13 Rullningslager 25 stålprodukter 28 Skärande verktyg 30 Andra produkter 34 Moderbolaget

4 Koncernöversikt

4 Konjunktur och konkurrens 5 Marknadsföring

6 Koncernutveckling 7 Teknologisk utveckling 10 Resultat och finansiering 11 Utsikter för 1979

12 Koncernens organisation 13 Produktöversikter

13 Rullningslager 25 stålprodukter 28 Skärande verktyg 30 Andra produkter 34 Moderbolaget

34 Förslag till vinstdisposition 34 Revisionsberättelse

35 Bokslut koncernen 35 Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Finansieringsanalys 38 Utveckling 1972-78 38 Koncernstatistik 1978 39 Bokslut moderbolaget 39 Resultaträkning 40 Balansräkning 41 Finansieringsanalys

42 Kommentarer till boksluten 51 Koncerndata

51 Företag inom koncernen

57 Styrelse, revisorer och koncernledning 57 styrelser och rådgivande styrelser

i Sverige

Omslag: stutavsyning av spårkullager

måndagen den 28 maj 1979, kl. 15.30.

För att äga rätt att delta i förhandlingarna på stämman skall aktieägare dels vara in- förd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast fredagen den

18 maj, dels anmäla sin önskan att övervara stämman till bolaget senast kl. 12.00 onsda- gen den 23 maj (tel. 031/37 18 52). Aktie- ägare som har sina aktier förvaltarregistre- rade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare måste tillfålligt inregi- strera aktierna i eget namn för att kunna delta i bolagsstämman. Sådan omregistre- ring skall vara verkställd senast fredagen den 18 maj.

Utbetalning av utdelning

Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 30 maj 1979. Om bolagsstämman beslutar enligt detta förslag beräknas utdelning komma att utsändas av Värdepapperscentralen VPC AB den 7 juni till dem som på avstämningsdagen är inför- da i aktieboken eller i den förteckning över panthavare m .fl. som förs i anslutning till aktieboken.

Aktieägare som ändrat adress uppmanas

meddela förändringen till Värdepappers-

centralen VPC AB, Box 7444, 103 91

Stockholm, i god tid före avstämningsda-

gen för att underlätta utdelningsredovis-

ningen. Adressuppgifterna är föråldrade el-

ler på annat sätt bristrålliga för de aktieäga-

re som erhållit denna verksamhetsberättelse

genom eftersändning.

SKF -koncernen

Världskonjunkturen undergick ingen större förändring 1978. En befarad försvagning i den ekonomiska tillväxttakten tycks i realiteten ha svängt till en marginell förbättring.

J Personbilsindustrin fick fortsatt gott, på sina håll rentav förstärkt gen- svar från konsumenterna. Även tillverkare av vitvaror och annat kon- sumentkapitalgods hade marknaden med sig. För lastbilssektorn var marknadsutvecklingen mera skiftande. Svenska fabriker fyllde upp sin kapacitet, medan tyska och italienska tillverkare tvangs dra ned pro- duktionen. Utom i USA lossnade det inte heller helt för maskinbyg- garna, men bland annat i Västtyskland började ersättningsprojekt och viss nyinvestering visa sig i deras orderböcker. Stål- och massaindu- strierna såg efter lång väntan efterfrågekurvan vända uppåt.

För produkter av SKF-koncemernas typ betydde dessa inte alltför dramatiska rörelser likväl gynnsammare förutsättningar.

Fastän kampen om kunderna alltjämt var intensiv, lindrades priskon- kurrensen i viss mån. Internationellt tillgänglig kapacitet inom koncer- nens främsta produktområden-kul-och rullager, specialstål och skä- rande verktyg- utövade emellertid avsevärd press på prisbildningen.

Den ökade försäljningsvolymen, uppnådda prisförbättringar och kost- nadsbegränsande rationalisering samverkade till att rörelseresultatet blev drygt 25 % bättre än föregående år. Kostnaderna för en målmed- veten, framgångsrik neddragning av varulagervolymen inverkade dock hämmande. Rullningslagerrörelsen lämnade väsentliga bidrag till re- sultatet, ståldivisionen täppte till de flesta förlustkälloma och verktygs- avsnittet lyfte sin vinstnivå. ·

Resultatet före kursdifferenser, extraordinära poster, dispositioner och

skatter var 207 miljoner kronor mot 156 föregående verksamhetsår.

1960 65

Medelantal anställda

!7000

rt..,...o;-~-l 6000

J

....-!..,.f-- H-++-:15000

70 75

Antal anställda

- - - -80000

Anställda

i S v e r i g e - - - - -

20000 Anställda

i u t l a n d e t - - - - -:

- --___ ..___,__ _ _ o

1969 70 71 72 73 74 75 76 77 78

---Aoo

--••· =- n __

Andra produkter _ _ , stålprodukter ;,. ·;

Rullningslager - - --::.;] 1200

196!'!'9"-:7~0L7~1~72~73~7~4 -:!7 .. 5 -:!7 .. 6'--!7~7LJ7~8 O

Räntabilitet

Rörelseresultat efter planenliga avskriv·

ningar (1974-1975 kalkylmässiga avskrivningar) plus utdelnings· och ränte- intäkter i procent av årsgenomsnittet av summa tillgångar enligt balansräkningen.

Rörelseresultat och balans- omslutning 1974- 1975 har inte omräknats enligt de förändringar i redovisnings- principerna som infördes 1977.

l \

f

r '

l

~ l _{l_}

r

l

l

l

l l

- -

, j

!

% 15

12

9

6

L~---' o

78 1974 75 76 77

Försäljning .. .. . .. ... . ... .

. . s .

varav

venge ... . ... . ... . . . . . . . Rörelseresultat efter avskrivningar ... . ... . . .. . i procent av försäljningen ... .... . . . ... . .. .. . Rt:sultat före kursdifferenser, bokslutsdispositioner och skatter ... .. ... .. ... .. . . . . .

i procent av försäljningen .... ... .. ... .. . Nettoresultat ... .. .. .. ... . .. ... .. .. . Investeringar i anläggningar .. .. .. . ... . . .. .. .. . .. . varav i Sverige .. .... ... . ... .. ... . A v skrivningar enligt plan .. ... .... . Medelantal anställda ... ... .. ... . varav i Sverige ... ... ... .... .. .. .. .. . . Löner och lönebikostnader . ... .. ... . varav i Sverige ... .... . ... .. . . .. . . Försäljning per anställd, TSEK ... ... ... . Räntabilitet, procent ... ... ... . . . ... . Omräknat resultat i kronor per aktie i moderbolaget

Utdelning totalt (för 1978 enligt förslag) ... . .... . . Utdelning i kronor per aktie (för 1978 enligt förslag) ..

9.533 624 543 5,7 207 2,2 109 442 68 446 54.468 10.173 4.338 1.098 175 4,7 4:90

81 4:50

8.004 542 430 5,4 156 1,9 193 757 300 409 57.209 11.210 3.782 1.056 140 4,2 2:30

81 4:50

+19 +15 +26

+33

-42 -77

+ ⁹

5 9 +15 + 4 + 25

3

Konjunktur och konkurrens

Industrin mötte under 1978 en något gynn- sammare konjunkturbild än ett år tidigare.

Världsekonomin gick upp i högre varv även om takten fortfarande var väsentligt lägre än under decenniets första hälft.

Några industriländer fick bättre kontroll över inflationen, men genomsnittligt var prisstegringarna forfarande besvärande.

Hög och i flera fall förvärrad arbetslöshet vållade samhällsekonomiska problem på åtskilliga håll och spred oro på arbets- marknaden.

För hela OECD-området beräknas

bruttonationalprodukten ha stigit 3,5% och industriproduktionen 4 %. I båda avseen- dena låg USA och J apan över medeltalet medan Europa-genomsnittet stannade vid ungefår halva tillväxten. I Frankrike och Storbritannien var förbättringen jämnt för- delad över året, medan konjunkturen i Tyskland och Sverige accelererade mot slutet av året.

Sverige som tappade 4,5% i produk- tionsvolym 1977 hade ett svagt första halv- år men en så god framryckning under hös- ten att årsfacit kan bli positivt. Scenför- ändringen hängde samman med att indu- strins stora lager började säljas ut.

