1
Anställning:
oviss
Flexibilitetens pris
EN RAPPORT OM ANSTÄLLNINGSTRYGGHET I PRIVAT OCH OFFENTLIG VÅRD OCH OMSORG 1987-2015
2
3 Elinor Odeberg
Flexibilitetens pris
EN RAPPORT OM ANSTÄLLNINGSTRYGGHET I PRIVAT OCH OFFENTLIG VÅRD OCH OMSORG 1987-2015
4
5
För Kommunal handlar bra arbetsvillkor om en helhet. Det omfattar en god arbetsmiljö, skälig lön, en sammanhållen arbetstid och rätten till en trygg anställning. Vår vision är att Kommunals yrken ska vara Viktiga jobb värda att älska – dygnets alla timmar. Idag tycker Kommunals medlemmar i regel om sina jobb, men inte sina arbetsvillkor.
Anställningsformen påverkar inte minst möjligheten för den enskilda arbets
tagaren att planera sitt liv och ha en trygghet i sin försörjning. Vi vet sedan tidi
gare att tidsbegränsat anställda får konsekvent lägre lön än tillsvidareanställda.
De arbetar ofta deltid och med splittrade scheman. Det utbredda deltidsarbetet innebär att många tidsbegränsat anställda arbetar inom ytterligare ett yrke för att klara sin ekonomi.
Det är personalen som med sitt kunnande och sin kompetens skapar kvaliteten i vård och omsorg. Om personalen känner sig otrygg i sin anställning blir också verk
samheterna lidande. Deras villkor är intimt förknippade med kvaliteten för vård
och omsorgstagarna. Det hänger i sin tur ihop med hur verksamheterna styrs.
För att försvara tillsvidareanställningen som norm, beslutade Kommunals kongress 2013 att driva kravet att avskaffa anställningsformen allmän visstid.
Tidsbegränsade anställningar ska alltid ha en objektiv grund. Kommunal be
slutade också att kritiskt utvärdera det marknadstänkande som blivit rådande i välfärden och analysera vilka konsekvenser det har medfört för medborgarna och förbundets medlemmar.
Det är medlemmarna som får betala priset för den nya flexibiliteten.
Kommunal vill med denna rapport analysera marknadsstyrningens konse
kvenser för anställningstryggheten inom vård och omsorg och presentera förslag på lösningar.
Lenita Granlund
Avtalssekreterare, Kommunal
Förord
6
7
Innehåll
5 8 8 9 10 10 11 12 12 14 14 15 17 17 18 20 23 24 25 27 31 32 35 35 36 38 41 42 46 49 Förord
Sammanfattning
Kort sammanfattning av rapportens resultat Rapportens upplägg
Spänningsfältet mellan flexibilitet och trygghet
”Stolen” — anställningstrygghetens fyra ben Arbetsgivarens krav på flexibilitet
Kvalitet förutsätter kontinuitet Visstid på livstid?
Vad menas med en tidsbegränsad anställning?
Tidsbegränsade anställningar enligt LAS Undantag från LAS i Kommunals avtal Från offentlig regi till marknadslogik
90-talskris och förändringstryck Tidsbegränsade anställningar ökar Kundval
Allmän visstid Myten om småföretagen
Anställda blir egenföretagare
Bättre anställningstrygghet på stora arbetsplatser Deltid och visstid
Facklig anslutningsgrad Kommunalaren i vård och omsorg
Barnskötare
Undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter Städare
Slutsats
Kommunals krav
Käll- och litteraturförteckning Bilaga
8
Sammanfattning
De senaste tre decennierna har arbetslivet inom vård och omsorg blivit alltmer otryggt. Parallellt har vård- och omsorgssektorn fått beställar utförar-modeller som styrform och stora delar av verk- samheterna har övergått i privat regi. Trots det stabila behovet av personal, ökar användningen av tidsbegränsade anställningar.
I denna rapport analyseras hur en förändrad styrning och ökade privatiseringar inom vård och omsorg har påverkat anställningstrygg- heten. Rapporten presenterar därefter förslag för att uppnå ett tryggare arbetsliv.
KORT SAMMANFATTNING AV RAPPORTENS RESULTAT:
• Det är fyra procentenheter fler tidsbegränsat anställda inom privat vård och omsorg än inom offentlig vård och omsorg, samtidigt som privatiseringarna fortsätter.
• Småföretag och små arbetsplatser har en högre andel tidsbegränsat anställda än stora företag och stora arbetsplatser. Det ökande antalet småföretag är förklaringen till varför privat vård och omsorg har en sämre anställningstrygghet än offentlig.
• För sjätte året i rad ökar andelen tidsbegränsat anställda inom vård och omsorg. Under 2015 var totalt 20 procent tidsbegränsat anställda. Det blir också vanligare att personal hyrs in som egenföretagare eller av beman
ningsföretag.
• För undersköterskor, personliga assistenter och vårdbiträden var totalt 25 procent tidsbegränsat anställda år 2015. Av de privatanställda barn
skötarna var 44 procent tidsbegränsat
anställda 2015 och 36 procent av barnskötarna inom den offentliga barnomsorgen var tidsbegränsat anställda.
• Hälften av de tidsbegränsat anställda inom vård och omsorg kallas in vid behov eller arbetar per timme. Majo
riteten har anställningsformen allmän visstid.
• Inom vård och omsorg totalt
arbetar tidsbegränsat anställda i snitt fem timmar mindre per vecka än tills
vidareanställda. Inom privat vård och omsorg arbetar tidsbegränsat anställda i snitt sju timmar mindre än tillsvidareanställda.
• Totalt inom vård och omsorg är 80 procent av de tillsvidareanställda och 47 procent av de tidsbegränsat anställda medlemmar i facket. Den fackliga anslutningsgraden är högre bland offentligt anställda än bland privatanställda. Inom vinstdrivna vård och omsorgsverksamheter är endast 39 procent av de tidsbegränsat anställda medlemmar i facket.
9
Rapportens upplägg
Rapporten är en jämförande kvantitativ genomgång av anställningstryggheten över tid för några av Kommunals yrkes
grupper inom vård och omsorg och sek
torn i sin helhet uppdelat på privat och offentligt. Anställningstrygghet under
söks utifrån anställningsform, rekryte
ringsform, arbetstid och facklig anslut
ningsgrad. Underlaget kommer från Statistiska Centralbyråns (SCB) arbets
kraftsundersökningar (AKU), register
baserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och företagsregister.
Rapporten är indelad i fyra delar.
Första delen handlar om anställnings
trygghet inom vård och omsorg i relation till de senaste 30 årens förändrade styr
former och ökade privatiseringar. Andra delen går närmare in på hur företags
och arbetsplatsstorlek påverkar anställ
ningstryggheten. Tredje delen undersö
ker om tjänstgöringsgraden förändrats i relation till andelen tidsbegränsat an
ställda. Sista delen jämför användning
en av tidsbegränsade anställningar för några av Kommunals yrkesgrupper inom privat och offentlig vård- och omsorgs
verksamhet under perioden 19972015.
