Malung-Sälens kommun
DELÅRSRAPPORT
2015-07-31
Innehållsförteckning
Organisationsöversikt... 3
Fem år i sammandrag ... 4
Förvaltningsberättelse ... 5
Mål och måluppfyllelse ... 5
Prioriterade åtgärder 2015 ... 8
Befolkningsförändringar ... 9
Likviditeten ... 9
Soliditet och skuldsättningsgrad... 10
Låneskuld och leasing ... 10
Pensioner ... 11
Borgensförbindelser ... 11
Prognos... 13
Balanskravet ... 13
Investeringar och anläggningstillgångar ... 13
Framtid ... 14
Personal ... 16
Övergripande politisk verksamhet ... 18
Kommunstyrelseförvaltningen ... 20
Service- och teknikförvaltningen ... 23
Skogsförvaltningen... 25
Arbetsmarknadsenheten ... 26
Stadsbyggnadskontoret... 28
Kultur- och fritidsförvaltningen ... 31
Barn- och utbildningsförvaltningen ... 33
Socialförvaltningen ... 35
Miljökontoret... 38
Räddningstjänsten ... 41
Överförmyndaren ... 43
Malungs Elverk AB... 45
Malungshem AB ... 46
Malung-Sälen Turism AB ... 47
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB... 48
Ärnäshedens fastighets AB ... 49
Resultaträkning... 50
Balansräkning... 51
Noter... 53
Redovisnings-principer ... 62
Ord & begreppsförklaringar ... 65
Kommunalekonomisk utjämning ... 66
3
Organisationsöversikt
Koncernen Malung-Sälens kommun
Översikten omfattar ägande på minst 50 %. Malungs Elverk är även delägare i Dala-Kraft AB (24,04%), Äppelbo Vind ek.för (16,7 %), Vindela ek.för (0,6 %), Dala Vind AB (11 %), Dala Vindkraft ek.för (8,6 %),
konsoliderad organisation: Kommunen har även inflytande i Ärnäshedens fastighets AB (40 %) som även den räknas med i den sammanställda redovisningen.
Den politiska organisationen
Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2011-2014 2015-2018
Socialdemokraterna 15 15
Moderata samlingspartiet 9 9
Vänsterpartiet 5 4
Centerpartiet 3 4
Folkpartiet 3 3
Malung-Sälenpartiet 3 2
Sverigedemokraterna 1 2
Totalt: 39 39
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Socialnämnd Val
nämnd Miljönämnd
Barn- och utbildnings
nämnd
Räddnings nämnd
Val beredning Revision
Arbets- utskott Över-
förmyndare
Kultur- &
fritidsnämnd Byggnads
nämnd
Fem år i sammandrag
Ekonomiska nyckeltal
Malung-Sälens kommun 2011-2015
Fem år i sammandrag 201507 201407 201307 201208 201108
Antal kommuninvånare 30/6 9958 9 984 10 107 10 223 10 304
Kommunen
Soliditet, % 35 41 41 50 50
Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller
avsättningarna, % 1 5 3 10 13
Kassalikviditet, % 83 77 120 76 79
Skuldsättningsgrad , % 183 146 144 101 99
Nettokostnadernas andel av
skatteintäkter och statsbidrag, % 105,2 103,5 103,3 99,7 92,6
Nettokostnadernas ökning, % 2,44 0,09 -* 9,2 0,3
Skatteintäkternas ökning, % 3,56 1,47 -* 3,6 3,1
Generella statsbidrags ökning, % -5,45 -3,64 -* -3,1 -3,2
Eget kapital, mkr 277,1 315,4 316,8 346,0 345,7
Eget kapital/invånare, kr 27827 31 594 31 344 33 838 33 554
Låneskuld, mkr 371 333 329 255 217
Låneskuld/invånare, kr 37277 33 400 32 552 24 944 21 037
Delårs resultat, mkr -13,2 -7,6 -6,3 4,5 26,6
Nettoinvesteringar, mkr 12,0 21,5 5,6 7,5 28,3
Skattesats kommunen, kr 22,54 22,54 22,54 22,31 22,31
Koncernen
Soliditet, % 35 37 37 42 43
Kassalikviditet, % 90 95 159 120 94
Skuldsättningsgrad, % 172 159 168 140 136
Delårsresultat, mkr -7,3 2,7 -2,0 40,0 36,1
Eget kapital, mkr 538 565 541 543 527,6
* Förändringen kan ej tas fram på grund av ny period 2013 (per den sista juli)
5
Förvaltningsberättelse
Inledning
Kommunens konsolideringsenhet kallas i dagligt tal för koncern. I förvaltningsberättelsen används främst benämningen koncern. Koncernen består av den kommunala förvaltningen och följande bolag där kommunen har en ägarandel överstigande 50 procent (ägarandelen anges nedan parentes):
Malungshem AB, 556015-8239 (100 %).
Malungshem AB äger till hälften Sälen Centrum HB, 916581-9906.
Malungs Elverk AB, 556013-6896 (74 %). Malungs Elverk AB har ett helägt dotterbolag, Malungs Elnät AB,
556527-4817.
Malung Sälen Turism AB, 556262-6290 (100 %).
Vatten & avfallsverksamhet i Malung- Sälen AB (VAMAS), 556864-6284 (100%)
Gustols AB, 556084-2915 (100 %).
Ärnäshedens Fastighets AB, 556878- 3764 (40%)
I tabellen nedan visas en översikt över några övergripande ekonomiska mått för
kommunkoncernen.
Översikt Malung-Sälens koncern 2015-07-31 Soliditet
(procent)
Eget kapital
(mkr)
Långfristiga skulder
(mkr) Kommunala
förvaltningen 35,4 277,1 371,2
Malungshem
AB 10,2 34,3 226,8
Malungs
Elverk AB 82,6 258,0 0
Malung-Sälen
Turism AB 26,8 1,5 0
VAMAS AB 3,0 8,2 243,8
Gustols AB 100 0,4 0
Ärnäshedens
Fastighets AB 13,4 0,9 5,6
Den sammanställda redovisningen för koncern är upprättad enligt förvärvsmetoden. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar kommunens
aktieinnehav, så kallad proportionell konsolidering.
Elimineringar har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och bolagen, samt mellan bolagen inbördes. Koncerninterna kostnader och intäkter, interna andelsinnehav i företagen och interna skuld- och fordringsposter har bortjusterats.
