Ett ord från svenska muslimer
25
Jan 2019 - Nr: 25
www.dagensmuslim.se www.dagensmuslim.se www.dagensmuslim.se
agens uslim agens M M uslim agens M uslim
D D D
”Mina morföräldrar
medverkade i Hitlers rörelse”
Sid 4-5
†
†
Gott nytt år
Julie Lindahl:
”Vår uppgift är att
försöka förstå hur
extremism uppstår”
P
likten att ha levande mos- kéer är något som Profeten Muhammed (Gvmh) och Ima- merna efter honom har betonat.Flera tiotals hadither utlovar belöningar för varje steg som muslimen tar på vägen till mos- kén, för alla andetag i den och även för varje stund som den troende tillbringar där. Bönen som bes tillsammans med andra muslimer i moskén är oändlig mer belönad än den bön som man ber ensam hemma.
Koranen lär att det inte är vilka muslimer som helst som får lyckan att hålla liv i moskéer:
”De enda som håller Guds mos- kéer levande, är de som tror på Gud och den yttersta dagen och upprätthåller bönen och betalar allmosa och fruktar ingen annan än Gud. Må dessa vara bland de vägledda.” (9:18)
Varför är moskén viktig?
I islams tidiga historia var mos- kén hjärtat i samhället, en roll som försvagades med tiden. Det som vi här vill skriva om är mos- kéns roll i dagens Sverige.
Moskén skapar enhet och sam- hörighetskänsla mellan musli- mer. Det är en plats där våra sociala nätverk förstärks och våra barn växer och känner trygghet, något som vi starkt behöver i en värld som bidrar till att folk blir inåtvända och ensamhet och övergivenhet är den dominerande känslan.
Moskén är en plats för rationa- lismens och ljusets röst, något vi alla, inte minst våra yngre, behö- ver i en värld där irrationalism och mörkren sveper över allt, inte minst i våra egna hjärtan.
Den är Guds hus där vi påmin- ner varandra om Gud och vän- der oss gemensamt till Honom.
Det är livsviktigt och nödvän- digt i en materialistisk miljö som ignorerar våra själar.
Moskén är en plats som presen- terar den förnuftsenliga isla- mens röst i en tid där medvetet snedvridna röster har fått splittra muslimer och presentera olika pseudoislamer.
Muslimer har flera hundra loka- ler som används som moskéer i Sverige. Ledarna är ansvariga att i första hand försvara den muslimska identiteten som blir allt mer ifrågasatt och utpekad.
Självfallet är detta en svår upp- gift, inte minst p.g.a. utsatthet och brist på resurser.
Moskén är ett institut som inte endast skyddar muslimer, utan även medborgarna som ser upp till den. Ledningen i olika mos- kéer har försökt se till att folk kan utveckla sig, inte endast i det heliga, utan även i profana frå- gor genom olika språkkurser, läxhjälp och även skolundervis- ningar, träffar och annat som fördjupar deltagarnas insikt i samhällsfrågor. Andra samhälls- funktioner som moskén bör fylla är familj- och socialrådgivning.
Moskéns styrka består inte i dess storlek eller tjockleken på dess väggar, utan främst i två olika pelare; en ledning, bestående av insiktsfulla medlemmar och imamer som ser till att islam,
moskén och muslimer blir rätt presenterade i samhället. Den andra pelaren utgörs av mäng- den troende muslimer som var och en enligt sin förmåga stö- djer moskéns uppgifter. Detta eftersom en byggnad utan led- ning och följare bara är en livlös plats.
D
en levande moskén bör samarbeta med krafter som vill se muslimer vara inte- grerade i samhället. Ett miss- lyckande för integrationen inne- bär att muslimer tvingas till assi- milering eller marginaliseras.Sådana utfall kommer definitivt inte att vara till samhällets gagn.
Idag står moskéers ledning fram- för många utmaningar och bär således ett stort ansvar, en stor och känslig uppgift. Denna upp- gift genomförs inte inom mos- kéns väggar eller på dess hemsi- dor, snarare ute på gatan och främst i förorter, där ungdomar känner sig marginaliserade och därför blir passiva medborgare som belastar sina familjer och samhället, eller i värsta fall fal- ler byte för kriminella gäng.