Slutsatserna återges i kapitel fem följt av Kommunals förslag på åtgärder.
10
Spänningsfältet mellan flexibilitet och trygghet
”STOLEN” — ANSTÄLLNINGS- TRYGGHETENS FYRA BEN
Fackligt brukar man tala om att anställ
ningstryggheten vilar på fyra ben: Det första benet är tillsvidareanställning, det vill säga att anställningen inte har något slutdatum. Det andra benet är saklig grund, som betyder att eventuell uppsägning måste vara sakligt motiverad med exempelvis arbetsbrist. Det tred
je benet är turordningsreglerna som innebär att vid arbetsbrist är den som var sist in först ut och det fjärde benet är återanställningskravet – om arbets
givaren börjar anställa igen ska tidigare anställda bli erbjudna jobbet först.
Utan något av de fyra benen står stolen inte stadigt. Om saklig grund försvinner kan arbetsgivaren plötsligt avskeda per
soner utan skäl. Om turordnings reglerna
försvinner liksom om återanställningskra
vet försvinner kan arbetsgivaren använda arbetsbristsituationer för att säga upp per
soner godtyckligt. Om tillsvidareanställ
ning inte vore norm, skulle arbetsgivaren konstant kunna tidsbegränsa anställnings
kontrakten för att kontinuerligt kunna göra sig av med arbetskraft.
Utan ”stolen” har arbetstagaren inte någon anställningstrygghet, vilket bland annat riskerar att leda till att medarbe
tare inte vågar framföra kritik eller på annat sätt upplevas som obekväma av arbetsgivaren. Utan anställningstrygghet kan arbetsgivare också hålla nere löneut
vecklingen genom att ständigt byta ut personal mot billigare arbetskraft. Ett missbruk av tidsbegränsade anställning
ar hotar därför balansen mellan arbets
marknadens parter.
11
1 Svenskt Näringsliv (2015), Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden
2 Håkansson (2001:1), s. 8
”Utan anställningstrygg- het kan arbetsgivare hålla nere löneutvecklingen
genom att ständigt byta ut personal mot billigare arbetskraft.”
ARBETSGIVARENS KRAV PÅ FLEXIBILITET
Från ett arbetsgivarperspektiv är den mest effektiva bemanningen en bemanning som alltid precis matchar efterfrågan. Det brukar kallas för precisionsbemanning.
Svenskt Näringsliv menar i rapporten
”Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden” att tidsbegränsade anställningar är ”en nödvändighet för att bemanna verksamheterna effektivt”.1 Arbetsgivares vilja att justera arbetskraf
tens storlek efter efterfrågan kallas kapa- citetsflexibilitet och syftar i korthet till att sänka kostnaderna för sin produktion.
Kommunals branscher inom vård och omsorg är personalintensiva, vilket bety
der att den största kostnaden för arbets
givaren är personal. Arbetsgivarens vilja, eller stundtals press, att sänka kostna
derna får därför nästan alltid konsekven
ser för personalen i form av förändringar i personalvolym eller arbetstid. För att precisionsbemanna kan arbetsgivaren använda sig av olika så kallade flexibili- tetsstrategier.2
Numerisk flexibilitet innebär flexibilitet i personalvolym, genom att till exempel anställa personer tidsbegränsat eller hyra in personal vid behov.
Dynamisk flexibilitet är att variera arbetstiderna efter efterfrågan, det vill säga att personalens schema är förän
derligt och att arbetstiden kan växla mellan heltid och deltid.
Funktionsflexibilitet innebär att variera produkter eller arbetsuppgifter efter efterfrågan, vilket innebär regelmässiga omställningar till ny tillverkning eller nya tjänster.
Flexibilitetsstrategierna varierar med kompetenskraven på varje enskild ar
betsplats. Inom Kommunals branscher är det oftast inte fråga om funktionsflex
ibilitet, eftersom det inte rör sig om pro
duktion som varierar med efterfrågan, utan om dynamisk och numerisk flexibi
litet. För att den numeriska flexibiliteten ska vara attraktiv i arbetsgivarens ögon behöver det finnas arbetsuppgifter med kort upplärningstid.
12
3 Håkansson 2001:1, s.24
4 1999/70/EG
5 Kommunal (2011) Ständigt Standby
6 Kommunal (2013) Visstid på livstid
KVALITET FÖRUTSÄTTER KONTINUITET Vård och omsorg handlar till stor del om relationsbyggande och tillit. Det försvåras när de äldre inom hemtjänsten eller patienten på vårdcentralen ständigt möter ett nytt ansikte vid varje besök.
För att upprätthålla en hög patientsä
kerhet kräver Kommunals yrken också att informationsöverföringen fungerar som den ska, både mellan kollegor och mellan olika instanser inom vården och omsorgen, vilket förutsätter en kontinu
itet i arbetet.
Om arbetsplatser som tillämpar en grupporganisation, likt vård och omsorg, ofta tar in nya tidsbegränsat anställda som ska integreras i verksamheten, riskerar det att begränsa utvecklings
arbetet. Det kan i sin tur leda till en segmentering på arbetsplatsen, där den tillsvidareanställda personalen upplever att de hålls tillbaka på grund av rota
tionen på personal, samtidigt som de tidsbegränsat anställda känner sig min
dre delaktiga och förfördelade gentemot arbetsgivaren.3
Kvalitet i verksamheten förutsätts av personalens praktiska kunskap, kom
petens och kontinuitet. Med en hög personalomsättning blir arbetet mindre sammanhållet och förtroendet för perso
nalen minskar.
VISSTID PÅ LIVSTID?
Arbetsgivarens strävan efter numerisk och dynamisk flexibilitet krockar med arbetstagarnas behov av anställnings
trygghet och verksamhetens behov av kontinuitet. Den ökade flexibiliseringen syns i form av delade turer, deltidsarbete och en hög andel tidsbegränsat anställda inom Kommunals avtalsområde.
1999 undertecknade den europeiska industri och arbetsgivarorganisationen (UNICE), Europeiska centrumet för offentliga företag (CEEP) och Europeis
ka fackliga samorganisationen (EFS) ett gemensamt ramavtal om tidsbegränsade anställningar som sedan blev EUrådets eget direktiv. Bakgrunden var att det förekom missbruk av tidsbegränsade anställningar och att det krävdes åtgär
der för att ”uppnå en nödvändig jämvikt mellan flexibilitet och trygghet”.4 Sedan direktivet utfärdades har EUkommissionen vid upprepade tillfällen riktat kritik mot Sverige för att reglerna inte efterföljs, särskilt när det gäller att stapla tidsbegränsade an
ställningar på varandra. Sverige saknar ett effektivt skydd mot missbruk av upprepade tidsbegränsade anställning
ar hos samma arbetsgivare. Det är inte ovanligt att arbetsgivare låter bli att för
länga avtalet för tidsbegränsat anställda eller byter kontraktsform strax inför att anställningen enligt lag eller avtal ska övergå i en tillsvidareanställning.5 I rapporten ”Visstid på livstid”
undersöktes antalet år Kommunals medlemmar befann sig i tidsbegränsade anställningsformer och resultaten var att majoriteten arbetade på tidsbegränsade kontrakt i mer än tre år.6 Förmodligen är det till och med en underskattning, efter
som Kommunals medlemmar i regel har en starkare arbetsmarknadsanknytning än den genomsnittliga arbetstagaren inom organisationsområdet. Det stärker bilden av att tidsbegränsade anställning
ar missbrukas av arbetsgivaren och inte fungerar som en tillfällig ”inkörsport” på arbetsmarknaden.