Vid upprättandet av koncernredovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit
vägledande. Obeskattade reserver i företagen har efter avdrag för latent skatt tillförts koncernens egna kapital.
Mål och måluppfyllelse
Styrmodellen i Malung-Sälens kommun är baserad på mål- och resultatstyrning och ligger till grund för övergripande planering och uppföljning.
Kommunfullmäktiges verksamhetsplan för Malung- Sälens kommun omfattar perioden 2015-2018. Den finns i sin helhet på kommunens hemsida. I korthet är den indelad i prioriterade inriktningsmål inom fyra områden samt finansiella mål:
Hållbar tillväxt
Kvalitet
Kompetens
Demokrati
Finansiella mål
Utifrån de övergripande inriktningsmålen i verksamhetsplanen har nämnderna arbetat med att bryta ner målen i egna nämndsplaner. Fortfarande återstår mer arbete för att finna och koppla relevanta mått till målen, för att skapa jämförelser och för att säkerställa en mer kontinuerlig uppföljning under året.
I kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns beslutade indikatorer och måltal. Motsvarande indikatorer eller mått finns i respektive nämndsplan. Många av indikatorerna på övergripande nivå är mått från mätningen Kommunens kvalitet i korthet, KKiK. Dessa indikatorer mäts en gång per år. Kommunen behöver fortsätta att definiera mått som kan följas upp mer än en gång per år.
För att göra en samlad värdering i vilken mån de övergripande inriktningsmålen är uppfyllda, görs en sammanvägning av flera typer av mått avseende kvalitet, resultat och resurser. Måtten hämtas till största del från kommun- och landstingsdatabasen www.kolada.se
Förklaring till färgmarkeringar i tabeller för måluppfyllelse
För att signalera i vilken mån Malung-Sälens kommun uppfyller målen används genomgående en färgskala med grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet nås, gult att målet nås delvis och rött att målet inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och på nämndsnivå, där så är tillämpligt.
Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock jämförelse över tid av de egna resultaten göras. För alla redovisningar gäller att om ett mål saknar färgmarkering innebär
det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet.
Färgskala måluppfyllelse
Grönt - Målet helt uppfyllt Gult - Målet delvis uppfyllt Rött- Målet ej uppfyllt
7 Uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål
På övergripande nivå följs flertalet indikatorer upp endast en gång per år. Det är därför till stora delar samma resultat som angavs i årsredovisningen för 2014.
Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal
Andel nöjda medborgare (NRI) 55 Informationsmått
Andel förvärvsarbetande, % 80,3 Minst bibehållen nivå Andel av befolkningen som får
försörjningsstöd/1000 inv
4,6 I nivå med medel
Andel nöjda medborgare (NMI) 46 Informationsmått
Andel nya företag/1000 inv 3,2 Bibehållen nivå
Andel nöjda företagare 72 Ökande
Andel återvunnet material i förhållande till total mängd, %
Ej mätt Ökande
Andel miljöbilar i kommunorganisationen, %
14 Ökande
Andel ekologiska livsmedel % 19 Ökande
Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal
Andel medborgare som får svar på enkel fråga och får kontakt med handläggare, %
50 Ökande
Tim/vecka som bibliotek, simhall och ÅVC har öppet utöver 08-17 på vardagar
45 Bibehållen nivå
Andel som erbjudits plats i förskolan på önskat datum, %
76 Bibehållen nivå
Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet
92,8 Ökande
Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst beviljad under 14 dagar
10 Bibehållen nivå
Andel servicedeklarationer, % 100 100
Redovisade synpunkter 16 Fungerande rutiner och
uppföljning finns
Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal
Medarbetarindex (HME) 73 Ökande
Antal förbättringsförslag
220 2000 dokumenterade
idéer
Antal genomförda förbättringar
123 Hälften av idéerna är genomförda Vi gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar
– antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden.
Andel heltidstjänster, % 70,6 Ökande
Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal
Andel nöjda medborgare (NII) 33 Informationsmått
Informationsindex 75 Ökande
Vi arbetar för en byautveckling i framkant, där otraditionella lösningar prövas för att erbjuda samhällsservice i byarna och stödjer utvecklingsprojekt.
Antalet aktiva byautvecklingsgrupper
Ej mätt Bibehållen nivå
Vi arbetar för att ständigt öka ungas inflytande, delaktighet och engagemang. Nöjd inflytande index (NII) 18-24 år
22 Ökande
Kommunfullmäktige Hållbar tillväxt
Vi har servicedeklarationer för alla prioriterade tjänster senast vid planperiodens slut.
Vi utvecklar styrningen och samordningen inom koncernen och möjliggör fler strategiska insatser och åtgärder som leder till hållbar utveckling, ökad sysselsättning och till ökad tillväxt – inte minst inom besöksnäringen.
Vi agerar aktivt, långsiktigt och förtroendefullt för att möjliggöra ökad inflyttning. Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster och skapar goda utvecklingsvillkor för företagsamhet och entreprenörskap.
Kvalitet
Vi erbjuder välfärdstjänster med en kvalitet som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner.
Kompetens
Demokrati
Vi stärker kontakten med brukare och utvecklar dialogen med medborgarna genom förbättrad information och ökad delaktighet.
Vi sätter tydligare fokus på medarbetarskapets innehåll och betonar tydligare alla medarbetares ansvar för ständiga förbättringar av verksamheterna – i en god dialog med de fackliga organisationerna.
Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling – utifrån miljö- och klimathänsyn.
Prioriterade åtgärder 2015
I kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns 18 prioriterade åtgärder som gäller för 2015. Nedan har en sammanvägning gjorts för helheten, vilket redovisas i form av angivande av status. På
övergripande nivå kan konstateras att en prioriterad åtgärd är verkställd, att arbete pågår inom 15områden samt att två områden inte har åtgärdats.
Område Status
Fortsatt minska de strukturella överkostnaderna i verksamheterna. Pågår Minska bemanningen och begränsa vikarieförsörjningen. Pågår Fortsatt iaktta största restriktivitet med nyanställningar. Pågår
Fortsatt arbeta med kommunplan 2025. Pågår
Fortsatt utveckla Näringslivskontorets verksamhet och
näringslivssamverkan med beaktande av landsbygdsutveckling och möjligheterna i SITE-området.
