1
Malung-Sälens kommuns
årsredovisning 2015
2
Förskolan 9,0 %
Grundskolan och fritids 18,8 %
Gymnasium och vuxenutbildning 8,7 %
Socialtjänst 10,2 %
Äldre och handikappomsorg 29,8 %
Samhällsbyggnad 4,2 %
Kultur och fritid 3,9 %
Arbetsmarknadsinsatser 1,3 %
Miljö och bygg 0,8 %
Räddningstjänsten 2,3 %
Politik och övergripande administration 10,3 %
Näringslivsenheten 0,7 %
Så här fördelas pengarna
Formgivning och produktion:
1:e Tant Orange AB, 2016 Tryck: STUART Print, 2016 Foto:
Bild och Budskap Timea Hedlund Ahlbins foto © (där ej annat anges)
3
Vad gäller förvaltningens resultat är några av de kostnadsdrivande faktorerna place- ringskostnader, vikariekostnader, kollektiv- trafiken, kostorganisationen samt delar av skolans verksamhet. Vi har också struktu- rella överkostnader inom ett antal områden.
Vi har konstaterat att vi behöver både in- komstförstärkning och effektiviseringar/
besparingar för att kunna göra nödvändiga anpassningar. Därför beslutade vi att höja skatten med 50 öre, samtidigt som vi ar- betar med kostnadsnivån. Detta arbete har flera olika tidshorisonter. Vi har tagit en åtgärdsplan där vi menar att vi har möjlig- het att inom något år spara 16,5 miljoner kr.
Vidare arbetar vi på en handlingsplan fram till 2020 där målet är att vi ska nått en ef- fekt på totalt 40 miljoner i årlig kostnads- minskning. Dessutom har vi arbetat med Kommunplan 2025, ett dokument av mer övergripande karaktär, där vi utifrån dagens förutsättningar visar var vi ska samla kom- munal verksamhet om tio år.
Under året fick vår kommun på allvar känna av effekterna av oroshärdar runt om i världen, och de flyktingströmmar dessa orsakar. Ett flertal privata asylboenden har öppnats i vår
Kommunalrådet har ordet
Kurt Podgorski Kommunalråd kommun, vår egen HVB-verksamhet byggs
ut i samverkan med Malungshem AB och kommunen öppnade i samverkan med Ma- lung-Sälen Turism AB ett evakueringsboen- de på Bullsjöns Camping. Malungshem har också via kontrakt med Migrationsverket hyrt ut ett antal lägenheter till nyanlända, och vakansgraden i Malungshems bestånd har minskat kraftigt. Vår skola har också haft stora utmaningar för att ordna skolgång för många nyanlända barn och ungdomar, och tidigare lediga ytor är nu ganska välfyllda.
Samtidigt som flyktingsituationen är en formidabel utmaning, ser vi den också som en möjlighet att öka antalet invånare och bidra till nödvändig kompetensförsörjning.
Vi har tagit beslut om en ordentlig förstärk- ning av vår integrationsenhet. Vi ser en god integration som en viktig och strategisk framgångsfaktor. I detta arbete involverar vi, förutom kommunal verksamhet, vårt nä- ringsliv och vårt rika föreningsliv.
Avslutningsvis vill jag nämna några positi- va fakta. Det kommande Airport Center i Sälenfjällen har tydligt ökat intresset för vår kommun. Etableringsförfrågningar av olika slag har ökat kraftigt, liksom efterfrågan på mark för olika ändamål.
Läget för Västerdalsbanan är mycket ljusa- re nu än för ett år sedan.
Vi fick en befolkningsökning och är nume- ra åter över 10 000 invånare, antalet födda barn i kommunen var det högsta på länge.
Våra kommunala kärnverksamheter har åter fått mycket goda betyg vid nationella jämförelser.
Jag tackar alla medarbetare för gott samar- bete under 2015.
Återigen tvingas jag konstatera att mycket arbete och många beska politiska beslut återstår innan vår kommun når en önskad och nödvändig driftkostnadsnivå inom den kommunala förvaltningen. För våra hel- och delägda bolag är situationen lyckligtvis annorlunda. De har samtliga nått förväntat resultat under 2015, och bättrar på koncernresultatet.
”Samtidigt som flyktingsituationen är en formidabel utmaning, ser vi den också som
en möjlighet att öka antalet invånare och bidra till nödvändig kompetensförsörjning.”
Foto: Anders Mojanis
4
Omsättning Befolkningsutveckling
Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäk- terna och utjämningsbidraget för det kommande året. Den sista december 2015 hade kommunen 10 036 invånare, en ökning med 67 personer.
Befolkningsökningen är ett trendbrott mot de se- naste fem åren där en kraftig minskning har skett.
Framtidsutsikterna är ändå relativt goda. Stora satsningar görs inom näringslivet och framför allt inom turistnäringen, där bland annat en interna- tionell flygplats och ett köpcenter planeras öppna inom en snar framtid i Sälen.
Soliditet: 31,8 procent
Soliditeten mäts som det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Måttet speglar kommunens finansiella styrka på lång sikt. 2014 var soliditeten 36,1 procent, vilket främst beror på det stora negati- va resultatet.
Balansomslutning: 817 miljoner kronor Balansomslutningen är summan av kommunens tillgångar. 2014 uppgick balansomslutningen till 803 miljoner kronor.
Intäkter 776,3 miljoner
kronor
Kostnader 806,9 miljoner
kronor
Resultat – 30,6 miljoner
kronor
Befolkningsstatistik
Malung-Sälen Dalarna Antal invånare 10 036 281 028 Andel invånare upp
till 18 år 17,6 % 19,3 % Andel invånare
65 år och äldre 25,9 % 23,3 % Medelålder 45,4 år 43,6 år
Kommunens ekonomi måste vara långsiktigt håll- bar. En eller några år av ansträngd ekonomi ska kunna klaras av. Varje generation ska själv bära kostnaderna för den service den konsumerar. Det innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kom- munkoncernen, som inkluderar de kommunala bolagen, visar ett negativt resultat på 12,9 miljoner kronor jämfört med ett resultat på minus 16,3 mil- joner kronor föregående år.
Årets resultat
Nyckeltal
Fakta
Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader.
Lönekostnaderna uppgick totalt till 355 miljoner kronor vilket är 21,6 miljoner kronor mer än föregående år.
Den 31 december 2015 var 913 tillsvidarean- ställda, vilket omräknat till årsarbetare blir 849 personer, vilket är en minskning med två personer och oförändrat antal årsarbetare. Den övervägande andelen personal är anställda inom socialförvaltningen samt inom barn- och ungdoms förvaltningen.
Malung-Sälens kommuns personal har en medelål- der som uppgår till 49 år.
Inom den närmaste fem- årsperioden kommer cirka 150 tillsvidareanställda att gå i pension.
Sjukfrånvaron har succes- sivt ökat under de senas- te tre åren. Kommunen har gått från att ha varit en av de kommunala arbetsplatser med lägst sjukfrånvaro till en med något högre sjukfrånvaro.
För att hålla nere sjukfrån- varon bedrivs ett aktivt systematiskt arbetsmiljö- arbete, hälsoarbete och rehabiliteringsarbete.