13
14
Vad menas med en tids- begränsad anställning?
Det är vanligt att tidsbegränsade anställningar kallas för ”visstidsanställ
ningar”. Det beror dels på att tidsbe
gränsade anställningar bara gäller en viss begränsad tid, till skillnad från en tillsvidareanställning (också kallad fastanställning), som inte har något slutdatum. Dels beror det på att den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning är just allmän visstid.7 I den här rapporten används begrep
pet ”tidsbegränsade anställningar/
Lagrum Benämning
5 § 1 p Allmän visstidsanställning
Allmän visstidsanställning (ALVA) infördes år 2007 och kräver inte att arbetsgivaren har något särskilt skäl för att tidsbegränsa anställningen.
5 § 2 p Vikariat
För vikariat krävs i princip att det finns en anknytning till en ledig arbetstagare
eller befattning.
5 § 3 p Säsongsanställning
Säsongsanställning förutsätter att arbetet som avses är tidsbegränsat på så sätt att det bara kan utföras under en viss del av året på grund av naturens växlingar eller andra jämförbara orsaker.
5 § 4 p 67-års fallen
För tidsbegränsad anställning av arbetstagare som har fyllt 67 år krävs bara att arbetstagaren uppnått denna ålder.
6 § Provanställning
Provanställning är att betrakta som en tillsvidareanställning, men under prov- anställningsperioden på högst sex månader är uppsägningsreglerna mycket enklare.
anställningsformer” eller titeln på den specifika anställningsform som diskute
ras. Detta för att underlätta distinktio
nen mellan olika anställningsformer.
TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR ENLIGT LAS
Paraplybegreppet ”tidsbegränsade anställningsformer” baseras i huvudsak på de fem tidsbegränsade anställnings
former som regleras i Lagen om anställ
ningsskydd (LAS):
7 LO (2014), Anställningsformer år 2014
15 Om en arbetstagare under en femårs
period har varit anställd hos samma arbetsgivare antingen i allmän visstids
anställning eller som vikarie i samman
lagt mer än två år, ska anställningen enligt LAS övergå till en tillsvidarean
ställning.8Det är vad som brukar kallas
”tvåårsregeln” eller att bli ”inLAS:ad”.
Den nuvarande regeringen har föreslagit skärpningar av tvåårsregeln som föreslås träda i kraft den 1 maj 2016 och det återstår att se om så blir fallet och vilka effekter det får.9
UNDANTAG FRÅN LAS I KOMMUNALS AVTAL
LAS är semidispositiv – lagen ska följas om inte annat regleras mellan arbetsmarknadens parter. Utöver de tidsbegränsade anställningsformerna i LAS förekommer det tidsbegränsade anställningar som regleras i separata förordningar eller kollektivavtal. Inom Kommunals avtalsområde finns det i princip inga andra tidsbegränsade anställningsformer utöver de som regleras i LAS. Däremot kan det finnas vissa justeringar i regelverket som har avtalats lokalt eller centralt.
Kommunal har i sitt centrala avtal med Sveriges Kommuner och Lands
ting (SKL) skärpt reglerna för stapling av tidsbegränsade anställningar med tillägget att oavsett om arbetstagaren varit anställd som vikarie eller på allmän visstid ska anställningen övergå i en tills
vidareanställning efter sammanlagt tre års anställning under en femårsperiod.
Det är för att förhindra att arbetsgivaren utnyttjar den nuvarande tvåårsregeln i
LAS för att anställa en person som vika
rie eller på allmän visstid i nästan två år, för att sedan byta typ av tidsbegränsad anställningsform och låta personen vara tidsbegränsat anställd i ytterligare två år (sammanlagt fyra år) innan inLASning
en kan träda i kraft.
Det finns även en möjlighet i kollektiv- avtalen för arbetstagare som av någon anledning inte vill ha en tillsvidareanställ
ning att i avtal med sin arbetsgivare avsäga sig rättigheten att bli ”inLAS:ad” efter två år (eller tre år för de som haft flera anställ
ningsformer). Andra avsteg från LASreg
lerna som görs i Kommunals avtal är att arbetsgivare undantas kravet på återan
ställning om den anställdas kontrakt gäller för mindre än två veckors tid.
En del tillsvidareanställda inom personlig assistans har avtal som inne
bär att anställningen gäller ”sålänge uppdraget varar”, vilket betyder att om brukaren avlider eller inte längre vill ha assistans från en specifik arbetstagare, upphör anställningen.10 I praktiken är det alltså många personliga assistenter som inte har en tillsvidareanställning i LAS egentliga mening.
8 Lag 2007:391
9 Ds 2015:29
10 se exempelvis PAN-avtalet
16
17 Figur 1
Anställda efter sektor, vård och omsorg, 1987-2015.
800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000
0
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Anställda offentligt Anställda privat Anställda totalt
Källa: SCB AKU. Vård och omsorg innefattar samtliga yrkesgrupper som arbetar inom sektorn.
Detta avsnitt granskar hur anställnings
tryggheten utvecklats de senaste 30 åren i ljuset av förändrade styrningsmodeller och ökade privatiseringar. Vård och omsorg innefattar alla yrkesgrupper som arbetar inom sektorn.
90-TALSKRIS OCH FÖRÄNDRINGSTRYCK Till skillnad från 60 och 70talen, då det rådde politisk enighet om att vård och omsorg skulle bedrivas i offentlig regi, började ägande och styrform på 80/90talet att bli en politisk kon
fliktfråga. Förändringstrycket pådrevs framförallt av 90talskrisen, som innebar drastiskt minskade resurser till
välfärden, men även av en tidigare kritik mot vad som beskrevs som ”svällande kostnader” inom offentlig sektor.
Den här perioden brukar beskrivas som början på den nya styrningen av välfärden, kallad New Public Mana
gement (NPM). NPM innebar att den offentliga sektorn började styras mer likt företag inom privat produktion i syfte att kostnadseffektivisera verksam
heterna.11 Till en början lades styrning
en om till en managementfilosofi och delar av de offentliga verksamheterna privatiserades. Omläggningen i början på 90-talet kan beskrivas som NPM:s
”första våg”.12
Från offentlig regi till marknadslogik
11 Kommunal (2015) Plats för proffsen, Kommunal (2016) Styrning för välfärdsproffs
12 ESO 2014:5, s. 7
18
Som en följd av nedskärningarna i bör
jan på 90talet sades personal upp eller pensionerades, utan att ny personal togs in i samma utsträckning.13 1995 antogs det finanspolitiska ramverket som inne
fattade ytterligare åtstramningar inom offentlig sektor och som når undersök
ningsperiodens bottennotering av antal anställda år 1997, som Figur 1 visar.
