.
Särskolan i övrigt prognostiserar en budget i balans.
Volymnämnden gymnasieskola prognostiserar en nettokostnad 5,8 miljoner kronor högre än budget till följd av fler elever redan under vårterminen och ytterligare fler under höstterminen då det är fler elever som avslutar gymnasiet i årskurs 3 och 4 i förhållande till nya i årskurs 1 som påbörjar sin utbildning.
Gymnasieskolan i övrigt prognostiserar en nettokostnad 0,8 miljoner kronor högre än budget till följd av ökade kostnader inom särskilt stöd, skolskjuts samt inackordering av elever som studerar på annan ort.
Gymnasiesärskolan prognostiserar en nettokostnad 0,6 miljoner kronor högre än budget till följd av dels högre programpeng och dels ökade kostnader för skolskjuts.
I prognosen för kommunala förskolor och grundskolor beräknas ett underskott om 1,8 miljoner kronor. Detta i huvudsak till följd av vikande elevunderlag i Eriksbergsskolan. De kommunala grundskolornas och förskolornas underskott finansieras ur tidigare års fonderade medel.
I prognosen för kommunala gymnasieskolan har i budgeten budgeterat för ett underskott om 5,1 mnkr som tas ur upparbetad buffert från tidigare år. I ovan redovisad tabell är detta medräknat och därmed blir utfallet i nivå med fastställd budget det vill säga 0.
Nettoresultatet för utbildningsnämnden inklusive de kommunala verksamheterna, inklusive
Prognos volymer
Volymtal Volymbudget 2019 Prognos 2019 Avvikelse
Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp
Förskola 1 - 2 år 1 590 211 579 1 585 208 672 -5 -2 907
Förskola 3 - 5 år 2 520 289 614 2 373 273 692 -147 -15 922
Familjedaghem 1 - 5 år 180 17 088 106 10 859 -74 -6 229
Summa förskola 4 290 518 281 4 064 493 223 -226 -25 058
Fritidshem förskoleklass 879 31 380 934 34 020 55 2 640
Fritidshem 1 - 3 år 3 016 95 743 3 038 96 635 22 892
Fritidshem 4 - 6 år 1 908 31 291 1 585 25 990 -323 -5 301
Summa fritidshem 5 803 158 414 5 557 156 645 -246 -1 769 Summa förskoleklass 944 64 570 961 66 125 17 1 555 Grundskola årskurs 1 - 5 5 275 400 373 5 301 403 940 26 3 567 Grundskola årskurs 6 - 9 4 266 391 056 4 247 388 744 -19 -2 312 Summa grundskola 9 541 791 429 9 548 792 684 7 1 255 Summa grundsärskola 77 30 714 90 35 502 13 4 788 Summa grundsärskola
fritidshem
41 8 605 47 9 919 6 1 314
Gymnasieskola 2 866 273 794 2954 279 434 88 5 640
Gymnasiesärskola 46 18 857 45 19 357 -1 500
Summa gymnasieskola och gymnasiesärskola
2 912 292 651 2 999 298 791 87 6 140
Summa 23 608 1 864 664 23 266 1 852 889 -342 -11 775
Totalt redovisar nämnden en positiv volymavvikelse på 11,8 miljoner kronor, främst till följd av färre barn inom förskola.
Antalet inom fritidshem är lägre än budget och inom år 4-6.
Antalet inom förskoleklass och grundskola är högre än budget. Fler elever inom förskoleklass upp till årskurs 5 och färre i de högre årskurserna.
Antalet inom grundsärskolan och grundsärskolans fritidshem är fler än budgeterat.
Antalet inom gymnasieskolan är fler än budget, både under vårterminen och höstterminen.
Antalet inom gymnasiesärskolan är en färre, dock är gymnasiepengen högre vilket resulterar i ett underskott.
Eventuell omdisponering av budget Ingen omdisponering av budget planeras.
Planerade åtgärder vid eventuella underskott
Samtliga enheter följs upp månatligen. Vid underskott på enhetsnivå utarbetas individuella
åtgärdsplaner för att nå en budget i balans. Kontinuerliga avstämningsmöten hålls mellan enhet,
skolchef och ekonomichef för uppföljning av planen.
1.3 Investeringsredovisning
Under året krävs nya inköp av i-pads samt möbler till Rudbeckskolan i gengäld kommer investeringar till Tegelhagens skola att fördröjas eftersom byggprojektet försenats varvid investeringarna inom skola och förskola minskas med samma belopp. Totalt ligger nämndens prognos för investeringar i balans med budget.
Investeringar, tkr Budget 2019 Prognos Avvikelse
22 400 22 400 0
2 Viktiga förändringar
Några större förändringar i verksamheten eller omvärlden finns inte att rapportera i detta ärende.
3 Nya data och resultat
Våga Visa - kundundersökning 2019
Varje år tillfrågas vårdnadshavare i förskolan, förskoleklassen, årskurs 3 och 6 samt elever i årskurs 3, 6 och 8 om sin syn på verksamheten. Kort kan resultatet sammanfattas som att värdena inte skiljer sig så mycket jämfört med året innan. Ett par procent upp eller ner kan dock noteras. I denna rapport redovisas utfallet. Analys kommer att göras på respektive enhet inför höstens resultatdialoger.
Förskola:
o Trygghet 96 procent, ökning med 1 procentenhet jämfört mot föregående år.
o Nöjd med verksamheten i förskolan minskar med en procentenhet från 93 procent år 2018 till 92 procent.
Förskoleklass:
o Nöjd med verksamheten i skolan är oförändrad på 91 procent.
o Nöjd med verksamheten i fritidshemmet ökar från 81 procent år 2018 till 85 procent.