Resultat koncernen
2011–2015, miljoner kronor
40 30 20 10 0 –10
–20 2011 2012 2013 2014 2015 12,7 21,2 18,6 –16,3 –12,9
5
Innehållsförteckning
INLEDNING
Exempel på hur pengarna fördelas 2 Kommunstyrelsens ordförande om året som gått 3 Politik och organisation 6
Fem år i sammandrag 8
Fördelning kostnader och intäkter 9
FÖRVALTNINGBERÄTTELSE
Omvärldsanalys 10 Mål och måluppfyllelse 13 Personalekonomisk redovisning 18 Finansiell analys kommunen 24 Finansiell analys koncernen 33
VERKSAMHETERNA
Övergripande politisk verksamhet 37 Kommunstyrelseförvaltningen 39 Service- och teknikförvaltningen 42 Skogsförvaltningen och markenheten 44 Arbetsmarknadsenheten 45 Stadsbyggnadskontoret 47 Miljökontoret 50 Barn- och utbildningsförvaltningen 53 Socialförvaltningen 56 Kultur- och fritidsförvaltningen 59 Räddningstjänsten 61 Överförmyndarverksamheten 63
De kommunala bolagen 64
RÄKENSKAPER
Resultaträkning 74 Balansräkning 75 Kassaflödesanalys 77 Noter 78 Redovisningsprinciper 90 Ord- och begreppsförklaringar 92 Revisionsberättelse 94
INLEDNING: I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de senaste fem åren tillsammans med kommunens poli- tiska sammansättning. Avsnittet innehåller också en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation.
VERKSAMHETERNA: I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt. Elva förvaltningar/nämnder (kom- munstyrelseförvaltningen, service- och teknikförvaltningen, skogsförvaltningen och markenheten, arbetsmarknadsenhe- ten, byggnads- och miljönämnden, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, räddnings- nämnden samt överförmyndarnämnden) beskriver sitt uppdrag, redogör för viktiga händelser under året, redovisar mållupp- fyllelse samt ger sin syn på den framtida utvecklingen. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett liknande sätt.
RÄKENSKAPER: Det fjärde och sista avsnittet redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekono- miska ställningen vid årets slut (balans- räkning) och verksamhetens finan siering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till en del poster. Och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller samt förklaringar av vissa ekonomiska termer.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE: Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättel- sen som enligt den kommunala redovis- ningslagen ska upprättas i årsredovis- ningen. Förvaltningsberättelsen inleds med en omvärldsanalys. Den innehåller även ett stycke om begreppet god eko- nomisk hushållning samt en uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsplan och i vilken utsträckning kommunen uppfyllt målen. Förvaltningsberättelsen innehåller även en uppföljning av kom- munfullmäktiges prioriterade åtgärder för 2015 och en personalekonomisk redogö- relse. Avsnittet avslutas med en finansiell analys utifrån fyra aspekter: resultat, kapacitet, risk och kontroll.
6
Politik
Politik och organisation
Mandatfördelning i kommunfullmäktige
2011–2014 2015–2018
Socialdemokraterna 15 15
Moderaterna 9 9
Vänsterpartiet 5 4
Centerpartiet 3 4
Liberalerna 3 3
Malung-Sälenpartiet 3 2
Sverigedemokraterna 1 2
Totalt: 39 39
Den politiska organisationen i Malung-Sä- lens kommun består av kommunfullmäk- tige, kommunstyrelsen och åtta nämnder.
Kommunfullmäktige
Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verk- samheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för utvecklingen och samhällsbyg- gandet i kommunen, vilken service kom- muninvånarna ska få och hur pengarna i
kommunens budget ska användas.
Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommu- nens revisorer.
Kommunstyrelsen
Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verk- samhet och ekonomi. Kommunstyrelsen genomför det som kommunfullmäktige be-
slutat om. Till sin hjälp har man de politiska nämnderna och deras förvaltningar.
De politiska nämnderna
Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbju- da kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel förskola, grundskola och äldreomsorg.
7
I bilden nedan beskrivs hur den politiska organisationen ser ut.
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ.
Kommunstyrelsen är inte överställd nämnderna i formell mening men har en särställning i sitt uppdrag att leda och samordna för- valtningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över öv- riga nämnders verksamhet.
Kommunens nämnder ansvarar för ett antal verksamheter som or- ganisatoriskt utgörs av förvaltningar med en förvaltningschef som rapporterar till nämnden. Även kommunstyrelsen har en uppgift som facknämnd för kommunstyrelseförvaltningen, service- och teknikför- valtningen samt förvaltningen av skog och mark.
Kommunfullmäktige
Barn- utbildnings- och
nämnd
Byggnads- nämnd Social-
nämnd
Kultur- och fritids-
nämnd
nämnd Val- Räddnings-
nämnd
RevisionArbetsutskott Kommunstyrelsen
Valberedning
Överförmyndare
Miljö - nämnd
Koncernen Malung-Sälens kommun
Kommunkoncernen består av den kommunala organisationen och de kommunägda bolag, där Malung-Sälens kommun har ett betydande inflytande. Styrningen av de kommunala bolagen sker genom bolagsordningar och ägardirektiv, vilka beslutas av kommunfullmäktige.
Malung-Sälens kommun
Malungs Elverk AB 74 %
Malungs Elnät AB 100 %
Malungshem AB 100 %
Sälen Centrum HB 50 %
Malung-Sälen Turism AB
100 %
Gustols AB 100 %
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB
100 %
Översikten omfattar ägande på minst 50 procent. Malung–Sälens kom- mun är även delägare till Ärnäshedens Fastighets AB (40 %), Malungs Elverk är även delägare i Dala-Kraft AB (24,04 %).
Organisation
Den kommunala förvaltningen
Barn- utbildnings- och
förvaltning
Stadsbygg- nadskontor
Service-och teknik- förvaltning
Social-
förvaltning Räddnings-
tjänst Kultur-
och fritids- förvaltning
Kommun-styrelse - förvaltning
Miljö-
kontor
8
FEM ÅR I SAMMANDRAG 2015 2014* 2013 2012 2011 Antal kommuninvånare 31/12 10 036 9 969 10 061 10 178 10 262
Kommunen
Soliditet, % 32 36 38 44 46
Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte
tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % 0 2 4 7 10
Kassalikviditet, % 78 65 94 80 51
Skuldsättningsgrad, % 215 177 160 128 113
Nettokostnadernas andel av
skatteintäkter och statsbidrag, % 105,8 106,3 100,4 103,8 95,4
Nettokostnadernas ökning, % 5,1 5,6 2,7 6,4 1,1
Skatte- och generella statsbidrags ökning, % 2,0 –0,4 2,5 1,4 1,7
varav skatteintäkternas ökning, % 4,1 1,4 1,6 3,2 3,9
varav generella statsbidrags ökning, % –2,93 –4,2 4,5 –2,6 –2,8
Eget kapital, mkr 260 290 323 323 341
Eget kapital/invånare, kr 25 873 29 116 32 104 31 742 33 275
Låneskuld, mkr 369,5 325,9 335,0 271,1 216,2
Låneskuld/invånare, kr 36 817 32 695 33 335 26 636 21 068
Årets resultat, mkr –30,6 –32,7 –0,1 –18,4 22,4
Nettoinvesteringar, mkr 18,2 41,4 60,7 19,5 85,2
Skattesats kommunen, kr 22,54 22,54 22,54 22,31 22,31
Koncernern
Soliditet, % 34 35 36 40 40
Kassalikviditet, % 115 96 115 96 60
Skuldsättningsgrad, % 193 171 167 151 148
Årets resultat, mkr –12,9 –16,3 18,6 21,2 12,7
Eget kapital, mkr 533 546 562 543 505
Fem år i sammandrag
* I samtliga nyckeltal under 2014 så ingår uppbokningen av 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi.
9
17,3 %
drift och förbruk- ningsmaterial.
14,5 %
tjänster (konsult, hyror, tele, data, försäkringar, transporter med mera).
3,8 %
bidrag och transfereringar (föreningsbidrag, kollektivtrafik med mera).
54,2 %
av pengarna används till personal i form av löner, hälso- och friskvård samt fortbildning.
Fördelning kostnader och intäkter
En stor del av kommunens pengar kommer in via skatteintäkter och de generella statsbidragen.