Moskéns viktiga men åsidosatta samhällsfunktion
Ledarartikel
Imam Ali Islamic Center i Jakobsberg
Den levande moskén bör
”
samarbeta med krafter som vill se muslimer vara integrerade i samhället
D agens M uslim
Islams syn på fritid
U
nder december månad är det jullov. Många elever och andra personer är lediga och har mer fritid. Fritid har en spe- ciell ställning i den klara religio- nen islam. Koranverser och även traditioner som vi fått från Ahl al-Bayt (fvmd) bekräftar detta;att fritid beskrivits i islam.
Till exempel säger Gud till Sin Profet i vers 7 i kapitel Inshi- rah:”Jobba [fortfarande] hårt när du blivit ledig”. Denna vers inne- bär att du ska jobba med någon- ting annat viktigt när du är ledig.
Med andra ord har fritid erkänts i islam, men betoningen är på att denna tid inte ska vara lång.
Samtidigt som de felfria (fvmd) uppmärksammade frågan om fritid och betonade dess vikt sa de att människan inte ska ignore- ra denna tid under livets gång och inte glömma bort den. Till exempel sa Imam Ali (fvmh) i en kommentar till den nobla ver- sen: ”glöm inte bort din del av det världsliga!...” (28:77), följande: ”Glöm inte bort några världsliga saker; hälsa, mat, fritid och underhållning, ungdo- men och glädje, och värdera din självständighet!
Med hänsyn till denna kommen- tar är den första punkten att fritid
inte ska ignoreras, och det andra steget är att denna tid ska ha ett mål. Vi har även en tradition från Imam Muhammed Baqir (fvmh) som säger att man ska ha fritid, men att man ska minska på den.
Man ska inte skynda sig till det innan ens chans i världen är över och så att man inte når saker som man önskar.
Om fritiden blir lång kommer vi alltså inte att nå våra mål. Det har även återberättats i en tradition från de renade Imamerna (fvmd) att Gud, den Upphöjde, inte tyck- er om en människa som har för mycket fritid. Imam Kazim (fvmh) sa även: ”Gud tycker inte om och avskyr en tjänare som sover mycket och har för mycket fritid.” En annan sak som vi måste uppmärksamma om denna diskussion är att fritiden måste vara kort och att man måste vär- desätta den, med den betydelsen
att man måste använda den sunt.
Profeten (fvmh & hf) sa:
”Hälsan och fritiden är två väl- signelser som inte uppskattas [tillräckligt/vanligtvis].”
Profeten sa även:
”Värdesätt fem saker innan fem saker; ungdom innan ålderdom, hälsa innan sjukdom, rikedom innan fattigdom, fritid innan arbete och liv innan död.”
Slutsatsen är att det är lämpligt att vi gör ett bra schema för att vi ska använda oss av fritiden under de lediga dagarna i december månad och att vi opti- merar vår användning av varje minut i våra liv. Denna använd- ning kan inkludera dyrkan, underhållning, studier, idrott och många andra saker.
Artikel
Fredssamtal om Jemen inlett i Sverige
riget i Jemen har pågått
K
sedan 2014 och har ansetts vara en av de värsta humanitära katastroferna i modern tid där flera miljoner människor tving- ats på flykt och lider av svält, en stor del av drabbade har varit barn. Sverige har stått värd för fredssamtalen där representan- ter från regeringssidan och rebellerna möttes i Johannes-bergs slott, strax utanför Stock- holm i början av december.
Förväntningarna var lågt ställda på parterna då ett tidigare försök under 2016 avbröts när parterna misslyckades med att komma överens. Denna gång har man velat nå konkreta resultat, samta- len som är initierade av FN och leds av sändebudet Martin Griffith har beskrivit mötet som
en "viktig milstolpe". Sveriges utrikesminister Margot Wall- ström (S) har sagt att konflikten måste ett slut, "det är upp till er, de jemenitiska parterna". Vidare så har det enligt Griffith skrivits under ett avtal om fångutväx- ling.
D agens M uslim
Intervjuär jag hörde Julie Lindahls livshistoria under en föreläsning i Älvsjö bjöd jag henne till en intervju på
N
Imam Ali Islamic Center i Järfälla. Julie är en stark kvinna som har värdefull akademisk information om andra världskriget, och speciellt om de händelser som ägde rum i Polen. Julies släkthistoria och hennes nyfi- kenhet har gjort henne till en unik, respekterad och beundransvärd personlighet. Att hennes morfar varit en av naziarméns militära personligheter har aldrig lett till att hon skulle vara tyst om nazisternas brott under andra världskriget. Tvärtom har hon använt sig av denna fråga som en möjlighet för att finna sanningen. Nedanför kan ni läsa den första delen av vår intervju med Julie. Ni kan läsa intervjuns andra del i nästa nummer. Det går även att hitta hela intervjun på www.dagensmuslim.se.-Kan du presentera dig för våra läsare?