Årskurs 3:
o Nöjd med verksamheten i skolan ökade för vårdnadshavare från 83 procent år 2018 till 90 procent, för elever var utfallet oförändrat på 91
o procent.
o Nöjd med verksamheten i fritidshemmet ökade för vårdnadshavare från 77 procent år 2018 till 83 procent, för elever ökade utfallet från 87 procent år 2018 till 88 procent.
Årskurs 6:
o Nöjd med verksamheten i skolan minskade för vårdnadshavare från 88 procent år 2018 till 86 procent, för elever minskade utfallet från 82 procent år 2018 till 80 procent.
Årskurs 8.
o Nöjd med verksamheten i skolan för elever minskade från 80 procent år 2018 till 73 procent.
Olweus
4 176 elever har genomfört enkäten. 96 procent av eleverna trivs i skolan vilket är ett värde som varit det samma det senaste tre åren. Andelen som uppger att de upplever sig mobbade är 6,1 procent, vilket är en liten ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2018. Dock har långtidsmobbningen minskat från 2,4 till 2,0 procent, störst är minskningen bland pojkar.
Nätmobbning har också minskat från 4,2 till 3,9 procent. 96 procent av eleverna trivs i skolan.
Statistik för gymnasieskolan i Kolada
Kolada har publicerat statistik år 2018 för gymnasieskolan. I statistiken kan konstateras att gymnasielever med examen inom 4 år har ökat med 1,7 procentenheter till 81,0 procent. Även resultaten för gymnasielever med examen inom 3 år, högskoleförberedande program har ökat med 1,1 procentenheter till 80,5 procent. Gymnasielever med examen inom tre år, yrkesprogram har ökat med 12,6 procentenheter till 86,7 procent.
I statistiken redovisas också utfall från skolinspektionens skolenkät. Där ställs frågor om bland annat studiero och trygghet. Senast enkäten gjordes var 2016. Utfallet för frågan "Gymnasieelev år 2: Jag har studiero på lektionerna" hade ökat från 79,0 till 88,2 procent. För frågan "på min skola respekterar elever och lärare vandra" hade resultatet ökat från 83,5 till 85,6 procent. På frågan "Jag känner mig trygg i skolan" hade resultatet sjunkit från 93,5 till 91,4 procent.
Upplevelsen av nöjdhet hade sjunkit från 89,6 till 88,2 procent.
Ytterligare analyser kommer göras på respektive enhet i samband med resultatdialogerna under
höstterminen.
Revisionsrapport - Barn i behov av särskilt stöd
PWC har fått i uppdrag av kommunens revisorer att genomföra en fördjupad granskning av förskolornas arbete med barn i behov av särskilt stöd med särskilt fokus på
förskoleverksamhetens beredskap och arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd.
Syftet med granskningen är att besvara revisionsfrågan om nämnden genom styrning och uppföljning säkerställer att förskolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende barn i behov av särskilt stöd.
Utifrån iakttagelser och bedömningar på kontrollfrågorna är granskarens svar på revisions- frågan att nämnden genom styrning och uppföljning i allt väsentligt säkerställer att förskolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende barn i behov av särskilt stöd.
För att ytterligare utveckla verksamheten rekommenderar granskaren:
Att information sprids till samtliga förskolor om materialet som arbetats fram för vägledning av pedagoger när det gäller barns psykosociala hälsa.
Att det för att öka förutsättningarna för en likvärdig verksamhet för barn i behov av särskilt stöd skapas strukturer för informations- och erfarenhetsutbyte om det arbete, de resurser och kompetenser som finns till förskolornas förfogande inom ramen för SAGA-arbetet.
Att rapporteringen till nämnden utvecklas när det gäller barn i behov av särskilt stöd för att skapa bättre underlag för nämndens tilldelning av resurser för barn i behov av särskilt stöd.
Revisionsrapport - Systematiskt kvalitetsarbete i gymnasieskola
Revisorerna har granskat det systematiska kvalitetsarbetet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Bedömningen efter genomförd granskning är att dåvarande huvudman utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden delvis har en ändamålsenlig styrning och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet. Delvis uppfyllt är att det finns ett inarbetat arbetssätt för det systematiska kvalitetsarbetet med sammanställda kvalitetsrapporter såväl för gymnasieskolan som vuxenutbildningen. Granskningen visar dock på brister i att kvalitetsrapporterna saknar analys och utvecklingsområden. Redovisning av resultat och nämnddialoger under 2018 saknas också. Revisorerna konstaterar vidare att det inte förekommer någon dialog mellan grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildning trots att det är en del av nämndens måluppfyllelse att förbättra skolresultaten och öka genomströmningen. Därför rekommenderar revisorerna den nybildade nämnden att:
Omgående organisera och skapa en struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet, innehållande hur det ska redovisas till berörd nämnd.
Se över behovet och form för dialog mellan grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och därefter skapa förutsättningar för önskad dialog.
I samband med att verksamhetsplanen antogs av utbildningsnämnden den 8 februari fastställdes
en struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet för gymnasieskolan. Dessutom beskrivs i
verksamhetsplanen det planerade arbetet kring att öka dialogen mellan grundskola och
gymnasieskolan via Skolresan. Där beskrivs också ett arbete tillsammans med socialkontoret,
kultur och fritidskontoret, har påbörjats under 2018 för att samordna och effektivisera insatser
för gruppen unga mellan 16- 24 år som saknar sysselsättning/behöver stöd för att komma vidare
till studier/arbete. Där ingår även samarbete med vuxenutbildning.