Skatter och utjämningsbidrag
Stats- och landstingsbidrag Försäljning
Avgifter och ersättningar
Hyror och arrenden Finansiella intäkter
73,2 % 10,3 % 3,7 % 8,1 % 3,4 % 1,3 %
Varifrån kommer pengarna?
10,2 %
entreprenad och köp av verksamhet.
10
Förvaltningsberättelse
Omvärld, befolkning och arbetsmarknad
Omvärld
Övergripande förändringskrafter påverkar utvecklingen på global nivå. På nationell, regio- nal och lokal nivå måste man förhålla sig till dessa och de går normalt inte att påverka på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Under år 2015 blev detta påtagligt för Malung-Sälens kommun, då antalet asylsökande på grund av oroligheter runt om i världen ökade på ett drastiskt sätt. I slutet av året fanns i kommunen närmare 400 flyktingar som skulle tas om- hand av olika aktörer. Kommunens beredskap för den händelseutvecklingen var tämligen låg. Det visar hur svårt det är att sia om framtiden, men inte mindre nödvändigt för att skapa någon form av framförhållning, även inför det oväntade.
Utmaningar för det kommunala uppdraget
Malung-Sälens kommun påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Både av sådana som välkomnas och sådana som ibland kan leda till oönskade resultat eller effekter. Hän- delser i världen går inte spårlöst förbi. Därför handlar det så långt som möjligt om att sträva efter att påverka istället för att påverkas. Det kan konstateras att det framtida kommunala uppdraget påverkas av följande trender.
Globalisering – en mer gränslös värld och en mer långtgående påverkan (händer det någonstans i världen, så händer det också här och nära, i någon form).
Demografi – ändrad ålderssammansättning, ökad och snabb urbanisering, minskade barnkullar och ökat behov av inflyttning/invandring. Krav på mer välfungerande integration och insatser för en bredare inkludering.
Värdeförändringar – kunskap, idéer och trender får en allt snabbare och bredare sprid- ning, samtidigt som allt fler grupper riskerar att ställas på undantag. Variationer i värde- ringar och förväntningar ökar, parallellt med allt fler upplever sig stå inför en opåverkbar och ödesbestämd framtid. Den teknologiska och medicintekniska utvecklingen tenderar att göra allt mer möjligt, men också allt mindre möjligt att finansiera inom allmänna och solidariska former.
Klimatförändringar – det tydliggörs en allt större och bredare samsyn kring att männ- iskans livsföring orsakar klimatförändringar, vilket alla (även kommuner) på ett allt tydligare och ett allt mer långtgående vis måste förhålla sig till.
Fyra konkreta utmaningar
Det torde med viss framsynthet kunna konstateras att Malung-Sälens kommun står inför minst fyra konkreta framtidsutmaningar.
• att åstadkomma en ekonomi i balans, inte minst utifrån ett generationsperspektiv och utifrån viljan att fortsätta ett sammanhållet samhällsbygge.
• att hantera demografiska förändringar, skapa förmåga att vara stark utifrån sin storlek – behålla förmågan att erbjuda god samhällsservice och att klara kompetensförsörj- ningen och kompetensutvecklingen.
• att möjliggöra ett fortsatt samhällsbygge, med eller utan Airport Center.
• att tillvarata SITE-regionens kraftfält och utvecklingsmöjligheter, för att påverka synen och upplevelsen av centrum och periferi.
Under 2015 har Malung-Sälens kommun arbetat med ett underlag för strategiska övervä- ganden, Kommunplan 2025, i syfte att formulera långsiktiga inriktningar för att möta de fram- tida utmaningarna.
11
Förvaltningsberättelse
Befolkning
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har ökningen av den urbana befolkningen i Sverige mat- tats av. Den svenska urbaniseringen som folkomflyttning från land till stad är i stort avslutad.
Landsbygdsbefolkningen räknat i absoluta tal minskar inte längre. Sett till urbaniseringsgrad har andelen av befolkningen som bor i tätort gått från 81 procent 1970 till 85 procent 2010 då den senaste tätortsavgränsningen gjordes i Sverige. I många landsbygdskommuner fort- sätter dock befolkningen att minska och så är fallet även för Malung-Sälens kommun. Under den senaste 20-årsperioden har minskningen varit i genomsnitt 70 personer per år.
Folkmängden i Malung-Sälens kommun minskade under åren 2012–2014 med i ge- nomsnitt 100 personer per år. Den trenden bröts under 2015 då barnafödandet ökade något, samtidigt som flyttnettot som blev positivt. Kommunens invånare är nu åter strax över 10 000. Det är inte möjligt att i dagsläget bedöma hur den fortsatta befolkningsut- vecklingen kommer att te sig. Dock kan ett utvecklat integrationsarbete tillsammans med kommande flygplatsetablering innebära möjligheter till en stabilisering av befolkningstalet.
Arbetsmarknad
Sysselsättningen är jämförelsevis mycket god i Malung-Sälen i förhållande till övriga kom- muner i länet. I gruppen 16–64 år är arbetslösheten 3,5 procent, lägst i Dalarna och bland de lägsta i riket. Även ungdomsarbetslösheten är låg, liksom långtidsarbetslösheten.
Trots att nyföretagandet har minskat ytterligare något mellan 2014 och 2015 ligger Ma- lung-Sälens kommun väl till vad gäller företagsamhet. Malung-Sälens kommun är fortsatt Dalarnas mest företagsamma kommun. För kommunen bidrar en hög andel företagsam- ma personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket är en förutsättning för att ge människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig mot- kraft till den pågående urbaniseringen i landet.
Besöksnäringen i Sverige växer i snabb takt och ökar i betydelse för både jobb och
Driftredovisning 2015 (tkr)
2015 2015 2014
Budget Bokslut Avvikelse Bokslut
FÖRVALTNING/NÄMND Netto Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Övergripande politisk verksamhet –28 962 4 010 –33 699 –29 689 –727 –26 671
Kommunstyrelsen –31 903 13 867 –49 563 –35 696 –3 793 –32 909
Service- och teknikförvaltningen –23 388 192 092 –220 188 –28 159 –4 771 –44 662 Skogsförvaltningen inkl markenheten 7 390 7 363 –4 620 2 743 –4 647 6 067
Arbetsmarknadsenheten –8 266 9 290 –17 364 –8 074 192 –8 113
Statsbyggnadskontoret –3 535 4 568 –7 481 –2 913 622 –3 227
Miljökontoret –2 200 5 190 –6 976 –1 786 414 –1 240
Kultur- och fritidsförvaltningen –24 046 2 359 –25 830 –23 471 575 –8 491 Barn- och utbildningsförvaltningen –221 035 68 056 –289 585 –221 529 –494 –218 868 Socialförvaltningen –211 462 53 786 –296 344 –242 558 –31 096 –226 101
Räddningstjänsten –13 950 1 742 –15 648 –13 906 44 –13 854
Överförmyndare –918 386 –1 825 –1 439 –521 –1 199
Summa förvaltningar/nämnder –562 275 362 646 –969 123 –606 477 –44 202 –579 268
Pensionskostnader –14 050 23 091 –35 434 –12 343 1 707 –10 918
Avslut sociala omkostnader –200 0 –1 165 –1 165 –965 –398
Kalkylerad kapitalkostnad 41 200 42 182 0 42 182 982 40 407
Avskrivningar –29 500 0 –30 582 –30 582 –1 082 –28 916
Verksamhetens nettokostnader –564 825 427 919 –1 036 304 –608 385 –43 560 –579 093
Skatteintäkter 408 122 407 987 0 407 987 –135 392 043
Generella stats- och utj.bidrag 160 503 161 744 0 161 744 1 241 166 625
Finansiella intäkter 11 200 10 168 0 10 168 –1 032 11 245
Finansiella kostnader –10 000 0 –7 475 –7 475 2 525 –8 558
Extraordinära intäkter 0 5 361 0 5 361 5 361 0
Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 –15 000
Totalt 5 000 1 013 179 –1 043 779 –30 600 –35 600 –32 738
Andelen kostnader och kr/inv
Förvaltning/nämnd % kr/inv
Kommunstyrelsen 10,8 6 515 Arbetsmarknads-
enheten 1,3 805
Service- och teknik-
förvaltningen 4,6 2 806
Skogsförvaltningen –0,5 –273 Byggnadsnämnden 0,5 290 Kultur- och fritidsnämnden 3,9 2 339 Barn- och
utbildningsnämnden 36,5 22 073 Socialnämnden 40,0 24 169
Miljönämnden 0,3 178
Räddningsnämnden 2,3 1 386 Överförmyndarnämnden 0,2 143
12
Förvaltningsberättelse
tillväxt i hela landet. För förutseende regioner, kommuner och företagare kan detta bidra till ökad sysselsättning, särskilt när det gäller unga och utrikesfödda, och möjligheter till tillväxt. SITE-projektet är Malung-Sälens kommuns bidrag i det arbetet.
