13 Produktöversikter 13 Rullningslager 29 Stålprodukter 33 Andra produkter

I nnehåll

l SKF-koucemen

3 Verksamheten i sammandrag 4 Koncernöversikt

4 Konjunktur och konkurrens 5 Försäljningsutveckling 1975 7 Koncernutveckling 1975 12 Utsikter för 1 976

13 Produktöversikter 13 Rullningslager 29 Stålprodukter 33 Andra produkter

40 AB Sl'eiiSka Kullagelfabriken 40 Förslag till vinstdisposition 41 Revisionsberättelse

42 Boksiw koncernen 42 Finansieringsanalys 43 Utveckling 1969-75 44 Resultaträkning 45 B alansräkning 46 1Cornrnentarer

48 Boksiwmoderbolaget 48 Resnita tråkning 49 Balansräkning 50 Kommentarer 54 Koncerndala

54 Företag inom SK F-koncernen

57 styrelse, revisorer och koncernledning 57 Sryrelser ocb rådgivande styrelser i Sverige

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstä mma hålls på bolagets kontor, Hornsgatan l, Göteborg. onsdagen den 26 maj 1976 kl. 15.30.

För att äga rätt att delta i förhandlingarna på stårurnan skall alcueägare dels vara införd den av Värdepapperscentralen VPC AB förd., aktieboken senast måndagen den 17 maj.

dels anmäla sin önskan act övervara stämman till styrelsen senast kl. 12.00 fredagen den 21 maj. Aktieägare som har sina aktier för- valtarregi strerade genom banks notariat- avdelning eller enskild rondhandlare måste tillrålligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna delta i bolagsstämman. Sådan omregistrering skall vara verkställd senast måndagen den L7 maj.

U t betalning av utdelning

Som avstämningsdag för rä tt till utdelning kommer att föreslås den 31 maj 1976. Om bo l agsstämman beslutar enligt detta rorslag beräknas utdelning komma au utsändas av Värdepapperscentralen VPC AB den 8 juni 1976 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i den i ansimning till denna förda fOrteckningen över panthavlire m.ll.

Aktieägare som lindra t adress uppmanas meddela fårändringen till Värdepappers- cemr.Jien VPC AB, Box 7077. 103 82 Stock- holm 7. i god tid före avstämningsdagen ror att underlåna utdelningsredovisningen.

Adressuppgifterna är fOråldrade eller pa annat

sätt bristfalliga fO r de aktieägare som erhållit

denna verksamhetsbe riittelsc genom efter-

sändning.

SKF -koncernen

Den ekonomiska av- mattn ing som fick skärpa i samband med energi- kr i sen övergick 1975 i en utbredd lågkon junktur.

Industrin tvingades

bromsa upp sin produk- tion häftigare än n ågonsin under efterkrigstiden.

SKF-koncemen arbe-

tade som en följd av den s junkande industriella a ktivi- teten i en marknad med vikande efterfrågan och ökande utbud . Ta ck vare relativt välf yllda orderböcker d å

verksamhetsåret började kunde koncetnforetagen under fårsta halvåret hålla lever anserna n ågorlunda i nivå

med tillverkningen. D ä refter ökade fårdiglagr en trots n edjusteringar av produktionen.

I värde minskade koncernens försäljning med endast l o/ ₀ trots en större nedgång i de levere r ade kvantiteterna.

D en lägre försäljningen , otillräcklig pristäckning av

kostnadsstegringarna och finansie ringen av ett större

varulager sänkte vinsten fö re bokslutsdispositioner oc h

skatter til1567 mkr (802).

2

Koncernens försUijnin~; 1955-75 i mkr

7000

~000

Logaritmisk skala

19$$ CIO

Mcdclt<ll anst>illda och l"örs!iljning per anstiilld

Medehal anställda i S'fmgc _ _ _ _

l ·ar~!\IJningg. _ _ _ per rtn~1ällcl

Medehal anstäHda i utlandet _ __ _

bS 70

1000 i5

Antal eller - kronor

100000

500fl0

o

l~csultat före bokslut~di$positioncr och

~katter proc.-cntll\

mr-.;lljning

lnvc;acring i nnHiggnin)!ill'

· ·.

mkr

!:ti5

Verksamheten i sammandrag

Belopp i m kr där ej ann a l anges För-

änd ring 1975 J 974 procen.t Koncernen

Försäljning . .. . . ... . . . . .. .... . . .. ... . • . • ..

va rav i Sverige ... .. . . . . .. . . ... .. . .... •. ... • ..

Rörelseresultat efter avskrivningar . . . ... .... . • . . ..

i procent av fö rsäljningen ... ... . . . .. . . . . .. . . .. . . Resultat före bokslutsdi spositioner och skatter ... .. ... . i procent av fö rsäl jninge n .. . . .. . . . ... . . . B okslu tsdispositioner . . .... .. . . . . .. . .... .. ... .... . . Skatter . ... . . . .. . ... . ... . . • ...

Nettoresultat ... .. . ... . . . . .. .. ... •• . • .... . . ..

lnvesterioga r i a nläggningar . .. . . .. . . . . • . . , ... . . . varav i Sverige .. ... . . . . . . .. .. . . ... . Bokf örda avskrivningar . . .... ... . . .. • .... . .. . ....

Kalkylmässiga avskrivninga r ... ... . . . . . . . .... . . . ... . M edelan tal anställda ... . .. . . . . .. . , . • , .... .. . . .. . .. . va rav i Sverige ... .... . . .... . . . , . . .... . .... .. . Lö ner och l önebikostnader .... ... • . . .... . .. . ....

varav i Sveri ge .. ... . . . .... ... ••.... .. .. . ...

Försiiljning per anställd. tkr ... ... . .. • . .•... . . . . . .. . . Räntabilitet, procent ... . ... . ... .... . . ... ... . Om rä knat resu ltat i kronor pe r akti e i moderbolaget . .. . Moderbolaget

U tdelning tota lt (för 1 975 enligt förslag) ... . .. .... ... . U tdelning i krono r per aktie (för 1 975 enligt försl ag) .. . .

6.851,4 632,7 748,4 10,9 567,3 8,3 105,4 186,3 268, 1 640,1 204,0 442,2 585,7 61.019 12.649 3.291,9 905,1 112

8,0

12:65

8 1 ,0 4:50

1) Kalkylerat pi basis av antalet aktier efter ny· och fondemission 1975

1) Motsvarar 4:48 kronor efter ny- och fondemission

6.900,2 584,5 918,6 1 3,3 802,0 11,6 230,6 263,8 294,9 425.7 1 26,4 410,7 477,5 61.005 1 2.639 2.997.7 760, 8 11 3 11,9 20:25

¹⁾

67,2 5: 6Q2)

- l

+ 8 -1 9

-29

- 54 - 29

- 9

+ 50 +6 1

+ 8 +23

+ 1 0 + 1 9 - l

- 38

3

Koncernöversikt

Konjunktur och konkurrens

De europeiska medlemsländerna i OECD hade under 1 5-årspcriodenl959 - 73 en ge- nomsnittlig till växttakt i sin ekonomi på drygt 5 'Yo per år. Konjunktursvängn ingarna uppåt och nedåt inskränkte sig till några få procent- enheter.

Den senaste konjunkntrsvackan medf<irde en snabb scenförändring. Tillväxten avstanna- de bel! 1 974, och 1975 såg en tillbakagång.

Som tabell I visar sjönk BNP i genomsnitt 2 % för OECD-länderna under dessa båda år.

En starkt bidragande orsak var att industri- produktionen sjönk med 8 ' Yo såsom framgår av tabell 2.

Utom av denna fortlöpande konjunktur- försämring, från stagnation till recession, utm ärktes dessa två år av en drastisk ökning i in flationen. Som tabell 3 demonstrerar steg konsumentpriserna i västländerna 1 974 fyra gånger och 1 975 tre gånger snabbare än

no rma lt.

P risstegringarna påkallade motåtgärder från regeringarnas sida. l samrna mån som inna- tionsbekämpningen lyckades, påskyndade - s emellertid uppbromsningen av den ekonomis- ka aktiviteten . TiJisammans skapade kon - junkturnedgången, i nflationen och de högre oljepriserna störningar i åtskilliga nationers handels- och betalningsbalans. Detta drev

1 975 fram nya korrigeringsätgärder: samtidigt som stimulanspaket Konst ruerades för export- näringarna byggdes i några länder import-

hinder upp. Härigenom hämmades det inter - nationella handelsutbytet med ytterligare

bromskraft på de nationella ekonomierna som resultat.