Färdigt
Säkerställa att miljö- och naturvårdsfrågorna naturligt finns med i hela planberedningsprocessen och att "en dörr in" utvecklas.
Pågår
Färdigställa en kommunal vindbruksplan Ej färdigställt
Färdigställa en kommunal VA-plan. Pågår
Fortsatt arbeta med införande av källsortering i Sälenfjällen. Pågår Utifrån kommunens bredbandsstrategi i bred samverkan arbeta för ökad
bredbandskapacitet i Malung-Sälens kommun.
Pågår I bred samverkan med andra aktörer arbeta för godstransporter på
Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors.
Pågår Påbörja arbetet med att miljöcertifiera kommunens skogar. Pågår
Fortsatt arbeta med plan för kostorganisation och implementering av kommunens måltidspolicy, med fokus på när-, lokalproducerade och ekologiska alternativ.
Pågår
Utifrån socialnämndens verksamhetsutredning arbeta fram planer och strategier för kommande behov i äldreomsorgen.
Pågår
Fortsatt arbeta strategiskt med personal-, rekryterings- och
kompetensutvecklingsfrågor, samt fortsatt utveckla introduktionen för nya medarbetare.
Pågår
Fortsatt arbeta med moderniserade former för samverkan med de fackliga organisationerna.
Ej påbörjat Utreda vidgat samarbete med andra kommuner, framför allt Vansbro,
inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner.
Pågår
Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande, samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer.
Pågår
Hållbar tillväxt
Kvalitet
Kompetens
Demokrati Kommunens finanser
9
Med syftet att uppnå en ekonomi i balans har bland annat kommunfullmäktige i verksamhetsplanen fastställt följande finansiella mål;
Finansiella mål 2015-2018 Mått Status
Måluppfyllelse Verksamheternas nettokostnad uppgår till högst 100% av kommunens
inkomster under perioden 2014-2015 och 99% för perioden 2016-2017 – i form av skatteintäkter och statsbidrag.
Kostnader i relation till intäkter (<
100%)
105,2%
Verksamheterna har stor handlingsfrihet i uppgiften att uppfylla sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att bidra till ett samlat ekonomiskt överskott. Avvikelser hanteras och åtgärdas i syfte att uppnå ekonomi i balans
> 0 mkr -24 mkr
Amortering sker årligen under planperioden med minst 2% av de långfristiga
lånen > 2% (7,4 mkr) Planerat 7,4 mkr
Avsättningar görs med 5 mkr per år under perioden 2016-2017 för att
säkerställa framtida pensionsutbetalningar Ej mätt
Lån och borgensåtaganden ska inte överstiga 95% av kommuninvest satta limit per invånare under planperioden 2014-2017
< 95 % (128,25 tkr/inv
2014)
91%
(122 tkr/inv) Investeringsvolymen för skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar
ska inte överstiga kommunens årliga avskrivningar
< kommunens avskrivning 2015,
(29,5 mkr)
Enligt plan 25 mkr Finansiell handlingsfrihet är säkerställd genom en god likviditet.
Betalningsberedskapen ska vara hög och inte understiga 80 % kassalikviditet under planperioden
Kassalikviditet
> 80% 83%
Soliditeten ska inte understiga 40 % under planperioden 2014-2017
(Eget kapital/Tillgångar) > 40% 35,4%
Kommunalskatten ska inte överstiga genomsnittet i Dalarna under planperioden 2014-2017
< 22,66 kr
(år 2014) 22,54 kr
”Verksamheternas nettokostnad uppgår till högst 100 procent av kommunens inkomster under åren 2014-2015 i form av skatteintäkter och statsbidrag”
Målet om att uppnå ett nollresultat, det vill säga att nettokostnaderna för den kommunala förvaltningen inte överstiger 100 procent av de totala skatteintäkterna och de generella statliga bidragen, kommer troligtvis inte att uppfyllas.
Det beror till största delen på att
verksamheterna prognostiserar ett större underskott, där främst de tre största verksamheterna prognostiserar de största underskotten. De senaste åren har kommunen fått återbetalning från AFA försäkring på cirka 11-13 mkr per år som har förbättrat årets resultat betydligt. För 2015 kommer en mindre återbetalning att göras.
Befolkningsförändringar
Den senaste befolkningsstatistiken är från den sista juni då kommunens invånare räknades till 9 958. Det är 26 personer färre än vid samma tidpunkt förra året. Kommunen tappar lite i födelsenettot
(-16) men får ett positivt flyttnetto (+5). Sedan årsskiftet har befolkningen endast minskat med 11 personer jämfört med 77 förra året. Det avviker tydligt från den tidigare trend där kommunen har tappat i snitt cirka 100 invånare per år vilket är mer än 1 procent i
befolkningsminskning per år. Minskningen har tidigare placerat Malung-Sälens kommun som en av de kommuner som tappar mest invånare procentuellt av Sveriges kommuner.
10 356 10 304 10 262 10 223
10 178 10 107
10 061 9 984 9 969 9 958 9 800
9 900 10 000 10 100 10 200 10 300 10 400
2010 dec
2011 juni
2011 dec
2012 juni
2012 dec
2013 juni
2013 dec
2014 juni
2014 dec
2015 juni Inv
Befolkningsutveckling - Malung-Sälens kommun
Likviditeten
Den kommunala förvaltningens likviditet ligger på 83 procent vilket är en liten bit över det finansiella målet om minst 80 procent. Det
beror till största del på nyupplåningen som har gjorts under året på 45 mkr trots det stora negativa resultatet för perioden. Det finns fortfarande möjlighet till ytterligare en nyupplåning på 20 mkr under året enligt fullmäktiges beslut. En sista återbetalning från AFA kommer att ske under slutet av året på cirka 5 mkr för försäkringsåret 2004.
Likviditeten har de senaste åren strategiskt stärkts upp med hjälp av nyupplåningar men även från de goda resultaten under åren 2010 och 2011på närmare 25 mkr per år. Även återbetalningarna från AFA med cirka 25 mkr för de senaste två åren har självklart påverkat likviditeten positivt. Detta bland annat för att hamna på en rimlig likviditetsnivå men även för att klara av de senaste negativa resultaten samt stora investeringar som överstigit kommunens årliga avskrivningar.
