Sammanfattning: sid. 1
Sammanfattning Sammanfattning
Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika antaganden om vad som kan ändra sig inom modellen (vad som är endogent).
Kort sikt
45 graders, IS-LM och Mundell Flemming. Produktion, ränta och växelkurs
endogena (bestäms inom modellen). Priser och kapital exogena (bestäms utanför modellen).
• 45 graders diagrammet – efterfrågan bestämmer produktionen, multiplikator, autonom konsumtion.
• IS-kurvan, varumarknadsjämvikt. Y beror på räntan i när denna tillåts påverka I.
• LM-kurvan, penningmarknadsjämvikt, i beror på Y.
• IS-LM, samtidig jämvikt, dubbelriktat samband.
• 45-graders diagram för öppen ekonomi, real och nominell växelkurs, Handelsbalans (nettoexport) bestäms
• Mundell-Fleming, lägger till växelkursbestämning via ränteparitet, (real) växelkurs påverkar Y och NX.
Sammanfattning Sammanfattning
Medellång sikt
Nu är också prisnivån endogen – via lönesättning och företagens prispåslag på sina kostnader.
• AS-AD modellen, Phillipskurvan, Öppen ekonomi på medellång sikt.
• AD-kurvan kommer från IS-LM modellen. Prisnivån påverkar Y via räntan.
• AS-kurvan ger ett samband från produktionen till priser. Högre Y ger lägre u. Driver upp lönerna och också priserna eftersom företagen använder sig av ett prispåslag.
På kort sikt kan priserna avvika från de förväntade, inte på medellång sikt. När produktionen är lika med den potentiella är realiserade priser är lika med de förväntade.
• Utvidgar modellen till att tillåta permanent inflation via konstant ökningstakt i penningmängden.
• Förväntad inflation central för sambandet mellan produktion och inflation (Phillips vs 1 och 2.)
• Penning och finanspolitik påverkar ekonomin via direkta effekter på efterfrågan och via effekter på priser och växelkurs.
• Om anpassning går via priser tar den tid, men inte om den går via växelkurs. Därmed blir finanspolitiken effektiv under fast växelkurs men inte flytande växelkurs. Tvärtom med penningpolitiken.
Härledning av
Härledning av IS IS -kurvan -kurvan
• Jämvikt på varumarknaden innebär att en ökning av räntan leder till lägre produktion
• Vi kan visa detta i en figur med ränta på y-axeln.
• Vi kallar kurvan IS-kurvan vilken visar IS-sambandet.
Slutsats: IS kurvan är
kombinationer av ränta och produktion sådana att
varumarknaden är i jämvikt.
IS kurvan är neråtlutande.
Efterfrågan Z
ZZ
45o
A
A’
ZZ’ (ränta i’ >i)
Ränta, i
Y’ Y
i’
i
Sammanfattning: sid. 3
Z: C(Y-T) + I(Y,i) + G
Härledning av
Härledning av LM LM - kurvan - kurvan
• Vi har visat att en högre produktion leder till högre ränta på penningmarknaden.
• Vi kan visa detta i ett diagram med ränta på y-axeln och produktion på x-axeln. Vi får då LM-kurvan som visar LM-sambandet.
Slutsats. LM-kurvan visar kombinationer av ränta och produktion sådana att penningmarknaden är i jämvikt. LM-kurvan lutar uppåt.
Ränta, i
Real penningmängd, M/P
Ms
Md
(högre p
roduktion, Y’)
i
Produktion, Y
i’
Ränta, i
Y Y’
LM-kurvan
Md
(lägre p
roduktion , Y)
4.3 4.3 IS- IS- och och LM- LM- sambanden sambanden tillsammans
tillsammans
Ränta, i
IS: Y = C
(
Y-T) + I(Y,i) + G• Jämvikt på varumarknaden innebär att en ökning av räntan minskar produk- tionen – IS-relationen.
• Jämvikt på penning-
marknaden innebär att en ökning av produktion (och inkomst) leder till högre ränta – LM-relationen.
Slutsats: Vid skärnings- punkten är både jämvikts- villkoren uppfyllda, vilket bestämmer ränta och produktion.
Produktion, Y
A
Y i
IS
Jämvik
t på va
rumaknaden
LM
Jämvikt på penningmarknaden
Sammanfattning: sid. 5
Finanspolitik
Finanspolitik
Penningpolitik Penningpolitik
Sammanfattning: sid. 7
IS-sambandet i en öppen ekonomi
IS-sambandet i en öppen ekonomi
Jämvikt på varumarknaden och Jämvikt på varumarknaden och
nettoexport nettoexport
• Jämvikt på varumarknaden uppstår när efterfrågan på inhemska varor (högerledet i ekvationen ovan) är lika med produktionen Y, dvs där ZZ skär 45 graders linjen.
