Akademin för utbildning kultur och kommunikation
EXAMENSARBETE SVA303 15 hp VT21
Bok blir till film
En lingvistisk jämförande studie i hur dialogerna från romanen Rebecca skiljer sig från filmatiseringen
From book to movie
A linguistic comparative study in how the dialogues from the novel Rebecca differ from the film adaptation
Elin Säfström
Handledare: Christa Roux Sparreskog
Akademin för utbildning kultur och kommunikation
EXAMENSARBETE SVA303 15 hp VT21
SAMMANDRAG
___________________________________________________________________________
Elin Säfström Bok blir till film
En lingvistisk jämförande studie i hur dialogerna från romanen Rebecca skiljer sig från filmatiseringen
From book to movie
A linguistic comparative study in how the dialogues from the novel Rebecca differ from the film adaptation
2021
Antal sidor: 53
___________________________________________________________________________
Syftet med denna studie är att studera hur Du Mauriers roman Rebecca och filmatiseringen baserad på denna skiljer sig åt med inriktning på dialogerna. Genom att tillämpa en stilanalys från Hellspong kommer stildragen från respektive dialog påvisas och kompareras. Analysen visar att dialogerna är väldigt lika vad gäller stildrag och att dialogernas funktion skiljer sig åt.
Resultatet antyder dels att det krävs olika stilar för att förmedla olika teman, dels att stil inte är bunden till innehållet samt att medierna påverkar dialogernas funktion. Slutsatsen är att stilen inte går att ändra på om rätt historia ska förmedlas, oavsett vilket medium det rör sig om, det handlar rättare sagt om att anpassa stilen till sammanhanget utan att ta bort det essentiella. Vidare kan denna studie påvisa möjliga kännetecken för dialogformen där bland annat stildragen verbal och dynamisk ingår.
___________________________________________________________________________
Nyckelord: Daphne du Maurier, dialoger, remediering, stilanalys, Rebecca
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte och frågeställningar ... 6
1.2 Disposition ... 6
1.3 Terminologi ... 7
2. Bakgrund ... 7
2.1 Daphne Du Maurier ... 7
2.2 Stil ... 8
2.3 Dialog ... 8
2.4 Läsbarhetsindex (LIX) ... 8
2.5 Forskningsbakgrund ... 9
3. Material och metod ... 11
3.1 Material ... 11
3.2 Metod ... 11
3.3 Urval och materialinsamling ... 13
4. Resultat ... 14
4.1 Stilanalys dialog 1 ... 14
4.1.1 LIX ... 14
4.1.2 Analys bok ... 14
4.1.3 Analys film ... 16
4.1.4 Jämförelse dialog 1 bok och film ... 17
4.2 Stilanalys dialog 2 ... 17
4.2.1 LIX ... 18
4.2.2 Analys bok ... 18
4.2.3 Analys film ... 19
4.2.4 Jämförelse dialog 2 bok och film ... 19
4.3 Stilanalys dialog 3 ... 20
4.3.1 LIX ... 20
4.3.2 Analys bok ... 20
4.3.3 Analys film ... 21
4.3.4 Jämförelse dialog 3 bok och film ... 22
5. Diskussion ... 22
5.1 Resultatdiskussion ... 22
5.3 Vidare forskning ... 27
Källförteckning ... 29
Bilagor ... 31
Bilaga 1: Dialog 1 ... 31
Bilaga 2: Dialog 2 ... 49
Bilaga 3: Dialog 3 ... 50
1.Inledning
Alla kan nog känna igen sig i att ha läst en bok vilken man tyckte om för att sedan känna en viss besvikelse när man tittar på film baserad på boken. Inom litteraturforskning kallas detta fenomen trohetsdiskursen vilket innebär att mottagaren inställer sig negativt till en
remediering (Greve 2015:356). När jag har läst en roman och upptäcker att det finns en film baserad på denna blir jag ofta tveksamt inställt till att se den. Majoriteten av gångerna jag har tittat på en film baserad på något jag har läst blir jag ofta besviken eftersom det är omöjligt för regissören att återskapa den inre föreställningen. En roman innefattar mer detaljer, läsaren får ta del av monologer och tankegångar, dialoger och miljöbeskrivningar. En läsare är med och skapar berättelsen vilket bidrar till en subjektiv tolkning och upplevelse av verket. En
åskådare tar till sig vad som visas på filmduken och upplever det filmskaparen har skapat.
En regissör måste korta ner berättelsen i fråga vilket leder till att vissa scener exkluderas eller skrivs om för att anpassa till mediet. Denne måste även skriva om romanen till ett
filmmanus vilket kan innebära stora förändringar till bland annat språket. Alla monologer och tankegångar i romanen måste bli explicita (Region Gävleborg 2015). Men att en roman byter medium anser jag vara något positivt då detta kan leda till att fler personer får chansen att ta del av kärnberättelsen vilket vidare kan leda till ett ökat intresse för romanen.
Romanen Rebecca (Du Maurier 1938) anses vara en av 1900-talets mest välskrivna romaner och läses av många än idag. Den senaste remedieringen av Rebecca (Ben Wheatley 2020) hade premiär på streamingtjänsten Netflix i oktober 2020. När jag hade tittat på filmen väcktes en nyfikenhet kring likheter och skillnader mellan verken i stort eftersom jag denna gång såg filmen innan jag läste romanen. Det är lätt att upptäcka de stora skillnaderna mellan en roman och en remediering gällande de yttre aspekterna eftersom det är dessa mottagaren enkelt lägger märke till. En roman bygger som sagt på den subjektiva upplevelsen och en film förmedlar historien genom det visuella vilket ofta leder till en kollektiv uppfattning. Det är inte vanligt att personer tolkar det visuella i en film olika, men sett till en roman skiljer sig tolkandet näst intill alltid. Det är alltså en stor skillnad mellan bok och film som medium.
Greve (2015:355) menar att när ett verk förflyttas till ett nytt medium blir det en tolkning av originalverket. Vidare påstår Greve (2015:355) att en nytolkning av ett verk även innebär en annan typ av intermedialitet eftersom, i detta fall, filmen måste förhålla sig till romanen till viss del men samtidigt försöka göra filmen bättre än romanen.
Detta leder mig in på varför jag har valt att analysera just dialogerna i Rebecca (Du
remedieringar. Språket är en viktig byggsten i romanen eftersom språket förmedlar mer än information. Uttal, ordval och meningsbyggnad är språkets sociala sida och kan analyseras utifrån ett exempelvis sociologiskt perspektiv. På grund av detta anser jag det vara intressant att undersöka två medier mot varandra med fokus på den språkliga faktorn - närmare bestämt dialogerna. Studien kan komma att visa hur språket antingen har en mer central funktion i det ena mediet än det andra, eller helt tvärtom. Dialoger driver handlingen framåt och presenterar ny information till mottagaren genom en annan röst än berättarrösten. De hjälper till att förmedla handlingen ur ett annat ljus samtidigt som karaktärernas egenheter framkommer. En aning om att dialogerna i romanen skiljer sig från de i filmen är oundviklig då en dialog vilken sträcker sig över flera sidor i en roman ofta måste kortas ner i filmen. I en roman är dialogerna centrala då deras funktion är att driva handlingen framåt samt förse läsaren med ytterligare information. I en film skapar dialoger stämning, men det mest centrala är det visuella. Till bakgrund av detta kommer denna studie att undersöka de språkliga skillnaderna mellan de två olika medierna för att se huruvida språket förändras eller inte.
1.1 Syfte och frågeställningar
Denna lingvistiska studie syftar till att studera hur romanen Rebecca och filmatiseringen baserad på denna skiljer sig åt med inriktning på dialogerna. I studien kommer fokus centrera kring dialogernas språkliga aspekter och huruvida dessa skiljer sig åt. Frågeställningarna som kommer besvaras i denna studie är följande:
1. Vilka stildrag är utmärkande för respektive verks dialoger?
2. Vilka stildrag skiljer sig mellan respektive verks dialoger?
3. Vilken funktion har de valda dialogerna i verken?
4. Skiljer sig dialogernas funktion mellan verken?
1.2 Disposition
Uppsatsen inleds med ett bakgrundsavsnitt där kortare presentationer gällande författaren, begreppet stil och läsbarhetsindex presenteras. I detta avsnitt följer även forskningsbakgrund i vilken relevanta källor presenteras. Därefter följer en presentation av materialet studien grundar sig i samt vilken analysmetod som har förekommit. I denna del kommer även analysmetodens olika delar och begrepp att förklaras vidare. I den sista delen av uppsatsen kommer analysresultatet samt komparationen att redovisas följt av resultat- och
metoddiskussion.