4 Återsökning av statsbidrag
Myndighet Ansökta medel april 2019 Medel - utfall
Skolverket 115 781 233 71 903 701
Migrationsverket 836 640 322 660
Jordbruksverket 394 338 394 338
Kulturrådet 2 004 400 0
SPSM 6 289 500 6 289 500
Summa: 125 306 111 78 910 199
Totalt har ansökningar om 125,3 miljoner gjorts under 2019. Det motsvarar 6,3 procent av nämndens totala budget. Hittills har det beviljats 78,9 miljoner kronor det motsvarar 3,9 procent av nämndens budget. 31,2 miljoner kronor är inte beslutade samt 15,2 miljoner kronor är ej beviljade. Läxhjälp ansöktes för om 6,8 miljoner vilket avslogs helt utifrån på grund av översökning av bidraget och att Skolverket har prioriterat huvudmän med en låg andel elever som förväntas bli behöriga till gymnasieskolan. Av ordinarie ansöka så drogs 8,2 miljoner av jämfört mot ansökta belopp. Detta gjordes för lågstadiesatsningen (avdrag med 3,9 miljoner kronor) mindre barngrupper (avdrag med 1,7 miljoner kronor), fritidshemssatsningen (avdrag med 1,1 miljoner kronor), karriärtjänster (avdrag med 0,6 miljoner kronor) och migrationsverket (avdrag med 0,5 miljoner kronor). Beslut har inte fattats ännu för totalt 31,2 miljoner kronor.
Trenden är att färre bidrag godkänns i sin helhet. Läxhjälp utgick förra året men avslogs helt i
år. Detta indikerar att fler kommuner söker statsbidrag och Sollentuna som tidigare fått därmed
nedprioriterats eftersom kommunen har goda resultat inom sin skolverksamhet. Problemet är att
dessa bidrag är så stor del av verksamheten och vid avslag påverkas enheterna direkt av detta.
5 Riktade budgetmedel
Utökad kompensation för löner och lokaler om 1,5 procent är inarbetad i höjning av check och peng inom förskola och skola. Även förstärkning i förskola har inarbetats i höjning av check.
Nämndens tillskott om 700 tusen kronor avser förskoleberedning. Arbetet kring förebyggande insatser för barn 7-12 år pågår i samråd med socialkontoret.
Nivåpåverkande
förändringar, tkr Budget
2019 Utfall Avvikelse Kommentar Utökad kompensation
löner och lokaler 1,5% -24 200 -24 200 0
Förebyggande arbete
barn 7-12 år -2 000 -1 700 -300
Senarelagd start av verksamheten gör att vissa kostnader uteblir.
Förstärkning förskola -3 500 -3 500 0
Nämnd -700 -700 0
6 Kvalitetsstyrning
Nämndens arbetar aktivt utifrån aktuella styrdokument. Trygghetsarbetet har genomsyrat verksamheten och flera samarbetsprojekt pågår. Det inkluderande arbetet sker kontinuerligt främst genom ett professionellt och systematiskt mottagande av nyanlända eleve r. Samarbetet med näringslivet sker genom branschråd. Personalpolicyn upprätthålls bland annat genom systematiskt arbetsmiljöarbete och aktiv rekryteringsstrategi. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs utifrån ett gemensamt årshjul och avrapporteras ko ntinuerligt till nämnden.
Kvalitetsfaktorer:
6.1 Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare
Samtliga kommunala skolor är Olweuscertifierade och arbetar förebyggande mot mobbning utifrån de strukturer som metoden föreskriver. Andelen elever som uppger sig mobbade har ökat något med 0,3 procentenheter jämfört mot föregående år. Andelen elever som anger att de upplever sig långtidsmobbade har do ck minskat med 0,4 procentenheter till 2 procent. Vilket innebär 78 elever istället för 102 föregående läsår. Störst är minskningen bland pojkar. 96 procent av eleverna uppger att de trivs i skolan vilket är samma höga värde som de senaste tre åren.
Andele n vårdnadshavare som anger att deras barn är trygga i förskolan har ökat med en procentenhet till 96 procent. Det kan konstateras att trivseln är hög i Sollentunas för - och grundskolor.
Arbetet mot våldsbejakande extremism och pågående dödligt våld pågår g enom samarbete med polis, socialtjänst samt kultur - och fritidskontoret.
Kvalitetsindikator Utfall
2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Måluppfyllnadsgrad i procent för
nämndmålet "Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten"
99 % 99 %
Kommentar
Värde saknas fortfarande för gymnasieskolan varvid detta inte kan tas fram i denna rapport.
Kvalitetsfaktorer:
6.2 Delaktighet i samhället
Centrum för Integration och Flerspråkighet - Sollentuna, CIFS, är en enhet som ansvarar för centralt mottagande av nyanlända elever från förskoleålder upp till åk 9 samt inskrivning av elever i
gymnasieålder. CI FS organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning i kommunala och fristående skolor i Sollentuna. I CI FS uppdrag ingår även att stötta personal på mottagande skolor som arbetar med nyanlända elever. Syftet med en central mottagning är att få ett likvärdigt mot tagande i Sollentuna kommuns förskolor och skolor.
Inom skolorna erbjuds praktik - samt subventionerade arbetsplatser för nyanlända. Hittills är det fyra platser som anordnats. Ett problem är att subventionen för nyanlända tagits bort vilket inte främjar at t nya individer tas in.
Utbildningskontoret är sedan den 22 januari 2019 HBTQ - certifierad. En skola är HBTQ - diplomerad och en skola är certifierad.
Kvalitetsindikator Utfall
2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Antal praktik - eller subventionerade
arbetsplatser för nyanlända 10
Kommentar
Utfallet kring praktik och subventionerade arbetsplatser för nyanlända kommer följas årsvis. Hittills finns det fyra anställda.