Likviditeten prognostiseras att försämras något under året.
Under året har korta krediter behövt utnyttjas vid ett par tillfällen.
Kommunens möjlighet att ta korta krediter är idag god. Även stora utbetalningar kommer att kunna hanteras.
Kommunala förvaltningens likviditet, % 201507 201407 201307 201208
83 77 120 76
Likviditeten i koncernen har sedan förra året sjunkit från 95 till 90 procent. Den kommunala förvaltningsorganisationen har ökat i sin likviditet något under året till 83procent vilket beror på den nyupplåning som gjorts på 45 mkr. Malungshem AB har däremot fortfarande en väldigt låg likviditet på endast 12 procent.
Ärnäshedens fastighets AB har en likviditet på 76 procent men övriga koncernbolag har däremot en likviditet som är god och överstiger 100 procentig kassalikviditet.
Koncernens likviditet, %
201507 201407 201307 201208
90 95 159 120
Soliditet och skuldsättningsgrad Prognosen pekar på att soliditeten för den kommunala förvaltningen kommer att försämras under året. Detta har sin grund i att prognosen visar på ett större underskott.
Soliditeten har minskat kraftigt sedan
föregående delårsrapport, från 40,6 till
35,4 procent. Försämringen beror främst på det negativa årsresultatet 2014 på 33 mkr men även delårsresultatet på minus 13 mkr.
Kommunala förvaltningens soliditet, %
201507 201407 201307 201208
35 41 41 50
Soliditeten kommer troligtvis att sjunka lite mer än vad landets kommuner i genomsnitt kommer att redovisa. Jämförelsesiffror på riksnivå för delårsbokslutet finns inte, men kommunens soliditet för helåret 2014 var 36 procent och riksgenomsnittet 49,4 procent.
I soliditeten ovan räknas inte den kommunala pensionsskulden in och kommunens stora skogsinnehav är bara till en bråkdel inräknat.
Räknas pensionsskulden in i balansräkningen för delåret 2015 är soliditeten 1,3 procent, vilket kan jämföras med 2,1 procent vid förra delårsbokslutet.
Soliditeten för koncernen har minskat jämfört med föregående delår och ligger nu på ca 35 procent jämfört med föregående år som var 37 procent.
Koncernens soliditet, %
201507 201407 201307 201208
35 37 37 42
Koncernens skuldsättningsgrad har ökat något från 159 till 172 procent jämfört med
föregående år.
Koncernen har fortfarande en hög
skuldsättning i ett nationellt perspektiv, trots att Malungs Elverk har en mycket hög soliditet. Relativt omfattande lån finns inom bostadsbolaget Malungshem AB men även inom kommunens vatten och avfalls bolag VAMAS som har en extremt hög låneskuld per invånare på grund av att Sälen fjället finns i kommunen med ca 80 000 turist bäddar.
Koncernens skuldsättningsgrad, %
201507 201407 201307 201208
172 159 168 140
Låneskuld och leasing
Under året har den kommunala förvaltningen upptagit ett nytt lån på 45 mkr. Den totala låneskulden den sista juli är ca 371 mkr.
11 Låneskulden per invånare (inklusive
borgensåtagande) kommer troligtvis att öka i framtiden. Det främsta skälet är stora
investeringsbehov och då främst inom bolaget för vatten och avlopp. Det är en relativt stor expansion i förhållande till antalet invånare.
Även bostadsbolaget Malungshem har ekonomiska svårigheter och ett stort behov av underhåll och investeringar. Bolaget kommer troligtvis inom en snar framtid att behöva göra stora nedskrivningar på grund av för högt bokförda värden jämfört med
marknadsvärdena.
Fördelas den kommunala förvaltningens låneskuld per invånare, var den 37,2 tkr,i juli 2015 jämfört med 33,4 tkr vid juli förra året, vilket är en liten försämring. Kommunen har en betydligt högre skuld per invånare än jämförbara kommuner. En anledning är att kommunen har en mycket stor verksamhet för vatten och avlopp samt renhållning i relation till invånarantalet. Kommunen har en revers mot VA-bolaget på 132 mkr, vilket är cirka 13 tkr i skuld per invånare. Om man bortser från det, ligger kommunen något över turist- och besöksnäringskommunerna med en skuld på cirka 24 tkr per invånare.
På koncernnivå är låneskulden per invånare fortfarande påtagligt hög i ett nationellt perspektiv.
Amorteringar på 2,4 mkr har gjorts under perioden. Det är en lite högre amorteringstakt än förra året då motsvarande siffra var 2,3 mkr.
En extra amortering är planerad i slutet av året för att bland annat nå fullmäktiges mål om en amortering på 2 procent av låneskulden. Under innevarande planperiod har hittills 8,7 mkr i extra amortering kunnat göras.
Det finns två fastighetsobjekt som är klassade som leasingobjekt. Kommunens hyra av Malungs vårdhem är klassificerat som finansiellt leasingavtal och kommunens hyra av idrottshallen i Sälen är klassificerat som ett operationellt leasingavtal. Övriga leasingavtal som kommunen har tecknat avser främst fordon och inventarier och är klassificerade som operationella.
Pensioner
Pensionskostnaderna har hittills i år varit 7,0 mkr, vilket är cirka 1,5 mkr mindre än förra året. Pensionskostnaden är fortfarande på en
låg nivå jämfört med vad som väntas framöver.
Pensionskostnaderna prognostiseras att bli cirka 13 mkr för året, vilket är 1,0 mkr lägre än budget.
Sedan delårsbokslutet förra året har
ansvarsförbindelsen, pensionsskulden utanför balansräkningen, minskat från 286,9 mkr till 267,0 mkr.
Under innevarande planperiod har hittills 6 mkr i extra avsättning kunnat göras.
Borgensförbindelser
Borgensåtaganden och övriga
ansvarsförbindelser uppgår i delårsbokslutet till 419,8 mkr, vilket kan jämföras med 413,3 mkr förra året. Malung-Sälens kommuns borgensförbindelser är till största delen knutna till det kommunala bostadsbolaget
Malungshem AB och vatten och avfalls bolaget VAMAS. Bedömningen är att nya borgensåtaganden i storleksordningen 20-40 mkr per år kanske till och mer kan kommas att behöva de kommande åren för de kommunala bolagen. Främst på grund av
investeringsbehoven i fjällområdet gällande vatten och avlopp samt det stora uppdämda underhållsbehovet för bostadsbolagets fastigheter.