1.3 Terminologi
Remediering: När en historia förflyttas till ett nytt medium kallas det för remediering. Det innebär exempelvis att när en roman blir till ett filmmanus så berättas historien i ett annat medium och blir därför en remediering av boken (Greve 2015:355)
Nominalkvot: En texts nominalkvot kan räknas ut genom att dela antalet nominala ordklasser med verbala ordklasser för att utvinna hur informationstät en text är. Det vill säga att en text med exempelvis fler substantiv än verb får en högre nominalkvot än en text med fler antal verb (Forskning & Framsteg 2004).
Anafor: En anafor är en stilfigur som ofta används inom retoriken och litterära texter. När flera meningar eller satser börjar med samma ord (kan även vara mer än ett ord som upprepas) kallas det för anafor (Kjælgaard et al. 2015:111). Ett exempel Jacob Boggild tar upp är:
”/…/,och så gav hon upp. Hon gav upp hoppet, hon gav upp sin roll som alkoholist/…/”
(Kjælgaard et al. 2015:111). Detta används för att ge tyngd och effekt till en text.
2. Bakgrund
I detta avsnitt följer en kort presentation om författaren Daphne Du Maurier och vad Rebecca handlar om, en förklaring av begreppet stil och dialog samt forskningsbakgrund.
2.1 Daphne Du Maurier
Daphne Du Maurier (1907–1989) skrev romantiska romaner med övernaturliga inslag. En av hennes mest kända verk är romanen Rebecca (1938) vilken adapterades för första gången av Alfred Hitchcock år 1940 (Modernista 2021). Ben Wheatley regisserade den senaste
remedieringen av Rebecca vilken hade premiär på streamingtjänsten Netflix i oktober 2020 (IMDB 2020).
Rebecca handlar om en ung kvinna som arbetar som sällskapsdam åt en Mrs Van Hopper.
De befinner sig i Monte Carlo på ett exklusivt hotell där den unga kvinnan möter en man vid namn Mr de Winter. De blir snabbt förälskade i varandra och återvänder till Mr de Winters herrgård Manderley i England som ett gift par. Mr de Winters förra fru har nyligen avlidit och som den nya fru de Winter blir det en tuff och stor plats att överta då hon nästan verkar leva kvar på Manderley och i alla som sörjer henne.
2.2 Stil
Stil som begrepp eller term får olika innebörder beroende på hur och i vilken kontext det kommer till användning; det går till exempel att prata om stil i relation till personer och konstnärskap (Cassirer 2015:11–12). Vidare menar Cassirer (2015:10) att begreppet stil i relation till text är ”förhållandet mellan form, innehåll och effekt.” Melin (2019:11) skriver att stil är den ”språkliga formen” och att stilen inte alltid är beroende av innehållet. Torben Jelsbak skriver om stil i Litteratur – introduktion till teori och analys (2015) och
sammanfattar stil som ”textens speciella sätt att skapa mening.” (Kjælgaard et al. 2015:121).
Det blir tydligt att begreppet definieras på ett liknande sätt oberoende av vetenskaplig
utgångspunkt. Stilen utgörs alltså av språkets karakteristik i en text och begreppet stil kommer att användas utifrån denna definition i studien.
2.3 Dialog
Gullikson (2020) hävdar att dialoger i romaner fungerar som ett verktyg för att föra
handlingen framåt, delge information till läsaren samt kommunicera karaktärernas egenheter och person. Vidare menar han att i en roman kan dialogen inte endast förlita sig på
talspråkliga uttryck då detta ofta korrelerar med icke verbal kommunikation, bland annat kroppsspråk och kan därmed vara svårt att förmedla genomgående i en dialog.
I en film ska alla dialoger ha en funktion och dess främsta egenskap är att delge mottagaren med karaktärernas personliga uttryck och vidare vad de känner (Lindqvist
2006:173). Till skillnad från hur dialogerna driver handlingen framåt i en roman är det istället betoning på att förmedla berättelsen i bilder (Lindqvist 2006:173).
2.4 Läsbarhetsindex (LIX)
Carl-Hugo Björnsson utvecklade på 1960-talet läsbarhetsindex för att möjliggöra en enkel uträkning av en texts svårighetsgrad, om den är lätt- eller svårläst (Forskning & Framsteg 2014). Uträkningen sker via en formel där det genomsnittliga antalet ord per mening adderas med antalet ord med fler än sex bokstäver. Detta system är ingen exakt vetenskap och har många gånger ifrågasatts då uträkningen endast baseras på andelen långa ord och meningar.
LIX ger endast en antydan om vilken kategori texten faller in i och det krävs i allmänhet ytterligare analyser av en text för att verkligen räkna ut läsbarheten. Till exempel innehåller en vetenskaplig text vanligtvis många ord med fler än 6 bokstäver och förmodligen längre meningar vilket grundar sig i dess genretillhörighet. Därmed kommer texten få ett högt LIX-
värde vilket innebär att den är svårläst. Skulle skribenten däremot välja att skriva lite kortare meningar och ersätta långa ord med aningen kortare hade texten fått ett mindre LIX-värde (mer lättläst), men den hade ändå varit svår att läsa för personer som inte är insatta i ämnet (Forskning & Framsteg 2014). Med andra ord är LIX ett omdiskuterat system som inte kan stå för sig självt, det behövs ytterligare analysarbete om en rättvis bild av en texts läsbarhet ska gå att urskiljas.
Läsbarhetsindex används i denna studie som ett komplement till den huvudsakliga
stilanalysen då värdet kan jämföras mellan verken. Det är även intressant att se om dialogerna skiljer sig sett i dessa uträkningar och om det vidare bekräftas genom stilanalyserna.
Uträkningen av en texts lix-värde utförs på https://www.lix.se/ och är enkla att genomföra.
Texten klistras in i rutan på hemsidan och efter ett knapptryck får man upp textens LIX-värde och nominalkvot. Det presenteras även en lista på hur programmet har delat upp meningarna samt en ordlista över alla ord och hur många gånger respektive ord förekommer i texten.
Detta öppnar upp möjligheter för att till exempel enkelt räkna ut hur många verb och/eller substantiv det finns i texten. Ett LIX-värde under 30 antyder att en text möjligen är lättläst.
Nominalkvoten visar hur informationstät en text är. En enkel nominalkvot uträknas genom att dividera antalet substantiv med antalet verb (Lagerholm 2008:133). Detta kan även vara avgörande för hur lätt- eller svårläst en text är då långa substantiv kan göra en text svårare att läsa (Lagerholm 2008:219). I läroböcker tenderar nominalkvotsvärdet att ligga på ungefär 1,5 och i andra lättare texter ungefär 1 (Lagerholm 2008:133).
2.5 Forskningsbakgrund
Det har tidigare gjorts mycket forskning om du Mauriers verk och författarskap, men inte inom detta område. Du Mauriers roman Fåglarna (1952) har varit underlag för artikeln The Monstrosity of Predation in Daphne du Maurier’s ”The Birds” (Bellanca 2011).
Avhandlingen ’Restless Birds’: Avian Encounters in the Fiction of the Brontës and Daphne du Maurier” (Habibi 2020) använder sig av samma roman för att undersöka människans makt över djur. Vidare har du Mauriers författarskap studerats, exempelvis i boken Daphne du Maurier: Writing, Identity and the Gothic Imagination (Horner & Zlosnik 1998). Den tidigare forskningen förhåller sig brukligen till litteraturvetenskapliga metoder och inte till lingvistiska sådana. Till bakgrund av detta kommer detta avsnitt innehålla tidigare forskning gällande stilanalyser samt relevant litteratur för studiens syfte.
En uppsats skriven av Petterson (2017) behandlar ungefär samma syfte som denna studie,
studie hur/om gestaltningen av två karaktärer skiljer sig mellan verken. Resultatet av analysen uppvisar att skillnader i gestaltningen mellan verken inte skiljer sig åt nämnvärt vilket
Pettersson delvis menar är ett resultat av att historien har bytt och anpassats efter ett nytt medium.
Wirén undersöker i sin uppsats En stilanalys av boken Simon och Ekarna (2015) de mest kännetecknande stildragen för romanen och kategoriserar in stildragen i fem kategorier.
Wiréns undersökning uppvisar att stildragen är viktiga för att framföra romanens huvudsakliga teman. Detta kan även kopplas till hur Melin (2019) samt Cassirer (2015) definierar stil då de menar att stil dels innebär att förmedla en effekt genom språket. Till bakgrund av detta är Wiréns resultat ett bevis på hur språket antar en viss stil för att kunna förmedla känslor/effekter gällande ett visst tema.
Melin och Lange (1995:135, 145) utför en exempelanalys på inledningen av Kerstin Ekmans roman Änglahuset och kommer i sitt resultat fram till att texten innefattar olika stilar, alla i samverkan som påverkar de första intrycken av texten: sagolik, lyrisk och realistisk.