Viktiga händelser under året
Under år 2015 avslutades den första delen av destinationsutvecklingsprojektet SITE, sam- tidigt som ett nytt projekt, SITE 2, beviljades och startades upp.
Planeringen av det blivande Sälen Trysil Airport Center har fortsatt. Den nya flygplatsen ska byggas i västra delen av Sälenfjällen intill Rörbäcksnäs och är främst tänkt att frakta skidturister till fjälldestinationerna i Sälen och i norska Trysil.
Under året fattades beslut att bilda ett kommunalförbund avseende gymnasieverksam- heten tillsammans med Vansbro kommun. Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF, eta- blerades 1 juli 2015.
Kommunens minskade skatteintäkter har ställt fortsatta krav på nämnderna och kommun- styrelsen att arbeta med åtgärder för att åstadkomma kostnadsminskningar. Under året har bland annat ett åtgärdsprogram, motsvarande besparingar på 16,5 mkr, beslutats.
Kommunen har fortsatt att visa goda resultat, vad gäller kvaliteten på kärnverksamheterna.
Flera verksamheter inom barn- och utbildningsområdet och omsorgerna visar även år 2015 att verksamheten bedrivs på en nivå som står sig mycket väl i nationella jämförelser.
Arbetet med att få till stånd en upprustning av Västerdalsbanan har fortsatt. Syftet är att kunna återuppta godstrafiken till och från Malungsfors.
Kommunen har arbetat vidare för att behålla en låg sjukfrånvaron bland de anställda. Sjuk- frånvaron för Malung-Sälens kommun var 5,8 procent för år 2015. Kommunen har fortsatt lägst sjukfrånvaro i länet och hamnar på omkring 40:e plats i riket.
God ekonomisk hushållning
Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer (Kommunallagen 8 kap 1 §). Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.
God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, innebär bland annat att varje genera- tion själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta betyder att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål.
Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter.
God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och än- damålsenlig verksamhet.
För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framför- hållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs re- sultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål, samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnads- effektivt och ändamålsenligt. Styrmodellen i Malung-Sälens kommun ska bidra till god ekono- misk hushållning.
”Flera verksamheter inom barn- och utbildningsområdet
och omsorgerna visar även år 2015
att verksamheten bedrivs på en nivå som står sig mycket
väl i nationella
jämförelser.”
13
Förvaltningsberättelse
Styrmodellen
Kommunfullmäktige beslutade år 2011 om styrmodell för Malung-Sälens kommun. Styr- modellen utgår från mål- och resultatstyrning.
I kommunfullmäktiges beslut beskrivs princi- perna för styrningen och hur styrkedjan ska hållas samman. Kommunstyrelsen utarbetar årligen anvisningar i form av årshjul för att konkretisera arbetet med planerings- och uppföljningsprocesserna, inklusive tidsangi- velser för de aktiviteter i styrmodellen, som kommunfullmäktige beslutat om.
Mål- och resultatstyrningen bygger på att nämnderna utarbetar nämndplaner med nämndmål utifrån respektive uppdrag och kommunfullmäktiges inriktningsmål. För alla mål på nämnd- och fullmäktigenivå ska det finnas mått eller indikatorer för att kunna följa upp verksamheternas resultat. I möjligaste mån används mått som medger jämförelser med andra kommuner.
Styrmodellen finns att läsa på kommunens hemsida,
www.malung-salen.se/kommunochpolitik
Mål och måluppfyllelse
Kommunfullmäktiges verksamhetsplan om- fattar mål för planperioden och prioriterade åtgärder för innevarande år på den övergri- pande nivån.
För att följa upp kommunfullmäktiges inrikt- ningsmål har verksamhetsplanen komplette- rats med mått och måltal för planperioden.
Uppföljning på den övergripande nivån sker från och med år 2011 med hjälp av ett antal mått eller indikatorer, som ska visa hur arbe- tet för att nå målen fortlöper. Många av indi- katorerna har valts för att också skapa möj- lighet att kunna göra jämförelser med andra kommuner.
I följande avsnitt redovisas kommunfull-
mäktiges inriktningsmål och de indikatorer som valts för att mäta graden av måluppfyl- lelse. Kommunfullmäktige har valt att besluta om inriktningsmål inom fyra områden; hållbar tillväxt, kvalitet, kompetens och demokrati.
Uppföljning av kommunfullmäktiges finansiel- la mål finns i avsnittet Finansiell analys.
Utfallet för 2015 finns angivet för de in- dikatorer som mätts under året. Målnivån för planperioden finns också angiven. Då ett flertal mått för Malung-Sälens kommun hämtas från mätningen Kommunens kvali- tet i korthet (KKiK) visar den sista kolumnen genomsnittsvärden för de kommuner som deltagit i mätningen 2015 (234 kommuner).
Under respektive nämnds förvaltningsbe- rättelse finns i flera fall motsvarande redovis- ning på nämndnivå. Respektive nämnd kan ha egna verksamhetsmål och därtill finns oli- ka uppdrag, projekt och aktiviteter att sam- ordna och följa upp.
Kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns att hämta i sin originalversion från kommunens hemsida, www.malung-salen.
se/kommunochpolitik
Förklaring till färgmarkeringar i tabeller för måluppfyllelse
För att signalera i vilken mån Malung-Sä- lens kommun uppfyller målen används ge- nomgående en färgskala med grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet nås, gult att målet delvis uppnås och rött att målet inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedöm- ning av resultaten på övergripande nivå och på nämndnivå, där så är tillämpligt.
Vissa mått eller indikatorer är inte jämför- bara med andra kommuner. Där kan dock jämförelse över tid av de egna resultaten göras. För alla redovisningar gäller att om färgmarkering saknas, innebär det att ing- en mätning gjorts under året eller att redo- visning sker på annat ställe i dokumentet.
STYRMODELL
PRIORITERADE ÅTGÄRDER Vision
Strategier
Nämndplaner
Hållbar tillväxt Kvalitet Kompetens Demokrati
Mål- och resultatstyrning
14
Förvaltningsberättelse
Prioriterade Indikator Resultat 2015 Resultat 2014 Mål-
tal inriktningsmål
Andel nöjda medborgare (NRI)
Andel förvärvsarbetande, %
Andel av befolkningen som får försörjningsstöd/1 000 invånare
Andel nöjda medborgare (NMI)
Andel nya företag/1 000 inv
Andel nöjda företagare
Andel återvunnet material i förhållande till total mängd, % Andel miljöbilar i kommun- organisationen, %
Andel ekologiska livsmedel, %
55
79,9
4,2
46
4,2
72
19
14
19
56
80,1
4,6
50
4,4
Ej mätt
Ej mätt
12
17
Informationsmått
Minst bibehållen nivå
I nivå med medel
Informationsmått
Bibehållen nivå
Ökande
Ökande
Ökande
Ökande
Prioriterade åtgärder 2015
De åtgärder som kommunfullmäktige prioriterat inom området Hållbar tillväxt redovisas nedan.