Konjunkturmönstret för 1978 kan - med viss fasförskjutning - spåras bakom ut- vecklingen för SKF-koncernen, i de olika produktgrupperna lika väl som för bolagen på de skilda marknaderna. De tillverkande koncernbolagen med E G-marknaden som plattform hade lägre volymtillväxt i sin rullningslagerförsäljning än det amerikan- ska SKF-företaget och huvuddelen av Overseas-organisationen. De tyska och svenska kullagerrörelserna drog under hösten till sig beställningar som tyder på expansion 1979. Löftesrika, men mindre klara indikationer förelåg också för Italien.

Den något förbättrade ekonomiska akti- viteten till trots var kapacitetsutnyttjandet ännu lågt för tillverkarna av kul- och mil- lager runtom i världen. Marknaden förblev därmed trång.

Beroende på lokaliseringen av produk- tionsapparaten skedde emellertid vissa för- skjutningar i relativ konkurrensförmåga.

SKF:s medtävlare i Japan fick se sin kon- kurrensförmåga nedsatt av den stigande yen-kursen. I förhållande till exempelvis den svenska kronan har denna valuta på två år värderats upp med 60 %. Tyskbase- rad lagertillverkning rönte likartad påver- kan av den allt starkare D-marken. Ameri- kanska producenter vann däremot i slag- kraft som följd av dollarkursens utveck- ling. Utöver detta direkta inflytande spela- de valutaförändringarna en indirekt roll för kullagerfabrikanterna eftersom deras in- hemska kunder inom tillverkningsindustrin upplevde samma för- eller nackdelar i ex- portaffårerna.

För SKF:s del kunde de förändrade vill- koren avläsas framförallt i dess europeiska rullningslagerexport till Japan . I försälj- ningsvärde steg denna med 95 %. De möj- ligheter som samtidigt öppnades för små och medelstora spårkullager på USA- marknaden- ett starkt fås te för östasiatisk export- illustreras av att SKF Industries ökade sina inköp från koncernbolagen i Europa med 85 %.

Liksom föregående år visade ett antal östeuropeiska kullagerföretag påtaglig ak- tivitet på den Gemensamma Marknaden.

De försålda kvantiteterna var alltjämt måttliga men extrema lågprisutbud skapa- de på vissa marknader störningar även där etablerade försörjningsmönster förelåg .

stålmarknaden började långsamt åter- hämta sig under 1978. På specialstål steg efterfrågan överlag i de stora industrinatio- nerna.

Sedan industriinvesteringarna fått större

omfattning i USA och började öka även i

Koncernens försäljning per användningsområde

% % %

Bilindustri

Järnvägs- och övrig transportmedelsindustri Elektriska motorer och apparater Pappers-, järn- och gruvindustri Jordbruks-, metall- och träbearbetnings- A=~~~ maskiner

Övrig maskinindustri

Distributörer

1976 1977 1978

De sju största SKF-företagens försäljning 1978 i mkr

Hemmamarlenad 1 Export Storbritannien _SKF(UK)

~ l

Sverige SKF Göteborg Sverige SKF Steel Frankrike

SKF-CAM 1' - - --t---'- USA

SIU' Industries Italien RIV-SKF Västtyskland SKF Schweinfurt

o ^{500 t 000 1500 2000 2500}

Innefattar dotterbolag

Koncernens försäljning per produktområde och marknad 1978

Rullningslager % StAiprodukter % Skärande verktyg % Andra produkter %

Västtyskland 22,6 16,1 4,4 IS,2

Italien 14,0 1,2 14,8 12,4

Frankrike 10,5 6,0 7,5

Storbritannien 26,7 3,6

Sverige :!b.~ 6,7

Övri&a Europa 10,2 19,9 15,4

Nordamerika 18,5 15,8 18,1 23,0

Latinamerika 1,4 13,2 5,0

Asien 3,S 3,9 3,9 6,2

Afrika 2,6 0,6 1,0

Australien 1,5 0,3 2,2 0,4

Rullningslager Stålprodukter Skärande verktyg Andra produkter

7.240 mkr 1.470mkr 480 mkr 1.070 mkr

Försäljningssiffrorna inkluderar internleveranser mellan de redovisade produktområdena

Västtyskland, ljusnade situationen för ma- skin byggnadsindustrin. SKF:s verktygs- maskinförsäljning fick glädje av detta mot slutet av året liksom koncernens. tillverkare av speciella komponenter till textilmaski- ner och annan produktionsutrustning.

Marknaden för skärverktyg fortsatte att vara ojämn men uppvisade fler positiva än negativa drag.

Marknadsföring

Den sammanlagda koncernförsäljningen uppgick til19.533 mkr, en uppgång med 19 %. Av ökningen uppstod omkring en fjärdedel vid omräkningen av utiandsbola- gens försäljning till svensk valuta, vars ge- nomsnittskurs sjunkit från 1977 på grund av de då genomförda devalveringarna.

5

Volymstegringen på den europeiska rull- ningslagermarknaden låg under koncern- medeltalet. Utvecklingen var emellertid positiv för samtliga lagerslag. Med den sti- gande investeringslusten tilldrog sig stora

lager allt större intresse.

Volymvinster över genomsnittet notera- des däremot i Nordamerika, Afrika och Sydostasien.

Leveranserna från ståldivisionen uppvi- sade stark ökning. Detta gällde såväl ex- portskeppningarna som leveranserna till hemmamarknaden, vilken senare dock fö- retedde mättnadstecken under hösten. Den större marknadspenetrationen åstadkoms genom kraftigt förstärkta marknadsförings- åtgärder och förbättrad konkurrenskraft tack vare resultatgivande kostnadsrationa- lisering. Vidare breddade divisionen sitt utbud av både egna och genom samarbets- avtal förvärvade produkter.

Koncernens försäljningsnät försågs un- der året med en del nya maskor men framförallt förstärktes kadern av distribu-

törer. Framtagning av promotion-material, säljarutbildning och administrativ effektivi- sering gavs hög prioritet.

Koncernutveckling

Sedan slutet av 60-talet har SKF sökt spri- da sin risktagning genom målmedveten di- versifiering vid sidan av rullningslagren. I medeltal har diversifieringsprodukterna ökat sin andel av koncernfaktureringen med l% per år och svarade 1978 för 29,4%

av bruttoomsättningen i koncernen. Härtill bidrog stålprodukterna med 14,3 %, skär- verktyg med 4,7% och övriga diversi- fieringsprodukter med 10,4%.

Helt enligt tidtabellen slutfördes vid halvårsskiftet samordningsprojektet för de rullningslagerproducerande Europabolagen -det s.k. Global Forecasting and Supply System (GFSS). Resultaten motsvarar för- väntningarna ifråga om sortimentsstruktu- rering, skalekonomiska fördelar, produkti-

vitetsförbättring och service till markna- den. Eftersom rationaliseringseffekterna emellertid kommit under en period av sva- gare marknadstillväxt än förutsett har ba- lanseringsproblem uppträtt beträffande beläggnings- och varulagernivåer. Den er- forderliga sysselsättningsminskningen kunde ej helt genomföras utan friställning av personal.

Svårigheterna i det franska SKF-bolaget, som i huvudsak bottnar i marknadsan- delsförluster under en tidigare period, och vid SKF (U.K.) Limited, där effektivitet och anpassningsförmåga till marknadskra- ven brustit, framtvingade sommaren 1978 och i januari 1979 avisering om nedlägg- ning av Bois-Colombes-fabriken respektive begränsning av verksamheten i Irvine.

Dessa åtgärder som förutsätter myndighe- ternas godkännande medför att 900 arbets- tillfållen bortfaller.

I anslutning till samordningsprogrammet har materialflödes- och informationstek- niska frågor ägnats stora insatser. Den ökande strömmen av fårdigvaror mellan de fem samverkande bolagen föranledde ingå- ende logistiska studier. De slutsatser som drogs av dessa är sedan ett par år omsatta i praktiken. Transporterna, som ombesörjs av en utomstående entreprenör, upphand- las årligen och fungerar tillfredsställande.