Kommunfullmäktige beslutade 2013 att anta en ägarpolicy som omfattar de kommunala bolagen. Ägarpolicyn fastslår att kommunen ska ta ut en borgensavgift från bolagen.
Kommunfullmäktige besluta i september 2014 om en generell borgensavgift på 0,2 procent av borgat belopp vid årets början.
Borgensavgiften har gällt sedan 2014.
I en nationell jämförelse är kommunens borgensåtaganden och ansvarsförpliktelser fortfarande relativt höga. De uppgick vid årsskiftet till 42 094 kr per invånare, vilket är ungefär 43 procent högre än genomsnittet i riket, som var 29 317 kr per invånare. Däremot jämfört med Dalarnas län och turism och besöksnäringskommunerna så ligger
kommunen endast 2 % respektive 6 % högre än dessa jämförbara kommungrupper.
Resultat delår och prognos helår för kommunen
(tkr) 201512 Avvikelse 201507 201407
Budget Prognos Budget Bokslut Bokslut
Förvaltning/verksamhet Netto Netto Prognos Intäkt Kostnad Netto Netto Övergripande politisk verksamhet -28 962 -28 962 0 1 004 -16 356 -15 352 -15 179 Kommunstyrelseförvaltningen -31 903 -34 623 -2 720 7 877 -29 633 -21 756 -18 592 Service- och Teknikförvaltningen -23 388 -29 362 -5 974 110 518 -127 689 -17 171 -26 418
Skogsförvaltningen/Markenheten 7 390 1 890 -5 500 2 459 -2 947 -488 555
Arbetsmarknadsenheten -8 266 -8 466 -200 5 215 -10 470 -5 255 -5 349
Stadsbyggnadskontoret -3 535 -3 345 190 2 669 -4 573 -1 904 -2 030
Kultur- och fritidsförvaltningen -24 046 -24 046 0 1 537 -15 288 -13 751 -4 908 Barn- och utbildningsförvaltningen -221 035 -225 035 -4 000 29 516 -155 701 -126 185 -125 678 Socialförvaltningen -211 462 -235 462 -24 000 26 953 -169 234 -142 281 -129 522
Miljökontoret -2 200 -1 950 250 4 745 -4 672 73 -2 376
Räddningstjänsten -13 950 -13 750 200 2 000 -9 101 -7 101 -6 985
Överförmyndarverksamheten -918 -1 287 -369 341 -1 183 -842 -935
Summa förvaltning/verksamhet -562 275 -604 398 -42 123 194 834 -546 847 -352 013 -337 417
Pensionskostnader -14 050 -13 050 1 000 13 200 -20 168 -6 968 -8 310
Avslut sociala omkostnader -200 -600 -400 0 -344 -344 -204
Kalkylerade kapitalkostnader 41 200 42 000 800 24 372 0 24 372 23 247
Avskrivningar -29 500 -30 500 -1 000 0 -17 594 -17 594 -16 581
Verksamhetens nettokostnad -564 825 -606 548 -41 723 232 406 -584 953 -352 547 -339 265
Skatteintäkter 408 122 408 330 208 238 427 -403 238 024 229 836
Generella stats- och utj.bidrag 160 503 158 338 -2 165 92 364 0 92 364 97 682
Finansiella intäkter 11 200 10 400 -800 8 330 0 8 330 9 186
Finansiella kostnader -10 000 -8 500 1 500 0 -4 322 -4 322 -5 004
Jämförelsestörande intäkter * 0 5 000 5 000 5 000 0 5 000 0
jämförelsestörande kostnader 0 0 0 0 0 0 0
Totalt 5 000 -32 980 -37 980 576 527 -589 678 -13 151 -7 565
För perioden januari till och med juli redovisas ett negativt resultat på 13,2 mkr för den kommunala förvaltningen. Det är ett betydligt sämre resultat än föregående år där resultatet motsvarat ett underskott på 7,6 mkr.
Förvaltningens resultat, mkr
201507 201407 201307 201208
-13,2 -7,6 -6,3 4,5
Förvaltningarna redovisar som föregående år ett stort underskott. Det beror främst på socialförvaltningens stora underskott med högre kostnader för fler och dyrare ärenden inom individ och familjeomsorg.
I övrigt är utdelningen från Malung Elverk 5,7 mkr vilket är 0,8 mkr mindre än föregående år.
Räntekostnaderna är något mindre än föregående år, vilket beror på de låga räntor som råder trots att stora upplåningar har gjorts de senaste åren.
Lönekostnaderna har ökat med 3,51 procent jämfört med föregående år, från 256,6 mkr till
265,6 mkr. Ökningen av lönekostnaderna ligger i nivå med den löneökning som skett.
Koncernens resultat, mkr
201507 201407 201307 201208
-7,3 2,7 -2,0 40,0
För koncernen har resultatet försämrats med 10 mkr jämfört med delårsbokslutet 2014. Den största orsaken till skillnaden är att Malungs Elverk har ett betydligt sämre resultat än föregående år med 8,2 mkr från 16,9 mkr år 2014 till 8,7 mkr för 2015. Även Malung- Sälens kommun har en försämring på ca 5,5 mkr jämfört med föregående år.
Malung-Sälen Turism AB har ungefär samma delårsresultat som föregående år med ett överskott på ca 0,6 mkr. Malungshem AB har däremot förbättrat sitt delårsresultat med 4,4 mkr till ett litet överskott på ca 4,1 mkr.
13 Prognos
Det prognostiserade underskottet för verksamheterna inom den kommunala förvaltningen finns främst inom
socialförvaltningen (-24 mkr), barn – och utbildningsförvaltningen (-4 mkr),
kommunstyrelsens verksamheter (-8,4 mkr), där förvaltningen Service och Teknik (-6,0 mkr), kommunkansliet och kollektivtrafiken (- 2,7 mkr), och arbetsmarknadsenheten (0,2 mkr) redovisar underskotten. Underskottet på Service och Teknik beror på att verksamheten hade ett sparbeting på 6,0 mkr vid årets början, i dagsläget är det svårt att effektivisera och göra några besparingar utan att minska på antalet uppgifter/uppdrag.
Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 4 mkr, där främst kostnaderna för personal är högre än budgetrat och beror bland annat på ökat behov av barn med särskilt stöd. Även löneökningarna för året har
påverkat underskottet negativt eftersom budgetramarna har varit oförändrade och verksamheten har haft svårt att hitta dessa personella besparingar.
Socialnämnden prognostiserar ett ännu större underskott på cirka 24 mkr jämfört med budgeten. Detta beror till största delen på 15,5 mkr som ligger centralt som ett sparbeting men även individ och familjeomsorg prognostiserar ett större underskott på 5,7 mkr. Det är främst placeringar av barn och unga som fortsätter att öka. Även äldreomsorgen med särskilda boenden och hemtjänst prognostiserar ett mindre underskott på 2,3 mkr samt färdtjänst med 0,5 mkr.
Prognosen för helåret 2015 pekar mot ett underskott för den kommunala förvaltningen på cirka 38 mkr jämfört med budget inklusive markexploateringen. Markexploateringen prognostiserar ett överskott på 1 mkr, vilket är 4 mkr mindre än budgeterat. Försäljningen av tomter i Sälen är fortfarande lägre än vad förhoppningarna har varit sedan 63 nya tomter färdigställts. Hittills i år har ingen tomt sålts i det nya exploateringsområdet. Prognosen på intäkter från fastighetsavgifterna är
medräknade till fullo i kommunens årsprognos.
Balanskravet
Balanskravet var återställt till år 2013 men efter det stora underskottet 2014 finns det ett återställningskrav igen på 23 mkr. Om årets resultat kvarstår enligt prognosen kommer kommunen att få ytterligar ett underskott på cirka 35-40 mkr efter balanskravsutredningen.
Det innebär att kommunen då har 70 mkr att återställa för 2016 och framåt enligt
balanskravet.
Koncernprognos och resultat för delåret
NETTO (Tkr)
BUDGET 2015
PROGNOS 2015
AV- VIKELSE
RESULTAT DELÅR
Malung-Sälens kommun 5 000 -32 980 -37 980 -13151
Malungs Elverk AB (74%) 10 142 15 322 5 180 8730
Malungshem AB 0 0 0 4064
Malung-Sälen Turism AB 372 372 0 569
VAMAS AB -1 660 -1 660 0 -1811
Ärnäshedens Fastighets AB (40%) -63 -63 0 -45
Gustol AB -30 -30 0 -18
SUMMA : 13 761 -19 039 -32 800 -1 662 koncernprognos
Elimineringar -7 000 -7 000 0 -5 607
SUMMA : 6 761 -26 039 -32 800 -7 269
Koncernprognosen för helåret 2015 pekar mot ett underskott på 26 mkr och jämfört med budgeten med ca 32,8 mkr. Det beror främst på att Malung-Sälens kommun visar på ett
underskott på ca 38 mkr jämfört med budgeten.
Malungs Elverk prognostiserar däremot ett överskott med ca 5,6 mkr jämfört med budget.
Övriga bolag prognostiserar att de följer.
Enligt prognosen visar koncernen på ett negativt resultat på ca 26 mkr.
Investeringar och anläggningstillgångar Nettoinvesteringarna uppgår per den sista juli till 12 mkr, vilket är 46 procent av årets investeringsbudget, som uppgår till 25,9 mkr.
Av investeringsbudgeten avser totalt 1,3 mkr så kallade avgiftsfinansierade investeringar som finansieras med avgifter. De
avgiftsfinansierade investeringarna avser anpassning och reparationer av industrilokaler samt markexploateringar.
I delårsbokslutet aktiveras investeringar som är helt färdigställda under perioden. Totalt har utgifter som uppgår till 11,6 mkr avslutats och överförts till anläggningsregistret. Föregående delårsbokslut hade 9,2 mkr aktiverats per den sista juli. Investeringar som inte har aktiverats hanteras som pågående projekt i
delårsbokslutet. I delåret 2014 var pågående investeringar 12,3 mkr, medan i år 2015 är det endast 0,4 mkr.
Färdigställandet av investeringen/projektet att flytta riksidrotts gymnasiet (RIG) från MSG till Rosengrensfastigheten har pågått under våren.
Ett arbete har påbörjats att införa ett nytt AD (Active Directory) som är en typ av
katalogisering av kommunens medarbetare och för kommunens IT-system. Även ett arbete att införa e-post till alla har på börjats under året.
Investeringar per enhet (tkr) Netto
Förvaltning/Nämnd Netto Budget Utgifter Inkomster
Netto investering
Budget avvikelse
Kommunstyrelsen 2000 249 0 249 1 751
Arbetsmarknadsenheten 0 0 0 0 0
Service och Teknik
(skattefinansierade) 21 505 9 970 0 9 970 11 535
Service och Teknik
(avgiftsfinansierade) 1 300 1 438 0 1 438 -138
Skog och markenheten 300 0 132 -132 432
Kultur- och Fritidsnämnd 0 0 0 0 0
Barn och -utbildningsnämnden 0 0 0 0 0
Socialnämnden 0 0 0 0 0
Räddningsnämnden 750 454 0 454 296
Summa 25 855 12 111 132 11 979 13 876
Framtid
SKL cirkulär 15:15
”Svensk ekonomi på gång”
Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt.
Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans.
För åren därefter (2017 och 2018) antas
utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år.
Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält.
Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år.
Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med
en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart.
Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans 2016.
Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på
15 3 procent och blir nästa år något högre.
Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp
prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent.
Den låga inflationen begränsar
skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs.
efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre – eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner.
Årets resultat för Malung-Sälens kommun förväntas bli betydligt sämre än budgeterat.
Största orsaken till det är att verksamheterna prognostiseras att göra ett underskott på 38 mkr jämfört med budgeten.
Utgångsläget inför 2016 är än tuffare än tidigare år. En orsak är att befolkningen fortsätter att minska, vilket innebär mindre utjämningsbidrag och skatteintäkter än beräknat. Utvecklingen visar att
intäktsökningen i framtiden kommer att vara betydligt lägre än kostnadsökningen, 10 mkr i intäktsökning och 20 mkr i kostnadsökning per år vilket innebär att underskottet kommer att öka med 10 mkr för varje år om inte
kommunen beslutar om några större strukturella förändringar.