Jag är Julie Lindahl och har bott här i Sverige i 22 år och kom- mer från en global bakgrund, är född i Brasilien och uppvuxen på olika kontinenter, med en tysk mor och amerikansk far.
Idag är Sverige mitt första hem, detta för att jag gifte mig med en svensk man, aldrig hade möjlig- het att sätta ned rötterna någon annanstans och inser med varje år som går hur mycket jag upp- skattar att bo här. Jag har jobbat med olika saker, såsom konsult och inom bistånd och sedan ideellt. Jag har grundat en före- ning som handlar om att förnya berättandets kraft för att ta hand om komplexa samhällsfrågor, mest bland ungdomar. Sedan har jag forskat i min egen familjs bakgrund för att det är en lite speciell bakgrund. För några år sedan upptäckte jag att det fanns kopplingar till andra världskriget inom min familj.
Eftersom jag är utbildad att forska som historiker satte jag igång med arkivbesök i Polen, Tyskland och Sydamerika.
Efter sex år fick jag veta att mina morföräldrar var inblan- dade i SS, som organisation,
och därmed spelade en betydlig roll i Adolf Hitlers rasistiska krig i Polen. Det var rätt svåra upptäckter. Så jag intervjuade människor som hade upplevt min morfars våld och förde rätt långa, nödvändiga och inte så lätta samtal med dem.
Det var ett personligt arbete för mig—ingenting som jag skulle dela med hela världen. Men någonstans under 2014 kände jag verkligen att det fanns en förändring på gång i världen.
Alltså den här aggressiva natio- nalismen, att det bubblar upp en massa hat och rasism och xeno- fobi—mycket farliga krafter som jag kände igen från min forskning. Detta började man verkligen se tydligt på den tiden och förstå att det sker en föränd- ring här. Då kände jag en plikt att faktiskt skriva. Jag håller på med skriveri också, det är mitt sätt att bearbeta mina tankar och få ut det som jag kan. Alltså att dela min kunskap.
Jag har skrivit en bok om min erfarenhet och upptäckter, som delvis handlar om hur mina mor- föräldrar blev radikaliserade, för de blev ju extremister. De var fanatiker som medverkade i Hitlers rörelse från början på 30-
talet och var verkligen övertyga- de i det här.
-Var dina morföräldrar aktiva innan Hitler tog makten?
– December 1931, alltså mer än ett år innan Hitler tog makten, blev min morfar medlem i partiet.
Min morfar var inte en sådan som drogs in i kriget på slutet som en ung man som inte visste vad han höll på med. Utan han var ganska medvetet om vad han blev inblan- dad i.
”Mina morföräldrar medverkade i Hitlers rörelse”
Julie Lindahl: ”Vår uppgift är att försöka förstå hur extremism uppstår”
”
Vem hade han blivit om han inte hade levt på den
tiden?
D agens M uslim
IntervjuFör mig handlar det här om att förstå hur båda morföräldrar blev radikaliserade. 1937 blev min mormor också en entusias- tisk medlem i olika nazistiska organisationer där kvinnor kunde spela en roll. För jag tror inte på att människan är ond p.g.a. att hen är ond.
Jag tror att det händer saker och ting på vägen i deras privata sfär och liv som gör dem mottaglig för onda idéer, händelser och rörelser i samhället. Det handlar också delvis om att förstå deras roll och vilka konsekvenser det hade i min familj i generationer som kom efter dem. Det är inte så enkelt att bara säga: ”Nu är det slut, nu tittar vi framåt och nu ska vi glömma allt det där”, eftersom när det har begåtts så extremt våld på ett sådant omfattande sätt i flera år och ens familj har varit med om det, oavsett om det är på förövarens eller offrets sida, så lämnar det si n a s p å r .
Det är väl det som jag upptäckte, att det lämnade väldigt allvarliga spår i min generation, som jag då kände att jag behövde bearbeta.
- Vems fel är det att vissa män- niskor hamnar i extremism?
- Mitt sätt att hantera det här är att börja med att säga att det inte är människan som är ond. Alla människor kan göra onda saker.
Förintelsen är ond, det är en ond händelse, det finns ondska i det.