Under 1978 togs det första steget mot att

ge Europa-bolagen mer avancerade möjlig-

heter att sinsemellan kommunicera med

data. Detta skedde genom att ett förbättrat

internt datanät utvecklades, som nu sam-

manbinder de större datacentralerna. Nät-

verket möjliggör att administrativa system

utarbetas på europeisk basis. Möjligheter

att framdeles praktiskt hantera det växan-

de informationsflödet säkerställs härige-

nom.

Vidare startades ett projekt i avsikt att ta fram ett internationellt kundservicesystem för Europa-bolagen. I drift kommer detta system att vara anknutet till SKF:s data- nät, vilket möjliggör direkt kontakt - sys- tem till system- mellan tillverknings bola- gen.

Parallellt pågick arbete med att ta fram ett datoriserat fabriksadministrativt sys- tem. Det är i första hand avsett för de till- verkande bolagen inom Overseas Bearing Division .

Det italienska dotterbolaget RIV -SKF Officine di Villar Perosa S.p.A. , som ingår i GFSS, förvärvades till66,7% 1965. I slutet av verksamhetsåret träffade SKF överenskommelse med Fiat-koncernen om att överta dess minoritetsandel i RIV -SKF.

Övertagandet skedde i början av 1979 dels genom SKF Holding Maatschappij Holland B. V., dels genom RIV -SKF självt. Att det härigenom blev ett helägt koncernbolag · påverkar inte RIV-SKF:s roll som huvud- leverantör av kul- och rullager till Fiat.

I slutet av 1978 försålde moderbolaget närmare 8.000 hektar skogsmark till Do- mänverket. För dessa arealer, som ligger i Sandvikens, Falu och Säters kommuner, uppbar bolaget en köpeskilling av 53 miljo- ner kronor.

A v de utomeuropeiska rullningslager- marknaderna kom två att träda speciellt i förgrunden under 1978. I Australien fann SKF det oförsvarligt att längre uppehålla lagertill verkningen sedan importskyddet försämrats · och reglerna ändrats för ande- len lokalt framställda komponenter inom tillverkningsindustrin. Erfarenheten har vi- sat att produktion av ett brett rullningsla- gerprogram med små tillverkningskvanti- teter inte kan drivas företagsekonomi skt utan skydd mot lågprisimport.

SKF:s produktion i Sydafrika är skyd- dad på detta sätt. Ändå kom verksamheten där att ifrågasättas under året, sedan sven-

ska regeringen förberett lagstiftning i syfte att förhindra fortsatt investering i sydafri- kanska dotterbolag . Till de statliga utre- darna och i remissvar anförde SKF vid upprepade tillfållen att verksamheten i Sydafrika inte haft annat än fördelar för kunder, anställda och aktieägare. Bolaget ställde sig därför avvisande till den av re- geringen föreslagna metoden att söka på- verka landets politiska klimat.

Utredningen understryker att avsikten inte är att avveckla svenska företags verk- samhet i Sydafrika. Lagen skall bl.a. där- för kompletteras med dispensregler. Dis- pensförfarandet gör det enligt SKF:s be- dömning möjligt för dess sydafrikanska bolag att upprätthålla sin marknadsledande position. Denna har uppnåtts genom in- vesteringar under 60 år på marknaden, och ytterligare utbyggnad är tills vidare inte påkallad.

SKF är övertygat om att genom den lo- kala ledningen kunna fullgöra sina åtagan- den och utfåstelser gentemot kunder och anställda i såväl Sydafrika som Sverige in- om den allmänna ram som en kommande lagstiftning medger. Koncernen kommer i oförändrad utsträckning att stödja dotter- bolagens ansträngningar på marknaden och deras sociala reformsträvanden.

Teknologisk utveckling

Forsknings- och utvecklingsarbete bedrevs i oförändrad omfattning beträffande pro- dukter, inbyggnads teknik, processer och till verkningsteknologi. Koncernens kost- nader inom detta fålt uppgick till 143 mkr

(118).

.

Förutom de många produktförbättrings- projekt som fortgick eller påbörjades i en- skilda koncernbolag bedrevs under året över 70 projekt av gemensamt intresse för hela koncernen. Deluppdrag inom dessa fördelas och samordnas härvid vanligen mellan ett flertal koncernenheter. I den mån projekten erfordrar mera djupgå ende

7

Rigg för provning av axelboxlager i höghastighetståg vidforskningscentret i Holland (överst). Provningsma- skinen kan simulera hastigheter på upp ti/1400 km/h med både radiell och axiell belastning. Banmotorer, transmissioner och leder i de snabbgående franska TGV-tågen skallförses med SKF-rullager (till vänster). De SKF-lagrade Rc-lokenfrån ASEA har grundligt testats av Amtrak i USA. Högra bilden visar ett modifierat utförande i expresståget på littie n N e w York- Washington.

forskning eller kräver speciell utrustning förläggs de till SKF Engineering & Re- search Centre i Holland. ERC utför vidare allt flera utvecklings- och forskningsupp- drag åt koncernens olika strategiska pro- duktcentra.

Ett omfattande koncernsamarbete har·

under senare år ägnats den mest avancera- de versionen av SKF:s hjullagerenhet Hub Bearing U nit. Efter ingående prototyptes- ter accepterades denna s.k. tredje genera- tion under 1978 för inbyggnad i samtliga hjul på en ny personbilsmodell hos Fiat.

Detta genombrott väntas leda till efterföljd hos andra bilindustrier.

För persontrafik utvecklas för närvaran- de nya tågsystem med extremt höga has- tigheter både i och utanför Europa. De hastigheter det är fråga om- upp till 350 km/h- ställer höga krav på rullningslagren och deras inbyggnad. De dynamiska be- lastningsforhållandena i axelboxar fOr hög- hastighetståg har undersökts vid ERC. Ef- ter verklighetstrogna prov i forskningscent- rets provrigg stod det klart att SKF skulle kunna ta fram lager med de erforderliga egenskaperna. Ett konkret exempel på det- ta utgör de 30 höghastighetslok av AsEA- konstruktion som Amtrak i USA beställt.

Dessa, som kommer att köras i 200 km/h, är försedda med SKF-rullager i såväl axel- boxar som banmotor och transmission. De franska statsjärnvägarna godkände nyligen SKF-lager för banmotorer, transmissioner och leder i de 85 första TGV-tågsätten med körhastigheten 300 km/h .

Leveranserna av sfäriska rullager med den nya patenterade rullstyrning, som om- nämndes i närmast föregående årsberättel- se, inleddes under 1978. Den låga arbets- temperatur som indikerades av teori och provningar blev under året övertygande bekräftad efter inbyggnad i

ex . vägvältar , siktar, tryckpressar och tyngre drivmaski- nerier.

Kvalitetsindex

Huvudmitt och löp- noggrannhet hos spårkullager

r - - - r - - - . - - - - , I n d e x

t - - - + - - - + - - - !104

'--:-:19.,.,76:--+-~-19:-77----'--1-97-8 --' 96

SKF:s marknadsledande ställning bygger i hög grad på produkternas kvalitetsegen- skaper. I bolagets strävan att förbättra produkterna spelar därför kontinuerliga kvalitetshöjningar för att möta kundernas krav en framträdande roll. De framsteg som kommer genom införandet av nya till- verkningsmetoder och ny produktionsut- rustning och genom framtagandet av allt känsligare mätteknik följs och beläggs re- gelbundet genom jämförande kvalitetsstu- dier vid ERC.

På den tillverkningstekniska sidan stod maskinutvecklingen i förgrunden . Sedan de största typerna i modulmaskinprogrammet under året fårdigutvecklats täcker serien utvändig radiell slipning upp till 200 mm diameter. Den för modulmaskinerna framtagna_ tekniken har gett modulenheter som öppnar möjligheter att snabbare ta fram specialmaskiner i framtiden .

9

Ansträngningarna att kontinuerligt redu- cera produktionskostnaderna för samtliga rullningslagerslag gick vidare. N ya pro- duktionsprinciper fick härvid sin praktiska tillämpning.