Reformer som det statliga utgiftstaket (1997), som innebär att den offentliga sektorns utgifter inte får överstiga en viss nivå, och balanskravet på kommu
ner och landsting (2000), som kräver att intäkterna överstiger utgifterna, skapade en ny press på kostnadseffektivisering i offentlig sektor.14
Som Figur 1 visar minskade antalet anställda särskilt mycket mellan 1990 och 1993. På sju år, 1990-1997, hade nästan var femte anställd inom vård och omsorg försvunnit, en minskning på 114 600 personer. Ett liknande tapp men i mindre omfattning kan iakttas i samband med finanskrisen 2008. Sedan 1998 har det totala antalet anställda ökat, men är fortfarande inte uppe i nivåerna före 90talskrisen, trots att befolkningen har ökat under samma period.
I slutet på 80talet och början på 90-talet utgjorde de offentligt anställda 95
procent av alla anställda, eftersom nästan all vård och omsorg då var offentligt ägd.
Fram till 2000talets början var därför utvecklingen för det totala antalet anställ
da närmast synonym med utvecklingen för de offentligt anställda. Antalet offentligt anställda har minskat kontinuerligt sedan 1987, samtidigt som antalet privatan
ställda ökat. Särskilt stor är ökningen av antalet privat anställda mellan 2009 och 2015. År 2015 arbetar nästan 25 procent av de anställda inom vård och omsorg för en privat arbetsgivare.
TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR ÖKAR
Som ett resultat av NPM och generell kostnadspress på offentlig sektor bör
jade all välfärdsverksamhet, oberoende av ägandeform, att öka användningen av olika flexibilitetsstrategier, som att tidsbegränsa anställningar. Vinstsyftet i privat verksamhet kan fungera som ett ytterligare incitament att använda sig av flexibilitetsstrategier. Figur 2 nedan visar hur stor andel av de an
ställda inom privat respektive offentlig vård och omsorg som var tidsbegränsat anställda och hur det sett ut jämfört med arbetsmarknaden i sin helhet 19872015.
Figur 2
Tidsbegränsat anställda efter sektor, vård och omsorg, samt av anställda på hela arbetsmarknaden, 1987-2015.
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Källa: SCB AKU
Offentlig vård och omsorg Privat vård och omsorg Vård och omsorg totalt Arbetsmarknaden totalt
13 SCB nr 2:2007
14 Statskontoret (2011), Den offentliga sektorns utveckling, s. 21
19
”Förändringstrycket pådrevs framförallt av
90-talskrisen, som innebar drastiskt minskade resurs- er till välfärden, men även innan fanns det en kritik mot vad som beskrevs som
‘svällande kostnader’ inom offentlig sektor.”
Andelen tidsbegränsat anställda var som lägst år 1991, precis när krisen och åtstramningarna började. Då var 16 procent tidsbegränsat anställda inom det offentliga och ännu lägre, 9 procent, inom de få privata verksamheter som då fanns. Åtta år senare, 1999, var 21 pro
cent tidsbegränsat anställda totalt. I bör
jan av 2000talet började utvecklingen vända, för att sedan öka igen i mitten på 2000-talet. Perioden kan beskrivas som NPM:s ”andra våg”, nämligen då allt fler offentligt ägda verksamheter privatiseras genom införandet av kundvalsmodel
ler.15 Det förklarar också ökningen av antalet privatanställda under framförallt senare delen av 2000talet.
De senaste sex åren har andelen tids
begränsat anställda ökat med fyra pro
centenheter inom privat verksamhet och två procentenheter totalt, vilket beror på
att den privata sektorn drar upp genom
snittet. Andelen tidsbegränsat anställda inom det privata ökar konstant från 2003 och år 2015 är 24 procent tidsbe
gränsat anställda privat, att jämföra med 18 procent inom offentlig verksamhet, som också ökade under samma period.
Eftersom anställda inom vård och omsorg utgjorde 16 procent av de 4,3 miljoner anställda på arbetsmarknaden totalt 2015 innebär det att arbetsvillkoren inom vård och omsorg får effekter för hela arbetsmarknadsstatistiken. Tidsbegränsat anställda inom vård och omsorg utgjorde nästan en femtedel av de tidsbegränsat an
ställda på arbetsmarknaden totalt 2015.16 Figur 2 visar att trenden på arbetsmark
naden i sin helhet följer utvecklingen inom vård och omsorg, men att genomsnittet är lägre – 17 procent jämfört med 20 procent inom vård och omsorg.
15 ESO 2014:5, s. 7
16 SCB AKU
20
KUNDVAL
Under de senaste två decennierna är det framförallt de vinstdrivande privata företagen som ökat sin marknadsandel inom vård och omsorg, medan de icke
vinstdrivande privata utförarna haft en relativt stabil marknadsandel under hela undersökningsperioden.17 Särskilt stor har ökningen av vinstdrivande privata företag varit de senaste fem åren, paral
lellt med ökningen av tidsbegränsade anställningar.
Förklaringen är att lagen om valfrihet (LOV) infördes 2008.18 LOV utgör ett regelverk för företags etableringsrätt inom hälsovård och socialtjänster som kommuner och landsting kan välja att införa på olika verksamhetsområden.
Utgångspunkten är att patienten eller brukaren själv ska agera som en ”kund”
och välja utförare av vård eller omsorg och att olika utförare ska konkurrera med varandra.19 Kundvalssystem är obligatoriskt inom primärvård, förskola och skola.
Andelen välfärd som kommuner och landsting köper in av privata utförare ökar stadigt. Sedan 2006 har andelen
köpt verksamhet i kommuner och landsting ökat med 5 procentenheter.20 År 2014 köpte landsting och regioner verksamhet för 55,8 miljarder, motsva
rande 23 procent av landstingens netto
kostnader. Samma år köpte kommuner verksamhet för 93 miljarder, motsvaran
de 17 procent av kommunernas netto
kostnader.21
Utöver de obligatoriska verksamhets
områdena har många kommuner infört LOV i äldreomsorgen. År 2014 drevs äldreomsorgen till ungefär 80 procent i offentlig regi, medan resterande 20 procent drevs i privat regi, med och utan vinstdrift.22 25 procent av alla arbetade timmar inom hemtjänsten utfördes i privat regi år 2014.23 Bland de vinstdri
vande företagen inom äldreomsorgen dominerar de stora vårdkoncernerna.
Det är framförallt storstadsregioner
na som på eget politiskt initiativ infört kundvalsystem på andra vård och omsorgsområden. I Stockholm är kund
valen flest och innefattar bland annat hemtjänst, husläkarmottagningar, möd
ravårdscentraler, barnavårdscentraler, förlossningar, höft och knäoperationer, tandreglering och viss rehabilitering.24
17 Bergman, Mats (2013), Upphandling och kundval av välfärdstjänster, s. 17
18 Lag (2008:962) om valfrihetssystem
19 Wiesel, Fredrika, Kundorientering och ekonomistyrning i offentlig sektor, Stockholms universitet (2008)
20 SKL (2014), Köp av verksamhet 2006-2014, s. 17
21 SKL (2014), Köp av verksamhet 2006-2014, s. 6
22 ESO 2014:1
23 SKL (2014), Köp av verksamhet 2006-2014, s. 8
24 RiR 2014:22
21 Figur 3
Andel tidsbegränsat anställda inom vård och omsorg, länsvis, 2014.