Denna analys på en skönlitterär text kan jämföras med resultatet av en stilanalys på en nyhetsartikel i samma upplaga (Melin & Lange 1995:121, 129). Där utgick författarna från två stilpåståenden: utredande och berättande, vilket i resultatet visade sig bekräftas. En tredje stilanalys presenteras i boken, då på en populärvetenskaplig artikel. Författarna kommer fram till att denna text är informativ och delvis informell (ibid:118). Stilanalyser på texter av olika genrer genererar olika resultat vilket kan upplevas som en självklarhet men analyserna belyser en viktig del för denna studie; att en skönlitterär text troligen oftast innefattar fler lager av olika stilar än vad, exempelvis, en nyhetsartikel gör. En text inom det skönlitterära området är sällan enbart rolig och realistisk utan snarare mer eller mindre rolig eller realistisk. De olika stildragen bör bedömas utifrån olika grader eller skalor för att ge en rättvis tolkning av verkets stil.
I uppsatsen Jane Austens romaner på film och i litteraturhistoria; en uppsats om nutida tolkningar av en författares verk (2003) undersöker Wahlberg skillnader mellan Jane Austens romaner och nutida filmatiseringar av dessa. Hon tittar närmare på hur naturen och
karaktärerna framställs i böckerna respektive filmerna och kommer fram till att det finns stora skillnader, till exempel när det kommer till naturskildringar. I böckerna är det ett naturligt engelskt väder, det regnar mycket och den omgivande miljön beskrivs i all enkelhet av författaren. I jämförelse med den ”eviga sommaren” i filmerna (2003:55). I filmerna
förskönas miljön och karaktärerna gestaltas inte på samma vis som i böckerna, bland annat är tjänstefolken en del av karaktärernas livsstil men i filmerna är de mer en del av omgivningen.
Wahlberg landar i slutsatsen att både en roman och en film går att tolkas olika.
Wilhelmsson (2008) undersöker hur karaktärerna skildras i boken Sandor slash Ida och filmen baserad på denna. För att få svar på sin frågeställning väljer hon att undersöka hur karaktärerna presenteras för mottagaren genom att analysera följande faktorer humör, känslor, social roll och andras förväntningar på dem (Wilhelmsson 2008:8). Hon kommer genom sin analys fram till att karaktärsskildringen skiljer sig en aning mellan verken, mycket på grund av mediernas olika framställningsmedel. Wilhelmsson påpekar vidare hur bokformen ger möjlighet att använda fantasin och föreställa sig hur karaktärerna exempelvis ser ut och låter och att det i filmen istället visualiseras, därmed gör karaktärerna mer levande (2008:23–24).
3. Material och metod
I detta kapitel presenteras de två verk studien grundar sig i samt en presentation av den valda analysmetoden där även stilbegreppen förklaras närmare.
3.1 Material
Denna studie utgår från romanen Rebecca (Maurier 2017) och filmen Rebecca (2020). Boken är en svensköversättning skriven av Dagny Henschen och Hilda Holmberg och filmen är regisserad av Ben Wheatley. Studien är inriktad på tre dialoger från boken samt motsvarande tre dialoger från filmen. Sammanlagt är det sex dialoger som kommer analyseras (se avsnitt 3.3). På grund av vald analysmetod och transkriptionsnivå (se avsnitt 3.2) finns dialogerna tillgängliga som bilagor där Mr de Winters repliker är utskrivna som ”M”, Mrs de Winters som ”MM” och Danvers som ”D”. Dialogerna kommer kort att presenteras i början av varje analys med hänvisning till dialogernas sidnummer och starttid.
3.2 Metod
Denna undersökning utgår från Hellspongs (2001) stilanalys. Analysmetoden består av fyra huvudkategorier med tillhörande frågor och utifrån dessa har nio frågor valts ut vilka jag finner relevanta för denna undersökning. De fyra huvudkategorierna är språkligt orienterade stildrag, innehållsligt orienterade stildrag, socialt orienterade stildrag och
kontextorienterade stildrag. Genom att applicera en LIX-uträkning på valda dialoger kommer möjliga skillnader gällande läsbarhet kunna urskiljas. Resultaten från analyserna och LIX- uträkningen kommer senare att jämföras. I denna undersökning har en nivå av standard
och faktorer som bland annat uttal och gester har utelämnats. Stilmarkörerna som framkommer under analysen kommer att förtydligas med exempel från dialogerna.
Från huvudkategorin språkligt orienterade stildrag har följande frågor använts:
- Är stilen nominal eller verbal?
- Är stilen tung eller lätt?
- Är stilen flytande eller hackig?
Om en text anses vara nominal till stilen beror det på att texten innehåller mer substantiv och bestämningar till substantiven än vad den innehåller verb – om texten anses innefatta en verbal stil är verben fler. En text som har komplicerade och långa meningar anses vara tung till stilen kontra en lätt stil som utgörs av kortare och enklare meningar. Flytande eller hackig stil syftar till textens rytm eller icke befintliga rytm.
Från kategorin innehållsligt orienterade stildrag har följande frågor använts:
- Är stilen konkret eller abstrakt?
- Är stilen sinnlig eller osinnlig?
- Är stilen dynamisk eller statisk?
En text är konkret när den skildrar en specifik situation där de inblandades egenheter framkommer; en abstrakt stil utgörs av allmänna situationer där de inblandades egenheter inte kan urskiljas. När en text anses innefatta en sinnlig stil beror det på att den innehåller ord eller uttryck som hänvisar till läsarens sinnen – synen, känslan och hörseln. En dynamisk stil utgörs av hur mycket handling som sker i texten, vilket kan analyseras genom att sortera ut aktiva och passiva verb. Om en text innefattar många aktiva verb innebär detta att texten är dynamisk då detta indikerar på handling; om en text anses sakna handling där verben är passiva kan det indikera på en statisk stil.
Från kategorin socialt orienterade stildrag har följande frågor använts:
- Är stilen engagerad eller distanserad?
En engagerad stil innefattar ett känslostarkt språk vilket kan innebära allt från ett
humoristiskt uttryck till ett mer emotionellt. Den distanserade stilen upplevs som mer kall, mindre personlig och mer allvarlig och distanserar sig från känslomässiga uttryck.
Från kategorin kontextorienterade stildrag har följande frågor använts:
- Är stilen modern eller ålderdomlig?
Frågeställningarna gällande dialogernas funktion kommer besvaras utifrån resultatet från stilanalyserna. Genom att ställa upp samtliga stildrag som förekommer i dialogerna från boken respektive filmen kan en jämförelse göras som vidare kan indikera på dess funktion.
Om ett stildrag endast förekommer i boken säger det någonting om hur dialogerna fungerar för att förmedla berättelsen. Detta kommer även visa vad som egentligen skiljer sig åt när samma berättelse ska förmedlas i två olika medier. Vidare kommer jag läsa mig till olika dialogers funktioner och om/hur detta skiljer sig åt i böcker respektive filmer. Detta kommer ge möjlighet till att visa vad dialogerna fyller för funktion i de olika verken.
3.3 Urval och materialinsamling
Mr de Winter och Mrs de Winter är huvudkaraktärerna i Rebecca och det är kring dem handlingen utspelar sig. Fru Danvers är en annan viktig karaktär i berättelsen då hon är närvarande under en större del av handlingen och har stor påverkan på Mrs de Winter. Dialog 1 är den mest centrala i berättelsen eftersom det är då Mrs de Winter och mottagarna får reda på vad som egentligen hände Mr de Winters förra fru. Därmed öppnar hela historien upp sig och får mottagaren att förstå tidigare händelser och Mr de Winters beteende. Dialog 2 är den kortaste av alla dialoger och är intressant att analysera dels på grund av längden, dels med tanke på när den utspelar sig. Den tar vid när Mrs de Winter ska presentera sig iklädd sin utstyrsel inför kostymbalen och när den lilla samlingen får syn på henne blir alla tysta och obekväma. Mr de Winter blir väldigt upprörd utan att Mrs de Winter förstår varför. Dialog 3 är ett samtal mellan Danvers och Mrs de Winter, det är den första längre konversationen de sinsemellan där Mr de Winter inte är närvarande. Danvers är som sagt en viktig karaktär i berättelsen och under detta samtal framkommer inställningen hon har gentemot Mrs de Winter som sedan kommer speglas genom hela berättelsen. Urvalet har även baserats på vilka dialoger jag anser vara viktiga för handlingen. En sammanfattning av dialogerna samt var de utspelar sig presenteras i avsnitt 4.
För att samla in material till denna studie läste jag först romanen och markerade alla dialoger mellan de karaktärer som presenterades ovan, därefter tittade jag på filmen och markerade starttiden för dialogerna av relevans. När materialet var insamlat gjorde jag mitt urval och transkriberade sedan alla dialoger.