U n der året formulerades målen för ett framtidsbetonat projekt med arbetsnamnet

"Production Concept for the 80's". Rull- ningslagerbolagen i Sverige, Tyskland, Italien och Frankrike deltar aktivt med personal i proportion till sin storlek. Pro- jektet går ut på att ta fram teknologi för

kontinuerlig produktion 24 timmar om dygnet med begränsad bemanning. Den höga utnyttjandegraden skall verka som motvikt till investeringarnas allt större ka- pitalintensitet.

Resultat och rmansiering

Koncernens rörelseresultat var 543 mkr (430) efter planenliga avskrivningar på 446 mkr (409). Under året vidtogs en rad åtgärder, som särskilt syftade till att redu- cera varulagervolymen. Åtgärderna var framgångsrika, och den 19% större försälj- ningen kunde uppnås utan ökad kapital- bindning i varulager. Vid slutet av 1978 hade varulagret nedbringats till en nivå motsvarande 56% av årsförsäljningen att jämföras med 66% ett år tidigare.

Åtgärderna att minska varulagret påver- kade resultatet negativt. Trots detta för- bättrades marginalen från 5,4% till 5,7 %.

För finansiering av de mot den ökande försäljningen svarande större kundford- ringarna upptogs under året nya lån för sammanlagt 446 mkr- huvudsakligen av kortfristig natur. Räntekostnaderna steg med 65 mkr medan ränteintäkterna var oförändrade.

Efter finansiella kostnader men före kursdifferenser uppnåddes ett resultat av 207 mkr (156).

Resultat och utdelninB per aktie

Resultatet 1974-1975 har inte omräknats enligt de förändringar i redo- visningsprinciperna som infördes 1977.

Se not 2.

Omräknat resultat~---

Kronor

Självfinansiering och investeringar mkr - - - -- - -1001) Med självfinansiering avses

internt tillförda tnedel.

Med investeringar avses investeringar i fastigheter, maskiner och aktier.

Se vidare finansierings- analys sid. 37.

Investeringar- - -- :

400

1974-1975 bar inte om- 200 räknats enligt de förändringar i redovisningsprinciperna

som inf'cirdes 1977. - "--"----'-·- - - ·- o 1974 75 76 77 78

soliditet

soliditet mätt som eget kapital + beskattad del av särskilda avsättningar i rorhållande till summa skulder och eget kapital.

1974-1975 har inte om- räknats enligt de föränd- ringar i redovisnings- principerna som infördes 1977.

r---.--,----,---, 50 %

i',

h 40

1"---

t---+---+----t---1130

t----+--+---t-·120

t---+---+-~--...10

~---"-

1974 75 76 77

Kursdifferenserna är av två slag. Dels ingår orealiserade kursförluster på moder- bolagets utländska lån vartill avsatts 25 mkr (25). Dels ingår de differenser som på grund av kursförändringar uppstår vid om- räkning av de utländska dotterbolagens balansräkningar till svenska kronor. Dessa senare belastade verksamhetsårets resultat med 134 mkr medan de 1977 förbättrade resultatet med 88 mkr. Extraordinära intäk- ter och kostnader medförde en nettointäkt på 33 mkr (108). Före bokslutsdispositioner och skatter redovisas således en vinst på 81 mkr (327).

Investeringarna uppgick till 442 mkr (757) och de likvida medlen utgjorde vid årets slut 751 mkr (718). soliditeten mätt som eget kapital plus egen del av beskatta- de och obeskattade reserver i procent av balansomslutningen var 37% (38).

Självfinansieringsgraden mätt som in- ternt tillförda medel i procent av den totala kapitaltillförseln uppgick till 74% (49). Så- som andel av koncernens totala investe- ringar i anläggningar och aktier utgjorde de internt tillförda medlen 95 %.

Utsikter for 1979

Under andra halvåret 1978 höjde den ameri- kanska och västeuropeiska industrin sitt ka- pacitetsutnyttjande i rätt snabb takt. För- bättringen i Europa, som anf'ördes av Väst- tyskland och drog med bl. a. Sverige, be- döms komma att bestå under innevarande år. De ansatser till något livligare investe- ringsverksamhet som samtidigt konstate- rades kan förebåda att industrin funnit ti- den mogen att modernisera utrustning och anläggningar.

Allvarliga hot som kan störa eller av- bryta denna utveckling är frågetecknen kring energiförsörjning och oljepriser samt orosmoln på vissa håll av både politisk och arbetsmarknadsmässig karaktär.

Om inga avbräck inträffar av dessa orsa- ker, räknar SKF -koncernen med att kunna öka sin fakturering med 10-15%. Rörelse- vinsten beräknas bli förbättrad tack vare högre kapacitetsutnyttjande, bättre pris- nivå och eliminering av förlusterna i en del koncernbolag.

Valutakurser

De utländska SKF-bolagens fOrsäljning an- ges genomgående i lokal valuta. För omräk- ningen till svenska kronor har foljande medel- kurser använts.

Argentina . . . ARP Australien ... AUD Brasilien . . . BRC Frankrike . . . FRF Indien ... INR Iran ... IRR Italien ... ITL J ugoshi.vien . . . YUD Kanada .... . . CAD Mexiko ...•.. MXP Singapore . . . SGD Spanien . . . . . .. ESP Storbritannien .. GBP Sydafrika . . . ZAR USA ... USD Västtyskland .... DEM

100 l l 100 100 100·

100 100

l

100 l 100

l l l 100

SEK 1978

0.53 5.10 0.25 100.60 53.28 6.43 0.53 24.11 3.96 19.80 2.00 5.89 8.65 5.17 4.47 225.00

1977 1.10 4.95 0.31 91.80 50.33 6.38 0.51 24.64 4.19 19.66 1.84 5.85 7.79 5.13 4.47 193.68

11

Koncernens organisation

r

Finans-och informations- system

SK.F J'lalalcmu SK.F hltcrnlboul

Corporate affairs

(P~

IJOO, Jancllk.

KOflunualbllon)

Produkt- utveckling &

forskning

SKF E1111nemna el Re-ch Ceatre SI.FNova

T'illverknioga-

teknik

Ettn:ot"~·-

div\~11 ;H...,U Nor.kt\

.~K.F (.it'trA ~'J F~11>~1l l--et

~fillll'.lk~ ~~·.,l~~

t' .. o-v.~

V"asttysldand

SKF~

nkeu

Docterbolala Vut- ryUland, Bradlen, NedcriADdema,

~

Italien

IUV.SKFSp.A Dotter-och as110- acrade bola& l lta- ben

Frankrike

SKF.CAM-puppeo Dotter-och -~

c:aetllde bola& i Pranb1ke

Storbritannien

S~F(U K )Ud.

ÖVriga mark- oader

FonabmJIIIbobl1 Bdaiea. Nededaa- dema, P01111pl,

Schweiz, T~

valueo, Ua,em, 0.- temke

Gjutgods

SKF Katnoeholm, Sveri.,e

Transmis-

sionssystem

~i NederiMdenla, Belgiea

Styrelse och koncernchef Koncern-

divisioner Overseas- Stål- divisionen divisionen Latinamerika Produktdivi-

Arealcduillt l Pana· si o ner

ma Sven,e· ror, stlq,

Bola& ^t AraeDtula,

Brasahen, Chile, ^nq. trid, ltoppboe·

Colombla, Meuko, ar, verkstads pro- Nicaraeua, Peru, dukter, Eogmeer·

Uruauay, Veuezu· ^111g, Tradi.IIIJ

ela ~e~/Vuttysk-

land: band

Afrika/M

lanöste

Arealedru!WI Försäljnings-

Bolllen bolag

PonabiiiiiiPbolaa 1

Onldaud, Kenya, Frankuke, Kaoada, Malawt, Maroc:lt:o, Node!landema, Tuliae(, Zambia ^~~en, n,e, USA, Vast-^sv~

ty1kland

Asien

Aruloednarw 1 Smt-

~l

Maiayila, Sl...-e

Marknader med tiDverk- Ding

Bala& 1 Austrabenl Nya Zeelud, ID- dlela, Kanada. Syd·

afnb

Associerade

boJas

lrao,luloiJavtcn, Me.al.:o, Spamoa

Iijrektrapporterande

l

bolag

Verktyg~-

divisionen

SKFTools SKFindus-

BOO\a1Sv~. tri e s

Bra.Silten, I•.llkn _{Beulap Oroup,}

Dormer-arup- ^USA McQuay-Norru,

pen USA och Mextko

Bola& i Storbntan- SKF TC'XIlle Pro- ducb, USA Jatn. Auatralaen,

Belasen

LMVLid-

Gemensamma

forsäU ninas-

bolag ^m-~ Vei'l;."tad~ i.B roec1 fGNil!JmoasOO- Kanada, USA lig, Svenge

Världskonsumtionen av kul- och rullager torde ha stigit med några procent under 1978, ungefärligen i nivå med volymtillväxten inom till- verkningsindustrin. Uppgången var otillräcklig för att ta i anspråk den under senare år uppbyggda överkapaciteten i 'branschen. Någon nämn- ' värd mildring i konkurrensklimatet inträdde därför inte av detta skäl.