Kvalitetsindikator Utfall 2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Skillnaden i behörighet till
gymnasieskolans yrkesprogram mellan samtliga elever och samtliga elever exklusive nyanlända samt elever med okänd bakgrund,
4,1 % 3,3 % 3 %
Kommentar
Utfall kommer endast en gång om året på senhösten i samband med att Skolverkets officiella siffror publiceras. I samband med verksamhetsberättelsen kommer resultat att redovisas och analyseras.
Kvalitetsfaktorer:
6.3 Sveriges bästa företagsklimat
I december hölls ett branschrådsmöte riktat till samtliga fristående aktörer. På mötet diskuterades hur samarbetet ska utvecklas inför år 2019. En ny organisation för samarbetet med lärosäten kommer att implementeras under läsåret 2019 till 2020 vilket innebär en stabil tillströmning av lärarstudenter.
Kvalitetsindikator Utfall
2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Antalet mottagna studenter med
verksamhetsförlagd utbildning 170 200
Kommentar
Prognosen för antalet VFU studenter är god. För vårterminen har 38 studenter emottagits från Uppsala universitet. Det totala värdet från samtliga lärosäten kommer att redovisas årligen i samband med verksamhetsberättelsen. En ny organisation för samarbetet med Stockholms universitet kommer att implementeras under läsåret 2019 till 2020 vilket innebär en stabil tillströmning av lärarstudenter.
Kvalitetsfaktorer:
6.4 God fysisk och social arbetsmiljö
Handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten
Resultat från årets medarbetarenkät presenteras den 8 maj. Utifrån detta kommer enheterna utarbeta handlingsplaner som de följer upp i samband med det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
En gemensam enkät har genomförts på enheterna inom nämndens verksamhetsområde och resultatet har kommunicerats till personalavdelningen, som gett feedback att det systematiska arbetsm iljöarbetet bedrivs på ett ambitiöst sätt i verksamheterna.
Stöd i att sammanställa och analysera utfallet av anmälningar i KI A har generellt efterfrågats. En ny modul för rapportering av olycksfall och tillbud för elever ska lanseras, vilket kan underlätt a arbetet.
En ny rutin för inrapportering i KI A har utarbetats och samverkats.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron låg på 6,64 procent i april vilket är en låg siffra. Sjukfrånvaron denna period i jämförelse med tertialrapport 1 föregående år innebär en minskning p å 0,23 procentenheter då sjukfrånvaron låg på 6,87 procent. Trenden har varit nedåtgående de senaste tre åren. 5,5 procent sjukfrånvaro inom ett område där anställda arbetar mot barn är extremt lågt eftersom sjukdomar sprids ofta inom det spektrat . Börvärd et för verksamhetsområdet är 7 procent. Det är främst bland yngre kvinnor som sjukfrånvaron har minskat.
Personalomsättning
Extern personalomsättning ligger på 13,8 procent för april månad. Ofta sker dock omsättning i samband med nytt läsår så det är troli gt att siffran kommer att öka. Jämfört mot föregående år var motsvarande siffra, om hänsyn tas till pensionsavgångar värdet 16 procent. Målet om 17 procent är uppnått.
Rekrytering
Rekryteringsstrategins ledord är "det är möjligt hos oss" och att vi arbetar mot det gemensamma målet att erbjuda Sveriges bästa skola.
Kontoret har, i rekryteringssyfte, deltagit på Pedagogdagen i Uppsala, Skoljobbsmässan i Stockholm samt varit kompetenspartner på SETT mässan i Kista.
Intresserade arbetssökande har inbjudits till en lunch 25 april där man fick träffa skolchefen och representanter från de olika verksamheterna samt göra studiebesök.
HBTQ - certifiering
Den 22 januari 2019 blev utbildningskontoret HBTQ - certifierat. En skola är HBTQ - diplomerad och en skola certifierad.
Kvalitetsindikator Utfall
2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019
Sjukfrånvaro i % 5,68 % 5,75 % 6,64 % 5,5 %
Kommentar
April månads utfall för utbildningskontoret var 6,64. Jämfört mot samma period föregående år är det en minskning med 0,23 procentenheter då siffran var 6,87 procent. Sjukfrånvaron är ofta högre i början på året men sjunker sedan under sommaren för att öka under vintern. Den lägre sjukfrånvaron har minskat främst bland kvinnor i åldersnivån 29 år och yngre. Bland män har den korta sjukfrånvaron minskat.
Sjukfrånvaron bland män har ökat i åldersnivån från 30 år och uppåt. Bland kvinnor har den längre sjukfrånvaron ökat i åldersgruppen över 50 år.
Personalomsättning, extern (%) 18 % 18 % 13,8 % 17 %
Kommentar
Hittills är den externa personalomsättningen 13,8 procent. Målet om 17 procent uppnås. Dock kan omsättningen öka i samband med det nya läsåret då det oftast sker personalomsättning för pedagogisk personal.
HME (hållbart medarbetarengagemang) 80 - 81 81
Kommentar
Utfallet har ökat med en procentenhet sedan 2017. En korrigering har gjorts avseende målvärdet då det gamla värdet för 2017 varit felaktigt ifyllt.
7 Målstyrning
Grunden till satta nämndmål är utbildningsstrategin som säger att alla elever ska nå
kunskapskraven i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla ska vara trygga i skolan. Vägen dit kallas för Skolresan och den börjar i förskolan och slutar i gymnasieskolan.