4. Resultat
I kommande avsnitt presenteras analysresultaten från respektive dialog. Först kommer lix- uträkningen för varje dialog att presenteras vilken följs av en kort beskrivning av dialogen och därefter följer analysen av boken och filmen. En jämförelse mellan dialogerna redovisas efter varje analysdel. Dialog 1 presenteras först, sedan dialog 2 och sist dialog 3.
4.1 Stilanalys dialog 1
Dialogen (se bilaga 1) utspelar sig i biblioteket i boken och i filmen tar dialogen plats i båthuset. De närvarande är Mr och Mrs de Winter. Det är under detta samtal Mr de Winter berättar vad som egentligen hände med hans förra fru Rebecca och Mrs de Winter får veta sanningen om varför Mr de Winter har uppträtt frånvarande och avvikande. Citaten från dialog 1 är hämtad från sidorna 341–361 i romanen och från starttid 1:26:31 i filmen.
4.1.1 LIX
LIX Nominalkvot
Bok 18 0,46
Film 12 0,38
Tabell 1. LIX-uträkning dialog 1.
Tabellen ovan visar att dialog 1 har ett läsbarhetsindex på 18 och en nominalkvot på 0,46 och dialog 1 i filmen har ett läsbarhetsindex på 12 och en nominalkvot på 0,38. LIX-värdet för båda dialogerna indikerar att de är lättlästa samt att filmens dialog är mer lättläst än bokens.
Nominalkvoten på 0,46 respektive 0,38 visar att bokens dialog har en aning mer substantiv i texten och att filmens dialog inte har lika många. Detta kan betyda att dialogen i boken är mer informationstät än den i filmen vilket vidare tyder på ett mer talspråkligt uttryck. Ju lägre nominalkvot desto mindre substantiv i en text.
4.1.2 Analys bok
Texten är verbal då den innehåller nästan dubbelt så många verb än substantiv (145 substantiv kontra 314 verb). I denna text dominerar de aktiva verben vilket resulterar i en dynamisk stil – det händer mycket i texten och upplevs som levande. Bidragande till den konkreta stilen är skildringen av specifika människor i en specifik situation, där bland annat Rebeccas särdrag
framkommer: ” Hon var elak, avskyvärd, en genomusel människa.” Lix-värdet för denna dialog är 18 vilket ger en antydan om att den är lättläst, därmed antyder detta på en lätt stil med enklare och kortare meningar. Dialogen är rytmisk till sin stil vilket utgörs av dess blandning av långa och korta meningar. Början av dialogen innehåller en del kortare
meningar, i mitten blir vissa meningar lite längre och i det sista stycket förekommer det åter kortare meningar vilket skapar en viss rytm i läsningen. Detta framkommer i följande exempel:
M: Men det hade hon ju kunnat åstadkomma själv. Jag gick skogs-
stigen hem. Jag gick in. Upp i toalettrummet. Jag kommer ihåg att jag började klä av mig. Det började blåsa starkt och hällregna. Jag satt på sängkanten när fru Danvers knackade på dörren. Jag gick och öppnade klädd i nattrock och talade med henne. Hon var orolig för Rebecca. Jag sa till henne att gå och lägga sig igen. Jag stängde dörren efter henne och gick och satte mig vid fönstret i nattrocken och såg på regnet och lyssnade på sjön som vräkte in i viken.
Texten kan även sägas vara mindre rytmisk då meningar inte binds samman vilket exemplet ovan visar. Detta innebär att stilen även kan upplevas som hackig eller stötig. Dialogens engagerande och uttrycksfulla stil bidrar till en flytande stil samt textens lyriska inslag som kan tolkas som prosadikt (omskriven av mig för syftet):
M: Rebecca har segrat.
Hennes skugga har stått mellan oss hela tiden.
Hennes förbannade skugga, som hållit oss från varandra.
Hur skulle jag kunna hålla dig så här, min älskade, min kära lilla vän,
när jag ständigt i mitt hjärta var rädd för att detta skulle hända?
Jag kom ihåg hennes ögon, när hon såg på mig innan hon dog.
Jag kom alltid ihåg det där stillsamma, lömska småleendet.
Hon visste redan då att detta skulle hända.
Hon visste att hon skulle segra i längden.
Det starka emotionella språket bidrar också till textens engagerade stil, till exempel i dessa meningar: ”Alltid när du rörde vid mig, tänkte jag att du jämförde mig med Rebecca.” och
”/…/ hon berättade för mig om sig själv, talade om saker som jag aldrig kommer att upprepa för en levande själ. Då begrep jag vad jag gjort, vem jag hade gift mig med. Fägring, förstånd, förfining. Gode gud!” Det förekommer många laddade ord, till exempel dynghåla, hatade, elak och avskyvärd vilket är bidragande till en stil som är engagerad, därmed känsloladdad.
Texten vädjar ofta till det visuella sinnet, till exempel i dessa meningar: ”Hon såg sjuk och besynnerlig ut” och ”Hon satt där och skrattade med det svarta håret fladdrande för vinden”.
Detta medverkar till att textens stil blir mer sinnlig än osinnlig. Det förekommer även en del adjektiv som blek och grymhet vilket gör stilen mer målande än färglös. Dialogen bjuder inte in läsaren till texten explicit, därmed är den monologisk till stilen. Detta är ett stildrag
passande för en dialog då läsaren indirekt blir inbjuden till texten genom uppvisningen av de inblandades karaktärsdrag. Genom att författaren refererar till vissa tidpunkter och platser kan ses som en inbjudan till en dialog med läsaren. Sett till tidsperioden då romanen skrevs kan stilen sägas vara en aning omodern idag vilket kan bidra till att den upplevs som poetisk; de långa utläggen av Mr de Winter sammanflätas med korta och känsloladdade svar från Mrs de Winter.
4.1.3 Analys film
Dialogen innehåller fler verb än substantiv vilket gör stilen verbal. Det som skildras är inte en allmän handling utan en speciell sådan då dialogen behandlar ett mord på en central karaktär i handlingen och blir då konkret till stilen. Den dynamiska stilen framkommer genom de aktiva verben vilket till exempel framkommer i dessa meningar: ”Om de hittade hennes kropp nu, vem begravde du då?” och ” Ingen kommer att få veta. Hon har inte vunnit. Hon har inte vunnit. Hon ska inte vinna.” Den lätta stilen utgörs av kortare meningar med enkla ord vilket dialogens lix-värde (12) även tyder på. Den flytande stilen utgörs av att långa och korta meningar varvas i ett ungefärligt liknande mönster genom hela texten. Ett exempel på detta är följande stycke:
M: Du kände henne inte. Det gjorde ingen. Hon sa på bröllopsresan hur det skulle bli. Hon skulle behålla lägenheten i London. En lång rad av män. Till och med hennes kusin.
Samma exempel uppvisar även att texten kan tolkas som hackig just på grund av punktformen. Meningen hade kunnat göras mer flytande genom att till exempel binda samman två meningar: ”Hon skulle behålla lägenheten i London och en lång rad av män.”
Texten vädjar en del till det visuella sinnet, till exempel i detta stycke: ”Kulan gick rakt igenom henne. Hon föll inte med detsamma. Hon bara stod där.” Sett till helheten är texten mindre sinnlig då den endast vänder sig till det visuella sinnet på ett par ställen. Trots detta är texten inte torr eller färglös då den engagerade stilen bidrar med många känslouttryck,
exempelvis hat, hopplöshet och kärlek, vilket gör texten emotionell: ”Jag var så rädd för att förlora dig.” och ” Ljug inte för mig.” Då det är en dialog blir dess stil även monologisk vilket innebär att texten inte tilltalar läsaren direkt, dock bidrar replikskiftena till att läsaren kan leva sig in i situationen. Det förekommer pronomen och referenser till personer och tidpunkter vilket är ett sätt för författaren att tilltala läsaren och skapa en samhörighet. Detta kan i sammanhanget diskuteras då materialet är av dialogform och språkliga faktorer som ovan nämnda är vanligt förekommande i samtal vilket gör stilen till monologisk. Språkbruket i dialogen är modernt.
4.1.4 Jämförelse dialog 1 bok och film
Stildragen som återfinns i bokens dialog är verbal, dynamisk, konkret, lätt, flytande, engagerad, sinnlig, monologisk och omodern. Stildragen som återfinns i filmens dialog är verbal, dynamisk, konkret, lätt, flytande, engagerad, osinnlig, monologisk och modern.
Likheterna mellan dialogerna är många. Analysen visade att dialogernas stil inte skiljer sig nämnvärt med undantag för att dialogen i boken innefattar stildragen omodern och sinnlig och i filmen framkommer istället stildragen modern och osinnlig.