Men om jag t.ex. skulle säga att min morfar är ond, då kunde jag bara stämpla honom som ond och påstå att: ”Jag är inte så, detta har ingenting med mig att göra!” Vår uppgift är att försöka förstå hur extremismen uppstår, var den kommer ifrån, och vad händer med människor. Det som jag upptäckte i min morfars fall var att det fanns personliga fak- torer som gick tillbaka till hans tidiga liv som gjorde att han hade en viss inställning, eller skulle vara öppen t.ex. för rörel- ser som erbjöd vissa saker. I hans fall var det bl.a. att han var oäk- ting i en tid och plats där det var oacceptabelt att vara född utan- för ett äktenskap. Hans föräldrar var inte gifta med varandra då och kom från olika samhällsso- ciala klasser. Det var ett hierar- kiskt samhälle under 1905, så han var själv medveten om att han var oäkting, och det här var någonting som inte betraktades som bra. Då kommer en man som säger att vi ska bygga om samhället. Vi ska ha en ny klass, en ny elit och du kan vara en del av det. Man kan förstå i hans bakgrund varför han lockas till
en rörelse som erbjuder att han kan vara med i en elit som bestämmer. Vem bär skulden för det här? Man måste bena ut olika faktorer. Sedan kan man inte säga att han inte bär någon skuld. Alla människor har i någon utsträck- ning ett val att ta ansvar, även i extrema situationer har man vissa saker som man kan välja. Det har man också hört från människor som överlevt förintelsen.
I extrema situationer, när det kän- des att de inte kunde göra någon- ting, gjorde dem ändå något för att hjälpa sina medmänniskor.
Det finns många sådana berättel- ser. Jag tror att varje människa får välja, och morfar gjorde sitt val som var fel. Det är inte så att han inte hade ansvar, men det fanns en massa faktorer som påverkade.
Vad skulle ha hänt om de inte fanns? När jag åkte till Polen och pratade med några som kom ihåg honom, var det någon som sa: ”Ja, han var förskräcklig, men han var en bra bonde för att han förde in en ny sorts resistent potatissort som odlas än idag.” Jag tänkte:
Vem hade han blivit om han inte hade levt på den tiden? Kanske hade han blivit en bra bonde. Den här frågan är väldigt komplice- rad.
Julie och hennes morfar i början av 1970 talet
Fortsätter i nästa nummer…
D agens M uslim
ArtikelserieI denna del kommer vi att studera den anti- biotiska verkan av honung. Medan i sista delen, del 2, kommer vi att diskutera varför man inte borde ge honung till barn under ett år.
Honung har en stor mängd sockerarter, och därmed är den en effektiv och naturlig energikälla. Men vi kommer att fokusera på dess antibiotiska aspekter.
Honung består av ca 17% vätska, men resterande ingredienserna är främst sockerarter. P.g.a. den över- väldigande koncentrationen av socker i honung, suger den all intracellulära vätskan ut från bakteri- en. Denna mekanism dödar bakterier, såväl som mögel och svamp.
Honung innehåller ett enzym vid namnet glucose oxidase. Det producerar gluconic acid, som gör honungs pH 1000 gånger surare än den miljö som de flesta bakterier behöver för att kunna överleva.
Enzymet producerar också väteperoxid, som förstör bakterie-cellvägg. Därmed, agerar detta enzym genom två metoder för att bekämpa bakterier.
Honung innehåller också antibiotikumet ”Bee defensin-1”, som produceras av bi för att hålla sina bikupor bakteriefri.
Methylglyoxal är en molekyl som finns i vissa typer av honung. Denna molekyl härstammar från en blomväxt med namnet: leptospermum scoparium.
Också känd som ”Manuka blomma”, som primärt växer i Nya Zeeland och Australien. Vissa typer av honung är huvudsakligen stammad från dessa blom- mor, och kallas för ”Manukahonung”. Denna typ av honung har en sådan effektiv antibiotikaverkan, att man använder den i sjukhusar idag. Dock inte den råa produkten.
Honung är därmed ett effektivt antibiotikum och en naturlig energikälla!
Gud säger i den heliga Koranen {16:68–69}:
” Och din Herre har lärt biet att inrätta sig i bergen och i träd och i det som [människor] ställer i ordning [för dess behov]; och att hämta sin näring från alla [växter som ger] frukt och att följa de vägar som din Herre [har utstakat för det]. Och en saft av skiftande färg sipprar fram ur dess [inre] i vilken det finns läkande ämnen [till nytta] för människorna. I allt detta ligger helt visst ett budskap till människor som tänker.”