Fem av sex nämndmål prognostiseras att uppnås under året. Des sa är:
Alla elevers och skolor resultat ska förbättras
Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten Minskad miljöpåverkan i den kommunala verksamheten
Att vara en attrakt iv arbetsgivare genom att medarbetare och chefer utvecklas, känner delaktighet och engagemang
Ett mål av sex nämndmål prognostiseras att uppnås delvis. Detta är:
Effektiv organisation
Bedömningen baseras utfall på befintliga indikatorer.
Övergripande mål:
7.1 Trygghet och välfärd genom livet Nämndmål:
7.1.1 Alla elevers och skolors resultat ska förbättras.
Några utfall för indikatorer som mäter målet om att alla elevers och skolor resultat ska förbättras finns inte ännu. Prognosen är att målet i huvudsak kommer att uppnås.
Indikatorer Utfall
2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Åk 1 kunskapskrav svenska kommunala
grundskolor 90 % 90 % 90 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med tertialrapport 2.
Åk 3 kunskapskrav matematik kommunala
grundskolor 68 74 75
Kommentar
Resultat redovisas i samband med tertialrapport 2.
Åk 3 kunskapskrav svenska kommunala
grundskolor 79 % 81 % 81 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med tertialrapport 2.
ÅK 6 kunskapskrav svenska kommunala
grundskolor 96,6 % 97,3 % 97,5 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med tertialrapport 2.
Åk 6 kunskapskrav matematik i kommunala
grundskolor 94 % 90,5 % 91 %
Indikatorer Utfall 2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Kommentar
Resultat redovisas i samband med tertialrapport 2.
ÅK 9 andel behöriga elever till gymnasieskolan från kommunala grundskolor
90 % 90,2 % 91 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med tertialrapport 2.
ÅK 9 andel elever som uppnått
kunskapskraven i alla ämnen i kommunala grundskolor
84 % 86,1 % 86,5 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med tertialrapport 2.
Åk 9 meritvärde i kommunala grundskolor 252,7 258,3 259
Kommentar
Resultat redovisas i samband med tertialrapport 2.
Skillnader i resultat mellan flickor och pojkar årskurs 9 meritvärde, beräknad i kvot
1,05 1,04
Kommentar
Resultat redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.
Andelen (%) elever på Rudbeck som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)
76,5 % 78,4 % 78 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.
Gymnasieelever som uppnått
grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år på Rudbeckskolan, kommunala skolor, andel (%)
71,5 % 71,5 % 71,7 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.
Andelen (%) elever på Rudbeck med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)
79,3 % 81 % 81 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.
Gymnasieelever med examen inom 3 år,
kommunala skolor, andel (%) 73,9 % 73,7 % 73,9 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.
Betygspoäng efter avslutad
gymnasieutbildning på Rudbeckskolan, kommunala skolor
15,1 % 15 % 15 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.
Andel unga vuxna som studerar eller arbetar efter insats i det kommunala aktivitetsansvaret
Indikatorer Utfall 2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Andelen, i procent, 16 till 19 år som varit
aktuella i kommunala aktivitetsansvaret jämfört med folkbokförda 16 till 19 åringar i Sollentuna kommun.
7 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.
Nämndmål:
7.1.2 Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet
Målet om att barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet prognostiseras att uppnås. Totalt finns utfall för förskola och grundskola. Tre av fyra indikatorer har ett resultat.
Kundundersökningen visar att nöjdhetsgraden med förskolans verksamhet var 92 procent vilket är en procentenhet från målet. Det innebär en måluppfyllnadsgrad på 99 procent. Skola ns utfall var 85,2 vilket var 1,8 procentenheter från målvärdet om 87 procent. Det innebär en måluppfyllnadsgrad om 98 procent. Fritidshemmen resultat om 85,3 har ökat med 2,3 procentenheter jämfört med föregående år. Målvärdet på 83 procent överträffas. B edömningen är, trots två gula indikatorer av tre möjliga, att målet uppnås. Verksamheten bedrivs med hög pedagogisk kvalitet. Ökningen på fritidshemmet kan bero på den kommungemensamma satsningen Fritidslyftet som involverat både medarbetare och skolledare i fritidshemmet.
Indikatorer Utfall
2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Nöjdhet med förskolans verksamhet
kommunala förskolor 91 % 93 % 92 % 93 %
Kommentar
Vårdnadshavare i kundenkäten som uppger att de är nöjda med verksamheten i förskolan 2019 har minskat från 93 till 92 procent. Målvärdet har uppnåtts till 99 procent.
Analys av utfallet visar att nöjdheten med förskolan är stabil. Värdet fluktuerar med någon procentenhet mellan de olika läsåren, vilket inte kan tolkas som en förs ämring i verksamheten i och med att inte en nedåtgående trend kan noteras.
Nöjdhet med skolans verksamhet
kommunala grundskolor 85 % 86 % 85,2 % 87 %
Kommentar
Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans åk 3 och 6, samt elever i åk 3, 6 och 8 har tillfrågats i kundenkäten 2019 om de är nöjda med verksamheten i skolan. Sammanvägt värde är 85,2 procent och målvärdet är uppnått till 98 procent.
Vårdnadshavare i förskoleklass - 91 procent Vårdnadshavare i åk 3 - 90 procent
Elever åk 3 - 91 procent
Vård nadshavare i åk 6 - 86 procent Elever åk 6 - 80 procent
Elever åk 8 - 73 procent
Analys av utfallet visar att nöjdheten med skolan är stabil. Värdet fluktuerar med någon procentenhet mellan de olika läsåren, vilket inte kan tolkas som en försämring i verks amheten i och med att inte en nedåtgående trend kan noteras.
Erfarenhetsmässigt sjunker elevernas nöjdhet med stigande ålder. Årets värde för elever i årskurs 8 ligger dock under 80 procent och kommer att följas under kommande läsår.