Denna utveckling gjorde att SKF-koncer- nen 1975 blev trängd på två håll.

l nom den Gemensamma Marknaden och i USA, som utgör tunga hemmamarknader for koncernens största lagerti llverkande bolag, sjönk efterfrågan på kul- och rullager allt- eftersom den inhemska tillverkningsindustrin

tappade avsättning för sina produkter. Kon-

4

Tabell J. Bruttonaljonalproduktens utveckling,

"'Y<

l O•

1959-73 1974 1975 1976 F m nk rike .... 5,9

~ -2 .0 ~

Viisuysklnnd .

4,9

0.4 -3,8

3.3

Ilalien ... 5,6

3.2

- 4.5 1.5 Storbritann ien 3.3 0,1 - 2,3

o

Sverige ... 4.1 4,2

o

^0,3

OECD Europa 5,1 2.1 - 2.5 2,0 USA ... 4,2 - 2.1 - 3,0

5.8

Ja part ... 10,9 -1.8 1,3 4.3 OECD totalt .

5.5

- O, l - 2,0 4.0

Tabell 2. Industriproduktionens utveckling,

i%-

1959-73 1974 1975 1976 F•·ankrikc ....

6 .2 ---u

^-9.5~

VäsHyskland .

5,9

-1.4 - i,3 4.5 l

t.,

lien ...

7 .0 4.3

- 10.0 1,5

Storbritannien

3.2 - 2.6 -5.0

-0.5

Sverige ... 6,2 5.7 - 2.5

o

OECD Europ<t _{VSA ........ 4,6} 5.7 _- 0,8 _0.6 -_{- 9}7.2 _,0 ^~

-

_8.5

· '

^'

Jap!lo ^{~ • j • •• •} IJ.I - 3}1 - 10,5 10,8 OECDtotah.

6.1

0.1

-8.3

6,0

Tabell 3. Konsumentprisernas utveckling, i

%.

1959-73 1974 1975 1976

Frankrike ... .

4.5 13.7 ~~

Väsityskland . 3,3 7,0 5.8 4.8

Italien ...

4.6

l 9, l 16,8 11,5

Storbritannien 4.1 l 5.t 2i,5 15,3 Sverige ... 4,6 9.9

9,5

8.5 OECD Europa 4,3 12.4 12.0 9,5 USA ... 2.6 11.4

8.0

^7,0 Japan

... . 6.0

24.4 12.3

9.8

OECD tOialt . 3,8 13,5 10.5 8,5 KäUa: OECD Economic Out look. december 1975.

kurrensen skärptes i mo tsvarande grad - eller mer eftersom kundföretagen inför de osäkra

uts ikterna föredrog att tära på sina förråd.

På marknader utan egen rullningslager- t illv erkning ökade utbudet ju mer lagerfabri- kanternas hemrnamarknader och traditionella exportom råden sviktade i efterfrågan och Mrdnade i alfå rs k Iima

l.

Försvaret av ställ-

ningen på dessa marknader hävde starkt ökade insatser från SKF:s sida.

Särskilt tilltog konkw-rensen på smålager i standa rdutförande, som kullagerindusn·ins kapacitetsutbyggnad under 70-talet vari t orienterad mot. Så snart marknadsförsvag - ningen satte in uppstod en prispress, speciellt från de kullager fabrikanter som sökte kom- pensera ett plötsligt ras i leveranserna till sin dinills ständigt exp<mderand e hemmamark- nad. Ordetjakten tog sig emellanåt irrationella former . Vi ssa p roducenter erbjöd en del

lagertypertill priser långt under SKF:s till- ve rkningskostnader.

Marknadsmättnaden tvingade rulln ings- lagerindustrin till nedskiirningar i produktion och personal. För dc europei ska fabrikanterna va r ma növe rutrymmer dock mera begränsat än i ti digare cledg<ingsperioder på grund av den sysselsättniogsprio ri le rande a rbetsmark- nads- ocl 1 socialpolitik som tillkommit. Detta l edde till va rulagerökningar och. av likvi d i- tetsskäl, till l ägpriskonlcu rrens.

Försäljningsutveckling 1975

SK F :s f6rsäljn.ing böll förs la terti alet 1975 i sto rt sett takten fTån senare delen av 1 974.

Inom vi ssa produktavsnitt, gjutgods och verktyg exempelvis, nådde faktureringen rekordsi!Tror. Inom andra verksamhetsområ- den däremot - framfö rallt specialstål och textilmaskinkomponenter - gav den vikande marknaden utslag redan från årsskiftet.

Koncernöversikt

Från och med andra tertialet stupade o rder- ingången , som varit långsamt da l ande sedan halvårsskiftet 1974, brantare nedåt. Endast gjutgods och några mot nygindustrin oriente- rade. produkter hade ä!lllu stabil efterfrågan.

Stålförsäljn ingen nådde sin botten och ämnes- lagren började skjuta i höjden. Ä ven kullager- fabrike rnas utleveranser minskade i I.."Vant itet.

Tr edje tertial et innebar ingen förä ndring i beställningssituationen , även om punktvisa förbätt ringar varslade om f'ömyad aktivitet i några branscher. Volymmässigt fortsalte försäljningen sin tillbakagång. men dessutom värdemässigt eftersom prisuppgången bröts.

Fiirdiglagren av rullningslager, stål och verk- tyg växte u·ots produktionsbegränsande å tgärder.

Koncernens externfakturering för 1975 uppgick till 6.85 1 mkr (6.900). l denna siffra ingår nettofaktureringen vid de under verk- samhetsåret förvä rvade bo lagen The Sheflield Twist Drill and Steel Company Ltd. och Societe Anonyme de Recherches de Meca-

nique Appliquee. Försäljningens fördelning på olika kundkategorier framgå r av diagrammet överst på nästa sida.

Bilindustrin behöll sin ställning som kon- cernens främsta avsiittuingsområde. Last- vagnsproduktionen var hög i början av 1975 men förlorade senare en del av si tt marknads- underlag. För personvagnstillverkama v<tr utvecklingen den motsa tta . Ett svagt köp- intresse förbyttes i god efterfrågan under andra halvåret.

Leveranserna av järnvägslager vi sade en svag ökning, huvudsakligen beroende pa ut byggnad och modernisering av jämvägs- materielen i några utomeuropeiska länder.

Stålverk, gruvor och pappersbmk försörjdes i oförändrad utsträckning med SKF:s tyngre l agersortiment, medan försäljningen till den l ätta re maskinindustrin och framförallt till- verkare av elmo torer hämmades av lågpris- konkurrens. Lantbrukssektorn amaherade också fler lagerleverantöre r, men SKF höll på det hela taget sina positioner intakta.

5

6

Koncernens försiiljning 1975 llCI' anvämlninss·

mmåde

Dc sju störsill SKF-I't>rCHtgCns

försii ljning 1975 i m k r

_ lnou

- Jolrn<.3f>· oc;h U\ nctroin,ponmMel.sutdQl.lri 8 Elektriska motorer .x-h .lpf"lr.uc-r 5 "

Pappen.·.J.lm· och ~nJ' 1nduqn Il , _ Jordbr1Jk'•:· mc1.1ll· och uJb(':lrbelmngs·

J\ , Storbnunnlcn - SKI H,; 1'\) P, USA - SK F lodu.)tric-'!1

C Fr..nl.n1c. SKF·CA \1 nlt"d ^{- - 161NJ} doncrbolag

D S'crigc-- SKF GotC'btu~·

1!. s,~nge - SKF SlAI - - I~HO

l, ltohen - RIV·SIU' me<J donerbol3g:

G. Vfb.uy~kl:md - SK F Schwdnfurl med dottcrbol:tg_

F~~)"---~~IHIHii~IHI

llc:mm.:am:.uknJd _ _ __ _ _

AH<-Ot:FG

•tnnef3•ur ffir..:ilJDIDJ)bolaJo"n 1 O.anm.~.rk, f1nbod

t'Ch i\or~

S!K!

4UCJ

o

Koncernens forsliljnin~ 1975 i procent per produklontn\dc och murknod

Vfistt}skland Italien Frnnkrikc S1orbritannicn Sverige Övriga Europa Nordamerika La.1 t

in a merika

/\sic n t\ f rika Au:.-.tralasicn Koncernens riirsäljning

1975

i mkr per produkt·

omri\de

Rullning~lager Slfilprodukter

18.6

- 14.1

-- _{- 5.3} 11.9

. 5.4

- 9.5

• 3.6

• ~.9

l

^1.4

5.446

- 10.8

• 2.7

. 5. 1

- 5,()

- 1 2.6

• 3.7

• ~,4

l

^0.6

11.1

1.147

t\ttdnt produkler

- 11.1

- 10.7

- 6.4

- 11.1

35.0 14.5

- S.3

- 7.5

. 5.9

. 5.0

• 2.X

855

1 5.7

Ft\rsiiljningssiffrorna inklu<krur intemleverun>cr mellan

ut

rcdm·isadc produkwmrndcna.