Fortsatt arbeta med Kommunplan 2025.
– Ett underlag utarbetades under året och lämnades på partiremiss under hösten. Kommunfullmäktige behandlar ärendet i april 2016.
Fortsatt utveckla näringslivskontorets verksamhet och närings- livssamverkan med beaktande av landsbygdsutveckling och möjligheterna i SITE-området.
– Näringslivsenheten har genomlysts och fått ett förtydligat uppdrag med bland annat processägarskap för stärkt in- tern samordning i syfte att ytterligare utveckla ett profes- sionellt näringslivsarbete.
Säkerställa att miljö- och naturvårdsfrågorna naturligt finns med i hela planberedningsprocessen och att ”en dörr in” utvecklas.
– En organisatorisk översyn har genomförts där förslaget är att tillgängliga resurser samlas i en gemensam tjänst för Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.
Färdigställa en kommunal vindbruksplan.
– Under året togs beslut att i samband med översiktspla- nens aktualisering utveckla och fördjupa den del som be- handlar vindkraft.
Färdigställa en kommunal VA-plan.
– Arbetet pågår tillsammans med VAMAS.
Fortsatt arbeta med införande av källsortering i Sälenfjällen.
– Arbetet pågår.
Utifrån kommunens bredbandsstrategi i bred samverkan arbeta för ökad bredbandskapacitet i Malung-Sälens kommun.
– Arbetet pågår.
I bred samverkan med andra aktörer arbeta för godstranspor- ter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors.
– Arbetet pågår.
Påbörja arbetet med att miljöcertifiera kommunens skogar.
– Arbetet har påbörjats.
HÅLLBAR TILLVÄXT
Vi utvecklar styrningen och sam- ordningen inom koncernen och möjliggör fler strategiska insatser och åtgärder som leder till hållbar utveckling, ökad sysselsättning och till ökad tillväxt – inte minst inom besöksnäringen.
Vi agerar aktivt, långsiktigt och för- troendefullt för att möjliggöra ökad inflyttning. Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster och skapar goda utvecklingsvillkor för företag- samhet och entreprenörskap.
Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling – utifrån miljö- och klimathänsyn.
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Området innehåller mål som speglar kommunens roll som sam- hällsbyggare. För 2015 kan konstateras att det varit en positiv ut- veckling i arbetet med att uppfylla kommunfullmäktiges inriktnings- mål för planperioden.
Det finns ett starkt entreprenörskap och andelen sysselsatta i befolkningen ligger på en god nivå. Andelen nya företag/1000 in- vånare har sjunkit från 4,4 år 2014 till 4,2 men ligger ändå på en
genomsnittlig nivå för riket. Företagsmätningen Insikt, som mäter företagsklimatet gjordes en andra gång under 2015 och där redo- visade Malung-Sälens kommun en stor förbättring med 10 index- poäng.
På miljö- och klimatområdet behöver kommunen fortsatt lägga ytterligare kraft. Glädjande är att andelen ekologiska livsmedel har fortsatt att öka.
Hållbar tillväxt
15
Förvaltningsberättelse
Prioriterade Indikator Resultat 2015 Resultat 2014 Måltal inriktningsmål
Andel medborgare som får svar på enkel fråga och får kontakt med handläggare, % Timmar/vecka som bibliotek, simhall och återvinningscen- tralen har öppet utöver tiden 08–17 på vardagar Andel som erbjudits plats i försklolan på önskat datum, % Andel behöriga till något yrkes- program på gymnasiet % Antal personer som besöker en äldre person med hemtjänst beviljad under 14 dagar
Andel servicedeklarationer, % Redovisade synpunkter
33
45
66
88,9
10
100 26
44
45
76
92,8
10
100 91
Ökande
Bibehållen nivå
Bibehållen nivå
Ökande
Bibehållen nivå
100 Fungerande rutiner och uppföljning finns
Prioriterade åtgärder 2015
Inom området Kvalitet har kommunfullmäktige prioriterat följande aktiviteter.
Fortsatt arbeta med plan för kostorganisation och implementering av kommunens måltidspolicy, med fokus på när-, lokalproducerade och ekologiska alternativ.
– Ett inriktningsbeslut avseende kostorganisationen har tagits i början av 2016. Andelen ekologiska livsmedel fortsätter att öka.
Utifrån socialnämndens verksamhetsutredning arbeta fram planer och strategier för kommande behov i äldreomsorgen.
– Ett inriktningsbeslut avseende framtida behov har tagits i socialnämnden. I Kommunplan 2025 finns förslag till strategier för området Välfärd och omsorg.
KVALITET
Vi erbjuder välfärdstjänster med en kvalitet som ligger över genomsnit- tet bland jämförbara kommuner.
Vi har servicedeklarationer för alla prioriterade tjänster senast vid planperiodens slut.
Kommunfullmäktiges ambitionsnivå är att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. Indikatorerna på övergripande nivå visar att målet uppnås delvis. Utifrån valda indikatorer har resultatet för telefontill- gänglighet och väntetid för plats i förskolan försämrats 2015. Malung-Sälens kommun har mycket goda resultat i grundskolan och gymnasiet. Inom äldreomsorg och handikappomsorg finns motsva- rande goda resultat. Se även uppföljning av nämndsplaner för barn- och utbildningsförvaltningen respektive socialförvaltningen.
Kommunfullmäktiges mål om servicedeklarationer är uppfyllt i sin helhet. Antalet registrerade syn- punkter har minskat betydligt 2015. Den gemensamma synpunktshanteringen har setts över under året. Många synpunkter hanteras via sociala medier och finns därför inte med i statistiken.
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Kvalitet
16
500 100150 200250 300350 400450 500
Förslag Genomfört
0 20 40 60 80 100 120
Ständiga förbättringar 2015
Förslag Genomfört
Förvaltningsberättelse
Prioriterade Indikator Resultat 2015 Resultat 2014 Måltal inriktningsmål
Medarbetarindex (HME) Antal förbättringsförslag
Antal genomförda förbättringar
Andel heltidstjänster, %
73 446
279
70,3
73 395
220
69,8
Ökande 2 000 dokumen-
terade idéer
Hälften av idéerna är genomförda
Ökande
Prioriterade åtgärder 2015
Kommunfullmäktige har pekat på behovet av att göra ett långsiktigt arbete för att säkra framtida kompetensbehov.
Fortsatt arbeta strategiskt med personal-, rekryterings- och kompetensutvecklingsfrågor samt fortsatt utveckla introduktionen för nya medarbetare.
– Under året har arbetet framför allt inriktats på aktiv rekrytering, allmän introduktion och introduktion för chefer. Strategiska under- lag gällande kompetensförsörjning har utarbetats i Kommunplan 2025.
Fortsatt arbeta med moderniserade former för samverkan med de fackliga organisationerna.
– Under året har dialogen återupptagits gällande framtida samverkansavtal.
Utreda vidgat samarbete med andra kommuner, framför allt Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner.
– Tillsammans med företrädare för Vansbro kommun har ett antal möjliga samverkansområden identifierats. Ett arbete med att utveckla samverkan med miljö/bygg i Vansbro kommun har pågått.
KOMPETENS
Vi sätter tydligare fokus på medar- betarskapets innehåll och betonar tydligare alla medarbetares ansvar för ständiga förbättringar av verk- samheterna – i en god dialog med de fackliga organisationerna.
Vi gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar – antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden.
De prioriterade inriktningsmålen inom områ- det anger kommunfullmäktiges ambitions- nivå för kommunens anställda. Arbete med handlingsplaner utifrån tidigare genomförd medarbetarenkät har präglat 2015 men nå- gon ny mätning har inte gjorts under året.