Hälsohörna 11 Honung
Del 1: Det energirika antibiotikum!
Lyckans hörna 13
Vad kännetecknar liv och lycka?
Många kan tro att de har en levande, lycklig och frisk själ, men mår i verkligheten dåligt, något som upptäcks och uppenbaras vid svåra motgångar. Vi kan dock vara ense om att ju mer frisk och levande själen är desto mer lycka och styrka kommer vi att känna, motsatsen är också giltig.
Vi gör fysiska undersökningar för kunskap om krop- pens hälsa. Hur granskar vi själens välmående? Den här frågan kan besvaras ur olika aspekter. Sett från vårt perspektiv tror vi att ett grundläggande behov och kännetecken för själsligt välmående är en har- monisk och rationell förståelse av livets viktigaste frågor.
Stommen för lyckans och godhetens träd i våra själar är en kärleksfull relation till Gud. Grenarna är bl.a. ansvarskänsla, rationalitet och människokär- lek. Frukterna består i beundransvärda och insikts- fulla handlingar som avspeglar vårt inre. En av fruk- terna eller kännetecknen som manifesterar en hög nivå av själsligt liv är kärlek till ens medmänniskor.
Den som älskar folk även dem som hatar en uppen- barar därmed tveklöst en hög och vördad andlig utveckling. En sådan person plågas med dem utsatta och brinner, av den heliga kärleken, för att hjälpa dem.
Denna kärlek innebär inte endast att man är fylld av barmhärtighet och välvilja mot mänskligheten.
Denna välvilja medför ett annat viktigt kännetecken för lycka, nämligen en lika stark iver som driver en att kämpa mot allt ont som plågar ens medmänni- skor.
Kan man vara en sådan människa om inte man sam- tidigt är rationell och ansvarsfull? Svaret är uppen- bart; den som plågas för sin älskade medmänsklig- het kan inte vara en ansvarslös eller irrationell män- niska.
Lycka kännetecknas också av en specifik form av plåga. Ju mer kärlek och ansvarskänsla desto mer lycka och plåga. I nästa nr: Hur kan de mest lyckliga också vara de mest lidande?
Honung är därmed ett effektivt antibiotikum
”
Hur granskar vi själens välmående?
”
Artikel - Barn
D agens M uslim
Den första kvinnan som fick tillstånd för ijtihad
S
ayyida Nusrat Amin är också känd under namnet”Banu Amin” (den pålitliga damen) hon föddes år 1895 i staden Esfahan. Banu Amin kom ifrån en välkänd familj vars för- fader var Allamah Sayyid Mas´sum Husayni Khatunabadi.
Hennes fader, ”Amin al-Tujjar”, var en välkänd religiös affärs- man och hennes moder Zahra var från Janabi-familjen i Esfa- han. Hon var gift med Haj Mirza Aqa som även han var en känd religiös affärsman som hennes far. Tillsammans fick de åtta barn varav sju av dessa dog under deras barndom p.g.a. okän- da och epidemiska sjukdomar som fanns på den tiden.
Vid 5 års ålder började Banu Amin att studera vid grundsko- lan och vid 11 års ålder började
hon studera det arabiska språket.
Vid 20 års ålder började hon sina islamiska studier och det var främst det arabiska språket och dess syntax som hon studerade.
Olika rättslärda undervisade henne hemma och vid 32 års ålder undervisade Sayyid Ali Najafabadi henne i islamisk rätt- slära (fiqh), usul al-fiqh (funda- menten i fiqh) och filosofi.
Vid 42 års ålder, när hon under 23 år hade studerat intellektuella och traditionella läror, så fick hon sitt första tillstånd för att utföra ijtihad* (extrahera lagar från heliga texter) och tillstånd för att bevara återberättelser (ha- dither) och på ett tillförlitligt sätt överföra dem till kommande generationer av Muhammed Kazim Shirazi. Detta var första gången detta hade getts till en kvinna.
Banu Amin fick även samma tillstånd efter vidare prov och frågor av Ibrahim Husayni Shira-
zi Istahbanati. Muhammad Rida Najafi Isfahani gav henne sedan ett certifikat för dessa två till- stånd.
*Ijtihad: Självständig tolkning av islams regler.
Vid 20 års ålder började hon sina islamiska studier
”
Profeten Muhammed (Gvmh & hf):
”Att söka kunskap är en skyldighet för varje muslim, Gud älskar vikten av vetenskap”.