Koncernutvecklin g 1975

Exponandelen för dc fem stora l agcrtill-

\ O:rkande enheterna i Europa steg 1975 till

39 ° .. (36). Ökningen sammanhänger till över-

\ägande delen med företagens samverkan i Global Foreeasting and Supply System c GFSS ). Genom systemet blir varje enhet efterhand ensam till verkare av vissa lagertyper och storlekar. Den in terna handeln mellan de berö rda företagen stiger på detta säll under hela omställningsperioden. Diagrammet till höger visa r hur överföringarna mellan en- heterna framskridit och hur återstoden pla- nerats.

Vid å rsskiftet l915 t 16 hade 58 °

0

av alla de transfereringar som programmet ornfanar genomförts. Längst hade omfördelningen näll ifråga om spårkullager, som för tre fjärdedelar av volymen hade endast e u t illverkn ingsställe.

Programmet startades med förutsättningen all högre tillverkningskvant iteter skulle möj- liggöra att en förbänrad tillverkningsteknologi tillämpades. Härigenom skulle tillverknings- kostnaderna sänkas och förråden av produk- ter i arbete minskas. r målsättningen ingick vidare en reduk tion av fiirdigvarulagren tack vare förbärtrad prognos- och beliiggnings- metod ik.

Under J 975 uppnåddes flera delresu ltat.

Dc integrerade tillverkningslinjema. som delvis rörsetts med nyutvecklad eller förbätt- rad maskinutrustning, levererade slutproduk- ter med ytterligare höjd och jämnare kvalitet.

Halvfabrikaten drogs ner på samtliga tillverk- ningsställcn. l nfom1ations-, prognos- och beläggn ingsruti nerna förlinades med ökad leveransberedskap och kundservice som resultat.

Koncernöversikt

G FSS-projcktcts genomfi\randc.

J\ vslutade överföringar i fiirhilllunde till ~•un1liga planc.-rade

\d,UR1Uk'"f'31

/

l

j

~ "

... ~

l 00

,.

JO

:n

o

19i:' 19~3 I'J'-4 1~ .. :' 1'1 .. 6 IV.,-- 107~

En första nenoeffekl av om l äggningen i form av besparingar kunde registreras under verksamhetsåret. Kostnadssidan övervägde emellertid ännu. Fullt utslag ger rationalise- ringsprogrammet först i slutskedet av genom- fdrandet.

Rullningslager är alltjämt det dominerande produktområdet fOr SKF-koncernen. Stål och vissa andra produk ter utanför lagerområdet har emellertid efte rhand vuxi t i betydelse.

Denna utvecklingstrend fortsa tte 1.mder 1975.

Koncernens bmttoomsättning, inklusive intemleverdnscr mellan de olika produkt- områdena. uppgick såsom diagrammet nederst på sid. 6 visar till 7.448 mkr. Lagerförsälj-

ningen bidrog med 5.446 mkr, stålrörelsen med 1.147 rnkr och »andra produkter» med 855 mkr. Kul- och rullagrens andel i omsätt-

ningssiffran s jönk därmed till 73, l % och stå l- produkte rnas till 15.4 °

11•

Produktema utanför lagerområdet noterade en uppgång till 11 .5 "

₀•

Till förskjutningen medverkade fr'Jmst verk -

tyg.~ktivitetema.

som i juli 1975 fördubblades i omfattning. Deua skedde genom an moder- bol aget förvärvade stamaktierna i The Shef- field Twist Drill and Steel Company Ltd.

(STDS).

7

KonC'cmÖ\ cr~ikt

STDS grundades 1 913 och är välkänt under sitt varumä rke Dormer. Produk tionen inl'ik-

tades ursprunglige n på spir al borr. Fö retags- fö rv[irv ledde successivt till en breddning av produktsortimentet, som idag ii ven in klu- derar gä ngvcrktyg. bro tchar och f 1·äsar i så viii sta nda rd- som specialutförande. STDS fram- stä ller vi da re sna bbstå l i fom1 av dragen tråd och stång såsom utgångsmaterial ti ll verktyg samt ' 'erlctygsmaskiner fOr tillverkning och service a v skärande verktyg. T organisat ioncn ingår försåljningsbolag i Belgien. USA och Kanada samt en tillverkande enhet i Austra- lien.

Bolagets omsä ttning uppgick till 15,6 miljo- ner pund. varav drygt 40 % baserades på expo rt. Medel a nta l et anställda var 2.495.

SK P l nd uslries, lnc., Philadelphia triiffacle i slutet av 1 975 prel iminär överensko mmelse med Ea ton Corporatio n, Cleveland Ohio, om att överta huvuddelen a v dess McQuay- Norris-division under förutsiittning av god- kännande från ,·ederbörande myndigheter i USA och Sverige.

Verksamheten vid McQuay-Norris är in- riktad mot reservdelsmarknaden för motor- fordon i USA och Kanada. Försäljnings- programmet omfattar egentillverkade och tillköpta motor- och chassidel ar får bikt r.

Fem n v företage ts till ve rkande enh eter samt l va distributio nscen tra ler och 1 6 fil i a l er om- fil t tas av den få reslagna transak tionen.

Mot sl utet av året t räffade moderbolaget avtal med Avesta Jcrnver ks AB om all för- värva 39 •., av aktiekapitalet i Norbergs Gruf AB. Förvärvet. som innebär a tt SKF höjer sin andel i gruvbolaget till 48 °

0 ,

tillför- säkrar stilldivisionen en geografiskt välbe- lägen malmrcserv.

Valutakurser

De utländsk a SKF·bolugen, r<ir>ii l jnin s

ange~

genomgåend e i loka l vnluta. För om riikningen till

svcn~ka

kron or har 1'61 jandc medelkurser

rör ¹⁹⁷⁵ anvRnl~.

Sk r

Atgcntina

. ... Pesos

l

"""",iK Australien ...

$ l 5,40

Brasilien .... ... .

^Cru1. l 0.50

Frankrike

...

FF

JOO 96.80

Indien ... . ... . Rupier

JOO 4~.60

lmn .. ...

^R•aJ,

too

6.07

Italien ... ... ^{Lit tOO}

^0.6-1

Jugoslavien ... ^{Donurcr t 00} Xl2

Kanada . .... .. ... s ^t

^4.08

Mexiko ... Pesos tOO

33.09

Si ngapore ... ^s

^{J 1.75}

Spanien

. .

. ... P w> too

7,19

Storbritannicn

.

.. .. .. r t 9.18 Sydafrika ... . R und

J 5,57 USA ...

s

^{J 4.15}

Vilstt yskland .... .. . DM 100

168.37

Genom ytterl igare företagsköp i Frankrike.

Västtysk:la nd. U SA och Brasilien komplette- rade olika koncernbolag under 1975 och i början av 1976 sin verksamhet på special- Omrdden som komponenter till nyg- och textilindustrierna samt lasringar. Dessa för- värv presenteras i anslutning till respektive prod uktavsnitt och bolag. vilket ii ven gäller etableringen av en fabrik i Singapore för

till verkn ing av överva lsar r ör sträckverk till spinnerimaski n er.

Moderbolagets namnfråga togs under

ve rksambetsåret ånyo upp till disk ussion mot

bakgrund av den fon gående diversifieringen

och internationaliseringen av SK P:s ve rksam-

bet. B olage t identifieras numera i Sverige och

utomlands i dc allra nesta fall med sina initia-

ler. Det fullständiga namnet. som uppfattas

som otympligt utanför den skandinaviska

språkkretsen. överbetonar anknytningen till

en enda av de många produkter som koncer-

nen arbetar med. Av dessa skäl beslöt styrel-

sen fö remgga akt i eäga rna rorsl(lg att änd n1

moderbolage ts namn till Akt i cbolagct SKF.

Organisation

Enligt tid igare beslut ökades an talet kon- cerndi visioner till fyra vid halvårsskiftet 1975.

Division A omfa ttar oförändrat de sex största rullningslagerbolagen. J division B ingår som föru t de mindre Iillverkningsbolagen f ör rullningslager men även försäljningsbolag på de flesta av dessa marknader. T ill eli vision C, som är rtybildad, är al la försäljn.ings bolag får rullningslager som inte hör till de båda före- gående divisionerna samlade. Division S behåller sin tidigare struktm och innefattar alla enheter med andra produkter än rull- ningsl ager som verksaml1 etsområde.

GFSS-programmet medfår nya förutsätt- ningar och kontinuerl i ga förändringar för de fem europeiska bolagen i koncerndivision A.