Arbetet med ständiga förbättringar har fortsatt med stöd av handlingsplanen för år 2015. Resultatet för 2015 visar en viss ökning av antalet förbättringsidéer och ge- nomförda förbättringar jämfört med 2014.
För att möjliggöra att medarbetare utan- för socialförvaltningen ska kunna erbjudas heltid har bemanningsenheten efter avslu- tat projekt under hösten flyttats från social- förvaltningen till personalenheten.
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Kompetens
STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR 201517
Förvaltningsberättelse
Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat 2015 Resultat 2014 Måltal
Andel nöjda medborgare (NII)
Informationsindex
Antalet aktiva byautvecklings- grupper
Ungdomsenkät NII (18–24 år)
33 78
Ej mätt
22
38 75
Ej mätt
33
Informationsmått Ökande
Bibehållen nivå
Ökande
Prioriterade åtgärder 2015
Kommunfullmäktige har avseende demokratifrågor gett uppdrag att fortsätta utveckla former och strukturer för inflytande.
Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer.
– Dialogen med ungdomar har fortsatt bland annat genom den återkommande demokratidagen. Kommunfullmäktiges presidium har fortsatt sin översyn av arbetsformerna.
DEMOKRATI
Vi stärker kontakten med brukare och utvecklar dialogen med medborgarna genom förbättrad information och ökad delaktighet.
Vi arbetar för en byautveckling i framkant, där otraditionella lösningar prövas för att erbjuda samhällsservice i byarna och stödjer utvecklingsprojekt.
Vi arbetar för att ständigt öka ungas inflytande, delaktighet och engage- mang.
Inriktningsmålen inom detta område speglar kommunfullmäktiges strävan att öka invånarnas möjlighet till information, inflytande och delaktighet. Resultaten visar att målen delvis uppnås.
Kommunens närvaro på sociala medier har stärkts ytterligare under 2015. I 2015 års mätning ligger Malung-Sälens kommun på sjunde plats i riket avseende interaktivitet och placerar sig främst i landet när man mäter engagemanget i relation till invånarantalet.
Under 2015 antogs det nya svenska landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020. Malung-Sä- lens kommun ingår nu i Leaderområde Dalälvarna. En ny organisation och ett nytt arbetssätt för kom- munal byautveckling har antagits. Ny kommunal serviceplan har utarbetats.
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Demokrati
18
Förvaltningsberättelse
Personal
Väsentliga personalhändelser
Malung-Sälens kommun har ambitionen att möjliggöra en bra verksamhet med ett gott resultat som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en bra ar- betsmiljö. Det har under 2015 arbetats med många olika insatser med syftet att stödja chefer och medarbetare i deras olika uppdrag.
Kompetensutveckling för chefer har genomförts på både förvaltningsnivå och enhets- chefsnivå.
Förvaltningsövergripande kompetensutveckling har skett genom bland annat utbildning i arbetsrätt för kommunens chefer. Ledardialogträffar med kommunens chefer har genom- förts vid fyra tillfällen under året.
På förvaltningsnivå har kompetensutvecklig för chefer och medarbetare genomförts inom en mängd områden, vilket styrs av bland annat förändringar i lagstiftning och regelverk, behov av verksamhetsutveckling och metodutveckling, bemötande och arbetsmiljöfrågor.
Den 31 december 2015 har Malung-Sälens kommun 913 tillsvidareanställda medarbe- tare, vilket omräknat till årsarbetare är 849 personer.
Sjukskrivningarna har ökat något men ligger fortsatt på en relativt låg nivå. Insatser har genomförts för att främja en god hälsa, arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling.
Sammanställning av personal avser om inget annat anges tillsvidareanställd personal vars anställningsvillkor regleras av Allmänna bestämmelser.
Personalkostnader
Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostna- der. Effektivisering och utveckling av verksamheternas innehåll utifrån behovet hos kom- muninvånarna har fortsatt under 2015.
De direkta personalkostnaderna ökade år 2015 med 28 242 tkr jämfört med år 2014.
Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ ferielön till lärare var 29 981 tkr per december 2015.
Kommunens skuld för okompenserad övertid var inklusive arbetsgivaravgift 2 862 tkr per december 2015.
Skulden för semester, uppehåll och ferielön har ökat med 1 078 tkr, och skulden för övertid har ökat med 59 tkr sedan december 2014.
Kommunens kostnad för sjuklön under 2015 för samtliga anställda inklusive arbetsgivar- avgift var 4 559 tkr. Det är en ökning med 437 tkr jämfört med 2014. En ytterligare kostnad tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande.
LÖNEKOSTNADER, tkr 2015 2014
Ersättning till förtroendevalda 3 958 3 915
Löner 320 954 307 390
Sjuklöner 4 556 4 119
OB, mertid, jour, beredskap 25 516 18 002
Summa löner 354 984 333 426
Personalomkostnader (PO) 107 206 100 701
Pensionsutbetalningar 10 099 9 990
Summa PO 117 305 110 691
Summa kostnader 472 290 444 048
19
Förvaltningsberättelse
Personalens sammansättning
Antal anställda
Kommunen hade den sista december 2015 913 personer som var tillsvidareanställda på AB-avtalet. Omräknat till årsarbetare är det 849 personer. Det är en minskning med två per- soner och oförändrat antal årsarbetare jämfört med sista december 2014.
Den övervägande andelen av personalen är anställd inom socialförvaltningen samt inom barn- och utbildningsförvaltningen. Det är en liten minskning av tillsvidareanställda inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Det är en liten ökning av perso- nal inom gruppen övrig verksamhet.
Kommunen hade december 2015 304 visstidsanställda, inklusive timanställda, omräknat till årsarbetare. Det är en ökning med 26 årsarbetare jämfört med december 2014. För so- cialförvaltningen är det en ökning med 2 årsarbetare, för barn- och utbildningsförvaltningen en ökning med 22 årsarbetare samt för gruppen övriga en ökning med två årsarbetare.
En förklaring till ökningen inom barn- och utbildningsförvaltningen är att legitimationskravet för lärare har slagit igenom full ut. En annan förklaring är fler personal på HVB-hemmet utifrån fler ensamkommande barn. Inom socialförvaltningen har det varit en ökning av personal inom hemtjänsten. Flera av dessa tjänster kommer att omvandlas till tillsvidareanställningar.
Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka.
Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör.
Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.
*Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.
TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2015 2014
Antal anställda 913 916
Antal årsarbetare 849 850
ÅRSARBETARE
VISSTIDSANSTÄLLDA ANTAL 2015 2014
Socialförvaltningen 41,5 % 126 124
Barn- och utbildning 35,9 % 109 87
Övrig verksamhet * 22,6 % 69 67
Totalt 304 278
ÅRSARBETARE TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2015 2014
Socialförvaltningen 37,5 % 319 325
Barn- och utbildning 34,9 % 296 293
Övrig verksamhet * 27,6 % 235 232
20
”Det har under de senaste åren blivit
svårare att rekrytera till flera befattningar utifrån en ökad konkurrens
om arbetskraften.”
Förvaltningsberättelse
Åldersfördelning
Det är en stor del av personalen som är över 50 år. Åldersfördelningen är likartad den för 2014. Inom den närmaste femårsperioden kommer cirka 150 tillsvidareanställd personal att gå i pension. Inom socialförvaltningen 62, barn- och utbildningsförvaltningen 34, övrig verk- samhet 33 samt 21 chefer/administratörer fördelade på förvaltningarna. Det finns en osäker- het i prognosen på grund av rörlig pensionsålder mellan 61–67 år.