Utbildning är en viktig del i allas liv. Man ska aldrig säga att skolan och utbildning inte är viktigt. Förutom att skolan lär oss skriva, läsa och räkna så nns det många andra bra saker med skolan.
Man lär sig att ta ansvar, anpassa tiderna, kommunicera och umgås med människor.
När du studerar så lär du dig nya saker hela tiden, om livet, människan, jorden och olika händelser som har ägt rum innan oss. Vi blir mer sociala och kloka.
Utbildning är viktigt! Det kommer att vara användbart i framtiden!
Kunskapen
Jacob Schultheis var en tysk- svensk snickare och tivoliägare som grundade nöjesparken Gröna Lund. Han föddes den 23 september år 1845 i Baden- Württemberg, Tyskland, och dog den 4 april år 1914 i Oscars församling i Stockholm.
Jacob Schultheis deltog i f r a n s k t y s k a k r i g e t å r 1870–1871 och invandrade därefter till Göteborg tillsam- mans med sin storebror Johan. I Göteborg etablerade de nöjes- templet Concert du Boulevard på Allégatan för att konkurrera m e d d e n f r a m g å n g s r i k a Lorensbergsteatern.
Varietéverksamheten blev fort
populär, men publiken blev ibland svår att kontrollera.
Därmed fick verksamheten läggas ned efter protester år 1882.
Då hyrdes lokalen i stället ut till Frälsningsarmén, som etablera- de sin Göteborgskår där.
Efter det flyttade Jacob till Stockholm, där han grundade G r ö n a L u n d s T i v o l i p å Djurgården den 3 augusti år 1883. I början hade tivolit skjutbanor, en hästdragen karusell, kraftmätare, ringkast- ningar och andra roliga saker i enkla tält. Under flera år var det öppet på lördagar och söndagar, och till en början var stället upplyst med fotogenlampor.
Senare drevs tivolit med ett eget elektricitetsverk som var drivet av en ångturbin. År 1901 drevs tivolit med två ångturbingene- ratorer, sammanlagt 25 häst- krafter.
Vid denna tid var det en stor händelse. Ända fram till sin död år 1914 var Jacob Schultheis
chef för tivolit.
Å r 1 8 7 2 g i f t e s i g J a c o b S c h u l t h e i s m e d B e r e n d j e Garrels Claassen (1829–1901).
Efter att Jacob Schultheis fru gick bort år 1901 gifte han år 1906 om sig med Edla Larsson (1870–1928), som drev Gröna Lund i två år efter sin makes bortgång år 1914. Den 4 april 1914 dog Jacob Schultheis av lunginflammation i gamla Bellmanshuset och begravdes i Katolska kyrkan.
Jacob Schultheis (1845–1914) -
Gröna Lunds grundare”Den som gör sin far och mor nöjd har gjort Gud nöjd, och den som förargar sin far och mor har förargat Gud.”
Månadens hadith:
Poesi ur boken Masnavi (andliga verser) av den kända persiska poeten Moulana Rumi:
Profeten (Guds välsignelser vare över honom &hans familj) säger:
www. agens uslim.se www. agens uslim.se d d m m
www. agens uslim.se d m
Medlem i :Han grundade Gröna Lunds Tivoli på Djurgården den 3
augusti år 1883
”
Alltsen jag skars ut ur vassen en gång gråter nu kvinnor och män till min sång.
Jag önskar ett bröst som är slitet itu att lyssna till sången om ensamhet nu.
Alla som dröjer långt bort från sin grund önskar till ursprunget vända all stund.
Folk av var slag har jag klagat inför höga som låga på löjtvisan hör.
Alla i tron kommer till mig som vän men ingen har sökt i mig hemligheten.
Långt ifrån sorgen kan gåtan ej föras
Ur Rosengården:
(Kanz al-'Ummal, vol. 16, s. 470)
men ej kan den ses och ej kan den höras.
Själen med slöja ej skiljs från sin kropp men aldrig att själen för ögat låts opp.
Skriet i löjten är eld, ej av vind liv utan eld är att famla runt blind.
Kärlekens eld hörs i vass löjten ljuda kärlekens kraft ses i vinglaset sjuda.
Flöjten med den utan vän går i lag den river slöjan för Herrens behag.
Flöjten har gift liksom motgiftet sett älskaren och den han älskar så hett.
Översättning: Simon Sorgenfrei Källa: tidningenkulturen.se
Bildkälla:findagrave.com Bildkälla:metro