• Handelsbalansen behöver inte vara noll vid jämvikt.
• Ju större jämviktsproduk- tionen är desto mindre blir handelsbalansen
(nettoexporten, NX)
• I exemplet är handels- balansen positiv –
jämviktsproduktionen är lägre än den som ger NX=0.
Efterfr./Prod., Y
YTB
Inhemsk och utländsk efterfrågan på inhemska varor
ZZ
45o
Y
Nettoexport, NX
0
NX
Y
X Y
IM G
i Y I T Y C
Y ( ) ( , ) ( ,)/ DD
Sammanfattning: sid. 9
IS-LM i den öppna ekonomin IS-LM i den öppna ekonomin
• Liksom tidigare innebär som för den slutna ekonomin lägre produktion – IS-kurvan lutar nedåt. Nu är det dock två orsaker; i) liksom i den slutna ekonomin leder en högre ränta till lägre investeringar och ii) högre ränta leder till högre växelkurs via räntepariteten vilket minskar nettoinvesteringarna.
• Givet den reala penningmängden leder högre inkomst leder till högre efterfrågan på Givet den reala penningmängden leder högre inkomst leder till högre efterfrågan på pengar vilket ökar räntan.
pengar vilket ökar räntan. LMLM-kurvan lutar därför som i den slutna ekonomin uppåt.-kurvan lutar därför som i den slutna ekonomin uppåt.
• Jämvikt där LM och IS skär varandra.Jämvikt där LM och IS skär varandra.
Produktion, Y
Ränta, i
Y
i
IS
Växelkurs, E
Ränteparitet
Ränta, i
LM
E
Effekter av en expansiv Effekter av en expansiv
finanspolitik finanspolitik
• Vad händer om regeringen ökar G (eller minskar T)?
• G ingår i IS och förskjuter den åt höger eftersom efterfrågan, och därmed produktionen i jämvikt, blir större för varje räntenivå.
Slutsats:
Slutsats: Produktionen ökar till Produktionen ökar till Y’Y’, räntan ökar till , räntan ökar till i’ i’ och växelkursenoch växelkursen ökar till ökar till E’ E’ (valutan apprecierar). Både den högre räntan och (valutan apprecierar). Både den högre räntan och den därpå följande apprecieringen motverkar uppgången i produktion som inte blir lika stor som annars. Nettoexporten faller den därpå följande apprecieringen motverkar uppgången i produktion som inte blir lika stor som annars. Nettoexporten faller eftersom
eftersom Y Y och och E E båda ökarbåda ökar
Växelkurs, E Produktion, Y
Ränta, i
Y
LM
i
IS
Y’
i’
IS’
Ränta, i
E E’
e t
t
t E
i E i*
1 1
)
*, , ( )
, ( )
(Y T I Y i G NX Y Y E C
Y
) L(i P Y
M
Sammanfattning: sid. 11
Effekter av en åtstramande Effekter av en åtstramande
penningpolitik penningpolitik
Växelkurs, E Produktion, Y
Ränta, i
Y
LM
i
IS
Y’
i’
LM’
Ränta, i
E E’
)
*, , ( )
, ( )
(Y T I Y i G NX Y Y E C
Y
) (i L P Y
M
e t
t t E
i E i*
1 1
• Vad händer om riksbanken minskar M?
• En minskning av MEn minskning av M förskjuter förskjuter LM LM kurvan uppåt till kurvan uppåt till LM’ eftersom räntan blir högre för given LM’ eftersom räntan blir högre för given produktion.
produktion.
Slutsats:
Slutsats: Produktionen faller till Produktionen faller till YY’, räntan ökar till ’, räntan ökar till i’i’ och växelkursen ökar till och växelkursen ökar till E’ (valutan apprecierar). E’ (valutan apprecierar).
Den starkare växelkursen förstärker den negativa effekten på
Den starkare växelkursen förstärker den negativa effekten på Y. Lägre Y. Lägre Y Y och högre och högre E E drar åt drar åt motsatta håll på
motsatta håll på NX NX så den sammanlagda effekten är oklar.så den sammanlagda effekten är oklar.