Medelåldern vid årets slut 2015 är 49 år. Högst medelålder har gruppen övrig verksam- het med 51 år, följt av barn- och utbildningsförvaltningen med 48 år och socialförvaltningen med 47 år. Drygt 52 procent är över 50 år, drygt 43 procent är 30–40 år och drygt 5 pro- cent är under 30 år.
Personalomsättning
Det är ett ökat antal som slutat sin anställning och det är flera rekryteringar under året.
Det är en utveckling som bedöms fortsätta utifrån bland annat ökade pensionsavgångar de närmaste åren. Kommunen använder sig av både intern och extern rekrytering. Intern rekry- tering används bland annat för att öka den interna rörligheten och ge möjlighet till karriärut- veckling för personalen. Extern rekrytering används bland annat när kompetensen saknas inom organisationen.
Det har under de senaste åren blivit svårare att rekryterta till flera befattningar utifrån en ökad konkurrens om arbetskraften. Svårast att rekrytera är chefer, lärare, förskollärare, sjuk- sköterskor, socionomer, biståndshandläggare, byggnadsinspektörer och miljöinspektörer.
Under 2015 var antalet pensionsavgångar 27. Det är en ökning med 10 jämfört med 2014. Den största ökningen är inom gruppen övrig verksamhet och det är service- och teknikförvaltningen som står för flertalet avgångar. Det är även en liten ökning av pensions- avgångarna inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Antalet pen- sionsavgångar kommer fortsätta att öka under de närmaste åren. För att klara rekrytering- en av ny personal är det viktigt att fortsätta arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare.
Fördelning kvinnor och män
Den övervägande andelen av personalen är kvinnor varav de flesta arbetar inom socialför- valtningen och barn- och utbildningsförvaltningen.
Service- och teknikförvaltningen domineras av kvinnor. Inom räddningstjänsten och skog- och markförvaltningen dominerar männen. Inom kommunstyrelsens område, kultur- och fri-
Antal anställda per åldersgrupp 400
300 200 100 0
0–19 20–29 30–39 40–49 50–59 60–
49 0
128
259 287
192
PENSIONSAVGÅNGAR, ANTAL 2015 2014
Socialförvaltningen 8 7
Barn- och utbildning 8 5
Övrig verksamhet 11 5
Totalt 27 17
21
Sysselsättningsgrad, %
2015 2014
Kvinnor 92,1 91,6
Män 95,9 96,7 Totalt 92,8 92,6
Medellön, kr
2015 2014 Kvinnor 25 915 25 089
Män 28 644 28 038
Totalt 26 464 25 667
Arbetad tid
2015 2014 Nettoarbetstid 79,0 79,3
Sjukdom 5,5 4,7
Föräldraledighet 2,9 2,6
Semester 7,5 10,1
Övrigt * 2,6 3,1
Sysselsättningsgraden avser syssel- sättningsgrad per sista december.
Medellönen avser lön per sista december.
* Övrig frånvaro är bland annat ledighet p.g.a. egna angelägenheter, fackligt arbete och studier.
Förvaltningsberättelse
tidsförvaltningen, miljö- och stadsbyggnads-förvaltningen och förvaltningschefsgruppen är det en liten övervikt av kvinnor. Chefsgruppen inom socialförvaltningen är kvinnodominerad, medan det är en jämnare fördelning av kvinnor och män inom övriga chefsgrupper.
Ett mål i kommunens jämställdhetsarbete är att minska uppdelningen av kvinno- och mansdominerade yrken. Det har dock visat sig vara svårt då val av yrke vanligtvis följer av tidigare val av utbildning.
Fördelningen mellan könen vid årets slut 2015 är 80 procent kvinnor och 20 procent män.
Det är oförändrat jämfört med 2014.
Andelen kvinnor vid årets slut 2015 är inom socialförvaltningen 92,2 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 81,2 procent. För gruppen övrig verksamhet är andelen 60,9 procent. Det är en likvärdig fördelning jämfört med 2014.
Heltid och deltid
Det är flera kvinnor än män som arbetar deltid. Antalet deltidsanställningarna är likvär- digt jämfört med 2014. De flesta deltidsanställningarna är inom områdena äldreomsorg, LSS-verksamhet, förskola, lokalvård och kök. Inom socialförvaltningen har personalen inom äldreomsorgen och LSS-enheten möjlighet att välja heltidstjänster. Målsättningen är att un- der 2016–2017 erbjuda flera yrkesgrupper möjligheten till heltid.
Deltidsanställningarna utgör 29,7 procent av det totala antalet anställningar sista decem- ber 2015. Av kvinnorna arbetar 33,9 procent deltid. Av männen arbetar 13,0 procent deltid.
Den sista december 2014 utgjorde 30,2 procent deltidsanställningar. Av kvinnorna arbe- tade 34,6 procent deltid. Av männen arbetade 11,1 procent deltid.
Den största andelen deltidsanställningar finns inom socialförvaltningen med 52,9 pro- cent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är 9,2 procent deltidsanställningar, och för gruppen övrig verksamhet 21,1 procent.
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är vid året slut 92,8 procent. För kvinnorna är den 92,1 procent och för männen 95,9 procent.
Medellön
Medellönen för kvinnor är lägre än männens. En förklaring är att anställningstiderna generellt är längre inom de mansdominerade yrkena. En annan förklaring är att det finns en större konkurrens om arbetskraften från den privata arbetsmarknaden inom flera av de mansdomi- nerade yrkena. Det har samtidigt blivit en ökad konkurrens om arbetskraften inom flera av de kvinnodominerade yrkena. Anledningen är stora pensionsavgångar och att för få utbildar sig till de kvinnodominerade yrkena inom exempelvis vård och omsorg och skolan, jämfört med efterfrågan av arbetskraft.
Det stora flertalet personal har differentierade och individuella löner. Lönen revideras i en årlig lönerevision med hänsyn tagen till kommunens lönepolicy och riktlinjer för lönesättningen.
Lönekartläggning genomförs vart tredje år och den senaste kartläggningen genomfördes under 2014.
Medellönen omräknad till heltidslön är vid årets slut var 26 464 kronor. Skillnaden mellan kvinnor och mäns lön är likartad den för 2014.
Arbetstid
Arbetad tid
Av den totala arbetstiden under 2015 arbetade kommunens anställda 79,0 procent, övrig tid är semester, föräldraledighet, sjukdom med mera. Den arbetade tiden är likartad den för 2014.
22
Sjukfrånvaro, %
2015 2014 Total sjukfrånvaro 5,8 5,1 Sjukfrånvaro
>60 dagar av
Total sjukfrånvaro 36,2 36,3
Sjukfrånvaro – kön, %
2015 2014
Kvinnor 6,6 5,9
Män 2,9 2,4
Långtidsfriska – förvaltning, %
2015 2014 Socialförvaltning 15,1 15,2 Barn- och
utbildning 24,7 28,2 Övrig verksamhet 30,2 27,9 Alla förvaltningar 22,4 22,8
Sjukfrånvaro – förvaltning, %
2015 2014 Socialförvaltning 7,1 7,1 Barn- och
utbildning 4,8 3,8
Övrig verksamhet 5,2 3,9
Sjukfrånvaro – ålder, %
2015 2014
–29 år 4,6 4,3
30–49 år 5,8 4,6
50– år 6,1 5,7
Över- och mertid
Över- och mertiden har för 2015 ökat jämfört med 2014. Under året uppgick den totala över- och mertiden för samtlig personal, det vill säga inklusive visstidsanställda, till 25 143 timmar.
Övertid utgör 12 081 timmar. Mertiden utgör
13 062 timmar. Övertiden är 48 procent och mertiden 52 procent av den totala över- och mertiden. Förklaringar till ökningen är merarbete under sommarsemestrarna, samt evaku- eringsboende med mera utifrån flyktingsituationen.