Kommunens strukturella överkostnader ligger fortfarande mycket högt jämförbart med de olika kommungrupperna. Det innebär att verksamheterna fortfarande har stora
utmaningar, där stora förändringar kommer att krävas för att minska resursinsatserna inom tjänsteproduktionen. Kommunledningsgruppen fick under 2013 en 43 punktslista med olika uppdrag för att se över verksamheterna för att hitta effektiviseringar och lösningar för att nå en ekonomi i balans och minska på de strukturella överkostnaderna inom de närmsta åren.
Kommunstyrelsen beslutade i april om ett åtgärdspaket om 16,5 mkr som en mer kortsiktig åtgärd till kommunens stora underskott.
Malung-Sälens kommun har under våren påbörjat ett arbete med att ta fram en kommunplan 2025 för att få fram en mer långsiktig strategi för kommunen. Förslag till kommunplan 2025 ska presenteras till politiken under hösten 2015.
Den väntade minskningen av tillgång på arbetskraft i framtiden måste mötas med utveckling av ett bättre resursutnyttjande. Det kan innebära större satsningar i anläggningar, men även för utbildning och olika tekniska lösningar.
Införandet av en digitaliserad inköpsprocess pågår, där målet är att kommunen ska kunna göra stora besparingar genom en bättre inköpsprocess samt förbättra sin avtalstrohet till upphandlade varor och tjänster.
Personal
Personalkostnaderna står i en kommun för merparten av kommunens bruttokostnader, därmed är det av vikt att beskriva personalens sammansättning och struktur, för att därmed öka kunskapen om personalen och lyfta fram personalfrågorna.
För tertialrapporten har uppgifter tagits fram för antal tillsvidareanställd personal,
timlönekostnader och för sjukfrånvaron för januari till juli 2015.
Tillsvidareanställd personal Kommunen hade den sista juli 2015, 903 personer som var tillsvidareanställda på AB-avtalet. Det är en minskning med 13 personer sedan sista juli 2014. Omräknat till årsarbetare är det en minskning med 12 personer. Merparten av minskningen är inom socialförvaltningen och till viss del inom barn- och utbildningsförvaltningen.
En förklaring till minskningen är att det råder restriktivitet gällande återbesättandet av tjänster, med färre tillsvidareanställningar och flera visstidsanställningar som följd.
Tillsvidareanställda 201507 201407 201307
Antal anställda 903 916 894
Antal årsarbetare 837 849 830 Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör.
Timlönekostnader
Kommunens timlönekostnad var 19 373 tkr för delåret 2015. Det är en ökning med 1 531 tkr jämför med delåret 2014. Omräknat till årsarbetare är det en ökning med åtta årsarbetare.
Merparten av ökningen är inom
socialförvaltningen med 976 tkr och drygt fem årsarbetare, samt inom barn- och
utbildningsförvaltningen med 777 tkr och fem årsarbetare.
En förklaring till de ökade timlönekostnaderna är en ökning av sjukfrånvaron. En annan att det råder restriktivitet gällande återbesättande av tjänster med flera timvikarier som följd.
Timlönekostnader 201507 201407 201307 Timlönekostnad 19 373 17 842 17 279
Antal årsarbetare 130 122 121
Sjukfrånvaron för samtliga anställda Sjukfrånvarostatistik för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform har tagits fram.
Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.
Långtidssjukfrånvaro anges som sjukfrånvaro inklusive deltidssjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
Sjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron
Den totala sjukfrånvaron var 5,9 procent för delåret 2015. Det är en ökning med 0,9 procent jämfört
med delåret 2014. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden var 30,6 procent för delåret 2015. Det är en minskning med 6,2 procent jämfört med delåret 2014.
Sjukfrånvaron är högst inom socialförvaltningen och barn- och
utbildningsförvaltningen. Utvecklingen är att sjukfrånvaron ökar i hela landet och så också hos vår personal, men vi har fortsatt en relativt låg sjukfrånvaro.
Sjukfrånvaro, % 201507 201407 201307
Total sjukfrånvaro 5,9 5,0 4,6
Sjukfrånvaro >60 dagar av total
sjukfrånvaro 30,6 36,8 30,0
Kostnaderna för sjukfrånvaron
Kommunens kostnad för sjuklön för samtliga anställda inklusive arbetsgivaravgift var 2 790 tkr för delåret 2015. Det är en ökning med 441 tkr jämfört med delåret 2014.
Kostnaderna för sjuklöneperioden, dag 2-14, var inklusive arbetsgivaravgift 2 488 tkr för delåret 2015. Det är en ökning med 364 tkr jämfört med delåret 2014. Utöver
sjuklöneperioden hade kommunen kostnader för sjukdag 15-90, vilken inklusive
arbetsgivaravgift var 302 tkr för delåret 2015.
Det är en ökning med 77 tkr jämfört med delåret 2014.
En ytterligare kostnad tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande.
Semesterlönegrundande tid är insjuknandeåret, högst 180 dagar samt därefter 180 dagar per år under ett års tid vid oavbruten frånvaro.
17
Kommunens skuld till de anställda Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning,
uppehållslön och semester/ ferielön till lärare för juli 2015 var 22 458 tkr.
För juli 2014 var skulden 28 903 tkr.
Kommunens skuld var juli 2015 för okompenserad övertid inklusive arbetsgivaravgift 3 151 tkr.
För juli 2014 var skulden 2 921 tkr.
Kommunens skuld till de anställda Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning,
uppehållslön och semester/ ferielön till lärare för juli 2014 var 25 248 tkr.
För juli 2013 var skulden 25 523 tkr.
Kommunens skuld var juli 2014 för okompenserad övertid inklusive
arbetsgivaravgift 3 043 tkr. För juli 2013 var skulden 3 309 tkr.
Övergripande politisk verksamhet
Uppgiftslämnare: Planeringschef Kerstin Söderlund Datum: 2015-09-15
Verksamhet
Den övergripande politiska verksamheten i Malung-Sälens kommun utgörs av:
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av övergripande och principiell natur bland annat kommunens övergripande mål, budget och storleken på kommunalskatten, samt väljer ledamöter i kommunens nämnder och styrelser.
Kommunfullmäktiges revisorer granskar all verksamhet som bedrivs inom nämnderna, om denna bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De ska även pröva om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig.
Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse och utifrån denna beslutar sedan kommunfullmäktige om nämnderna kan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret.