SKF-koncernen lyckades på det hela taget bevaka sina intressen men med betydande växlingar från marknad till marknad. I löpande priser steg faktureringen för produktgruppen med 16% till totalt 7.240 miljo- ner kronor inklusive smärre leveranser till SKF-företag·utanför lagerrö- relsen. Rullningslagrens bidrag till koncernens bruttoomsättning blev därmed 70,6% (72,0) . Lönsamheten hölls efter förhållandena väl uppe.

EUROPA

I European Bearing Division ingår de fem bolag som samverkar inom GFSS. Dessa beskrivs nedan med utgångspunkt från sina respektive hemmamarknader. Den verk- samhet utanför rullningslagerområdet som några av bolagen bedriver redovisas i ka- pitlet "Andra produkter". Där lämnas lika- så redogörelse för utvecklingen vid SKF Katrineholm och Transmission Systems som också hör till divisionen. Verksamhe- ten vid försäljningsbolagen inom Europa- divisionen rapporteras under rubriken ''Övriga marknader''.

Norden

Den negativa utveckling som industripro- duktionen i Sverige genomgått alltsedan 1974 fortsatte större delen av 1978. Under andra halvåret inträdde emellertid eri jäm- förelsevis snabb förbättring . Industrin av- bröt samtidigt avvecklingen av sina förråd.

Dessa förändringar fick påtaglig inver- kan på SKF Göteborgs försäljning på den svenska hemmamarknaden som steg mot slutet av året. Exporten tillländer utanför N orden upprätthölls i stort sett på 1977 års nivå. Bäst var exportutvecklingen på stör- re sfåriska rullager och axialkullager.

SKF Göteborgs totala fakturering upp- gick till918 mkr mot 864 mkr föregående år.

A v de nordiska länderna hade Finland den bästa industriella produktionstillväx- ten, vilket möjliggjorde försäljningsfram- gångar och bättre resultat för SKF-bolaget där. Återhämtningen omfattade såväl rull- ningslager som stålprodukter. Ett väsent- ligt tillskott vanns genom att den inhemska tillverkningen av investeringsvaror sköt fart, framförallt för pappersindustrin.

Ä ven industriproduktionen i Danmark hade plustecken. Ändå kunde den förbätt- rade marknadsposition som det danska SKF-bolaget erövrade föregående år inte helt behållas.

Industriaktiviteten i Norge försvagades ytterligare, vilket ogynnsamt influerade på SKF Oslos försäljning av kul- och rullager.

Bolagets del av specialstålsmarknaden växte däremot.

Under hösten invigdes det s.k. Norden- lagret i Göteborg såsom ett led i ett mera effektivt distributionssystem för de nordis- ka marknaderna. Intrimningsperioden var över vid årsskiftet och företagets utleve- ransberedskap är nu stärkt.

13

Det nya Nordenlagret (nedan) har skräddarsytts för rationell lagerhållning, materialhantering och distribu- tion. Plockkranarna exempelvis är konstruerade för SKF:s speciella behov. De löper i 82m långa gångar och medger höga plockhöjder, snabba rörelser och stor kapacitet.

I Göteborgs-fabriken genomfördes en reduktion av tillverkningsvolymen bl.a.

genom 30 dagars driftsinskränkning. Fär- diglagret av egentillverkade produkter drogs härigenom ned i betydande grad.

Likviditetssituationen förbättrades men re- sultatet för verksamheten blev sämre än 1977.

Under 1978 fattades beslut om att hålla- retillverkningen i Borås skulle avvecklas.

Genomförandet kommer att äga rum under

innevarande år.

I avsikt att skapa en bredare bas för fö- retagets verksamhet beslöts att etablera en enhet för nya produkter. Hit förs ett par existerande produktgrupper men också nya produktideer kommer att tillvaratas.

Västtyskland

Konjunkturen i Förbundsrepubliken för- bättrades under 1978 med särskilt efter- tryck under andra halvåret. I konstanta priser steg bruttonationalprodukten 2,4%

fram till halvårsskiftet för att nå en 3,3- procentig ökning för helåret. Efterfrågeök- ningen var större på hemmamarknaden.

Investeringsvolymen inom industrin gick upp med 2,5 % i förhållande tilll977 . Ka- pacitetsutnyttjandet steg till 82 % men hade ännu ett stycke kvar till normalnivån. Ar- betslösheten hade marginell tillbakagång, lönerna steg med 6% och levnadskostna- derna med 2,5 %.

Den ekonomiska aktiviteten inom de in- dustrigrenar som har störst betydelse för kullagerindustrins leveranser var förhål- landevis ojämn. Personbilstillverkarna och elektroindustrin uppvisade fortsatt expan- sion, medan produktionsvolymen inom maskinbyggnadsindustrin föll tillbaka nå- got och lastbilstillverkningen tvingades hålla tillbaka sin verksamhet avsevärt.

sKFKullagerfabriken GmbH med dot- terbolag uppnådde en omsättning av 1.178 miljoner DM, varav 1.035 miljoner härrör- de från rullningslagerrörelsen inom moder- bolaget. För hela gruppen var omsätt- ningsökningen starkast på exporten, som steg med 7 %, medan ökade leveranser till elektro-, personbils- och maskinindu- strierna bidrog till en inhemsk försäljnings- ökning med 3 %.

Inom ramen för bolagets modernise- rings- och rationaliseringsprogram ge- nomfördes ett antal investeringsprojekt.

Nyanskaffningarna kom i första hand la- gerfabrikationens tillverkningslinjer till- godo.

För att balansera sysselsättningsläget överfördes Cannstatt-fabrikens tillverkning av cylindriska rullar till Schweinfurt. Dit förlades också den produktion av axial- kullager och linjära lager som förut bedri- vits i Etzenhofen-anläggningarna. An- strängningarna att minska varor i arbete och komponentförråd gav avsedda resul- tat.

Minskningen av antalet anställda fort- satte. Detta uppnåddes liksom föregående år huvudsakligen genom att den naturliga avgången inte ersattes och genom förtids- pensionering. Inom vissa avsnitt av rull- ningslagertillverkningen i Schweinfurt- och

· Liichow-fabrikerna tillgreps under första halvåret korttidsarbete.

Det konsoliderade resultatet för den västtyska SKF-rörelsen uppvisade en viss försämring. Utvecklingen hämmades av fallande exportpriser beroende på valuta- kursförhållandena, av metallstrejken och av otillfredsställande produktivitetsut- veckling. Likaså utgjorde de högre sociala kostnader som följde med förtidspensione-

ringarna en belastning. Med undantag för råmaterialförrå den kunde samtliga katego-

rier av varulager nedbringas under året.

Italien

Den blygsamma t illväxt som förekom i ita- liensk industriproduktion kom huvudsakli- gen från personbils- och motorcykeltillver-

karna. För investerings- och konsument- kapitalvarorna inrapporterades sjunkande produktionskvantiteter. På det hela taget gick konsumtionen endast' marginellt uppåt samtidigt som maskin- och utrustningsan- skaffningarna föll tillbaka.

Regeringens ekonomiska politik var framgångsrik i att dämpa prisstegringarna-

17 % i inflation föregående år blev 12 % 1978. Problemen kring arbetslösheten, statsfinanserna och den otillräckliga in- vesteringsnivån kvarstod däremot olösta.