För 2014 var den totala över- och mertiden 22 793 timmar. Fördelningen av övertid och mertid var för 2014 mindre övertid och mer mertid jämfört med 2015.
Arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaro
Arbetsmiljö
Arbetsmiljöfrågorna har idag en naturlig del i den dagliga verksamheten. Uppföljning visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har fått ett tydligare gehör i verksamheterna samt att organisationen är mer ändamålsenlig för att hantera arbetsmiljöfrågorna. Exempelvis ge- nomförs arbetsmiljöronder inom verksamheterna och det finns arbetsmiljökommittéer för alla verksamheter. Medvetenheten om att undersöka och riskbedöma arbetsförhållandena vid förändringar i verksamheterna har ökat. En hälsoundersökning har genomförts för hemtjäns- ten och LSS-enhetens personal och handlingsplaner med tips, råd och hjälp för hälsofräm- jande åtgärder har tagits fram. Det finns samtidigt mer att göra för att fortsätta att utveckla och förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Hälsa
Hälsoarbetet har under flera år varit en prioriterad del av arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att arbeta främjande inom områdena arbetsmiljö, friskvård och rehabilitering. Under året har två träffar med utbyte och utbildning för kommunens hälsoinspiratörer genomförts. Det finns idag 105 utbildade hälsoinspiratörer inom de olika verksamheterna. En inspirationsföreläs- ning utifrån temat hälsa har genomförts för all personal. Fysiska aktiviteter har genomförts utifrån bland annat hälsomenyn med subventionerade hälsoaktiviteter. Hälsobladet, som är ett forum med information om hälsoarbetet till personalen, kom ut fyra gånger under året.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har successivt ökat under de senaste tre åren. Sett över en tioårsperiod har sjukfrånvaron minskat kraftigt fram till för några år sedan, då den stabiliserade sig på en relativt låg nivå för att sedan öka. Kommunen har gått från att varit en av de kommunala arbetsplasterna med lägst sjukfrånvaro till en med en något högre sjukfrånvaro. Det saknas underlag för att bedöma vad den ökade sjukfrånvaron består av. På nationell nivå har man dock kunnat se att det framförallt är sjukfrånvaron utifrån psykosociala faktorer som ökar. För att hålla nere sjukfrånvaron bedrivs ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete, hälsoarbete och rehabiliteringsarbete.
Sjukfrånvarostatistik har tagits fram för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställ- ningar oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas samman- lagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro anges som sjukfrånvaro inklusive deltids- sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
Den totala sjukfrånvaron för 2015 är 5,8 procent. Det är på en något högre nivå jämfört med 2014. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden är 36,2 procent, vilket är på en likvärdig nivå som 2014.
Kvinnornas sjukfrånvaro för 2015 är 6,6 procent, medan männens sjukfrånvaro är 2,9 pro- cent. Det är på en något högre nivå för kvinnorna och männen jämfört med 2014.
Åldersgrupp med högst sjukfrånvaro under 2015 är gruppen 50 år och äldre med 6,1 procent. Sjukfrånvaron för gruppen 30–49 år är 5,8 procent. För gruppen upp till 29 år är Förvaltningsberättelse
23
Förvaltningsberättelse
sjukfrånvaron 4,6 procent. Sjukfrånvaron är på en högre nivå för alla åldersgrupper jämfört med 2014. Den största ökningen är för gruppen 30–49 år.
Den förvaltningen med högst sjukfrånvaro under 2015 är socialförvaltningen med 7,1 pro- cent, följt av gruppen övrig verksamhet med 5,2 procent och barn- och utbildningsförvalt- ningen med 4,8 procent. Det är på en likvärdig nivå för socialförvaltningen och på en högre nivå för barn- och utbildningsförvaltningen och övrig verksamhet jämfört med 2014.
Långtidsfriska
Det har gjorts en mätning av hur stor andel av personalen som är långtidsfriska. Måttet lång- tidsfriska handlar om mer än att personalen bara är närvarande på jobbet.
Det har visat sig att arbetsgrupper med en stor andel långtidsfriska bidrar till resultatet av verksamheten i högre grad än grupper med få långtidsfriska, både vad avser produktivitet, kvalitet och i socialt avseende.
Man räknas som långtidsfrisk om man har haft en anställning i minst tre år och inte varit frånvarande på grund av sjukdom de senaste två åren. Långtidsfriska mäts som procentuell andel personer som inte har någon sjukfrånvaro jämfört med det totala antalet personer.
Under året var 22,4 procent långtidsfriska, en minskning med 0,4 procent jämfört med 2014.
Den förvaltningen med störst andel långtidsfriska under 2015 är gruppen övrig verksamhet med 30,2 procent, följt av barn- och utbildningsförvaltningen med 24,7 procent och social- förvaltningen med 15,1 procent.
Det finns en tydlig skillnad mellan förvaltningarna. Arbetsplatsernas olika förutsättningar gällande organisation, arbetsmiljö och resurser är viktiga bitar att ha med i det fortsatta hälso- och arbetsmiljöarbetet.
24
God ekonomisk hushållning
Kommunallagen ställer krav på att kom- muner ska ha god ekonomisk hushåll- ning, vilket i ekonomiska termer betyder att resultatet ska vara positivt över en längre period. Kommunerna bestäm- mer själva de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska upp- nås. Ett riktvärde för svenska kommuner är ett överskott om minst två procent
årligen. Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen kan självfinansiera investeringar. Överskottsmålet kan även möta snabba förändringar i konjunkturen.
Kommunfullmäktige i Malung-Sälens kommun har för år 2015 beslutat att över- skottet ska vara noll procent, då arbetet med anpassning av verksamhet och kost- nader förväntas ta flera år.
Finansiella mål
Kommunfullmäktiges finansiella mål i verk- samhetsplanen för år 2015–2018 redovi- sas nedan i tabellform. Färgmarkeringarna ska visa i vilken mån målen uppfyllts, där grön innebär att målet nås, gult att målet nås delvis och rött att målet inte alls nås.
I den finansiella analysen kommenteras måluppfyllelsen mer detaljerat.
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys kommunen
FINANSIELLA MÅL MÅTT MÅLUPPFYLLELSE
Verksamheternas nettokostnad uppgår till högst 100 % av kommu- nens inkomster under planperioden 2014–2015 och 99 % för perioden 2016–2017 – i form av skatte intäkter och statsbidrag.
Verksamheterna har stor handlingsfrihet i uppgiften att uppfylla sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att bidra till ett samlat ekonomiskt överskott.
Avvikelser hanteras och åtgärdas i syfte att uppnå.
Amortering sker årligen under planperioden med minst 2 % av de långfristiga lånen
Avsättningar görs med 5 mkr per år under perioden 2016–2017 för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar
Lån och borgensåtaganden ska inte överstiga 95 % av Kommuninvest satta limit per invånare under planperioden 2015–2018.
Investeringsvolymen för skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar ska inte överstiga kommunens årliga avskrivningar.
Finansiell handlingsfrihet är säkerställd genom en god likviditet.
Betalningsberedskapen ska vara hög och inte understiga 80 % kassalikviditet under planperioden.
Soliditeten ska inte understiga 40 % under planperioden 2014–2017 (Eget kapital/Tillgångar)
Kommunalskatten ska inte överstiga genomsnittet i Dalarna under planperioden 2014–2017
Kostnader i relation till intäkter (< 100 %)
> 0 mkr
> 2 % (7,3 mkr)
< 95 % (128,25 tkr/inv 2014)
< kommunens avskrivning 2015,
(30,5 mkr) Kassalikviditet
> 80 %
> 40 %
< 22,66 kr (år 2015)
105,8 %
–44,2 mkr
>1,1 %
Ej mätt
86 % (116 tkr/inv)
18,2 mkr
78 %
31,2 %
22,54 kr