4.2 Stilanalys dialog 2
Dialogen (se bilaga 2) utspelar sig på Manderley strax innan kostymbalen ska äga rum. Det är den första balen som hålls på Manderley efter Rebeccas död. Kostymbalen är en stor
tillställning med många inbjudna gäster. Mrs de Winter har beställt en kostym vilken efterliknar ett porträtt på en omtyckt släkting och fick tipset av hennes kammarjungfru. När hon sedan ska presenteras framför sina nära iförd sin kostym, bland annat Mr de Winter och hans syster, blir alla chockerade och Mr de Winter blir upprörd. Citaten från dialog 2 är hämtad från sidorna 276–277 i romanen och från starttid 1:14:29 i filmen.
4.2.1 LIX
LIX Nominalkvot
Bok 12 0,47
Film 7 0,33
Tabell 2. LIX-uträkning dialog 2.
I tabellen ovan presenteras dialogernas läsbarhetsindex och nominalkvot. Dialog 2 har i boken ett lix-värde på 12 och en nominalkvot på 0,47 och i filmen har dialogen ett lix-värde på 7 och en nominalkvot på 0,33. Dessa siffror visar (enligt lix uträknaren) att dialogen i boken hör till kategorin lättläst men att dialogen i filmen är än mer lättläst. Vidare är nominalkvoten för respektive verk en indikation om att bokens dialog innefattar mer substantiv än den i filmen och därmed är mer informationstät. Detta betyder att filmens dialog har en mer talspråklig stil än bokens. I dialog 1 ser siffrorna annorlunda ut vilket kan bero på längden av dialogen eftersom uträkningen baseras på fler antal ord och meningar.
4.2.2 Analys bok
I denna dialog är verben fler än substantiven vilket gör stilen verbal och den är mer konkret än abstrakt då texten beskriver ett skeende i vilken just Mrs de Winter ombeds att byta om.
Dialogen och situationen kretsar kring Mr och Mrs de Winter. Stilen är dynamisk även då inte mycket handling sker under dialogen men det livliga språket, till exempel ”Gå nu genast, innan någon hinner komma.” är bidragande till att texten upplevs som laddad eller intensiv.
Dialogen är inte trög eller livlös. Replikskiftena är skarpa och även då dialogen endast innefattar några korta meningar går det att uttolka ett allvar i den. Dialogen har ett lix-värde på 12 vilket indikerar på en lätt stil vilket de korta och enkla meningarna även bidrar till.
Stilen är relativt stötig vilket utgörs av det ojämna replikskiftet, däremot kan den även ses som flytande på grund av dem ungefärligt lika långa meningarna samt användningen av kommatecken i stället för punkt. Detta förekommer dock endast i en replik:
MM: Gå och klä om dig, det spelar ingen roll vad du
sätter på dig. Ta någon vanlig aftonklänning, vad som helst duger. Gå nu genast, innan någon hinner komma.
Dialogen är mer osinnlig än sinnlig då det inte förekommer speciella uttryck/meningar som vänder sig till något speciellt sinne. Detta gör dock inte texten neutral då det dels förekommer ett svärord ”helvete”, dels då repliken ”Vad står du där för? Hörde du inte vad jag sa?”
påvisar ett temperamentsfullt språk. Stilen är monologisk eftersom den inte tilltalar läsaren.
”God afton” är ett uttryck vilket kan tolkas som omodernt eller mer formellt, dock är uttrycket anpassat till situationen där dialogen utspelar sig då det är en mer formell tillställning. Även ordet ”aftonklänning” kan idag kännas aningen omodernt. Dialogen i helhet är mer modern än ålderdomlig och kunde lika gärna varit skriven idag som då.
4.2.3 Analys film
I dialogen är andelen verb högre än substantiv vilket gör stilen verbal. De aktiva verben dominerar i texten, till exempel i denna mening: ”Vad har jag gjort för fel?”. Dock är den mer statisk än dynamisk då inte mycket handling sker i dialogen men förutsätter att en handling ska ske (Mrs de Winter kommer byta om). Dialogen innefattar korta meningar vilket bidrar till dess lätta stil samt gör att den kan upplevas som hackig till stilen. Rytm skapas delvis av blandningen av korta och långa meningar, delvis av en sönderbruten form vilket exemplifieras i följande exempel: ”Så klart inte. Det är målningen. Jag tänkte…” Dialogen är mer konkret än abstrakt då den första repliken är ”God dag, Mr de Winter” vilket antyder att den skildrar ett samtal i en viss situation. Sett till dialogens helhet kan den dock tolkas som abstrakt då dialogen skulle kunna vara mellan vilka två personer som helst eftersom inga speciella
särdrag presenteras, med undantag av den första repliken. Detta bidrar även till dess osinnliga stil då den inte är så informationstät; inga speciella ord eller uttryck vänder sig till sinnet.
Stilen är monologisk vilket innebär att texten inte direkt tilltalar läsaren på något sätt, samtidigt som läsaren får ta del av en intim situation på grund av dialogformen.
Utropstecknen och frågan ”Är det ett skämt?” gör stilen mer engagerad än distanserad då det blir uppenbart att Mr de Winter är upprörd. Texten är skriven i modern stil där det enda omoderna, eller formella uttrycket, är ”God dag”.
4.2.4 Jämförelse dialog 2 bok och film
Dialogen i boken innefattade stildragen verbal, dynamisk, konkret, lätt, hackig, engagerad, osinnlig, monologisk, modern. I filmens dialog framkom stildragen verbal, statisk, konkret, lätt, hackig, engagerad, osinnlig, monologisk och modern. Stilanalysen visar att dialogerna innefattar liknande stildrag med en skillnad i att stilen i boken är dynamisk och i filmen statisk. I denna analys är även stildraget modern förekommande i båda dialogerna vilket skiljer sig från dialog 1 där boken hade en mer omodern stil än filmen. Detta kan bero på
4.3 Stilanalys dialog 3
Dialogen (se bilaga 3) utspelar sig i Mr och Mrs de Winters nya sängkammare på Manderley.
Danvers har tidigare visat henne runt i huset och de kommer till sist in i sängkammaren tillsammans. Detta är första gången Danvers och Mrs de Winter träffas och dialogen är deras första ordentliga samtal. Citaten från dialog 3 är hämtad från sidorna 106–111 i romanen och från starttid 0:30:49 i filmen.
4.3.1 LIX
LIX Nominalkvot
Bok 20 0,74
Film 17 0,81
Tabell 3. LIX-uträkning dialog 3.
Tabellen ovan visar att lix-värdet är 20 och nominalkvoten 0,74 för dialog 3 i boken. I filmen har dialogen ett lix-värde på 17 och en nominalkvot på 0,81. Lix-värdet för respektive dialog visar hur de skiljer sig i svårighetsgrad sett till läsbarhet, båda är lättlästa men dialogen i filmen är aningen lättare. Nominalkvoten är i denna uträkning högre i filmen än i boken vilket skiljer sig från föregående dialoger. Enligt denna uträkning är andelen substantiv fler i filmens dialog än i bokens och är därför mer informationstät. Vidare tyder detta på att bokens dialog kan vara mer talspråklig.
4.3.2 Analys bok
Stilen är verbal då verben utgör en större andel än substantiven. Lix-värdet för denna dialog är 16 vilket ger en antydan om att stilen i texten är lätt vilket bekräftas genom stildraget lätt då meningarna i dialogen inte är särskilt långa. Det är en blandning av korta och långa meningar vilket skapar rytm i språket och får en flytande stil. Dialogen är ett samtal mellan två
personer, Mrs de Winter och Danvers, där Danvers uttalanden kan tolkas som ironiska och föraktfulla på grund av hennes ton, vilket förmedlas genom Mrs de Winters tankegångar.
Detta framkommer till exempel i dessa meningar: ”Nej, inte från den här flygeln. Man kan inte ens höra det. Från den här flygeln kan man inte ana att havet finns i närheten.” och en mer professionell framtoning framkommer i denna exempelmening: ”Som frun vill. Jag hoppas att jag ska kunna vara till lags.” Även Mrs de Winters blyga och något oerfarna sätt framkommer vilket bidrar till en konkret stil, exempelvis i detta replikskifte:
MM: Jag har ingen kammarjungfru. Jag är säker
på att Alice, om hon är husan, mycket väl kan hjälpa mig.
D: Det skulle nog inte gå så värst länge. Och det är ju brukligt
att personer i fruns ställning har kammarjungfru.
MM: Om ni anser det nödvändigt, kanske ni sköter om det åt
mig. Någon ung flicka som vill lära upp sig kanske?
D: Naturligtvis. Det är frun som bestämmer.