Denna p rocess påverkar o rganisationsstruktu- ren hos de ingående enheterna . Hösten 1975 kartlades och analyserades bolagens hittills- varande uppbyggtlad och personalsamman- sättning. Med stöd av det fram tagna under- sökningsmaterialet kommer de berörda före- tagen att planera sin fortsatta organ isations- utveckling i samarbete med koncernledningen .

För koncerndivision C utarbetades och infördes en area-inde lning. Ma rknadsblocken valdes så an de utom geografiskt sam manhang också skulle uppvisa likartade affårsseder, konku rrensförhål l a nden och i görligaste mån språkgemenskap. Efter dessa kriterier fast- ställdes följande områden: Europa och COMECON : Afrika och Mellanöstern:

Asien/ Australasien; Latinamerika. Chefen fOr varje area har linjeansvar för såväl egna bo l ag

som marknader med agenter och distribtltörer.

Vid halvårsskiftet upprättades i samorcl·

niugs- och besparingssyfte serviceenheten SKF Data som moL ersättning erbjuder data- tjänster till SKF-bolag ocl1 koncemkontoret.

l 1 976 års investeringsbudget beviljades en- heten anslag till ett datacent er inom fabri ks- området i Göteborg. AnläggtJingen, för vilken en sepamt byggnad uppföres, beräknas stå klar hösten 1977.

Koncernöversikt

Marknadsföring

Utredningsarbeten igångsartes under året i avsikt att effektiv isera såvä l administration som kundbearbetning inom försäljaings- organisationen . Bland annat kartlades o lika vägar alt starka re integrera försäljni ngs-, m<llerialflödes- och finansfunkti onerna i försäljn.iugsbolagen. Mål et var att genom en omfördelning av resurserna göra marknads- föringen mera offensiv. Ett till rapporrerings- behoven svarande in fonnationssystem de- finierades. InfOrandet av de nya a rbetsfom1er·

na sker först vid Bryssel- och Tokyo-kontoren.

Ett om fallande kurspaket i försäljnings- l edning, rörsäl jn ing och f ö rhandlingsteknik sammanställdes i samarbete med utomstående expertis. Sedan detta testats på en utvald in ternationell grupp, regionanpassades pro- grammet och utnyttjades vid försäljnings- seminarier i Europa, Asien och Sydamcrika.

Under å ret utbil dades 120 bolags- och mark- nadsföringschefcr.

Insatserna ökades på framtagning av pro- duktliueratur och annan säljstödjande infor- mation. Bland amJat utgavs de första av 15 planerade språkupplagor av en ny huvud- katalog för rullningslager.

Forskning och utveckling

Utvecklingsaktiviteter som berörnera SKF-företag init i eras och samordnas av inter-

nationeUt bema1111ade s tyrorgan och arbets- grupper. r detta samarbete de ltog inte mindre än 2 1 8 medarbetare under 1975. Verksam- beten förstärktes dessutom med kon Linuerliga externa forskningskontakter och teknisk samverkan med partners inom näringslivet.

Samarbete upprätlades J 975 med Societe Europeenne de Propulsian (SEP) i Frankrike berrällancle elektromagtJetiska lager. För att bygga vidare p å de möjligheter som den nya lagertypen erbjuder träff ade SK F:s li·anska bo l ag under året överenskommelse med SEP an bilda ett gemensamt bo lag.

9

Koncemöversikt

SKF l n d ustri es, Philadel p hi a, levererade under året ett stort an tal provlager i vi lka hallaren komplettera ts med oljeabsorb e rande mikwsvamp (polyoil). Nyheten var resultatet av ettlicensavtal med del amerikanska fore-

taget Polymer Corpo ration .

Inom ramen f<ir ett ma rknadsföringsavtal med Glyco, Wiesbaden, utvecklade och intro - ducerade det tyska SKF- bolaget en glidlager- konstruktion i anslutning till Glycodur-

programmet av glidbussningar.

Teknisk1 samarbete kring den SKF-mveck- lade T ntr aduct-molo rn med bandlamellstator upprätlades med en svensk t ill verknings- industri.

De första nationella patenten erhölls på sfiiriska rul lager med förbättrad inre kon- strukt i on. Ny milstyrning i dessa lag er l edet

till en minskning av både frik tion - upp till 40 % i vissa inbyggnader - och driftstempe- ra tur.

Amomatiserad utrustning med laserteknik för invändig avsyning av cylindriska yto r färdigställdes i prototypULförande.

Vid SKF:s ew·opeiska forskningscentru m i Hol l and infördes en ny kostnadsbesparande strategi för livslängdsprovning av ku l- och

rullager efter om f attande simulering i dator.

Bidrag utdelades under året för 16rsta gången ur den fond f ö r främjande av material-

vetenskap lig l'orskning som instiftats av SKF och förvaltas av Ingenjörsvetenskapsakade- mien.

Tillverkningsteknik

Vid årsskiftet 1 975/76 p ågick 67 tillverk- tungsteknologiska utvecklingsprojekt av gemensam t . intresse fö r de lageqJI'oducerande SKF-bolagen. Programmet samordnas inom koncern l edningen och samarbetet är f ö rankrat i ett s. k. Machinery Board med delegater från de större enh eterna . Uppd ragen förde las på

internationellt sammansalta arbetsgrupper.

LO

Bland resultaten från 1 975 kan nämnas att en SKF-standard för maskin-design, kon- struktion, ritningsteknile osv förel åg i .kom- plell skick . Bll antal al ternati va mjukbearbet- ningsmetoder togs fram fö r utvärdering.

Tillverkningssätten för kulor och kon i ska rullar effektiviserades, och en ny teknik för hopsättning a

y

kullag er in.f<irdes. Nya princi- per utprovades på mälområdet, däribla nd en metod som medger att det påtrestande visuella avsyningsarbetel begränsas.

Slipmaskinprogrammet kompletterades med nya maskin t yper. En utbytesplan för äldre maskiner an togs, och leveranser av den nya generationen skedde till alla A-bo lag. Utom jämnare mgllende kvali tet och väsentligt högre

produktion per maskin erbjuder maskin- serien mil jömässiga f ördel ar, bl.a. genom att bullern ivån halverats.

Personal

Medelantalet anstä llda i koncernen in klu- s i ve personal vid under året förvärvade bolag var 61.019 jämfört med 61.005 ett år tidigare.

I Sverige sysselsattes i medeltal12.649 (12.639).

Sammansättningen av den personal som uppräuhåller t jänster utanför det egna la nde t - i sys terbolag eller centralt vid koncern- kontoret - förändrad es under året, Andelen bef a ttningsha vare i sådana tjänster m ed annan nationalitet än svensk höjdes väsentligt.

Ett led i strävandena att bredda rekryte-

r ingsunderlaget för ifrågavarande befattningar

utgör de management-seminarier som an-

o rdnas av koncernledningen. l de två senaste,

i maj 1975 och i januari 1976, deltog 50 med-

arberare fn\n 1 3länder. Av dessa hade hälften

alllllii lt intresse alt arbeta utanför s ina na -

tio nel l a b olag. Seminarierna samlar ett stigan-

de antal tjänstemän i icke fåretags l edande

ställning, va rigenom kursformen även tjänar

personalutvecklande syften.

Ekonomi

K o11cemresultar. Till följd a\r den upp- stannande försä l jningsutvecklingen under 1975 och fortsatta kostnadsstegringa r mi nska- de koncernens rörelseresultat till 748 mkr (9 19). Rö relseresultatet påverkades av bok- föringsmässiga avsk rivningar till ett belopp av 442 mkr (411). De kalkyl mässiga avskriv- ningarna uppgick till 586 mkr (477). Ökningen berodde främst på att dessa avskrivningar under 1 975 för första gängen kalkylerades på a nläggningarnas återanskaffningsvä rden.

Koncernens 1åneskuld ökade med 528 mkr.

Kapitaltillskottet erfordrades framförallt för att finansiera de växande varulagren. Ränte- nettot .försämrades härigenom t ill - 1 62 ( - 140) mkr.

Resultatet fö re bokslursdisposi tioner och skatter blev 567 mk r (802), vilket motsvarar 8.3 % av försäljningen (J J ,6).

Arbetet på at t utveckla koncernens ekono- misystem koncentrerades till metoder som underlättar uppföljningen av inOarionseffek- tema på l öpande resultalulveckling och fram- tida finansieringsbehov.