Källa: SCB AKU
Över 30 procent är tidsbegränsat an
ställda inom vård och omsorg i Uppsala, Gävleborg, Gotland och Örebros län, tätt följt av Södermanland och Stockholms län. Kronoberg och Kalmar har lägst
andel tidsbegränsat anställda, ungefär 1516 procent. Nästan alla tätbefolkade län och storstadsregioner som privati
serats i större utsträckning har över 25 procent tidsbegränsat anställda.
Uppsala Gävleborgs Gotlands Örebro Södermanlands Stockholms Skåne Västernorrlands Västra Götalands Jönköpings Jämtlands Dalarnas Västerbottens Norrbottens Blekinge Östergötlands Västmanlands Hallands Värmlands Kronobergs Kalmar 35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Andel tidsbegränsat anställda
22
23 147 700 personer var tidsbegränsat an
ställda inom vård och omsorg totalt 2015, 26 000 personer fler än 2009. Ökningen av tidsbegränsade anställningar 2009
2015 bestod till 84 procent av allmän visstidsanställningar. Över hälften av de tidsbegränsat anställda 2015 var allmän visstidsanställda: 80 100 personer. Näst vanligaste formen av tidsbegränsad an
ställning var vikariat anställningar, som 2015 utgjorde 30 procent av de tidsbe
gränsat anställda. Övriga tidsbegränsade anställningsformer, som säsongsan
ställning och 67årsfallen, utgjorde 13 procent av de tidsbegränsade anställ
ningarna, trots att vård och omsorg inte är säsongsrelaterat.26
Av de allmän visstidsanställda är majoriteten tim eller behovsanställ
da, vilket är den mest osäkra typen av tidsbegränsad kontraktsform. I syfte att precisionsbemanna är tim och behovsanställningar den mest effektiva kontraktsformen för arbetsgivaren.
”Vid behov” innebär att du rings in, ofta samma dag, när det uppstår luckor i schemat. För timanställda, så kall
lande ”timmisar”, varierar det från att ha ett rullande schema till att arbeta någon timme här och där. Timanställ
ning innebär att du får lön efter antal arbetade timmar varje månad. Det är vanligt att vara timmis som dessutom rings in behov.
ALLMÄN VISSTID
2007 infördes anställningsformen allmän visstid, en tidsbegränsad anställ
ningsform som inte kräver att arbets
givaren motiverar varför arbetstagaren ska vara tidsbegränsat anställd.25 Sedan dess har ökningen av tidsbegränsade anställningar framförallt varit tim och behovsanställningar, som utgör den mest oförutsägbara formen av allmän visstidsanställning.
Figur 4 visar vilka tidsbegränsade an
ställningsformer som använts från 2009, då SCB började ha allmän visstidsan
ställning som ett svarsalternativ i sina urvalsundersökningar. Trots att tim och behovsanställning i juridisk mening näs
tan uteslutande är allmän visstidsanställ
ning redovisas de för sig, eftersom det visar hur många av de allmän visstids
anställda som uppger att de arbetar per timme eller kallas in vid behov.
25 Lag (2007:391)
26 se bilaga Källa: SCB AKU Figur 4
Typ av tidsbegränsad anställningsform, vård och omsorg, 2009-2015
160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Övriga Provanställning Vikariat Kallas vid behov + timanställning Allmän visstid
24
Myten om småföretagen
I debatten om privatiseringar i välfärden framhålls det ibland som positivt att fler privata utförare ökar mångfalden i välfärdssektorn och då åsyftas framförallt småföretagen. Enligt Vårdföretagarnas
”Privat vårdfakta” är vård och omsorg i huvudsak en småföretagarbransch.27 Vårdföretagarna utgår dock enbart ifrån antal företag, inte antal anställda, och även egenföretagare utan anställda räk
nas som småföretag. Räknat utifrån anta
let företag är småföretagen flest, men flest personer är anställda inom storföretag.
Över hälften av alla anställda inom privat vård och omsorg arbetar för före
tag som har över 250 personer anställ
da, det vill säga företag som Vardaga (tidigare Carema), Aleris, Attendo och Capio.28 Även om egenföretagare utan anställda inom vård och omsorg räknas in som småföretag jobbade majoriteten, 75 200 personer, för någon av de stora vårdkoncernerna år 2014.
Den ökade mängden av privata utförare påkallar granskning av anställnings
trygghet i relation till just företagsstor
lek. Figur 5 visar hur stor andel av de anställda på företag av olika storlek som är tidsbegränsat anställda.29
Figur 5 visar att storföretagen har lägst andel tidsbegränsat anställda – 18 procent medan ”mellanföretagen” med 5099 och 100249 anställda, har högst andel tidsbegränsat anställda – 26/27 procent. Småföretagen har 23 procent tidsbegränsat anställda.
Företagsstorlek kan kopplas till va
riationer inom olika branscher (sjuk
vård, äldreomsorg, personlig assistans).
Företagarna har i sin rapport om små vård och omsorgsföretag menat att framförallt småföretag behöver använda sig av tidsbegränsade anställningar: ”För små företag kan det vara avgörande för överlevnaden att man kan bestämma vem som ska vara kvar.”30 Företagarna
27 Vårdföretagarna (2015), Privat vårdfakta 2015, s. 25
28 se bilaga
29 Eftersom SCB saknar uppgift om företaget många av de privatanställda arbetar för, särskilt de som är just tidsbegränsat anställda, ska andelarna främst studeras i relation till varandra och antas vara något högre för varje storleksklass.
25 motiverar en hög andel tidsbegränsat
anställda med att det är särskilt viktigt med kapacitetsflexibilitet för småföretag, eftersom de är mindre konkurrenskrafti
ga än stora vårdföretag.
Resultaten bekräftar att små och mellanstora företag har lägst anställ
ningstrygghet. Storföretag har en mer stabil och förutsägbar ekonomi än småföretag, vilket teoretiskt sett inne
bär större förutsättningar för att kunna investera i arbetsmiljö och personalpla
nera långsiktigt. Risken för konkurs är också mindre. På så vis finns det likheter mellan storföretag och offentligt ägda välfärdsverksamheter. Att den privata sektorn har en högre andel tidsbegrän
sat anställda än det offentliga förklaras alltså av att små och medelstora företag drar upp genomsnittet.
ANSTÄLLDA BLIR EGENFÖRETAGARE Utvecklingen har de senaste åren gått mot att många egenföretagare arbetar som om de vore anställda, det vill säga för en och samma uppdragsgivare under lång tid, men utan den anställnings
trygghet det innebär att vara anställd.