Valnämnden är en facknämnd som ska genomföra allmänna val och folkomröstningar. I valnämndens uppdrag ingår även frågor om likabehandling och demokrati. Valnämnden ska även genomföra de folkomröstningar som riksdag eller kommunfullmäktige beslutar om.
Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ och ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs, samt förbereder de ärenden som ska behandlas i fullmäktige. Kommunstyrelsen har, förutom det rent allmänna ansvaret, ansvar för gemensamma administrativa verksamheter, skog och mark samt service och teknik.
Viktiga händelser
Kommunfullmäktige har under våren bland annat beslutat om gemensam gymnasieorganisation med Vansbro kommun, flytt av kulturskolan från barn och utbildningsförvaltningen till kultur- och fritidsförvaltningen samt två vindkraftsärenden. Nämnderna har återrapporterat pågående arbete med budget.
Kommunstyrelsen har vid två tillfällen fattat beslut om åtgärder med anledning av det ekonomiska läget. Kommunstyrelen har därutöver bland annat beslutat om utökad verksamhet vid HVB-hemmet för ensamkommande flyktingbarn, reparation av hängbron i Malung, bildande av terminalbolag i Malungsfors samt ny internkontrollplan.
Ekonomi
Driftredovisning – per juli 2015 Helårsprognos 2015
(tkr)
Utfall 201407
Utfall 201507
Budget
201507 Avvikelse
Budget 2015
Prognos 2015
Avvikelse Budget/
prognos
Kostnader 16 392 16 356 17 522 1 166 30 037 30 037 0
Intäkter 1 214 1 004 627 377 1 075 1 075 0
Netto 15 178 15 352 16 895 1 543 28 962 28 962 0
Utfall delår 2015:
Utfallet för övergripande politisk verksamhet visar på ett överskott på cirka 1,5 mkr. Överskottet beror på outnyttjade medel för omstrukturering.
19
Prognos helår:
Prognosen för år 2015 pekar på ett 0-resultat. Det finns dock en osäkerhet kring kostader för sanering och rivning av Garveriet.
Kommunstyrelseförvaltningen
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Uppgiftslämnare: Planeringschef Kerstin Söderlund Datum: 2015-09-15
Verksamhet
Kommunstyrelseförvaltningen omfattar kommunkansliet inklusive kollektivtrafiken, kontoret för verksamhetsstöd, personalavdelningen, näringslivsenheten samt IT-enheten. Samtliga dessa enheter innehåller administrativa resurser såväl för strategiska frågor som för stöd och service.
Viktiga händelser
Kommunkansliethar startat arbetet med Kommunplan 2025 och även påbörjat en översyn av förvaltningsorganisationen. Kansliet har även implementerat ett intranät för att säkerställa det interna informations- och kommunikationsflödet.
Förpersonalenhetenhar kompetensförsörjningen har varit i fokus under delåret. Enheten har varit delaktig i ett flertal stora rekryteringar.
Kontoret för verksamhetsstödhar samordnat arbetet med Kommunplan 2025.
Verksamhetsekonomerna har gett utökat stöd till förvaltningarna med avseende på besparingsåtgärder.
Drift av e-handelssystemet har sjösatts med interna resurser.
Näringslivsenhetenhar under våren varit föremål för en översyn av verksamheten. Beslut om SITE 2 har tagits och driftsatts den 1 juli 2015. Beslut om fortsättning av projekt W7 har ännu inte fattats.
IT-enhetenhar under våren påbörjat arbetet med ett nytt AD.
Ekonomi
Driftredovisning – per juli 2015 Helårsprognos 2015
(tkr)
Utfall 201407
Utfall 201507
Budget
201507 Avvikelse
Budget 2015
Prognos 2015
Avvikelse Budget/
prognos
Kostnader 26 394 29 632 27 480 -2 152 47 108 47 571 -463
Intäkter 7 719 7 876 8 870 -994 15 205 13 075 -2 130
Netto 18 675 21 756 18 610 -3 146 31 903 34 496 -2 593
Utfall delår 2015:
Enheterna inom kommunstyrelseförvaltningen redovisar tillsammans ett utfall per sista juli i nivå med budget. Personalenheten och näringslivsenheten redovisar något högre personalkostnader än
budgeterat. Kontroet för verksamhetsstöd redovisar ett mindre överskott på övriga kostnader, i första hand kopplat till IT-systemen.
Prognos helår:
Kommunstyrelseförvaltningen exklusive kollektivtrafiken prognostiserar ett mindre överskott på 400 tkr för helåret genom restriktivitet med kostnader för bland annat kurser och konferenser.
21
Varav kollektivtrafiken
(tkr)
Utfall 201407
Utfall 201507
Budget
201507 Avvikelse
Budget 2015
Prognos 2015
Avvikelse Budget/
prognos
Kostnader 4 208 6 750 4 455 -2 295 7 637 8 500 -863
Intäkter 1 010 69 1 313 -1 244 2 250 120 -2 130
Netto 3 198 6 681 3 142 -3 539 5 387 8 380 -2 993
Utfall delår 2015:
Kollektivtrafikens kostnadsökning beror på det nya korta avtalet, som blev betydligt dyrare när det blev ett kortare avtal för endast två år. Nytt avtal med betydligt lägre kostnader har tecknats på 10 år och börjar gälla från 1 juli 2016. Intäktsminskningen beror på förändringar gällande busskorten till skolans elever. Tidigare köptes busskort av kommunerna till respektive elev och fakturerades till skolenheten. Kommunens kollektivtrafik fick sedan en intäkt när eleverna åkte på kommunens linjer.
Detta är nu bortplockat och innebär en kostnadsminskning för skolan men också en intäktsminskning för kollektivtrafiken på cirka 2 mkr.
Prognos helår:
Kollektivtrafiken: prognosen beräknas bli ett underskott på cirka 3 mkr och beror på det nya tillfälliga avtalet.
Personal
Kommunkansliet har en vakant tjänst som utredningssekreterare under året. Personalenheten har en vakans på halvtid på grund av sjukdom. Kontoret för verksamhetsstöd påbörjar ersättningsrekrytering av upphandlare. Näringslivsenheten planerar för förändringar inom personalgruppen utifrån nya projekt.
Måluppfyllelse
Se separat redovisning.
Antal förbättringsförslag: 49 Antal genomförda förbättringar: 20