Nöjdhet med fritids hemmens verksamhet
84 % 82 % 85,3 % 83 %
Indikatorer Utfall 2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Kommentar
Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans lågstadium, samt elever i åk 3 har tillfrågats om de är nöjda med verksamheten på fritidshemmet. Sammanvägt värde 2019 är 85,3 procent och målvärdet på 83 procent har överträffats med 3 procentenheter.
Vårdnadshavare i förskoleklass - 85 procent Vårdnadshavare i åk 3 - 83 procent
Elever i åk 3 - 88 procent
För både elever och vårdnadshavare kan en ökad nöjdhet noteras med fritidshemmens verksamhet.
Analys av utfallet kan vara att den kommunala satsningen med "Fritidslyftet" har påverkat verksamhetens kvalitet i positiv riktning.
Nöjdhet med verksamheten i kommunal
gymnasieskola 84 % 77 % 80 %
Kommentar
Redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.
Nämndmål:
7.1.3 Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten
Målet att Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten prognostiseras som uppfyllt. Detta eftersom brukarundersökningen för förskolan som blev 96 procent överträffade det ambitiöst satta målvärdet på 95 procent. Andelen elever som upplever sig mobbade i de kommunala grundskolorna ökar med 0,3 procentenheter. Dock minskar andelen elever som upplever sig mobbade under lång tid. Andelen ele ver som trivs ligger konstant kvar likt tidigare år på 96 procent.
Resultaten i brukarundersökningarna visar en god progression med ett utfall på hög nivå. Ju närmare maxresultat utfallen kommer desto svårare är det att åstadkomma stora språng.
Arbetet med att motverka upplevelsen av mobbning pågår. Det systematiska arbetet mot kränkningar pågår. Samtliga skolor är certifierade enligt Olweus standard.
Indikatorer Utfall
2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Jag känner mig trygg på min
gymnasieskola (%) 94 % 90 % 92 %
Kommentar
Resultat redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.
Upplevelse av trygghet i kommunala
förskolor 95 % 95 % 96 % 95 %
Kommentar
Andelen vårdnadshavare som uppger på kundenkäten att deras barn är tryggt i förskolan har ökat med en procentenhet jämfört med tidigare år. Målvärdet är därmed överträffat.
Analys av utfallet är positivt men ökningen är marginell och ligger i nivå med de senaste två årens värde.
Andel elever som inte upplever sig
mobbade i kom munala grundskolor 94,7 94,2 93,9 94,5
Kommentar
4 176 elever har genomfört enkäten, 89,8 procent.
6,1 procent av eleverna (250 elever, 116 flickor och 132 pojkar) uppger att de är mobbade, (2018, 5,8 procent)
Spannet är 3,7 procent till 15 procent
Det förekommer mer mobbning på mellanstadiet 6,8 procent än på högstadiet 5,4 procent Långtidsmobbningen minskar från 2,4 till 2,0 procent vilket innebär 78 elever (2018, 102 st) varav 38 pojkar och 40 flickor. Störst är minskningen bland pojkar.
Andel elever som uppger att de trivs i
Indikatorer Utfall 2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Kommentar
Andelen elever som trivs i skolan ligger på 96 procent, vilket är samma höga nivå som de senaste tre åren.
Övergripande mål:
7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt Nämndmål:
7.2.1 Minskad miljöpåverkan i den kommunala verksamheten
Målet att minska miljöpåverkan i de kommunala verksamheterna prognostiseras uppnås. Arbetet med kemikalieplanerna på förskolorna har genomförts. I verksamhetsberättelsen 2018 källsorterar 26 skolor och förskolor av 39 stycken. Ett nytt avtal för källsortering har införts från och med maj månad vilket möjliggör ökade förutsättningar för ett hållbart miljöarbete på skolorna. Arbete med matsvinn pågår för närvarande på Skälbyskolan.
Indikatorer Utfall
2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Antal genomförda åtgärder i
kemikalieplanen 100 % 80 %
Kommentar
Redovisas i verksamhetsberättelsen.
Andel kommunala verksamheter som
källsorterar avfall 70 %
Kommentar
13 av 19 skolor samt 13 av 20 förskolor gör någon form av källsortering. Vissa verksamheter behöver stöttning i hur de kan öka upp källsorteringen och vilken hjälp som finns att få. Under 2019 kommer mer information om detta att ges till verksamheterna och de som idag inte källsorterar kommer att ha möjlighet att få besök av en representant från Suez för att kunna komma igång med sorteringen.
Mängden matsvinn per person 30 34 30
Kommentar
Under mars - maj genomförs en mätning på flera skolor där I SS är matleverantör. Mätningen görs under 4 veckor. Resultatet redovisas i samband med verksamhetsberättelsen.
Övergripande mål:
7.3 Attraktiv och effektiv organisation Nämndmål:
7.3.1 Effektiv organisation
Målet om effektiv organisation prognostiseras uppnås delvis under året. Detta beror främst på försämring för samtliga indikatorer som avser pedagogisk examen inom förskola, skola, fritidshem och gymnasieskola. Anledningen till försämringen är främst att det råder brist på rätt utbildad personal. Mellan åren 2015 och 2016 ökade arbetskraftskostna den inom för - grund samt grundsärskolan med 6,2 procent, 2016 till 2017 med 5,7 procent, 2017 till 2018 med 5,6 procent.