Uppdragsgivaren kan närsomhelst
bestämma sig för att verksamheten inte längre är i behov av egenföretagarens tjänster och upphöra med uppdraget.
Egenföretagare betalar också sina egna avgifter för exempelvis pension, sjuk
försäkring och föräldraförsäkring, något som annars täcks av arbetsgivaren.
Egenföretagandet inom vård och om
sorg har ökat kontinuerligt sedan 1987, då ungefär 1000 personer arbetade som egenföretagare. Mot slutet av 80talet var det framförallt husläkare eller tand
läkare som drev egen praktik. År 2014 är egenföretagarna nästan 8500 personer inom vård och omsorg.31 Majoriteten av egenföretagarna är fortfarande läkare, som ofta hyrs ut via bemanningsföretag, men egenföretagandet sprider sig även till andra yrkesgrupper.
År 2009 ökade egenföretagandet särskilt mycket, vilket förklaras av lagförändringar som gjorde det möj
ligt att exempelvis hyra ut sig själv vid
”tillfälliga arbetstoppar” samt att arbeta för bara en uppdragsgivare under längre tid.32 Vårdbemanningsföretagen omsatte totalt 1,7 miljarder kronor 2014, vilket var en ökning med 400 miljoner jämfört med 2012, och trenden fortsätter.33 De
30 Företagarna (2013), Små vård- och omsorgsföretag, s. 5
31 bilaga
32 prop (2008/09:62) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Källa: SCB AKU, SCB Företagsregistret
Figur 5
Tidsbegränsat anställda efter företagsstorlek, privat vård och omsorg, 2014.
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Tidsbegränsat anställda
anställda2-19 20-49
anställda 50-99
anställda 100-249
anställda 250+
anställda Uppgift saknas
26
”Från att ha handlat
nästan enbart om läkare är det nu specialistsjuk-
sköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor
och snart även vårdbiträden som blir egenföretagare
eller hyrs ut av
bemanningsföretag.”
27 senaste tio åren har inhyrd personal i of
fentlig sektor har ökat med 75 procent.34 På längre sikt innebär det ökade kostnader för sjukvården när tillfällig personal hyrs in istället för att anställas.
Landstingens kostnader för inhyrda läkare i primärvården uppgick under 2014 till 1,2 miljarder kronor.35 Från att ha handlat nästan enbart om läkare är det nu specialistsjuksköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor och snart även vårdbiträden som blir egenföretagare eller hyrs ut av beman
ningsföretag.
Ur arbetstagarsynpunkt är ”mång
fald” i välfärdssektorn, i termer av fler småföretag, bemanningsföretag och ökat egenföretagande, tecken på en mer otrygg och flexibel arbetsmarknad. Det skapar också risk för kortsiktighet i verk
samheten, vilket inverkar negativt på kvaliteten och personalens arbetsvillkor.
BÄTTRE ANSTÄLLNINGSTRYGGHET PÅ STORA ARBETSPLATSER
Givet att tidsbegränsade anställningar används som en flexibilitetsstrategi av arbetsgivaren är de troligtvis fler på
mindre arbetsplatser, där varje enskild arbetstagare utgör en större relativ investering, oavsett om arbetsplatsen är privat eller offentlig. Enligt LO:s rapport om anställningsformer 2014 tenderar andelen tidsbegränsade anställningar att minska ju större arbetsplatsen är.36 Arbetsplatsens storlek kan ha bety
delse för personalplaneringen eftersom vård och omsorg sticker ut när det gäller antalet personer en chef ansvarar för.
Enhetschefer i kvinnodominerade verk
samheter, som äldreomsorg, har i snitt en personalgrupp på 55 personer, medan motsvarande chefer i mansdominerad teknisk verksamhet i snitt ansvarar för 18 personer.37 Arbetsplatser med uppe
mot 100 anställda kan alltså bara ha en eller kanske två chefer.
Antalet chefer per anställda är en faktor som påverkar överblickbarheten i verksamheten och därmed personal
planeringen. Om en chef har svårt att vara införstådd med hur personalen har det är risken större att tillfällig personal behöver anlitas.
Figur 6 visar hur stor andel som är tidsbegränsat anställda efter arbetsplats
ens storlek inom vård och omsorg.
33 Bemanningsföretagen (2014) kvartalsrapport Q4 2014
34 Arbetsvärlden 4 februari 2015
35 Konkurrensverket (2015) Hyrläkare i primärvården
36 LO (2014), Anställningsformer 2014, s.20
37 Regnö, Klara, Det osynliggjorda ledarskapet, KTH (2013)
28
Figuren visar att det är ganska små skillnader i andelen tidsbegränsat anställda, 1819 procent, mellan arbetsplatser med 20499 anställda.
Andelen är lägst på stora arbetsplatser med över 500 anställda, där ungefär 15 procent är tidsbegränsat anställda, och högst på små arbetsplatser med 1119 anställda, med i snitt 22 procent tidsbegränsat anställda. De minsta arbetsplatserna med 110 anställda har ungefär 17 procent tids begränsat anställda.
Resultaten indikerar även här att storskalighet minskar användningen av tidsbegränsade anställningar, men eftersom arbetsplatser med över 500 an
ställda oftast är sjukhus som sällan drivs i annat än offentlig regi kan resultatet också vara kopplat till driftsform. Inom vård och omsorg är små arbetsplatser med 1-10 anställda till antalet flest, vilket framförallt är verksamheter inom personlig assistans och hemtjänst, men arbetsplatser som har över 500 anställda anställer flest personer totalt sett.38
38 se bilaga
Källa: SCB AKU. Indelning gjord efter SCB:s standard Figur 6
Tidsbegränsat anställda efter arbetsplatsens storlek, vård och omsorg, 2014.
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Tidsbegränsat anställda
anställda1-10 11-19
anställda 20-49
anställda 50-99
anställda 100-499 anställda 500+
anställda Uppgift saknas
29
30
31 Figur 7 visar att den faktiska tjänstgörings
graden överlag inom vård och omsorg ökat sedan 1987, framförallt inom offentlig verksamhet. Privat verksamhet visar också tecken på en svag uppgång. Tjänstgörings
graden inom privat vård och omsorg ligger 2015 på 82 procent och 87 procent inom offentlig vård och omsorg. Framtill år 2009 har den totala tjänstgöringsgraden följt den offentliga tjänstgöringsgraden nästan identiskt, för att sedan minska nå
got i takt med att fler börjar arbeta privat.