Den sinnliga stilen utgörs av exempelvis denna mening ”Det var rödlila tapeter och andra gardiner.” Rödlila är en färg vilken kan tolkas som mörk och fyllig och vidare kan påverka läsarens uppfattning. Läsaren kan genom detta föreställa sig hur rummet var exempelvis mysigt och mörkt innan renoveringen. Dialogen innefattar en mer distanserad stil vilket utgörs av den sakliga tonen i texten. Danvers håller en neutral och professionell ton, även då det går att urskilja en viss illvilja bakom hennes repliker, till exempel när hon säger ”Man kan inte ens höra det.” (havet) samt när hon nämner att rummet endast varit använt av tillfälliga gäster. Den distanserade stilen bidrar till textens mer statiska stil då dialogen upplevs som mer mekanisk än livlig (stel). Texten är monologisk till sin stil vilket beror på att det är en dialog och författaren behöver inte tilltala läsaren explicit eftersom inbjudan ligger i att få ta del av ett samtal två personer sinsemellan. Dialogen är mer omodern än modern med ord som till exempel ”brukligt” och ”husan”.
4.3.3 Analys film
I denna text är verben fler men substantiven endast tre mindre. Stilen är verbal på grund av att verben är fler, även då skillnaden är liten. Dialogen är till sin stil lätt då det är enkla meningar som är korta. Lix-värdet är även 17 för denna dialog vilket anses hamna inom kategorin lättläst. De aktiva verben är dominerande och kan bidra till att texten upplevs som talspråklig och mer personlig, dock är dialogen mer statisk än dynamisk på grund av avsaknaden av handling. Danvers svar är sakliga men Mrs de Winters svar är mer livliga. Ett exempel på detta är följande replikskifte:
M: Vilket … vackert mönster.
D: Det här är Clarice. Hon ser efter er tills er kammarjungfru kommer hit.
Samtalet mellan Mrs de Winter och Danvers om rummet och Manderley gör stilen konkret, vilket innebär att det är en specifik situation. Stilen är osinnlig då ingenting direkt vädjar till
beror på den sakliga tonen i dialogen. Detta bidrar till en stil som är hackig vilket visas i exemplet nedan:
M: Var det här inte hans sovrum?
D: O nej. Mrs de Winters rum låg i västra flygeln.
M: Det är ett vackert rum. För fint för att stå tomt.
D: Gästrummen står aldrig tomma länge. Vi hade mycket gäster när Mrs de
Winter levde. Manderleybalen var en stor tillställning. Jag lämnar er med Clarice.
Den ovannämnda sakliga tonen och de korta meningarna skapar ett replikskifte som uppfattas som ojämn. Det går dock att uppfatta en viss ironi bakom Danvers svar i sista meningen
”Gästrummen står aldrig tomma länge.” vilket kan bidra till en viss engagerad stil, även uttrycket ”O nej” bidrar till detta då o:et fungerar som ett förstärkningsord. Dialogen är monologisk vilket innebär att läsaren inte blir inbjuden till texten. Som helhet är dialogen modern till sin stil. Tilltalsnamnet ”herrn” kan upplevas som omodernt då det inte är vanligt förekommande idag, men sett till kontexten är det väl passande.
4.3.4 Jämförelse dialog 3 bok och film
I boken återfinns stildragen verbal, statisk, konkret, lätt, flytande, distanserad, sinnlig, monologisk och omodern. I filmen förekommer stildragen verbal, statisk, konkret, lätt, hackig, distanserad, osinnlig, monologisk och modern. Skillnaden mellan dialogerna i denna analys är att boken innefattar en stil som är flytande, sinnlig och omodern medan filmen har en stil som är hackig, osinnlig och modern. I jämförelse med dialog 1 och 2 är det i denna dialog flest antal skillnader återfinns vilket kan bero på hur de olika medierna fungerar.
5. Diskussion
I följande avsnitt kommer resultatet samt frågeställningarna diskuteras. Detta återföljs av en metoddiskussion och sist presenteras förslag till framtida forskning.
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att studera hur romanen Rebecca (Du Maurier 1938) och
filmatiseringen baserad på denna skiljer sig åt med inriktning på dialogerna. Analysen stod till grund för att undersöka likheter och skillnader mellan dialogerna sett till stildrag samt vilken
funktion dialogerna innefattar i respektive medium. Detta föranleddes av en hypotes om att dialogernas skillnader skulle vara övervägande vilket analysresultatet motbevisade.
Stilen i dialog 1 är personlig med många känslouttryck i båda medierna. I boken har dialogen en mer utsmyckad stil då det bland annat förekommer anaforer och talspråkliga uttryck vilket bidrar till att stilen kan tolkas som känslosam och informell. Dialogen i filmen innefattar inga utsmyckningar eller talspråkliga uttryck men inbringar ändå en känsla av att vara personlig. Detta grundas i känslostarka uttryck och en engagerad stil. Stilen i dialog 3 är en direkt motsats till dialog 1 då den har ett stelt och formellt uttryck. Detta tar sin grund i stildragen som framkom under analysen, bland annat distanserad och statisk. Den kortaste dialogen, dialog 2, är till stilen spänd och mer allvarlig än de andra två vilket framkom under analysen. Det visade sig bland annat via den engagerade stilen, svärord och snabba
replikskiften som bidrar till en intensiv dialog. Känslan som infinner sig när läsaren tar del av en text är också en viktig del av en stilanalys (Melin & Lange 1995:7). I detta sammanhang kan dessa känslor översättas till hypoteser vilka har testats under analysens gång. Hypoteserna visade sig bekräftas under analysarbetet med dialogerna. Studien har utgått från en svensk översättning av romanen (originalspråket är engelska) och svenska undertexter vilket även detta kan påverka resultatet eftersom översättningar skiljer sig beroende på vem som har utfört den. En översättning är alltid en subjektiv tolkning av en text vilket inte behöver framkomma på hela texten, men som bland annat kan påverka valet av ord.
För att ta reda på vilka stildrag som egentligen utmärker varje verks dialoger listade jag alla stildrag som framkommit under analysen för boken respektive filmen. Jag räknade sedan på hur många gånger ett visst stildrag förekom. Stildragen som förekom i varje dialog från romanen är verbal, lätt, konkret, och monologisk. I filmens dialoger förekom stildragen verbal, lätt, konkret, osinnlig, monologisk och modern i varenda en. Denna sammanfattning visar att stildragen som utmärker respektive verks dialoger är väldigt lika varandra men att filmens dialoger utmärks av en mer osinnlig och modern stil. Detta förhåller sig till den liknande studien Petterson (2017) gjorde i vilken hon kom fram till ett liknande resultat; att gestaltningen inte skiljer sig mycket åt mellan de olika medierna. Att det inte förekommer några större skillnader i Pettersons studie samt i denna beror på att historien har bytt medium och inte skrivits om i större mån. Detta visar hur viktigt språket är och hur språket är en stor del i processen att förmedla rätt historia. Den gemensamma nämnaren för alla sex dialoger är den verbala, konkreta, lätta och monologiska stilen och följer därmed den konventionella stilen för dialoger eftersom de ska återspegla ett samtal taget ur verkligheten. Detta för att
sådant språk, talspråkligt, innefattas av mer verb än substantiv. I ett vardagligt samtal förekommer vanligen inga komplicerade nominalfraser eller komplexa meningsbyggnader.
Detta kan dock diskuteras vidare sett till kontext och genre - en dialog utanför det
skönlitterära området behöver inte inbegripa samma vardagliga språk. Detta påvisar hur stilen är kopplad till uppfattningen hos mottagaren.
Cassirer (2015) menar att stilen inte alltid är bunden till innehållet vilket framkommer tydligt sett till dialog 1 då den i boken sträcker sig över större antal sidor än dialogen i filmen.
Det kan då vara lätt att anta att den längre dialogen ska skilja sig från den kortare versionen, vilket i detta fall inte visade sig stämma. Stilen, som den språkliga formen, är bunden till tanken hos skribenten vilket regissören till filmen verkar ha tagit fasta på; Stildragen följer ungefär samma mönster i både boken och filmen. Om ett stildrag hade ändrats från till exempel rytmisk till hackig hade detta inte påverkat innehållet, snarare känslan hos
mottagaren/läsaren. Detta kan vidare kopplas till vad Wirén (2015) säger om stilens betydelse för att framföra berättelsens tema. Olika teman kan tyckas kräva olika stilar för att förmedla historien.
Dialogerna i boken har ett mer omodernt språkbruk än de i filmen vilket är en följd av tidsskillnaden mellan verken. Det är vissa uttryck och ord som förekommer i bokens dialoger men inte i filmens. Detta påverkar däremot inte dialogernas stil i stort eftersom språkbruket i filmen inte är för moderniserat. Att stilen är mer modern i filmen kan bero på den visuella faktorn. Detta då dialogerna i filmen inte behöver inkludera ett omodernt språk med tanke på att det går att förmedla genom kläder, frisyrer och andra ytligheter. Analysen visade även att dialogerna i filmen har en mer osinnlig stil än i boken. Detta kan bero på hur medierna skiljer sig från varandra generellt. En film är ett visuellt multimedium där text, bild och ljud
samspelar vilket påverkar framställningen; det går att visa hur någon känner sig och det behövs inte alltid uttryckas i skrift. Bok som medium förlitar sig på att förmedla känslor, ljud och visuella bilder endast genom skrift, därmed krävs det mer målande och beskrivande ord och uttryck. Alltså en stil som vädjar till läsarens sinnen.