Inom gymnasieverksamheten ökade arbetskraftskostnaderna mellan 2017 och 2018 med 4,8 procent. Anledningen är dels en hög löneutveckling men också hög omsättning av arbetskraft. En sannolik utveckling är att löneökningen fortsatt är hög utanför den årliga löneöversynen eftersom den rörliga och alltmer konkurrensutsatta lärararbetsmarknaden innebär att alla nyanställningar har
Indikatorer Utfall 2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Andel årsarbetare i den kommunala
förskolan med pedagogisk högskoleexamen
35 % 37 % 34 % 37 %
Kommentar
Resultatet är en minskning om 3 procentenheter jämfört mot föregående år. Det finns en korrelation mellan ekonomiska resurser och andel förskolelärare. En orsak till utvecklingen är det kärva ekonomiska läget förskolorna befunnit sig i under 2018 vilket påverkar valet att rekrytera antingen utbildade förskolelärare eller ba rnskötare. Ytterligare en orsak är att det råder brist på utbildad personal inom området.
Andel personal i den kommunala skolan
med adekvat pedagogisk högskoleexamen 81,6 % 83 % 81,3 % 83 % Kommentar
Resultatet är en minskning om 1,7 procentenheter jämfört mot föregående år. En orsak är att det råder brist på utbildad personal inom området men även kärvt ekonomiskt läge vilket påverkar möjligheten att rekrytera personal med adekvat utbildning eftersom det vid bristsituation blir dyrt.
Andel årsarb etare i de kommunala fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen
16,4 % 17,1 % 17 % 18 %
Kommentar
Resultatet är en minskning om 0,1 procentenhet jämfört mot föregående år. En orsak är att det råder brist på utbildad personal inom området.
Lärare med pedagogisk högskoleexamen i
kommunal gymnasieskola, andel (%) 88,8 % 91,7 % 91,4 % 92 % Kommentar
Resultatet är en minskning om 0,3 procentenheter jämfört mot föregående år vilket är en mycket marginell minskning. En orsak är att det råder brist på utbildad personal inom området men även kärvt ekonomiskt läge vilket påverkar möjligheten att rekrytera personal med adekvat utbildning eftersom det vid bristsituation blir dyrt.
God prognossäkerhet 99,5 % 99,63 % 99,5 %
Kommentar
Rapporteras i samband med verksamhetsberättelsen.
Nämndmål:
7.3.2 Att vara en attraktiv arbetsgivare genom att medarbetare och chefer utvecklas, känner delaktighet och engagemang
Utfallet för både utbildningskontoret och samtliga skolor har ökat avseende hållbart
medarbetarengagemang. Utfallen kommer analyseras på enhetsnivå och handlingsplaner kommer att tas fram. Målet om att vara en attraktiv arbetsgivare genom att medarbetare o ch chefer känner delaktighet och engagemang prognostiseras uppnås.
Indikatorer Utfall
2017
Utfall 2018
Utfall T1 2019
Målvärde 2019 Andelen som svarat positivt på frågan Mitt
arbete känns meningsfullt (HME - delen) (%) 80 % 81,5 % 81 % Kommentar
Resultatet på årets medarbetarenkät visar en förbättring avseende HME - värdet.
En korrigering har gjorts avseende målvärdet då det gamla värdet för 2017 var felaktigt ifyllt.
8 Uppdrag
Lägesrapport kring eventuella uppdrag från KS/KF. Avsnittet kan innehålla uppdrag som är rapporterade till nämnd (dvs. avslutade) men fortfarande under beredning av KLK för återredovisning till KS/KF.
Inget uppdrag finns att avrapportera.
9 Riskhantering - internkontroll
Under året ska nämnden se till att den interna kontrollen ä r tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Nämnden har fastställt totalt sex
granskningsområden som ska genomlysas under år 2019. fem av dessa har granskningarna påbörjats enligt plan.
Då det gäller om resursbrist påverkar elevresultaten negativt så konstateras att andelen av skolpengen som går till övriga kostnader har minskat markant mellan åren uppräkning till trots.
Om detta påverkar elevresultaten kvarstår att analyseras.
Olweusenkäten har kommit. Den visar att andelen elever som upplever sig mobbade har ökat med 0,3 procentenheter. Dock har andelen elever som upplever sig långtidsmobbade minskat med 0,4 procentenheter. Det kvarstår att anal ysera om utfallet beror på att O lweusarbetet verkligen tappat fart och a tt det är en förklaring till resultatet. Analys kommer att göras i samband med resultatdialogerna och rapporteras i nästkommande tertialrapport.
Då det gäller säkerheten samt integriteten i IT - miljön så har inte kontrollen kommit igång. Detta beror på stör re förändringar i IT miljön.
Förbättringar för att kunna följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet har genomförts. Dels har rutiner för KIA rapporteringar tagits fram och uppföljning kommer genomföras.
Flera av skolorna har brister i sina lokaler. Någo n underhållsplan har ännu inte levererats.
Däremot har åtgärder vidtagits avseende Silverdalsskolans ventilationsproblematik.
Elever som är mantalsskrivna går inte i skolan. Kontroll har genomförts enligt fastställd rutin.
9.1 Resursbrist påverkar elevresultat en.
Orsak
Ny timplan innebär ökat behov av lärartjänster inom matematik och idrott. Detta kräver
nyrekryteringar vilket kostar skolorna totalt 9,0 miljoner kronor under 2019 för de kommunala skolorna. Skolpengen är uppräknad med 2,5 procentenheter och i de tta ska det inrymmas både löneuppräkning samt denna lagstiftade förändring i timplanen. Risk finns för att resursbrist påverkar kvaliteten i undervisningen och därmed elevernas resultat.