15

Ecureuil-helikoptern, som nyligen lanserades av Aerospatiale, är utrustad med ett stort antalledlager från ADR och specialkomponenter från SARMA, bådaföretag inom SKF:sfranska organisation.

Försäljningen vid RIV-SKF S.p.A. i Tu- rin av kul- och rullager utgjorde 261 miljar- der lire (252) av en total fakturering på 280 miljarder inom denna italienska företags- grupp. Flyglagerförsäljningen steg mest, 24%, tack vare ökad export.

Genom att färre arbetsdagar togs ut åstadkom bolaget en reduktion av sina varulager men till priset av högre tillverk- ningskostnader. Investeringarna orientera- des mot produktionsrationalisering och miljöförbättringar.

Verksamheten gav gynnsamt ekono- miskt utfall även om vinstsiffrorna blev lä- gre än ett är tidigare. Trots motåtgärder översteg kostnadsstegringarna vad som kunde tas ut på den trögarbetade markna- den.

Frankrike

Tillväxten inom fransk ekonomi var även under 1978 förhållandevis låg, och arbets- lösheten spred sig ytterligare. Som en följd av att priskontrollen lättades och avgifts- höjningar genomfördes inom den offentliga sektorn steg konsumentprisindex med 9,5 %. Handelsbalansen förbättrades tack vare stigande export.

Den sammanlagda omsättningen för SKF i Frankrike steg till 1.265 miljoner FF, en ökning med 9,5%jämfört med 1977. Härav svarade moderbolaget, SKF Compagnie d'Applications Mecaniques S.A. med dess fem tillverkningsställen, för

955 miljoner FF, 3,3% över föregående års faktureringsvärde.

SKF-CAM-gruppens försäljningsut- veckling var långsammare än inflationen.

Detta berodde dels på otillräcklig ökning

på hemmamarknaden, dels på en avmatt-

ning i exporten. Försäljningen till motor- fordonsindustrin och på ersättningsmark-

naderna förbättrades i viss utsträckning, medan oförändrad tröghet kännetecknade järnvägslageraffårerna.

Industrins obenägenhet att investera gjorde att beläggningen i fabrikerna förblev otillräcklig. Den svaga uppgången av för- säljningspriserna räckte inte för att kom- pensera kostnadsökningarna. Som en följd härav förvärrades SKF-CAM:s förluster i förhållande till 1977.

För att komma tillrätta med denna situa- tion utarbetades under våren och somma- ren 1978 en rekonstruktionsplan. Planen är framförallt orienterad mot en rationalise- ring av produktionen. En modernisering av centrallagret i Clamart att bättre tjäna

hemmamarknadsdistributionen och en översyn av informationssystemen på den

kommersiella sidan ingår också.

Åtgärderna medför att sysselsättningen sjunker. Förhandlingar med myndigheterna pågår om en överföring av tillverkningen från Bois-Colombes-fabriken till andra produktionsenheter. stängningen skulle innebära ett nettobortfall av cirka 300 ar- betstillfällen. Vidare aviserades att ett 50- tal befattningar vid huvudkontoret skulle avvecklas.

Återhämtningen inom flygindustrin ska- pade förutsättningar för den 20-procentiga försäljningsökning som dotterbolaget Les Applications du Roulement (ADR) uppnåd-

de. Helårsfaktureringen uppgick till 78 miljoner FF. Orderingången steg med hela 70 %. En mindre vinstuppgång redovisa- des.

RKS SA. i A vallon och dess dotterbolag Europe-Couronnes S.A. ökade omsätt- ningen med 17% till 84 miljoner FF trots den låga aktiviteten inom entreprenad- och byggnadssektorerna.

Försäljningen av "commercial hearings"

från Compagnie Generale du Roulement i Beauchamp uppgick till 31 miljoner FF,

29 % högre än 1977. Resultatförbättringen var av likvärdig storleksordning.

Societe de Mecanique Magnetique (S2m), i vilket SKF-andelen är 49%, ut- vidgade verksamheten avsevärt och mark- nadsförde sina magnetlager på alltfler in- byggnadsområden. Den nordamerikanska marknaden började bearbetas. Orderin- gången under 1978 översteg 7 miljoner FF.

varav drygt 80% avsåg export.

Utvecklingen vid LTI, SARMA och NACAM beskrivs i kapitlet ''Andra pro- dukter".

Storbritannien

De gynnsamma tendenser som gjorde sig märkbara i Storbritanniens ekonomi året före fortsatte under 1978. De mest påtagli- ga utslagen var att inflationen i årstakt

sjönk till 8% och att arbetslösheten mins- kades trots tillväxten i den arbetsföra be- folkningen. Konjunkturen försvagades efterhand och mot slutet av året förelåg tecken på stagnation.

Rullningslagermarknaden visade ingen expansion under året och den marginella förbättringen från föregående år gick förlo- rad. Konkurrensen var fortsatt intensiv och erbjöd ringa utrymme för att återställa prismarginalerna.

Faktureringen vid SKF (U.K.) Limited utgjorde 58,9 miljoner pund (55,2) och återspeglade det kyliga affårsklimatet. Bo- laget förmådde dock stärka sin ställning på ersättningsmarknaden och kunde mot slu- tet av året knyta marknadens största lager- distributör till sig som auktoriserad åter- försäljare.

Trots ansträngningarna och vissa fram- gångar under de föregående två åren att rationalisera tillverkningen och höja pro- duktiviteten kvarstod de höga tillverk- ningskostnaderna som företagets största problemområde. Den långvarigt försvaga- de efterfrågesituationen på kul- och rulla-

17

ger, inte minst i Storbritannien, och det starka konkurrenstrycket på marknaden försämrade dessutom kapacitetsutnyttjan- det. Detta bidrog till ytterligare stegring av tillverkningskostnaderna. Verksamheten gick därför med fortsatt svår förlust.

För att sanera tillverkningen och råda bot på kostnadsläget beslöts i början av in- nevarande år att lagertillverkningen helt skall koncentreras till Sundon-anläggning- arna. Med anledning härav inleddes för- handlingar med personalorganisationer och myndigheter om en begränsning av verk- samheten vid bolagets skotska fabrik, i Ir- vine, till enbart tillverkning av kul- och rollhållare.

Övriga marknader

Försäljningsbolagen på den europeiska kontinenten lyckades genom målmedvetet marknadsföringsarbete upprätthålla och i flertalet fall väsentligt öka sin försäljning.

Det ekonomiska reslutatet var genomgå- ende tillfredsställande.

I Nederländerna höjdes faktureringen med l O% jämfört med 1977 och rörelsere- sultatet förbättrades. Bolaget, som fram- gångsrikt utvecklat ett omfattande hjulpro- gram, fick under året i uppdrag att såsom strategiskt produktcentrum styra koncer- nens verksamhet inom detta produktav- snitt.

Genom att SKF-bolaget i Belgien över- låtit sin tidigare bedrivna export till ett systerbolag stannade faktureringen något under 1977 års nivå. Försäljningsprogram- met breddades på hemmamarknaden.

Ökade leveranser noterades av ersätt- ningslager. Vinsten förbättrades något.

SKF-bolaget i Schweiz ökade sin faktu- rering med 3% och uppnådde en vinstför- bättring.

En omsättningsökning med 25 % notera- des av det österrikiska bolaget, främst som ett resultat av expanderande specialståls- försäljning i samverkan med SKF Steel.

Med teknisk assistans från de tillverkande koncernbolagen bearbetades särskilt lan- dets tunga industri. Härigenom återtogs marknadsandelar på stora rullager. Bolaget upprätthöll sin vinstnivå.

Försäljningen till COMECON -länderna via SKF Ost i Wien uppvisade starkt sti- gande siffror, särskilt ifråga om stål men också för rullningslager och tillbehör. Den nya organisationen med area-specialisering höjde effektiviteten i marknadsföringsar- bete!.

SKF-bolaget i Budapest, som firade sitt 50-årsjubileum under året, hade betydande försäljningsframgångar. Faktureringen steg med 26% framförallt på det sortiment som bolaget låter tillverka hos sina många un- derleverantörer i landet. Lagerhus och detaljer till transportutrustningar domine- rade, men även tillverkningen av låsringar i samarbete med Seeger Orbis var expansiv.