När en stilanalys utförs på en skönlitterär text är det nästintill omöjligt att värdera varje stildrag efter principen antingen eller, utan den bör snarare värderas enligt en skala mer eller mindre. Under analysarbetet valde jag att gå efter principen antingen eller för att möjliggöra en tydlig jämförelse. I varje dialog går det att finna stildrag från varje stilmarkör, förutom stildraget lätt då alla faller inom den kategorin - både i lix uträkningen och i stilanalysen.
Detta förhåller sig till vad Melin och Lange (1995) tar upp i sina analysexempel. En brukstext kan jämföras med en skönlitterär text till bakgrund av detta. En text med syfte att förklara en
viss process eller ett stegvist utförande för sina läsare måste anta en beskrivande och mer pedagogisk stil men även en lätt sådan för att försäkra sig om att alla kan förstå den. I jämförelse mot en skönlitterär text där författaren måste använda sig av stildrag som
exempelvis engagerad eller känslostark eftersom läsaren måste kunna uppleva och bygga upp historien i sitt inre. Det sammanfattade resultatet visar att det finns vissa skillnader mellan verken vilket grundar sig i att det handlar om två olika medier. Om studien hade inkluderat tankegångar och monologer från romanen hade resultatet möjligen kunnat se annorlunda ut.
Vidare är det även tänkbart att det omoderna språket i boken upplevs som mer lyriskt på grund av ordval och meningsbyten. I filmen framstår stilen som mindre rytmiskt vilket till stor del kan bero på åren mellan verken, mediet och att exempelvis tonläget är uteslutet från analysen.Detta diskuteras vidare i avsnitt 5.2.
LIX-uträkningarna visade att alla dialoger hör till kategorin lättläst enligt hemsidans egen kategorisering. Läsbarhetsindexen och nominalkvoten skiljer sig en aning mellan medierna, dock återfinns inga markanta skillnader. Dialogerna i boken har ett genomsnittligt
läsbarhetsindex på 16 och i filmen är det genomsnittliga värdet 12 vilket kan bero på att dialogerna i boken är längre i två av fallen och kan ge ett högre lix-värde. Boken har ett genomgående högre lix-värde än vad filmens dialoger innefattar. Nominalkvoten för varje dialog följer nästan samma mönster i fråga om att romanen innefattar ett högre värde. Dialog 1 har i boken en nominalkvot på 0,46 och i filmen 0,38. I dialog 2 är nominalkvoten 0,47 i boken och i filmen 0,33. I dialog 3 har boken har ett värde på 0,74 och filmen 0,81. Med undantag för dialog 3 är det alltså även här dialogerna i boken som har det högre värdet. Att det finns en skillnad i dialog 3 hör ihop med resultatet från stilanalysen. Där förekom det endast tre färre verb än substantiv vilket bidrar till en högre nominalkvot, i jämförelse med bokens dialog eftersom skillnaden i andelen substantiv och verb var större. Denna dialog har även den högsta nominalkvoten av alla dialoger för respektive verk vilket jag återkopplar till stildragen statisk och distanserad. Detta påverkar dialogens stil då samtalet inte är lika avslappnat och naturligt och därför inte lika talspråkligt. Det sammanfattande resultatet från uträkningarna visar att bokens läsbarhetsindex och nominalkvot innefattar ett genomsnittligt högre värde än filmens. Att boken har det högsta värdet grundar sig i, förutom längden, hur en bok måste förmedla en djupare bild och få in karaktärernas personligheter i dialogerna. Detta innefattar en text med mer substantiv för att det presenteras en bakgrundshistoria och längre meningar samt ord för en mer beskrivande och flytande stil. En film bör istället förmedla detta visuellt och måste fokusera på att karaktärernas personligheter och bakgrundshistoria
nominalkvot kan de i detta fall bekräfta att stilen är mer talspråklig i filmen. Detta då nominalkvoten för filmens dialoger har ett mindre värde i två av fallen vilket vidare innebär en mindre andel substantiv och flertalet verb och kännetecknar ett språk som är mer
vardagligt. Vidare kan detta kopplas till Gullikson (2020) utläggande om att dialoger i romaner inte är fullständigt talspråkliga vilket i detta fall betyder att det förekommer mer andel substantiv i bokens dialoger (=högre nominalkvot). Alla dialoger är som sagt klassade som lättlästa vilket i detta fall inte är oväntat sett till genren (dialoger från skönlitteratur) och den personliga faktorn i varje samtal. I detta fall anser jag uträkningarna som ett komplement till den komparativa studien vilket vidare även kan ge en aning om dialogernas funktion eller roll i respektive medium.
Dialogerna i boken var längre och mer detaljerade än filmens vilket indikerar att de spelar en mer central roll i boken. Detta innebär att en större del av berättelsen förmedlas genom karaktärerna i boken i jämförelse med hur en större del av berättelsen förmedlas genom en berättare i filmen (Gullikson 2020). På grund av detta och stilanalysen är det alltså möjligt att anta att dialogernas funktion även skiljer sig. Dialogerna i boken fyller funktionen av att delge läsaren med karaktärernas egenheter samt driva handlingen framåt vilket framkommer genom dels längden, dels stildragen. I filmen fungerar dialogerna också som ett sätt att delge
personlighet till karaktärerna samt skapa stämning, men dess främsta funktion är inte att driva handlingen framåt. Detta återkopplar jag till vad Lindqvist (2006:173) hävdar om att en dialog i en film ska fylla en funktion, alltid, och att dess huvudsakliga uppgift är att just förmedla karaktärernas personligheter. Utöver detta är längden även en faktor som spelar in i detta sammanhang då det blir tydligt att en större del av berättelsen förmedlas genom att synligt förmedla handlingen och därmed drivs handlingen snarare vidare genom andra medel än dialogerna. Detta kan dock problematiseras genom att vända blicken mot valt medium. En bok är beroende av detaljerade beskrivningar och dialoger eftersom läsaren måste kunna bygga upp en inre föreställning enbart genom texten. En film har fler resurser att använda sig av då det är ett multimedium. En film kan till exempel visualisera när någonting är ledsamt eller om någon känner sig obekväm.
Resultatet visade att skillnaderna är få även då de verkar i olika medier och i olika tider.
Detta påvisar att filmskaparen har fokuserat på att försöka bibehålla berättelsens ursprungliga stil och även lyckats med, vilket dessutom kan jämföras med hur en remedieringen måste förhålla sig till originalverket (Greve 2015:355). Detta kan vidare kopplas till Wahlbergs (2003) resultat där det fanns stora skillnader mellan bok och film. I studien analyserar hon miljö- och karaktärsgestaltningen, inte språket. Till bakgrund av detta anser jag att min studie
påvisar hur centralt språket och dess stil är i en berättelse eftersom det inte har ändrats på utan snarare anpassats till det nya mediet. De stildragen som skiljer sig blir därför en tydlig del i hur framställningen skiljer sig mellan film och bok. Tydligt blir även språkets
mångfacetterade sidor, bland annat dess känslobärande, sociala och kulturella betydelse. En texts stil är avgörande för olika typer av genrer och berättelser, därför gör en remediering bäst i att behålla språkets stil för att göra en rättvis tolkning av originalverket. Skillnaden mellan roman och film är många och bemöter mottagaren genom att använda sig av olika medel men verkar inte nämnvärt påverka den språkliga faktorn eftersom stilen bibehålls. Detta beror på att det är en remediering där historien endast förflyttas till ett annat medium. Däremot finns en skillnad gällande dialogernas funktion i respektive medium som beror på just vilka medel som används främst för att förmedla historien till sin mottagare. Slutsatsen jag landar i är att det inte riktigt går att ställa dessa två medier mot varandra på ett rättvist sätt eftersom
utgångspunkten är så olik. Avslutningsvis är det möjligt att genom denna studie säga att kännetecknande för dialogformen är den dynamiska, verbala och lätta stilen.
5.2 Metoddiskussion
Valet av analysmetod för denna studie anser jag vara passande för undersökningsmaterialet då det via analysen går att finna likheter och/eller skillnader som går att komparera. Mallen för analysmetoden är främst ämnad för brukstexter vilket jag anser kan vara en svaghet för resultatet. Det hade möjligen varit lämpligt att tillämpa en analysmetod vilken är inriktad på mer skönlitterära texter. Dock anser jag att analysen gav en översiktlig bild över dialogernas främsta stildrag och vidare underlag för en övergripande jämförelse. Transkriptionsnivån är av standardnivå (se 3.2) vilket även detta kan ha påverkat resultatet. Transkriptionerna från bokens dialoger inkluderar inte Mrs de Winters monologer och tankegångar, samma gäller dialogerna från filmen där faktorer gällande exempelvis kroppsspråk och tonläge inte är inkluderade. Sammanfattningsvis vill jag påstå att denna studie är en början på framtida forskning inom området för att närmare undersöka skillnader/likheter mellan olika medium.