Generellt har tjänstgöringsgraden minskat när andelen tillsvidareanställda
Deltid och visstid
Arbetstidens längd och förläggning är en del av anställningstryggheten. Ur arbets
givarens synpunkt är valet att anställa flera personer på deltid ett exempel på en dynamisk flexibilitetsstrategi. Många deltidsanställda som dessutom jobbar på tidsbegränsade kontrakt är ett sätt för arbetsgivaren att precisionsbemanna, men också ett sätt att hålla nere löneut
vecklingen. Det är vanligare för tidsbe
gränsat anställda än tillsvidareanställda att arbeta deltid och med delade turer.39 Figur 7 visar den faktiska tjänstgö
ringsgraden för anställda inom vård och omsorg 19872014 uppdelat på privat och offentlig verksamhet.40 Tjänstgöringsgrad är den genomsnittliga mängden arbetade timmar som procent av heltid.41
minskat. Detta är särskilt tydligt efter 90talskrisen, vilket kan förklaras av att många fick gå ned i arbetstid eller anställdes på deltid i samband med ned
skärningarna. På senare år syns dock en utveckling där tjänstgöringsgraden ökat samtidigt som andelen tillsvidareanställ
da minskat. Det tyder antingen på att fler timmar arbetas på osäkra kontrakt eller att skillnaden mellan heltidsarbete och deltidsarbete ökar mellan tillsvidarean
ställda och tidsbegränsat anställda, det vill säga att tillsvidareanställda arbetar mer heltid än tidsbegränsat anställda.
39 Kommunal (2013), Visstid på livstid
40 Figur 3 ska analyseras med beaktande att deltidsarbete är vanligare för Kommunals yrkesgrupper än för tjänstemännen inom vård och omsorg. Det innebär att tjänstemännen drar upp genomsnittet något.
41 Heltidsmåttet i figur 7 är 40 timmar per vecka.
Figur 7
Genomsnittlig faktisk tjänstgöringsgrad efter sektor, vård och omsorg, 1987-2015.
89%
87%
85%
83%
81%
79%
77%
75%
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Offentligt Privat Totalt
Källa: SCB AKU
Procent av heltid
32
Figur 8 visar att tidsbegränsat anställda arbetar färre timmar än tillsvidareanställ
da inom både privat och offentlig verk
samhet, vilket visar på att tidsbegränsat anställda arbetar mer deltid. Det skiljer sig också mellan den överenskomna arbetstiden och den faktiska arbetstiden.
Tillsvidareanställda inom både privat och offentlig verksamhet får arbeta något mindre än den överenskomna arbetstiden och tidsbegränsat anställda inom privat verksamhet får arbeta något mer än den överenskomna arbetstiden. Tidsbegrän
sat anställda inom offentlig verksamhet arbetar lika mycket som överenskommet, i snitt 27,7 timmar i veckan.
Tidsbegränsat anställda inom privat sektor arbetar minst antal timmar. En tillsvidareanställd person i offentlig verksamhet arbetar i snitt 32,5 timmar, två timmar mindre än överenskommet,
medan en tidsbegränsat anställda person i privat verksamhet arbetar i snitt 25,8 tim
mar, en timme mer än överenskommet.
FACKLIG ANSLUTNINGSGRAD
En arbetstagare som inte är medlem i facket är mer utsatt på arbetsmarknaden än en som är det. Medlemskap i facket påverkar exempelvis möjligheten till representation eller hjälp vid löneför
handlingar eller i potentiella tvister med arbetsgivaren. Därför kan även fackligt medlemskap betraktas som en del av anställningstryggheten.
En risk med osäkra anställningsfor
mer är att medarbetare avstår från kritik eller på andra sätt undviker att uppfattas som obekväma av arbetsgivaren av räds
la för att inte få förlängt anställnings
kontrakt. Det talar för att den fackliga anslutningsgraden är lägre bland tids
Figur 8 visar den faktiska och den överens
komna arbetstiden efter anställningsform och sektor år 2014, räknat med 38,25 timmar/vecka som heltidsmått.42 Huruvida
antalet faktiskt arbetade timmar stämmer överens med den kontrakterade arbetsti
den påverkar möjligheten att planera sin fritid och ha en förutsägbarhet i arbetet.
42 Majoriteten av de anställda inom landstingen samt majoriteten av den schemabundna vård- och omsorgspersonalen har ett heltidsmått på 37 timmar i veckan, medan de som bara arbetar vardagar har 40 timmar som heltidsmått. Arbetstiderna varierar något mellan avtal. Heltids- måttet per vecka inom vård och omsorg blir knappt 38,25 timmar i snitt. Kommunal (2006) Att förlägga sin tid, s. 16
Källa: SCB AKU 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Timmar/vecka
Figur 8
Överenskommen och faktisk arbetstid uppdelat på anställningsform och sektor, vård och omsorg, 2014.
Faktisk arbetstid Avtalad arbetstid
Offentligt Privat Totalt
Tillsvidare- anställda Tidsbegränsat anställda Tillsvidare- anställda Tidsbegränsat anställda Tillsvidare- anställda Tidsbegränsat anställda
33 Figur 9 visar att den fackliga anslut
ningsgraden är högst inom offentligt ägd verksamhet och lägst inom privat vinst
drivande verksamhet. 86 procent av de tillsvidareanställda inom offentligt ägd verksamhet är fackligt anslutna, medan 67 procent av de tillsvidareanställda inom privat vinstdrivande verksamhet är fackligt anslutna. Non-profit företag har en anslutningsgrad på 74 procent bland tillsvidareanställda, vilket är något högre än de vinstdrivande företagen, men fort
farande lägre än det offentliga.
Bara 39 procent av de tidsbegränsat anställda inom privat vinstdrivande
verksamhet är fackligt anslutna, att jämföra med 52 procent av de tids
begränsat anställda inom offentligt ägd verksamhet och 46 procent av de tids
begränsat anställda i nonprofit före
tag. Oavsett ägandeform är skillnaden mellan tillsvidareanställda och tidsbe
gränsat anställda stor. Tidsbegränsat anställda är på totalen drygt hälften så organiserade som de tillsvidarean
ställda. Egenföretagare organiseras överhuvudtaget inte av Kommunal och den fackliga anslutningsgraden överlag bland egenföretagare är mycket låg.
Källa: SCB AKU, SCB Företagsregistret Figur 9
Facklig anslutningsgrad inom vård och omsorg efter ägandeform och anställningsform, 2014.
86%
Tidsbegränsat anställda
Offentligt Non-profit-
företag Vinstdrivande
företag Totalt
Tillsvidareanställda 52%
74%
46%
67%
39%
80%
47%
begränsat anställda än bland tillsvidare
anställda. Medlemskap i facket är också knutet till identifikationen med yrket. Av de som arbetar i Kommunals branscher
en kortare tid är majoriteten tidsbegrän
sat anställda, varför de riskerar att avstå från medlemskap i facket på grund av att de inte ser en framtid i yrket.
34
35
Kommunalaren i vård och omsorg
Utvecklingen och lägesbilden för vård och omsorg totalt skiljer sig något från hur det ser ut för specifika yrkesgrup
per. I detta avsnitt undersöks andelen tidsbegränsat anställda bland några av Kommunals yrkesgrupper 19972015:
barnskötare, städare och underskö
terskor, personliga assistenter och vård biträden, som tillsammans utgör majoriteten av de anställda arbetarna inom vård och omsorg.