Marknadsföringsinsatserna banade emel- lertid också väg för betydande leveranser av SKF-lager. Vinstutfallet blev tillfreds- ställande trots höjda priser på legoarbetet.

Även SKF-bolaget i Prag tar fram egna produkter med hjälp av lokala fabrikanter.

Huvuddelen av verksamheten bygger emellertid på importerade SKF-produkter.

Omsättningen visade en mindre ökning jämfört med 1977 och resultatutvecklingen var fortsatt positiv.

SKF-bolaget i Portugal hämmades första halvåret 1978 av restriktioner ifråga om importlicenser. Därefter sköt försäljningen fart, och den procentuella ökningen för helåret översteg inflationen. Vinstutveck- lingen var gynnsam.

Det grekiska SKF-bolaget, som ingår i

Overseas Bearing Division, expanderade

sin försäljning med 14%. Företaget bear-

betade marknaden med en rad kundsemi-

narier och slutförde installationen av kon-

cernens speciella informationssystem för

försäljningsbolag.

De minoritetsägda rullningslagerbolagen i Jugoslavien uppvisade båda försäljnings- ökningar. UTL i Sarajevo sålde för 434 miljoner dinarer (340) och !KL i Belgrad för 483 miljoner (320). Beslut fattades om utvidgning av tillverkningskapaciteten vid UTL.

SKF Espafwla S.A. i Madrid, i vilket SKF har 24,5% andel, omsatte 3.559 mil- joner pesetas. Förhandlingar pågår med

INI, det statliga spanska holdingbolag som äger 70,5% av aktiekapitalet, rörande den framtida verksamheten vid SKF Espafiola.

FÖRENTASTATERNA

Bruttonationalprodukten i USA växte 3,8% under 1978 och inflationen var 7% . Privatkonsumtionen ökade 11 %, kostna- derna inom den offentliga sektorn l O% och investeringarna 16%.

Industriproduktionen blev 5,5% större än 1977 med den bästa tillväxten inom in- vesteringsgodssektorn. För underleverantö- rerna till industrin låg uppgången också över medeltalet medan volymen for konsu- mentvarorna utvecklades i väsentligt svaga- re takt.

Närmare sex miljoner nya arbetstillfållen tillkom under året. Lönehöjningarna var med drygt 9% de näst högsta på tre decen- nier. Lönebikostnaderna beräknas ha stigit

15%.

Rullningslagermarknaden i USA expan- derade med omkring 12% i volym, med tyngdpunkten på spårkullager. Konkur- renssituationen var oförändrad med sär- skilt eftertryck på kullager och sfäriska rullager.

Försäljningen av kul- och rullager från SKF Industries, Inc. i Philadelphia ökade till 248,2 miljoner dollar eller med 17,8 %.

Leveranserna till tillverkningsindustrin låg något över detta medeltal. Bolagets sats- ning på utvalda industrigrupper visade

framgångsrika resultat. Likaså lyckades man med importerade produkter återta marknad för spårkullager som förlorats i lågpriskonkurrens. De speciella säljstöd- jande programmen för distributörerna

gjorde att ställningarna kunde hållas även på ersättningsmarknaden.

Investeringarna under året koncentrera- des i huvudsak till tre av produktdivisio- nerna. Anläggningarna för tillverkning av flyglager och standardlager i större dimen- sioner rustades upp . Vidare installerades ny utrustning för produktionen av sfäriska rullager, och transferering av de cylindris- ka rullagren till Hanover-fabriken påbörja- des samtidigt som produktivitetshöjande nyanskaffningar gjordes. För produktionen av koniska rullager avslutades utvidgningen av härd- och slipavdelningarna vid Glas- gow-anläggningen.

Rullningslagerrörelsen gav tillfredsstäl- lande resultat.

Verksamheten vid McQuay-Norris och SKF Textile Products rapporteras under

"Andra produkter" .

Efter en tillbyggnad överförde SKF Industries 1978 sina centrala administrativafunktioner till King of Prussia-anläggningen, sedan länge bolagets teknis- ka utvecklingscentrum.

19

ÖVRIGA KONTINENTER

Overseas Bearing Division har sina för- säljningsbolag grupperade i tre areor. Ut- vecklingen inom dessa beskrivs nedan, varefter verksamheten vid tillverknings- bolagen - både majoritetsägda och asso- cierade - redovisas marknadsvis i bok- stavsordning.

Asien

Verksamheten inomAsia/Pacific Area ut- vecklades gynnsamt under verksamhets-"

året.

Centrallagret i Singapore ökade ytterli- gare sin förrådshållning av rullningslager.

Den höjda servicegrad och de snabbare le- veranser som detta medförde möjliggjorde inbrytningar för försäljningsorganisationen på tidigare svårbearbetade punkter. De datoriserade materialstyrningssystemen trimmades in, och materialflödet genom lagret ökade med 42%.

En betydande del av försäljningsökning- en uppnåddes på SKF Singapores traditio- nella distributörsmarknader. Faktureringen till externa kunder steg under året med 32%. Uppgången var kraftigast för Filippi- nerna, Taiwan, Sri Lanka och den lokala marknaden. Nya distributörer utsågs i Bangladesh och Indonesien och överens- kommelse träffades om framtida repre- sentation i Burma.

SKF-bolaget i Hongkong fortsatte sin bearbetning av statshandelsorganisationer- na i Östasien. stålförsäljningen till Kina växte medan rullningslageraffarerna krympte till följd av stark konkurrens. Un- der året lades en grundval också för mark- nadsföringen av textilmaskinkomponenter och andra specialprodukter inom regionen.

I Malaysia ökade SKF-bolaget rull- ningslagerförsäljningen med 20%. Pro- duktprogrammet utökades ytterligare. Bo- laget företräder numera exklusivt en rad europeiska tillverkare av stål, papper och verkstadsprodukter på sin marknad. La-

gerplaneringen och redovisningen datorise- rades.

Den fortgående uppvärderingen av yenen förstärkte SKF Tokyos möjligheter på marknaden. Den genomsnittliga faktu- reringsökningen var 13%, med en uppgång långt därutöver för lagerproduktema.

Marknadsandelen i fråga om detaljer till textilmaskiner bibehölls men till priset av lägre lönsamhet. Leveransvärdet för stål sjönk beroende på att agenturerna för ett par europeiska tillverkare upphörde.

Afrika/Mellanöstern

Försörjningen av marknaderna i Mellan- östern och Afrika sköts av SKF Intertrade med hjälp av dess centrallager i Bryssel.

Organisationen genomförde sitt första fulla verksamhetsår under 1978 och kan nu be- traktas som fast etablerad. I det närmaste 90% av SKF:s lagerexport till arean skep- pas från lagret, där också all orderbehand- ling försiggår. Rullningslagerleveranserna ökade starkt i omfattning, men även övriga produktsortiment hade överlag god ut- veckling. Bortsett från Turkiet, där betal- ningssvårigheter lade hinder i vägen, note- rades ökade skeppningar till varje enskilt land.

Bolaget i Zambia hämmades i sin verk- samhet av importrestriktioner men kunde ändå upprätthålla sin goda lönsamhet.

Kenya förde en återhållsam ekonomisk politik på grund av de fallande världs- marknadspriserna på landets lantbrukspro- dukter. SKF-bolaget där förmådde likväl öka både omsättning och vinst. Leveran- serna till den lokala tillverkningsindustrin ökade avsevärt.

Försäljningen till SKF:s di stributörer i

Mellanöstern kunde bibehållas på en till-

fredsställande nivå trots stridshandlingarna

i Libanon. För Saudi-Arabien och några

mindre marknader var leveransökningen

ansenlig, medan försäljningen till Egypten

stagnerade.

Utställningshallen vid SKF:s försäljningsbolag ¹ Mexico City (ovan) och entn?hallen i det peruanska bolagets nyuppförda huvudkontor i Lima.

Till de afrikanska distributörerna nådde försäljningen nära nog den dubbla nivån mot 1977. Nigeria utvecklade sig till den klart ledande lagermarknaden inom denna grupp av länder, men också i Sudan vann SKF-produkterna terräng.