AS-AD
AS-AD modellen för sluten ekonomi modellen för sluten ekonomi
AS-AD modellen bygger vidare på IS-LM modellen men tillåter att priserna för- ändras endogent. AD-kurvan bygger på IS-LM modellen. Från denna härleder vi ett nedåtlutande (negativt) samband mellan produktion och priser. Mekanis- men är att högre priser minskar real penningmängd M/P. Detta driver upp
räntan, vilket minskar efterfrågan (investeringarna) och därmed produktionen.
AD-kurvan skiftar utåt om penningmängden ökar (expansiv penningpolitik) och om offentlig konsumtion ökar eller skatter minskar (expansiv finanspolitik).
Vi kan också härleda AD- för öppen ekonomi, fast eller flytande växelkurs.
AS-kurvan bygger på arbetsmarknadens funktionssätt och företagens
prissättning. Högre produktion minskar arbetslösheten, detta ökar lönerna, företagen svarar med att höja sina priser – vi får ett uppåtlutande (positivt) samband mellan produktion och priser.
Som vi kan se förskjuts AS-kurvan uppåt/inåt om förväntade priser går upp och om prispåslaget går upp.
När produktionen är på sin potentiella nivå är, per definition, P=Pe
Sammanfattning: sid. 13
z
L F Y
P P
AS : e 1 1 ,
AS-AD modellens dynamik AS-AD modellens dynamik
AS-AD modellens dynamik bygger helt på AS-AD modellens dynamik bygger helt på den tröga anpassningen av
den tröga anpassningen av
prisförväntningarna. På kort, men inte på prisförväntningarna. På kort, men inte på medellång sikt, kan förväntade priser medellång sikt, kan förväntade priser avvika från de förväntade.
avvika från de förväntade.
I figuren är förväntade priser i I figuren är förväntade priser i utgångsläget
utgångsläget PP00ee..
Jämvikten är dock vid A, Jämvikten är dock vid A, så löne-sättarna så löne-sättarna har underskattat prisnivån som är
har underskattat prisnivån som är PP00 och och reallönen är därmed lägre än vad man reallönen är därmed lägre än vad man tänkt sig.
tänkt sig.
Lönesättarna reviderar upp sina pris-Lönesättarna reviderar upp sina pris- förväntningar och sätter högre nominal- förväntningar och sätter högre nominal- löner. Det leder till att
löner. Det leder till att ASAS-kurvan förskjuts -kurvan förskjuts uppåt.
uppåt. Prisnivå, P
P
0eYn
A
Y
AS
Processen med skift uppåt fortsätter så Processen med skift uppåt fortsätter så länge
länge Y>YY>Yn.n.
Slutsats: Så länge Slutsats: Så länge Y>YY>Yn n (med andra (med andra ord ord u<uu<unn) så ökar priser och löner, ) så ökar priser och löner, produktionen sjunker. På lång sikt produktionen sjunker. På lång sikt återgår produktionen till
återgår produktionen till YYnn.. Produktion, Y
AD
z
L F Y
P P
AS : e 1 1 ,
P
0Härledning av
Härledning av AD AD -kurvan för en öppen -kurvan för en öppen ekonomi
ekonomi
• En ökning av prisnivån leder till att M/P minskar. Förskjuter LM uppåt.
• P ingår också i IS eftersom högre priser leder till högre real
växelkurs. Förskjuter IS åt vänster.
• Det betyder att jämvikten uppstår i en punkt produktionen minskat från Y till Y’.
• Vi kan avsätta detta i figuren med produktion och prisnivå.
• Slutsats: AD-kurvan lutar nedåt, men mindre brant än i en sluten ekonomi eftersom högre P nu påverkar Y via två mekanismer.
• AS-kurvan är densamma som tidigare.
Y’
Ränta, i
Y
Produktion, Y
Prisnivå, P
P P’
AD
* * *
1 ,1 , ,
: P
E P i Y i Y NX G i Y I T Y C Y
IS e
i L P Y
LM :M
Sammanfattning: sid. 15
Penningpolitisk neutralitet på Penningpolitisk neutralitet på
medellång sikt medellång sikt
• Med fast växelkurs är penningpolitiken inriktad på att hålla växelkursen konstant.
Kräver i=i*.
• Under flytande kurs är penningpolitiken som för en sluten ekonomi neutral på medellång sikt – endast nominella variabler påverkas. Pris och nu också nominell växelkurs, till skillnad mot fallet med fast växelkurs.
• På medellång sikt blir Y=Yn vilket innebär att
• På medellång sikt påverkar penningpolitiken prisnivån (proportionellt lika mycket som penningmängden). Neutralitet uppstår genom att växelkursen deprecierar (apprecierar) lika mycket som penningmängden och därmed prisnivån ökat (minskat).