BARNSKÖTARE
Flest barnskötare är anställda inom of
fentlig verksamhet, cirka 70 000 perso
ner, men antalet privatanställda har ökat kontinuerligt sedan 1997. 2015 var cirka 20 000 barnskötare anställda privat, över tre gånger så många jämfört med 1997.43 Figur 10 visar hur stor andel av barn
skötarna som är tidsbegränsat anställda inom privat respektive offentlig verksam
het. Inom det privata syns en liknande utveckling som inom vård och omsorg i sin helhet, nämligen att när den privata sek
torn expanderar ökar också användningen av tidsbegränsade anställningar. År 2015 är hela 44 procent av de privatanställda barnskötarna tidsbegränsat anställda, medan de utgjorde 25 procent av de pri
vatanställda år 1997. På bara ett år, mellan 2014 och 2015, ökade andelen tidsbe
gränsat anställda barnskötare inom privat verksamhet med fyra procentenheter.
År 2015 är 36 procent tidsbegränsat anställda inom det offentliga, vilket är nästan dubbelt så högt jämfört med vård och omsorg totalt, men ändå åtta pro
centenheter lägre än inom det privata.
Den generella utvecklingen är dock den
samma inom både privat och offentlig verksamhet. Andelen och antalet tillsvi
dareanställda barnskötare är betydligt färre 2015 jämfört med 1997. Andelen
43 se bilaga Figur 10
Tidsbegränsat anställda barnskötare efter sektor, 1987-2015.
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Offentligt Privat Totalt
Källa: SCB AKU
36
tillsvidareanställda har totalt minskat med 13 procentenheter sedan 1997.
Figur 10 visar att anställningstrygghe
ten för barnskötare inom både privat och offentlig barnomsorg framförallt försäm
rats de senaste sex åren. År 2009 ökar andelen tidsbegränsat anställda hastigt.
Detta sammanfaller med införandet av en barnomsorgspeng, som innebar ett slags kundval inom barnomsorgen, där föräldrar ska välja förskola åt barnen, vilket ökade etableringen av privata aktörer och konkurrensutsättningen mellan förskoleverksamheter.44 Att det syns en tillfällig puckel i andelen tidsbegränsat anställda mellan 20022004, särskilt inom det privata, kan förklaras av att maxtaxan inom förskolan införs 2001, vilket ledde till att fler barn började i förskola.45 Förmodli
gen anställdes det snabbt fler barnsköta
re som senare blev tillsvidareanställda.
Att procentsatserna går lite upp och ned, liksom antalet anställda, kan delvis för
klaras av att storleken på barnkullarna varierar något från år till år.
UNDERSKÖTERSKOR, VÅRDBITRÄDEN OCH PERSONLIGA ASSISTENTER Undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter m.fl. utgjorde 42 procent av alla anställda inom vård och omsorg 2015.46 Antalet anställda undersköterskor, vårdbiträden och per
sonliga assistenter har ökat totalt sett sedan 1997 och att den största delen av ökningen är inom det privata. 1997 var åtta procent anställda privat och år 2015 var 25 procent anställda privat.
Antalet anställda inom det offent
liga har minskat gradvis sedan 2002, även om flest fortfarande är anställda offentligt år 2015, 216 800 personer, jämfört med 74 000 personer i privat verksamhet.47 Figur 11 visar andelen tidsbegränsat anställda undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. totalt och inom privat och offentlig verksamhet 19972015. För denna grupp är andelen tidsbegränsat anställda fem procentenheter högre 2015 än för vård
och omsorgssektorn totalt.48
44 prop (2008/09:115) om ändring i skollagen (1985:1100), Kommunal (2015) Trygga famnar är inte utbytbara
45 prop (1999/2000:129) om ändring i skollagen (1985:1100)
46 SCB AKU (fullständig yrkeslista se SSYK 5133 och 5132), egna beräkningar.
47 se bilaga
48 jämför figur 2 Figur 11
Tidsbegränsat anställda undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. efter sektor, 1987-2015.
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Offentligt Privat Totalt
Källa: SCB AKU
37
”År 2015 är 36 procent tidsbegränsat anställda inom det offentliga, vilket är nästan dubbelt så högt jämfört med vård och
omsorg totalt, men ändå
åtta procentenheter lägre
än inom det privata.”
38
Andelen tillsvidareanställda inom det offentliga ändras något under perio
den, framförallt ökade andelen tidsbe
gränsat anställda 20092014 med fyra procentenheter. Under samma period ökade den totala andelen tidsbegränsat anställda med åtta procentenheter.
Inom den privata sektorn fluktuerar det mer än inom den offentliga sek
torn. År 2014 var 24 procent tidsbe
gränsat anställda privat, och inom det offentliga var 26 procent tidsbegränsat anställda. Året innan var 31 procent tidsbegränsat anställda privat.
Fluktuationen inom det privata kan förklaras av att arbetare går från pri
vat till offentlig verksamhet. Liksom för barnskötarna kan en nedåtgående trend vad gäller både andel och antal tillsvidare anställda totalt iakttas från 2009, om än med ett positivt trendbrott 2014-2015 då andelen minskar med sex procentenheter totalt till 25 procent.
STÄDARE
Städbranschen är diversifierad. Majorite
ten av städarna har under hela undersök
ningsperioden 19972015 varit anställda privat, med en genomgående trend där allt färre är offentligt anställda och allt fler är privatanställda. Inom det privata ingår både kontorsstädning och hushålls
nära tjänster. År 2015 är 15 200 personer anställda inom det offentliga, medan 64 900 personer är anställda privat.49 Särskilt stor är ökningen inom det privata från 2007, vilket sammanfaller med RUTavdragets införande.50 Under samma period har det även blivit van
ligare att städning av offentliga lokaler upphandlas och läggs ut på entrepre
nad.51 Totalt sett är dock antalet städare fortfarande lägre 2015 än 1997. Figur 12 visar hur tidsbegränsat anställda för delar sig procentuellt inom privat respektive offentlig städverksamhet.
49 Se bilaga
50 Lag (2007:346)
51 Kommunal (2016) Styrning för välfärdsproffs Figur 12
Tidsbegränsat anställda städare efter sektor, 1987-2015.
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Offentligt Privat Totalt
Källa: SCB AKU
39 Andelen tidsbegränsat anställda är
något högre i det privata, 31 procent, än i det offentliga, 28 procent. Figuren visar att framförallt utvecklingen inom det offentliga håller på att försämras, vilket enbart är städning av offentliga lokaler som exempelvis sjukhus. På fem år har andelen tidsbegränsat an
ställda offentligt ökat med 11 procent
enheter.
Många inom städbranschen är också egenföretagare, som inte syns i figuren.
Svartarbetet är även utbrett. Skattever
ket har dokumenterat att vissa svart
arbetande städare tjänar så lite som 30 kronor i timmen.52 Det handlar oftast om personer utan laglig rätt att vistas i Sverige, exempelvis asylsökande som fått avslag eller arbetskraftsmigranter vars tillstånd har gått ut.
Resultaten i figur 10, 11 och 12 visar att andelen tidsbegränsade anställningar framförallt ökat under senare delen av 2000talet även för Kommunals stora yrkesgrupper i vård och omsorg, särskilt inom den privata sektorn.
52 Skatteverket (2015), En ren städbransch?, s. 8
40