Latinamerika

De latinamerikanska marknaderna sam- ordnas från Panama och försörjs ifråga om importerade SKF-produkter från central- lagret där. Flera av marknaderna var mer problemfyllda och mindre expansiva än 1977. Den förstärkta lever' ansberedskapen och servicen från organisationen i Panama medverkade till att SKF-produkterna trots detta kunde hävda sig väl. Stödet från centrallagret betydde vidare att flera av bolagen kunde reducera sina varulager.

SKF M exicana S .A. i Mexico City öka- de faktureringsvärdet med 32 % och eröv- rade därmed större andel av en starkt ex-

21

panderande marknad. Stor kraft ägnades åt att ytterligare diversifiera verksamheten.

Produktprogrammet utökades med mark- nadsföring av bl.a. svenska verktygsma- skiner, och bolagets stålförsäljning beskrev en brant stigande kurva.

Bolagen i Colombia, Chile och Peru ut- vecklades väl under året. Det sistnämnda företagets nya huvudkontor i Lima togs i bruk. I Venezuela och Uruguay arbetade SKF-bolagen under svåra förhållanden, och i Centralamerika mötte marknadsan- strängningarna en del besvikelser.

Argentina

Trots ansträngningarna att nedbringa in- flationen uppgick prisstegringen under året till 170%. Den ofrånkomliga valutaned- skrivningen kunde emellertid begränsas till ungefår hal va inflationstalet genom att en restriktiv penningpolitik fördes, bl. a. ifråga om utlandslån.

Industriproduktionen beräknas ha sjun- kit med i medeltal 7% under året. Utveck- lingen var ogynnsam för flera sektorer av betydelse för kullagerindustrin. Traktor- tillverkningen föll sålunda tillbaka med 73 % och produktionen av lantbruksmaski- ner med 15%. Produktionen av personbilar och hushållsmaskiner stod sig bättre.

Campartia Sudamericana BTB S.A. i Buenos Aires noterade som en följd av marknadssituationen en 14% lägre försälj- ningsvolym än föregående år. För att upp- rätthålla ett positivt kassaflöde drogs varulagret ned, tillverkningen beskars och antalet anställda minskade till 329. Dessa åtgärder till trots krympte vinstmarginalen.

Ett liknande försäljningsbortfall drabba- de försäljningsbolaget Campaida SKF Ar- gentina S .A., starkast markerat på impor- terade rullningslager. Försäljningen av specialprodukter visade däremot stark uppgång. Verksamheten gav tillfredsstäl- lande resultat.

Myndigheterna har aviserat förändringar i tullsatserna och utfårdat nya bestämmel- ser för motorfordonstillverkningen. Dessa faktorer kan komma att försvaga SKF-bo- lagens möjligheter att vinna tillbaka volym.

Australien

Lågkonjunkturen satte sin prägel på nä- ringslivet i Australien även under hela 1978. Arbetslösheten var högre än någon- sin, och konsumtionen begränsades för att bemästra inflation och betalningsbalans.

Följdverkningarna på motorfordonssek- torn, övrig tillverkningsindustri med flera marknadssegment skapade svåra förhål- landen för rullningslagerbranschen.

Jämfört med sina konkurrenter uppnåd- de SKF Australia (Sales) Pty.Ltd. i Mel- bourne försäljningsframgångar och höjde faktureringen till 15,9 miljoner austr. dollar (14,4).

I december lades fabriken i Echuca ned.

Beslutet fattades sedan en sänkning av tullskyddet för lokal kullagerindustri ge- nomförts under året. En marknadsanalys visade att den framtida försäljningspoten- tialen skulle komma att underskrida vad som erfordras för rationell drift. I början av innevarande år försåldes fabriksfastig- heten.

SKF New Zealand Ltd., som samarbetar

med bolaget i Melbourne, ökade sin för-

säljning 16% och gjorde större vinst. Bola-

get förde under verksamhetsåret - det

femtionde i dess historia - sin marknads-

andel över 40-procentstrecket. Framstegen

hade mindre sin bakgrund i marknadsut-

vecklingen, som hämmades av svag eko-

nomisk aktivitet, än i intensifierad kund-

bearbetning. Som ett led i den förstärkta

marknadsföringen öppnades tre nya di-

striktskontor.

Brasilien

Bruttonationalprodukten steg med 6 %.

För lastbilar, traktorer och lantbruksma- skiner sjönk de tillverkade kvantiteterna avsevärt. Tillverkarna av järnvägsmateriel hade ett något bättre år än 1977, men ka- pacitetsutnyttjandet var fortfarande lågt.

Personbilsindustrin hade däremot en gynn- sam utveckling och för första gången pas- serade årsproduktionen en miljon fordon.

För SKF:s huvudbolag på marknaden, som under året ändrade sina statuter och bytte namn till SKF do Brasil Ltda, med- förde marknadsförskjutningarna påfrest- ningar för Guarulhos-fabriken. Genom omställningar tillgodosågs leveransbeho- ven, och marknadsställningen förstärktes.

Det investeringsprogram som påbörjades vid fabriken i slutet av 1977 och syftar till en väsentligt ökad kapacitet fortsatte plan- enligt. Verksamhetsresultatet försämrades något.

Indien

Den indiska industriproduktionen steg snabbare än föregående år- 7% mot drygt 5 % - men hämmades av begränsningar i energitillförseln, kolbrist och stora stör- ningar på arbetsmarknaden.

Associated Bearing Company drabbades av strejkvågen i december 1977, och fabri- ken i Poona kunde återuppta driften först den 4 april. I efterhand signerades ett avtal som reglerar löner och allmänna anställ- ningsvillkor till och med utgången av 1980.

Som en följd av strejken sjönk bolagets rullningslagerproduktion med ungefår 15 % till 7 miljoner enheter.

Efterfrågan på bolagets produkter låg kvar på god nivå under året. Produktions- ökningar förekom inom alla de industri- sektorer som väger tyngst för företaget:

bil-, elektro-, lantbruks- och textilindu- strierna. Bolaget återtog efterhand de marknadsandelar som förlorades på grund av leveranssvårigheter under strejken.

Faktureringen uppgick till181,6 miljoner rupier varav 144,3 härrörde från rullnings- lagerförsäljningen. Vinsten före skatt visa- de en mindre uppgång. Lagerrörelsen hade i resultathänseende bättre utveckling än den verksamhet som är knuten till textil- maskinkomponenter och som redovisas under annan rubrik.

Den andra fasen i utbyggnaden inom kullagertillverkningen framskred planen- ligt. Den nya kapaciteten beräknas bli fullt utnyttjad under 1979. En ansökan om till- stånd att ytterligare utvidga kullagerkapa- citeten är inlämnad och väntas bli bifallen inom den närmaste framtiden liksom en samtidig begäran om tillstånd att expande- ra komponenttillverkningen för textilma- skinindustrin.

Skefko India Bearing Company Ltd., vari SKF har ett minoritetsintresse, ökade faktureringen med 23% till163,3 miljoner rupier, inklusive 71 miljoner rupier i direkt- import till kunder. Försäljningen av impor- terade rullningslager, som gynnades av att importen liberaliserades jämfört med 1977, var den högsta någonsin. Med utgången av 1978 upphörde Skefko att vara ensamförsäl- jare på marknaden av Associated Bearing

Company' s produkter. Under året bidrog ABC-produkterna med 74,2 miljoner rupier till omsättningen. stålförsäljning togs under 1978 upp på programmet. Leveransvärdet utgjorde 8,2 miljoner rupier.

Iran

Ansvaret för ledningen av Iranian Bearing Company, i vilket SKF hår en 20-procentig andel, övergick i början av 1978 från lndu- strial Mining Development Bank of Iran till Iran National. Denna industrigrupp som innehar 26% av aktierna är Irans största. I avvaktan på resultatet av ägarnas förhand- lingar om det fortsatta samarbetet var ka- pacitetsutnyttjandet vid fabriken i Tabriz lågt. Den politiska utvecklingen i Iran mot slutet av året omöjliggjorde slutförandet av

23