Likviditet och jina11sieri11g. Under verksam- hersåret genomförde moderbolaget en ny- emissi on till en kurs av 60 kronor per aktie med företräde för bolagets aktieäga re alt för fyra gamla aktier teckna en ny på nominellt 50 kronor. Bolagets akti ekapital ökade här- igenom med 150 mkr ocb reservfonden med 30 mkr. Dessutom genomfOrdes en fond- cm i ssion i samma proportion genom upp- skrivning av moderbolagels aktieinnehav i SKF Holding Maa tschappij-Holland B. V.

med !50 mkr.

r juli tog moderbolager upp ett !S -årigt obligationslån på 80 mil joner schweizerfrancs ti ll e n ränta av T Y! ^{'X, .} Lånet användes huvud- sakligen till att finansiera förvärvet av The Sbellield Twist Drill and Steel Company Ltd., Sheflield.

Koncemövcrsikt

Resultat och utdelnin(!c per aktie

Värtltna 1971 - 1975 3r ber;lknlld~: pa IXI:;b :w :tnwlet ak"1icr 3l112 191S

_ _ _ __ _ Knmor

197l 72 1J 74 75

To tall ökade koncernens längfrisliga lån med 357 mkr (1974 : en minskning med 190) och de kortfristiga med J 71 mkr (1974: en minskning med 50).

De likvida medlen i koncernen uppgick till 795 mk r (879), varav moderbolaget svarade för 311 mkr (394). Nedgången berodde fram- föntUt på ökningen av koncernens tota l a varulager.

SKF uwerkade 1975 l öften om betydande kort- och medelfristiga krediter hos svenska oc h utländska banker för att kunna möta ytterligare konjunkturpåkänningar inne- varande år.

Soliditeteo , mätt som eget kapital plus hä lften av de obeskattade reserverna i procent av balansomslutningen. uppgick till 42 % (43).

T rots de senaste årens starka inflation och koncernens stora varulagerökn ing har solidi- teten varit ofOrändrad sedan 1972 (se diagram sid. 44) .

Il

Koncernöversik t

Självfinansiering och invcstering~tr M~d självfinan:li~ring :.l' :les intcmt tillförd;L medel. Med itl\'CStt(itlgar

-.tVSC$ inve.osterin~•r i fa:s;tighctcr.

maskiner och aktter ·

rnws1tnngar

Tilfförd:t med _el

n

Il Il

1971 72 73 H 75 mkr-

81)0

000

~1)0

.100

o

Självlinansieringsgraden. mält som internt tillförda medel i _procent

<tv

den totala kapital- tillförseln. uppgick till 56 % ( l 00). De internt tillfördamedlen utgjorde 744 mkr (851 ).

Koncernens totala investeringar i anlägg- ningar och aktier belöpte sig till 783 mkr ( 451).

$KF-koncernens finansiella clearing-cent- rum. SKF International Aktiebolag, mökade verksambetetlunder 1975 t ill att omfatta 30 koncernbolag inom kullager- och stålområdc- J la. Över 80 % av intern handeln clearas nu

genom SKF Internatio nal. Trots de t oroliga valutaläget och internhandelns växaode om- fattning gjorde SKF In temational inte några

kursförluster.

Fyra av SKF:s koncernbolag i Holland har haft en skatteprocess med det västtyska finans- ministerier. Detta mellanhavande reglerades till större de l en i bö rjan av 1976. Delutslaget innebä r all koncernen tillerkänts en reduktion på 37 ,5 ruiljoner DM av en t i digare. avsatt skatteskuld pä totalt 41 ,7 miljoner DM.

12

Utsikter för 1976

Såsom framgår av dc redovisade OECD- prognoserna (se sid, 4) väntas en konjunktm-

f<irs tiirkning inträda 1 976 med en återgång ungefarligeu till 1974 års aklivitetsn ivå. Pris- stegringarna beräknas fortsätta att avta och genomsnittligt stanna vid 85% för med l ems- länderna.

Även om BNP och total industriproduk- tion alltså förutses expandera. bedörns upp- gå ngen för industriinvesteringarna m ^{en viss}

f<irdröjning. Eftersom en betydande del av SKF:s försä ljning går till tillverkare av in ves-

teringsu trustning, torde en fOrbättring av koncernens orderingång och leveranser komma något senare än den a l lmänna upp- gå ngen. En större ökning av order- och leve-

ransvolymema skulle diitmed uppnås först framemot hösten 1976.

För sKF-koncernen forutses därför års- resultatet

J

976 b li sämre än1975, beroende på försvagad lönsamhel tmder första ha lvåret.

Försäl jningen vänlas däremot ö ka.

Rullningslager

Konjunkturförsäm-

ringen i västvär 1den under 1975 verkade kraftigt

hämmande på SKF: s försäljning av tullnings- l ager. Begränsad efter-

frågan i kombination med överutbud framförallt

p å n1indre standard-

kullager skapade en hår-

dare internationell priskonkurrens än någonsin tidigare . Försäljningsnedgången och resultatförsvagningen

var påtagligast för tillverkningsbolagen på huvudmark- naderna i Europa. Affärerna på Östeuropa och i vissa

transoceana länder utvecklades mera gytmsamt.

Sammanlagt blev koncernens fakturering av rullnings- lager l o/ ₀ lägre än 1974 och uppgick till5.446 mkr

( 5 .495). I siffran innefattas leveranser till SKF -enheter utanför lagerrörelsen. Försäljningen av rullningslager svarade därmed för 73,1 o/ ₀ ⁽⁷³ ,6) av koncernens brutto- omsättning enligt diagram på sid. 6.

13

Rullning.•lagcr

Sverige

U n der hela efterkrigstiden har två tredje- delar av de vid SKF Göteborg tillverkade produkterna avsatts utomlands. Som en följd av företagers medverkan i det europeiska samordningsprogrammet steg exporten av dess egenproduktion 1 975 ytterligare, till cirka 80 % . Härigenom fcirändrade .s också före- tagets geografiska marknadsbild. EG-I änder- nas utveckling blev mera utslagsgivande sa m- tidigt som beroendet av de transoceana mark- nade rna försvagades.

Konjunkturförsämringen kom tidigare i Västeuropa än i Sverige, där den branta ned- gången inträffade först i mitten av 1975. Låg- konjunkturen internationellt medförde au den svenska exporten s jönk cirka lO % i volym . Sysselsättningen och industriproduktionen kunde tro ts detta i det nännaste vidmak .l- hållas tack vare växande inhemsk efterfrågan.

SKF Göteborg*

Försäljning i mkr .... . . ... . per anställd i tkr . ... .. . Antal anställda** .. .. .... -- Investeringar i mkr ... ... .. .

1975 882 188 4.700 62

1974 841

1 76

4.766 45 Försäljning. SKF Göteborgs fcirsäljn ing på den nordiska hemmamarknaden steg med

16 % i förhå llan de till J 974. Kraftigast bidrog faktureringen på svenska kunder men även i Finland gick leveransvärdet upp. Orderin- gången på den svenska marknaden var fcir·

h ållru1devis god under fö rsta halvåret men sjönk sedan snabbt. Särskilt inverKade de hastigt försämrade fö rutsättningarna för lasr- bilstillve rkningen.

*

lunefauar även

försäljningsbolagen

i Danm~u:k.

Finland och Norge

•• Anger medelantal mmällda i arbete under respek- tive är

14

Från exportmarknaderna bötj ade bestäl l - ningsingången svikta reda n i slutet av 1 974.

Den gick sedan stadigt ne d åt med någon ut- jämning under verksamhetsårets sista måna- der. Exportfcirsäljningen uppgick till 512 mkr (52 1).

Samman l agt blev beställningsingången 45 % lägre än föregående år. Uteblivna exportorder svarade fcir nästan hela bo rtfall et.

Produk lion. Produktionen hölls i s tort sett på oföränd rad ni vå med någon minskning under hösten. På grund av nedgången i för- säljtungen ägde en snabb tillväxt av rårdig- lagret mm mot sl utet av året.

-Återstående tillverkn ingslinjer i den hel- au tomatiserade fabrik som invigdes hösten

1 974 installerades under året. An l äggningen kommer därmed att kunna vara i full drift sommaren 1 976. I andra produktionsavsnitt byggdes flex ibla tillverkningslinjer upp för s lipning och bopsättning av större spårkul - lager och cylindriska ntllager. För att mera ef fektivt försörja dessa linjer med mjukbe- arbetade ri ngar påbötjades en modernisering i svan'avde lningarna. De f'cirsta exemplaren av de numeriskt styrda maskiner och Derspind- liga automatsvarvar för större dimensioner som ingå r i projektet togs i bruk. Investe- ringarna i modern utrustning och nya t ill- verkningsmetoder medg er starkt rorkortade genoml oppstider och ökar kapaciteten på medelstora lager.

Personal. Antalet a nställda ökade långsamt fram till förhösten. Därefter inskränktes ny- rekryteringen med en personalm insk ning som (öljd. Omsäuningen av arbetskraft låg kvar på

1 974 års nivå tills en ytterligare dämpning inträdde under hösten. Frånvaron sr eg med någon procentenhet trots lägre inslag av sjuk- frånvaro.