• Därmed är real växelkurs oförändrad.
• Efter en penningpolitisk expansion (ökning av penningmängden) faller därmed den förväntade framtida växelkursen. Vad händer med dagens växelkurs?
• Den faller ännu mer eftersom räntan i minskar:
,
, *, * .
P
E P Y Y NX G
i Y I T Y C
Yn n n n
P*
E P
1 . 1
*
Ee
i
E i
Penningpolitisk expansion Penningpolitisk expansion
med flytande växelkurs med flytande växelkurs
• En ökning av penninmängden förskjuter AD åt höger av två skäl:
i. räntan minskar vilket ökar investeringarna och
ii. växelkursen faller (både pga lägre förväntad växelkurs och den lägre räntan.
• Eftersom Y>Yn blir priserna högre än förväntat i jämvikten vid B.
Lönesättarna reviderar upp sina prisförväntningar och AS-kurvan förskjuts succesivt uppåt.
• På medellång sikt uppnås en ny jämvikt vid C där endast priserna är högre och växelkursen lika mycket lägre – real växelkurs konstant.
Prisnivå, P
AD’
Yn
AS
AD
Produktion, Y A
B
Y C
Sammanfattning: sid. 17
Finanspolitiska effekter på Finanspolitiska effekter på
medellång sikt medellång sikt
• På medellång sikt påverkar inte finanspolitiken produktionen, Y=Yn vilket innebär att
• Men vi får en undanträngning som under fast växelkurs.
• På medelång sikt är växelkursen stabil, vilket kräver i=i*. Därmed påverkas inte investeringarna av finanspolitiken på medellång sikt.
Eftersom vi antar att centralbanken inte reagerar med ändrad M innebär konstant ränta att P måste vara oförändrad.
• Som vid fast växelkurs sker undanträngningen genom att den reala växelkursen förändras, men nu genom att nominell växelkurs ändras.
• En finanspolitisk stimulans (åtstramning) leder på medellång sikt till att den reala växelkursen stärks (försvagas) så mycket att nettoexporten faller (ökar) lika mycket som C eller G ökat (minskat) pga finanspolitiken.
Detta sker genom att nominell växelkurs ändras.
,
, *, * .
P
E P Y Y NX G
i Y I T Y C
Yn n n n
Dynamiska effekter av finanspolitik Dynamiska effekter av finanspolitik
med flytande växelkurs med flytande växelkurs
• På medellång sikt förändras nominell växelkursen så att finanspolitiken inte påverkar produktionen (undanträngning) – förväntad nominell växelkurs stärks (försvagas) efter en stimulans (åtstramning). Vad händer på kort sikt?
• Nominell växelkurs ökar lika mycket på kort som på lång sikt. Därmed blir finanspolitiken helt verkningslös på Y. Växelkursen förändras omedelbart och motverkar helt finanspolitiken via undanträngning av nettoexport!
• Förklaring: Både under fast och flytande växelkurs måste real växelkurs förändras lika mycket efter en finanspolitisk åtgärd. Med fast växelkurs sker detta genom att prisnivån P förändras. Med flytande sker det genom att nominell växelkurs förändras.
• Men det är en viktig skillnad. Prisförändringar tar tid medan växelkurs- förändringar kan ske omedelbart.
• Notera att vi antagit att centralbanken inte alls reagerar med förändringar i penningmängden under flytande växelkurs. Om centralbanken istället ökar penningmängden lite men inte så mycket att räntan förblir konstant kommer finanspolitiken att ha en viss effekt men inte lika stor som under fast kurs.
Sammanfattning: sid. 19
Dynamiska effekter med en Dynamiska effekter med en
reaktionsfunktion reaktionsfunktion
Prisnivå, P
Yn
Produktion, Y A
Y C
• Den finanspolitiska expansionen leder till en viss ökning av
penningmängden. Växelkursen apprecierar därför mindre än om centralbanken höll penningmängden konstant.
• AD förskjuts åt höger (men mindre än vid fast växelkurs).
• Därefter sker de vanliga förskjutningarna av AS.
• Slutsats: Finanspolitiken är inte helt verkningslös på kort sikt under
flytande växelkurs när centralbanken
”lutar mot vinden” men svagare än under fast växelkurs. Hur mycket svagare beror på hur starkt
centralbanken reagerar.
B
Lång sikt Lång sikt
Solow-modellen Solow-modellen
Tidigare har vi antagit att kapitalstocken och teknologin är given och konstant.
Solow-modellen ger oss möjlighet att studera också förändringar i dessa variabler.