Status Kontroll/åtgärd
Pågående Kartlägga effekten av detta hos skolorna
Kommentar Tertial 1 2019
Riksdagen har beslutat att stadieindelningen av timplanerna återinförs. Förändringen börjar gälla redan från 1 juli 2018. En effekt av detta är att F-9 och åk 7-9 skolor behåller nuvarande timplan för åk 7-9 tills hela förändringen är genomförd eftersom elever som nu går på högstadiet har påbörjat sin utbildning i den gamla fördelningen. Samtidigt ska timmar överföras till de lägre årskurserna från högstadiet.
Regeringen har även som ambition att utöka undervisningen i idrott och hälsa med 100 timmar samt matematik med 105 timmar. De utökade timmarna kommer att omfördelas från elevens val och kommer inte påverka det totala antalet undervisningstimmar i läroplanen. Det kommer dock att innebära
ytterligare undervisningstimmar för specifika lärarkategorier och ett utökat behov av tillgängliga timmar i idrottshallar. Detta innebär att en ökad kostnad för skolorna. Kostnaden beräknas till mellan 8 och 9 miljoner kronor. En inventering har gjorts av skolornas extra behov av lärare i matematik och idrott enligt följande:
Det innebär totalt 11 lärare extra under 2019. Någon extra tilldelning utifrån regelförändringen har utgått till nämnden. Förutom detta så har en kartläggning gjorts över hur ersättningsnivåerna kommer se ut framgent inom skolan.
Den längsta stapeln i diagrammet visar hur mycket ersättning som går ut i snitt per elev. Nästa stapel illustrerar mycket arbetskraften kostar per elev. Därefter kommer hyran per elev och sista stapeln illustrerar hur mycket som finns kvar av ersättningen efter det att arbetskraft och hyra är betald. Från och med år 2019 är uppgifterna om ersättning utifrån befintlig fakta. Arbetskraftskostnaderna är beräknade till 4 procent. Hyresutvecklingen är utifrån de projekt som finns planerade framöver.
Ersättningsnivåerna är uppräknade år 2020, 2021 och 2022 med 2 procent. Som synes finns år 2020 endast 2 140 kronor kvar till övrigt per elev. Redan år 2019 kan konstateras att flertalet skolor har svårt att lägga en budget i balans utan att dra ner på personella resurser. Det verkar som om problemet nu är större för större skolor vilket kan förklaras av just denna utveckling som illustreras ovan. Om skolorna
9.2 Olweusarbetet tappar fart varvid andel som upplever sig mobbade ökar
Orsak
Olweusarbetet fortgår men det är viktig att det inte blir slentrian. Om så är fallet är risken att andelen elever som upplever mobbing ökar.
Status Kontrol l/åtgärd
Pågående Utvärdering av Olweusarbetet.
Kommentar Tertial 1 2019
Utfallet från årets Olweusenkät har just kommit. 4176 elever har genomfört enkäten och 6,1 procent uppger att de är mobbade, vilket är en liten ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2018. Dock har långtidsmobbningen minskat från 2,4 till 2,0 procent, störst är minskningen bland pojk ar. Nätmobbning har också minskat från 4,2 till 3,9 procent. 96 procent av eleverna trivs i skolan. Ytterligare genomgång per enhet kommer att göras och avrapporteras i samband med tertialrapport 2 och 3.
9.3 Säkerheten samt integriteten i IT - miljön inte är t illräcklig Orsak
Nya system samt osäkerhet i hur säkra de är.
Status Kontroll/åtgärd
Inte åtgärdat Stickprovskontroll i verksamhetssystem.
Kommentar Tertial 1 2019
Under våren har större mi grering av I T miljön prioriterats. Några stickprovskontroller i
verksamhetssystemet har därför inge gjorts. Kontrollerna planeras till att genomföras under hösten.
9.4 Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar inte tillfredsställande Orsak
Om det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar tillfredsställande finns risk dels att barn, elever och personal får en ohållbar arbetssituation. Det påverkar inte bara barnen och elevernas resultat utan även möjligheten att behålla samt rekrytera kompetent personal.
Sta tus Kontroll/åtgärd
Pågående Hur arbetar kontoret med uppföljning av anmälningar i KI A Kommentar Tertial 1 2019
Vid uppföljning av KI A har framkommit att enheterna arbetar mycket olika med KI A rapportering. Vidare avslutas inte inrapporterar ärenden i den utsträckning det bord göra. Under våren har nya anvisningar för rapporteringar tagits fram och samverkat. Arbetet kommer att utvärderas under året i samband med det systematiska arbetsmiljöarbetet.
9.5 Bristfälliga lokaler Orsak
Många skolor är gamla och behöver underhåll. Vissa väntar på om och nybyggnation.
Status Kontroll/åtgärd
Pågående Efterfråga lokalinventering samt underhållsplaner för lokalerna.
Kommentar Tertial 1 2019
Någon underhållsplan för lokaler har inte levererats. Däremot har Silverdalsskolans
ventilationsproblematik utretts och beslut har tagits om åtgärder. Rumsaggregat och solskydd kommer att installeras.
9.6 Elever som är mantalsskrivna i kommunen går inte i skolan.
Orsak
Cirka 100 elever som är mantalsskrivna i kommunen har inte en känd skolplacering. Orsaken är att de troligen går i skola i annan kommun. Inventering samt kontroll måste göras av att dessa elever uppfyller sin skolplikt.
Status Kontroll/åtgärd
Pågående Skärpa rutinerna kring kontroll av skolpliktsbevakning Kommentar Tertial 1 2019
Bland de 125 elever som inte hade en känd skolplacering i december 2018 och inget beslut om skolpliktens upphörande, återstår 46 helt okända som är kontaktade. 24 stycken uppger att de går i skola utomlands, 9 stycken uppger att d e går i skola i grannkommunen. Totalt 79 stycken utreds för närvarande vilket är i linje med fastställd rutin.