Ansträngningarna an f ö rbänra arbersf'Or-

hå llanden och inre mi l j ö for tsatte. De mest

påtagliga resultatennåddes i de svarvavdel-

ningar som är under modemisering och i

lokaler där övergång sker från kon ventionell

tillverkning i småpartier till högvolymfram-

ställning i integrerade linjer.

Rullningslager

l mmlcn1iseringen m· .nar,·m·dt'lllingorna \'iti SKF Göteborg .~pdar ny maskinutrusmillf( enlmHuiroll. 1 for- grundt/l en m· tie for SK F \ptciCllbyggda uum~riskt J/yrda J ,·an·amomater i rilka s ^tOrre lagcrringur hearber as.

Den partsammansatta centrala skydds- och miljökomm.iw in som förfogar över en egen budget valde att genomföra punktvisa förbätt- ringar. Medlen utnyujades bl.a. får att insta l- lera skyddsanordningar, inrätta pausrum och

\id ta andra trivselbefrämjande åtgärder. Den nedlagda ungkarlsfårläggningen i anslutning till fabriksområdet avvecklades defin.itiVl, och planer utarbetades av kommitten att iord- ningställa markomrldet för idrottsändamå L

Samrådet med personalorganisa tionerna i utbildn ingsfrågor förstärktes. Utbildnings- verksamheten, i vilken arbetarskyddskurser för skyddsombud och arbetsledare, under- visning i svenska fOr 300 utländska med- arbetare och chefsutbildning utgjorde v ägaode ingredienser, hade ungetar eforändrad om- fattning. Beslut fattades om att under rorc- iagsniimndeos avdelningsnämnder inrätta sektionsnälllllder för att ytterl igare fOrbättra

inte min formationen, inte minst i ekonomiska frågo r.

Ekonomi. Investeringarna översteg det för å ret budgeterade beloppet, eftersom uttag för mask inanskaffningar ur moderbolagets arbets- miljöfond tillkom. Denna finansiering skedde i samfOrstånd med de anställdas organisa- tioner och med myndigheternas godkännande.

Sammanlagt kommer 1 7,6 mkr av fondmedlen au umyujas för sådana ändamå l. varav 6.1 mkr utbetal ades 1975. För 1976 beräknas investeringarna totalt komma att uppgå till 50 111kr. vi lket något överstiger ge nomsnittet för den senasle femårsperioden.

Den lägre försäJjningsvo lymen. s tarkt ökade lönekostnader och råmateria lpriser samt o till- fredsställande produktivitetsutveckling med- förde en försämring a v det boks lutsmässiga resultatet.

15

Rullningslager

Västtyskland

Förhoppningarna o m en konjunkturför- stärkning i Förbundsrepubliken under 1975 grusades. Konjunkturen sviktade under större dele n av året och arbetslösheten steg mot å rs- slutet. Bruttonationalprodukten f6114 %, och industripro duklionen sjönk med det dubbl a procenttalet. Kapacitetsumyttjandet inom industrin stannade på knappt 80

'}'<~,

och någon uppgång i investeringarna kom inte trots stimulansåtgär der från statens sida. Åtgär- derna för au stävja in nationen var däremot

framgångsrika. Löneförhöjningarna var bland de lägsta som regisu-erades i Västeuropa , och även materialprisökningarna och energikost- naderna låg under medeltalet.

Elmotorindustrin hade en mycket ogynn- sam utveckling på grund av dels den intema-

rionella recessionen, dels lågpriskonkurrens främst frän Östeur opa. Även byggnads- branschen drabbades av kraftiga bakslag.

Sysselsättningen var dä remo t god för lastbils- tillverkarna, och efterfrågan på personbi l ar steg efterhand inom Förbtmdsrepubliken men också frå n en del exportma rknader. Verk- sr adsindustrin sl ulligen uppvisade en skiftande bild med export i nriktade till verka re av tyngre ntrustni.J1g och specialmaskiner som de minst berörda av den låga investeringstakten.

SKF Schweinfurt Försäljning i milj. DM"

per a nstä lld i DM .. . . . . Antal anställda ... . . . . ln vesteringar i mkr. .. . , . .

1975 85 1 78.000 10.854 97

1 974 797 72.000 11 .11 4 60

Trots den splitU'ade konjunkturbi l den ktmde rulln ingslagerindustrin i Förbunds- repu bliken redovisa något höjd rill verknings- vo l ym. På hemmamarknaden utsanes lager- tillverkarna fö r ökad importkonkurrens men hade i gengäld framgångar på sina export- marknader.

• l denna och kotmmmde tabeller anges lörsäljningen i lokal valuta sa att m vecklingen kan följas utan påverkan av valutakursförändringar

16

Försäljning. Verksamheten vid SKF Kngel- lagerfabrikeo Gm bH, Schweinfun, speglade detula bild . Faktureringen ökade med 7 % vilket innebär i det närmaste oförändrad för- säljningsvolym i förh1\Jiande till 1974. För- säljn ingen på hemrnamarknaden steg obetyd- ligt medan utvecklingen av exporten va r stark, delvis beroende på den tilltagande intem- handeln mellan de europeiska SKF-bolagen.

Inom Förbundsrepubliken kompenserade ö kade l everanser till motorfordonsindustrin och eu förbättrat försäljn ingsresultat på er- sältningsmarknaden det kraftiga bortfaller från elmotortillverkare och delar av den mekaniska indusu·in. De brauschmässi ga va riationerna gynnade försäljningen av medel- stora och stora lager. Försäljningen av l ed- lager, som i stort följer maskin- och anlägg-

ningsindustriernas konjunktur, fick vid- kännas en stagnation efter den kraftiga expan- sionen under 70-talets fö rsta hälft.

Produktion. De rationellare körsysrem som tillkommit i samband med senare års investe- ringar i ny tillverkn ingsteknik gav tydliga ut- slag under 1975. Genomloppstiderna Fo r- kortades med en minskning av halvfabrikaten som fö ljd. Ytterligare förbättringar i denna riktning kommer med den nya generation

slipmaskiner som bötjade installeras. E n betydande del av 1 976 års investeringsanslag kommer att ägnas åt fortsatt modemisering

av maskinparken.

Personal. J Schweinfurt vidtogs personal- inskrän kn ingar i avdelni.J1gar med au tomati- serad tillverkning och på tjä nstemannasidan vid lmvudkontoret. Vid samtliga lagerprodu- cerande enheter inom bol aget tillämpades dessutom korttidsarbete tillfiilligt eller under sa mmanhängande peri ode r.

Bolaget bedrev utbi l dning och understödde personalens fritidsverksamhet i sedva nli g ut- sträckning. r Schweinfurt genomfördes dess- utom en omfattande motivationskampanj baserad på erfarenheter från Werk Cannstatt.

l.niriativet, som fick ett posit ivt m o ttagande av

de anstä llda, syftar till au höja fO rslf tel sen för

de kva litetsfor d ringar som modem precisions-

tillverkning stä ller

Ekonomi. Resu ltatet försäm rades på grund av a n kostnadsökningen in te kunde täckas med prishöjningar eller ralionatiseringsetTek- rer. Tillväxten i varuJagret tvingade bolaget an öka sina konfristiga skulder efter ned- dmgning_ en J 974. Med sin efter väs ttyska fö rhållanden mycket starka so liditet är bo- lagets lånemöjligheter dock f o rtfarande be- tryggande.

Italien

För Italien var konjunktursvackan 1975 den djupaste sedan and ra världskri get. Produk- tioneo sjönk i vissa sektorer med nånnare en tredjedel järnförtmed 1974 och blev genom- snittligt får hela industrin JO % lägre. T ill- bakagången samman hängde med den italienska ind ustri ns starka specialisering på va raktiga konsum tionsvaror såsom h.usbålls- maskiner, elmo tor er och personbil<u·. Ned- ga ngen i ef terf rågan. inte minst intemati onellt.

medförde fristäUrringar eller kortridsarbete inom dessa arbetskraftsintensiva branscher.

Kullagerindustrin i landet fick kraftigare påkänning av krisen än industrin i a llmänhet.

l den återhämtning som det fanns svaga tecken på vid å rsskiftet 1 975/76 var ordningen den omvända, med snabbare växan de beställ- ningsi ngång på rullningslager än på flerialet industripJOdukter.

R I V -SKF

Försäljning i mdr lire ... ... . per anställd i mil j. li re ... . Antal anställda ... ... . . . investeringar i mkr ... . .

1975 153 20,2 7.568 92

J974 1 41 17,7 7.977 73

Fiirsä~jning.