5.3 Vidare forskning
För framtida forskning inom detta ämne kan det vara av intresse av använda sig av ytterligare en analysmetod. Detta på grund av att resultatet inte visade på stora skillnader och gällande stil är väldigt lika. Det hade till exempel varit intressant att tillämpa en innehållsanalys för att undersöka hur dialogerna skiljer sig gällande innehåll. Detta skulle även visa vad som har
analyseras och sedan kompareras hade kunnat visa om detta är en regel eller om resultatet i denna studie är ett undantag. Gällande transkriptionsnivån (se 5.2) skulle det vara givande att tillämpa en mer ingående nivå av transkription då det möjligen skulle leda till att andra skillnader mellan verken uppenbaras. Vidare skulle en mer ingående analys gällande språkbruket vara relevant med tanke på tidsskillnaden.
Källförteckning
Bellanca, M.E. 2011. The Monstrosity of Predation in Daphne du Maurier’s “The Birds”.
ISLE: Interdisciplinary Studies in Literature and Environment 18(1): 26–46.
Cassirer, P. 2015. Stilistiken. Helsingborg: Retorikförlaget.
Gullikson, H. 2020. Dialog – Handbok för systematiskt läsande och författande av romaner.
https://romanskrivande.wordpress.com/dialoger/. (Hämtad 2021-09-03)
Hadenius, P. 2014. Varning för topplistor. https://fof.se/tidning/2014/4/artikel/varning-for- topplistor (Hämtad 2021-08-31)
Habibi, H. 2020. ’Restless Birds’: Avian Encounters in the Fiction of the Brontës and Daphne du Maurier. Durham University. http://etheses.dur.ac.uk/13818/1/Habibi000663952.pdf
Hellspong, L. 2001. Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Horner, A., Zlosnik, S. 1998. Daphne du Maurier – Writing, Identity and the Gothic Imagination. Storbritannien
Kjaeldgaard, L.H., Möller, L., Ringgaard, D., Rösing, L.M., Simonsen, P., Thomsen, M.R, (red). 2015. Litteratur: introduktion till teori och analys. Lund: Studentlitteratur AB.
Lagerholm, P. 2008. Stilistik. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindqvist, F. 2006. Att skriva dialog. https://www.attskrivafilmmanus.se/Utdrag/kapitel_08/.
(Hämtad 2021-09-03)
Lix räknare. https://www.lix.se/ (Hämtad 2021-08-20).
Du Maurier, D. 2017. Rebecca. Stockholm: Modernista.
Melin, L. 2004. Fattaru?!. https://fof.se/tidning/2004/3/artikel/fattaru. (Hämtad 2021-09-03) Melin, L. 2019. Stil – språkets svårfångade signalsystem. Stockholm: Morfem.
Melin, L., Lange, S. (1995). Att analysera text. Lund: Studentlitteratur.
IMDB. 2021. Rebecca. https://www.imdb.com/title/tt2235695/ (Hämtad 2021-05-17).
Modernista. 2021. Rebecca. http://www.modernista.se/bocker/rebecca (Hämtad 2021-05-17).
Petterson, A. (2017). Divergent: bok vs. film – Likheter och skillnader mellan de två verken.
Rebecca (2020) [Film]. Regissör: Ben Wheatley. Storbritannien: Netflix.
Region Gävleborg (2015). Läs en film – allmän studiehandledning.
https://www.regiongavleborg.se/globalassets/kultur/verksamhetsomraden/barn -och- unga/las-en-film/lasenfilm_allman_handledning.pdf (hämtad 2021-08-20)
Wahlberg, A. 2003. Jane Austens romancer på film och i litteraturhistoria – En uppsats om nutida tolkningar av en författares verk. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1308167/FULLTEXT01.pdf. (Hämtad 2021-09-03)
Wilhelmsson, M. 2008. Olika möjligheter till karaktärsskildring i bok och film? – En studie av Sandor slash Ida. http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1315459.
(Hämtad 2021-09-03)
Wirén, L. (2015). En stilanalys av boken Simon och ekarna. https://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A827057&dswid=-5245 (Hämtad 2021-08-18)
Bilagor
Bilaga 1. Dialog 1
Bok (s. 341–342, 344–361)
MM: Det är för sent, älskade. Vi har förlorat vår lilla chans att bli lyckliga.
M: Nej, Maxim, nej, det är inte för sent.
MM: Jo, det är slut nu. Nu har det hänt.
M: Vad är det som har hänt?
MM: Det som jag har väntat på hela tiden. Det som har plågat mig som en mardröm dag efter dag, natt efter natt. Vi är inte skapta för lyckan du och jag.
M: Vad menar du?
MM: Rebecca har segrat.
Hennes skugga har stått mellan oss hela tiden.
Hennes förbannade skugga, som hållit oss från varandra. Hur skulle jag kunna hålla dig så här, min älskade, min kära lilla vän, när jag ständigt i mitt hjärta var rädd för att detta skulle hända?
Jag kom ihåg hennes ögon, när hon såg på mig innan hon dog.
Jag kom alltid ihåg det där stillsamma, lömska småleendet.
Hon visste redan då att detta skulle hända. Hon visste att hon skulle segra i längden.
M: Maxim, vad är det du säger, vad menar du?
MM: Hennes båt, de har ju funnit den. Dykarn fann den nu på eftermiddagen.
M: Ja, det vet jag. Kapten Searle kom hit för att tala om det. Du tänker väl på den där andra, det där liket som dykarn hittade.
MM: Ja.
M: Det betyder ju att hon inte var ensam. Det betyder att någon var med henne i segelbåten. Du måste försöka få reda på vem det var. Det är väl det du tänker på Maxim, säg?
MM: Nej, du förstår inte.
M: Jag vill ha klarhet i det här, älskling. Jag vill hjälpa dig.
MM: Ingen var med Rebecca. Hon var ensam.
Det är Rebecca som ligger i kajutan.
M: Nej, nej!
MM: Den där kvinnan som ligger begravd i kryptan är inte Rebecca. Det är liket av någon okänd kvinna som ingen kom och frågade efter. Rebecca drunknade inte. Jag dödade henne.
Jag sköt Rebecca i stugan nere vid stranden. Jag bar ner henne i kajutan och seglade ut med båten på natten och sänkte den där, på det ställe där de fann den idag. Det är Rebecca som ligger död där i kajutan. Vill du se mig i ögonen nu och säga mig att du älskar mig?
MM: Jag älskar dig, jag älskar dig.
Ser du att jag hade rätt. Det är för sent. Du älskar
mig inte nu. Varför skulle du det? Låt oss glömma det. Det ska inte hända mera.
M: Det är inte för sent. Du får inte säga så, du förstår
inte. Jag älskar dig över allting på jorden. Men när du kysste mig nu, kände jag mig som bedövad och var så uppskakad att jag inte kunde känna någonting alls. Jag kunde inte fatta någonting. Det var som om jag inte haft några känslor kvar.
MM: Du älskar mig inte, det var därför du inte kände
någonting. Jag vet. Jag förstår. Det har kommit för sent, inte sant?
M: Nej.
MM: Detta borde ha hänt för fyra månader sen. Jag borde ha vetat det. Kvinnor är inte som män.
M: Jag vill att du ska kyssa mig igen. Gör det, Maxim.
MM: Nej, det tjänar ingenting till.
M: Men vi kan inte förlora varandra nu. Vi måste hålla ihop alltid, utan några hemligheter, utan något som står emellan oss.
Vill du inte det min älskade?
MM: Det har vi inte tid till. Vi har kanske bara några få timmar, några dagar kvar. Hur skulle vi kunna vara tillsammans nu när detta har hänt? Jag har ju sagt till dig att de har hittat båten. De har hittat Rebecca.
M: Vad kommer de att göra?
MM: De kommer att identifiera henne. Det finns ju allt möjligt där som säger vem hon är. Kläderna hon hade på sig, skorna, ringarna på fingrarna. De kommer att identifiera liket, och så kommer de att erinra sig den andra, kvinnan som ligger begraven i kryptan.
M: Vad tänker du göra?
MM: Jag vet inte. Jag vet inte alls.
M: Vad ska vi ta oss till? Vad ska vi säga?
Vet någon om det? Någon enda människa?
MM: Nej.
M: Ingen mer än du och jag?
MM: Nej, ingen mer än du och jag.
M: Frank, är du säker på att Frank inte vet någonting?
MM: Nej, hur skulle han kunna det, det var ju ingen där mer än jag. Och så var det mörkt…