RJ V-SKF Öfficine di Villar Perosa S.p.A. , Turin, fick trots sin försälj - ningsökning i lire räknat vidkännas en volym- mässig minskning. T den rådande innatorisl<a ekonomin kunde bo lagel emellertid delvis kompensera sig genom prisökningar. Dessa hade huvudsakl igen fö rhand lats fram unde r 1 974. Minst påverkades leveranserna till bo-

Rullningslager

l agets återfö rsäljare, men även för traktor- och lantbnrksmaskintillverkare var utvecklingen acceptabel. För alla övriga industrigrenar var bilden mer eller mindre dyster. Bolagets egen direktexporr. som framförallt riktas till COMECON-Iänderna, minskade endasl obetydligt.

Försäljningsansträngningarna utmärktes av en mera selektiv marknadsföring och en bättre strukturering av priserna. En effektivisering av ((irsäljningsorganisa tioneo inleddes. Åtgär- derna inbegriper mekanisering av adm inistra- tionen, säljarutbildning och en regionalisering av distributionen .

Produktion. Ansträngningarna an yncr- ligare höja produk tiviteten hade fmmgå ng under verksamhetsåret. Härtill bidrog fortsatt automatisering, r.ex. i form av en permanent ti llverknings linje vid Sari-a nläggningen, men också ombyggnad av äldre maskiner. Varm- pressning av ringar startades i Bari. Processen ersätter svarvoperationer vid A i rasca-fabriken och medför betydande materialbesparing.

Slutligen helautoma tiserades den plas tiska formningsavdelningen i Villar Perosa-fabriken.

Personal. Minskningen av antalet ansrälida var relativt sett större på kontoren än i fabri- kerna. För verkstadspersonalen kom syssel- sättningen efterhand i oba lans mellan olika enheter. Bakgnrnden var att tillverkningen av små lager, för vi lka efterfrågan sjönk mest, är koncentrerad t i ll an l äggn ingarna i Syditalien.

Vid dessa fick därför komidsarbete tillgripas i stö rre utstriiekning än vi d fabri kerna i Turin- området där beläggningen var stabilare.

Ekonomi. RIV-SKF fick vidkännas eil resultatförsvagning, som dock med hänsyn till förutsättningarna får b eu·aktas som mått- lig. Löner och lönebikostnader steg med ungerar 22 % och inverkade kraftigt på till- verkningskostnaderna . Även försäljnings- och administrationskostnaderna sr eg trots perso- nalminskningen pil tjänstemannasidan . Till fördyringen bidrog slut ligen förlängda kund- krediter. Liksom tidigare år kunde investe- ringarna hel t s jälvfinansieras.

1 7

Rullningslager

Frankrike

Konjunktursvängningarna bar under efter- krigst i den vari t mindre utpräglade i Frankrike lin i övriga Västeuropa ocb USA. Recessionen

1 975 bröt detta mönster - den blev f ö r Frankrike både brantare och djupare. För- sä mringe n i utrikeshandeln samm anföll med effekterna av regeringens inflationsbekäm- pande 1\tgiirder friin 1974. Den franska in- dustriproduktionen sjönk med JO

^{0 "}

och arbetslösheten gick upp 70 ° ·

₀

över genom- sniusnivån 1974.

l september togs krafttag för au stimulera ekonomin. Bland annat förlängdes s kallc- terminerna fOr f<iretagen, krediter ställdes ti ll förfogande och investeringarna subventione- rades. Aktiviteten inom väg- och vattenbygg- nad samt byggnadsindustrin , som åtnjöt sär- skilda kred itförmåncr, repade sig snabbast.

Även pri va tkonsumtionen steg. l ndustTins investeringsåtagaoden däremot var små ä nnu på nyå ret 1976.

SKF-CAM-gruppen Försäljning i milj. FF ..

per anställd i FF ... . Antal anställda ... . Investeringar i mkr ... .

!975 859 172.400 4.985 30.7

1974 828 162.000 5. 122

22.9

Försäljning. Värdemässigt stod den franska kull agermarknaden praktiskt taget kvar på nivån för 1974. Volymminskningen kompen- serades av pri sökningar. F ör SKF Compagni e d'Applicati o ns Mecanlques, S.A. var l evera ns- minskningen kraftigast till lastvagnsindustrin och minst till personbilstillverkama. medan kvantiteterna till industrin i övrigt och järn- vägarna låg nära medeltalet. F örsäljningen hämmades i viss utsträckning av au den franska tillverkningsindustrin hade stora fOrrAd av lager vid verksamhetsårets ingång.

18

Produktion. Den begränsade efterfrågan på bolagets produkter tvingade fram om fOrdel- ningar mellan fabrikerna fOr att belligga dem.

Samtidigt fortsaue den planerade struktur- föränd ringen mellan de nya a nlligg n ingarna och äld re enheter. ln vesteringarna koncentre- rades i hög grad på ersättningar och rationa- liseringar. l Saint-Cyr-sur-L oirc installerades en ny härdningsanläggning.

Personal. Arbetsstyrkan sjönk kraftigare vid Paris-fabrikerna än vid S:tint-Cyr och de båda nya anläggningarna i Fomeoay-le-Comte och Lons-le-Saunier. Inslaget av utländsk arbetskraft, som är särskilt framträdande i Bois-Colombes, minskade på grund av högre personalomsättning inom denna kategori.

En generell arbetstidsfOrkortning genom - fördes under 1975. Veckaarbetst iden sänktes med två eller tr e timmar. Då fabrikerna dess- utom hölls stängda en vecka vid jul ocb vissa andra t i llfälliga uppehåll förekom. blev den to tala fOrkormin gen av a rbetstiden l O

⁰~.

SKF-CAM:s insatser på utbildningsområ- det förstärktes. l programmet ingick under- visning i franska språket för utlänningar.

vidareutbildning for inställa re. elektriker och andra yrkesarbetare, tekniker- och sekretc- rareutbildning samt studier i engelska vid ell nyinrättat språklaboratorium på huvud- konto ret i Clamarl.

Ekonomi. Moderbo l aget inom SKF-CAM- gr uppen hade större svårigheter a tt vi dmak t·

hå lla sin lönsamhet än nertalet av dess dotter- bolag. Koncentrationen av verksamheten till det traditionella ruJiningslagerområdet. där såväl den inhemska som den importerade konkurrensen successivt hårdnade, var härvid en utslagsgivande faktor. Resultatutvecklingen V'dr någorlunda tillfredsställande i början av

1975 men försämrades orov'.ickandc under

hösten. En samtidig tillväxt av fårdiglagret

frestade på de finansiella resurserna.

Dt t nyinriirwde spraklabormories vid lmrudkontoret l Cltrmflrl.

,\umeriskt ltyrd sran· metl ktlptiC'itet all hearbeta Sl'åugkrtmJur på uppsi/18meters diameter \'id den nyligetJ

utridgade RKS-fahriken i A ru/1011.

19

Rullningslager

ADR

Försä l jning i m ilj. FF ...

^{o o o •}

Antal anställda ...

o • •

Investeringar i mkr .. . . . . . . .

1 975

70

631 7,4

1974 55

588

3,6 Den snabba t illväxt, som utmii rk

t

Les Applications du Roulement S.A. (ADR) under senare år. bromsades upp 1 975. För- säljningsökningen inskränJ.:te sig till 26 " .,.

Minskade leveranser till den franska mark- naden uppvägdes av en närmare 50-proccntig exportökning. Under verksambetsåret togs en del nya miniatyrlagerenheter fram för flyg- industrins riikning.

RKS

Försä l jning i milj. FF ... . . . . Antal a nstä llda .... ... .. . . . lrwcsteringar i mkr . ... . . . . .

1975

59

335 8,0

1974 64 303 4, 1 RKS S.A. är den ledande tillverkaren i Frankrike av svängkranslager och stora spcciallagcr. Nedgången i de offentliga inves- teringarna hämmade försäljningen från bo- laget vars produkter i stor utsträckning an- vänds i entreprenadmaskiner. Av omsäu- ningcn härrörde drygt 20 °

0

från expon- leveranser.

För au göra sig mindre beroende av an- läggningsindustrin ökade RKS under 1 975 sin kapacitet på större lager. För ändamA l et utv i dgades A vallon-fabriken. Genom denna och kommande investeringar på sammanlagt

12 m iljoner FF ö kar RKS sin konkurrenskran på oiTsbore-mark.naden och tung industri.

20

CGR

Försäljning i milj. FF . ... . Antal anställda ... . Investeringar i mk.r ... .

1975 22

68

1 ,3

1974

23

63 0,4 Orderingången till Compagnie Generale du Roulement (CGR), som tillverkar lager av förenkl ad konstruktion, avtog under verk- sambetsåret med minskad fakturering som fOljd. Företagellyckades emellertid snabbt anpassa tillverkningen till den fOrsämmdc efterfrågan genom större restrikt h i t et i be- ställningarna till underleverantörer. CGR flyttade i böljan av 1975 till nya. förhyrda och mera ändamälsenliga lokaler.

SARMA

SK.F-CAM förvärvade under höstcrJ 66 '}' .,

av aktierna i Societe Anonyme dc Recherches

de Mecanique Appl i quce (SAR MA). Bolaget

ba r fabriker i Saini-Vallicr och Serves i

Rhone-dalen för tillverkning av stag. länk-

armar och rodervajmr till flygplan. Omsätt-

ningen under verksambetsåret 1975 uppgick

till 44 miljoner FF. Av försäljningen utgjorde

35 °

0

cxportlevemnser. Medelantalet anställda

var 429. Genom förvärvet stärker SKF sin

etablemde position som leverantör av special-

komponen ter till fl ygindustrin.

-

L"SA

De för rullningslageri ndustrin viktigas te branscherna åsamkades 197 5 ett större pro- duktionsbortfall

än

de 9 % som registrerades iör U SA-industrin totalt. Såväl tillverkare av elektrisk utrustn ing som maskinbyggnads- industrin hade lågt kapacitetsuttag, bl.a. be- roende på nedskurna investeringar inom kapitalvarusektom. Fram rill sommaren gick också bilindust rin på lågt va rv.

Konsumtionen av rullningslager i USA w rde därfor ha sj unkit 20 % i förhållande till

1974. Utom av den amerikanska tillverknings- rodustrins minskade produklion orsakades vo lymnedgången av att lagerförbrukarna Lärde på sina förråd. Trots ökande i ndustriell akriv itet under andra halvåret fortsatte kul- och rullagerförbrukarna sin lageravveckling.

Konkurrensen skärptes på grund av efte r- frå gebristen och det därmed förbundna över- utbudet nationellt och internationellt. Hem- mamarknadens svaga köpintresse minskade emellerti d lageri mporten högst väsentligt, medan exporten hölls uppe relativt väl.

SKF Industri es, lnc.

Försäljning i milj. dollar ..

per anställd i dollar ... . Antal anställda ... . Investeringar i mkr ... .

1975 182 40.540 4.490 24

197 4 1 81 34.400 5.263 19

För säljning. Beställningarna från industri- kunder till SKF lndustries, Inc ., Philadelphia , avtog tredje kvartalet 1974. Orderingången gick sedan brant nedå t under första halvåret

1975. En stabilisering inträdde u nder tredje k varta let och en viss förbättring framemot

årsskiftet. Orderna från återförsäljare visade en mindre ökning i l öpande priser. Export- orderna slutli gen hade en starkt uppåtgående trend. Orderstocken reducerades under året med närmare 40 % varvid annulleringar var en bidragande orsak.

Rullningslager

Faktureringen till industrikunder minskade som en följd av ordersituationen, medan balans rådde mellan orderingång och leveran- ser till återförsäljarna. Härigenom försköts l everansbilden för SKF Industries' del i rikt- ning mot ersättningslagermarknaden. Export- forsä l jningen steg med drygt 50 % -

På grund av motorfordons-, el- och kon- torsmaskinindustrieruas svåra simadon träffa- des försäljningen av små kullager och koniska rullager hårdast. Insatserna inom marknads- fOringen fick därför fonlöpande anpassas till förändrade forutsä ttningar. Tyson-divisionen lyckades exempelvis kompensera den in- hemska orderbristen på små koniska rullager med starkt ökade leveranser på export och till ktmder inom tung i ndustri.

Produk1ion. Kapacitetsutnyttjandet blev genomsnittligt sämre än 1974 men med en upphämtning mot slutet av året. Investe- ringarna inriktades huvudsakligen på kost- nadsbesparande åtgärder. En omfattande modemisering av värmebehandlingsavdel- ningen vid Philadelphia-fabriken påbörjades, svarvningsoperationerna moderniserades med numeriskt styrda chuckautomater, ett kapa- citetsökande program för sfäriska axialrull- lager inleddes och de första slipmaskinerna ur den nya LMV-serien kom på p lats. Inom Tyson-divisionen omlokaliserades vissa opera- tioner mellan Massillon- och Glasgow-fabri- kema. Ett uppvärmningssystem som utnyttjar avfall installerades vid Al toona-fabriken.

Personal. Den personalminskning som bör jade 1974 fortsatte fram till ha lvårsskiftet.

Balans nåddes därefter i sysselsättningen och en mindre ökning av antalet anställda ägde rum på senhösten. Nya treårsavtal träffade - s vid två av bolagets största anläggningar.

Avtalet innebär a tt löner och lönebikostnader stiger med 8, 3% i medeltal per år.

Ekonomi. En förhå llandevis gynnsam pris- utveckling på bolagets produkter och ra- rinna liseringsvinster i tillverkningen gjorde an verksamheten lämnade bättre resultat än 1974.

21

Rullningslager

l augusti 1975 anklagades SKF lndustrics av Federal Trade Conm1ission i USA fOr övemädelse av aniii:rustlagama. Anmärk- ningarna avsåg ett l everansavtal med det amerikanska industrifö retaget Federal Mogul samt bolagetS förvärv av Tyson Bearing Corporat i on 1 955 och N ice Bearing Company 1960. SKF Industries bestred ank l agel serna for konkurrensbegränsning med hänvi sn ing till bl.a. sina låga marknadsandelar på ifråga- varande produkter.

Samtidigt riktade FfC i ett kä romål m ot moderbolagel amnärkn ingar mot vissa av koncernens före tagsförvärv i andra l änder.

Moderbolaget bestred i sitt preliminära sva ro- mål den ame rikan ska myndjghetens behör i g- het att utöva jurisdiktion över ett svenskt företag.

Storbritannien

Industriproduktionen i Storbrita1mien blev cirka 5 % lägre än 1974. D en uppbromsning i ekonomin som utlöstes av energikrisen accen- ruerades därmed ytterligare. Detta k l i mat gjorde tillverkningsföretagen än mer obenägna an nyinves tera, och industriinvesteringarna sjönk med Il ,5 % -

Produktionsminskningarna blev kraftigast för tillverkarna av små elmotorer, men även b ilindustrin och speciellt personvagnssidan led svårt av nedgången. D e delar som böll sig bäst uppe var den tunga verkstadsindustrin och ersärtniogsmarknadema.

Återverkningarna blev betydande på rull- .ningslagerindustrin som beräknas ha tappat

l O% i försäljningsvolym i förhållande till föregående år.

22

SKF (U.K.)

Försäljning i mi lj. pund per anställd i pund . ... . A ntal anställda . . . . . . ... . Investeringar i mkr . ... . . . .

1975 43,1 9 1 37 4.713 33

1 974 35,4 6.986 5. 067 22

Försäljning. SKF (U .K.) Limited, Luton, uppvisade en faktureringsökning med 22 '\1

0

men hade trots detta ett volymbo rtfalL För- bättringar uppnåddes ifråga om ersättnings- lager och i expor ten, där GFSS-Ieveranserna mer än trefaldigades . Hårdast drabbades billagerförsä l jningen, men också leveranserna ti ll k under illom mekanisk och e lektroteknisk industri hade otillfredsställande volym. Order- i ngängen halverades i det näm1aste i för- hållande till 1974 vilket medfo rde en avsevä rd avtappning av orderstocken under året.

En radikal bantning av p roduktprogrammet genomf6rdes. Bearbetningen av vissa mindre lönsamma marknadssegment opphörde utan någon nämnviil-d verkan på omsättningen.

Insatserna på ersänn ingsl agermarknaden, i distributö rsledet och ifråga om tekn isk k un d service förstärktes däremot. Försäljnings- kon toret i London avvecklades, och plane r

utar betades på ytterligare rationaliserings- åtgärder inom försäljningsområdet och be- träffande distributionen på bolag ers hennna- marknad.

ProdukTion. Kapacitetsutnyttjandet för- sä m rades något i förhållande till 1974. l rvine- fabrikens automatiska tillverknings linjer hade låg beläggning och vidare inverkade strejker under tredje kvartalet vid bolagers olika tillverkningsenheter .

Höjda lö ner och svårigheter all genomföra

erforderliga personalomflyttllingar med-

ve rkade till att ti llve rkningskostnaderna steg

betydligt snabbare än försäljn ings- och admi-

nistrationskostnaderna. För att bibehålla en

rimlig tillverkningseffektivitet tilläts produk-

ti onen överstiga leve ranserna med en lipp-

byggnad av fä rd igvarulagren som följd. Dä r-

emot reducerades halvf abrikat och produkter

i arbete.