De två centrala kurvorna är
investeringsbehovet (vad som behövs för konstant kapitalstock per sysselsatt) och
investeringskurvan.
Båda är funktioner av kapitalstocken per arbetare K/N. Den första kurvan är en rät linje, eftersom vi antar att kapitalförslitningen är proportionell mot mängden kapital. Den andra kurvan är konkav, eftersom vi antar avtagande marginalavkastning för kapitalet.
Ekonomin rör sig automatiskt mot ett läge där investeringsbehovet är lika med investeringarna så att K och Y är konstanta – ett stationärt läge.
Sammanfattning: sid. 21
Ökning av sparandet Ökning av sparandet
Vad händer om spar-kvoten ökar från sb till sa ?
Antag att ekonomin är i stationärt läge för sparkvoten sb.
När sparkvoten ökar förskjuts investerings-kurvan sf(k) uppåt (roterar motsols).
Ekonomin rör sig mot ett nytt stationärt läge med högre kapitalstock och högre produktion.
k Kapital (per sysselsatt)
k f sa k
kb* ka*
kf sb
*
ya
*
yb
k fBalanserad tillväxt Balanserad tillväxt
•I förra kapitlet såg vi att utan teknisk tillväxt och befolkningstillväxt nås ett stationärt läge där Y och K är konstanta.
•Om A och N växer kan tillväxten fortsätta. Kalla tillväxttakten i A och N för gA och gN .
•Nu omformulerar vi modellen och uttrycker kapital och produktion per effektivitetsenhet, dvs delar med AN.
•Då visar det sig att det finns en balanspunkt där k K/(AN) och
y Y/(AN) är konstanta. Det betyder att K och Y växer lika snabbt som AN , dvs med summan av tillväxttakterna i A och N (gA+gN). Denna
balanspunkt kallas balanserad tillväxt.
•Tillväxttakten i BNP/capita är då lika med den teknologiska tillväxttakten.
•För att beskriva Solowmodellen med en figur måste vi generalisera
investeringsbehovskurvan. Hur mycket måste investeras för att K ska växa i takt med AN?
• För det första liksom tidigare k för att ersätta deprecieringarna.
• För det andra, nu också (gA+gN)k för att K ska kunna växa i jämna steg med AN.
Sammanfattning: sid. 23
Solowmodellen med tillväxt Solowmodellen med tillväxt
När är produktion och kapital per arbetskrafts-enhet konstanta?
Både sf(k) och (+gA+gN) k är ökande funktioner av k.
•Investeringsbehovet (+gA+gN)
kär linjärt i k.
•När investeringar = investe- ringsbehov är k konstant på nivån k*.
•K växer då med samma takt som A N, dvs med gA+gN.
•Ekonomin tenderar att av sig själv röra sig emot denna balanspunkt – balanserad tillväxt.
Investeringar deprecieringar
k
Kapital (per effektivitetsenhet arbetskraft)
k f s
gA gN
kInvesteringar
Investeringsbehov
k*
Högre befolkningstillväxt Högre befolkningstillväxt
Antag att befolkningstillväxten ökar från gN till g’N > gN.
Högre gN förskjuter investe- ringsbehovet uppåt (roterar moturs)
•Det nya högre investerings- behovet är större än investe- ringarna.
•Det betyder att K växer
långsammare än AN, dvs k faller. Samma med y.
•Till slut är investeringarna lika med investerings-behovet.
•Då är k och y återigen
konstanta så K och Y växer
med summan g’A+gN k
Kapital (per effektivitetsenhet arbetskraft)
k f s
gA gN
kInvesteringar
Investeringsbehov
ka* kb*
*
ya
*
yb
Sammanfattning: sid. 25
gA gN'
kÖvrigt viktigt Övrigt viktigt
Phillips-kurvan, både den ”gamla” och den
förväntningsutvidgade. Den första är en relation mellan arbetslöshet och förändringar i priser. Den andra mellan
arbetslöshet och förändringar i inflationen. Skillnaderna är hur man antar att lönesättarna bildar sina prisförväntningar.
Begrepp som endogen/exogen, multiplikator, real penningmängd, repa, kontraktiv/expansiv penning respektive finanspolitik, effektiv arbetskraftsenhet, PPP, konvergens, gyllene regelns sparkvot, fördelningssystem för pensioner, balanserad tillväxt, monetär
neutralitet, NAIRU, potentiell produktion och jämviktsarbetslöshet
real växelkurs, depreciering/appreciering och öppen ränteparitet
är ”måsten” att kunna.
Tips Tips
Se till att ni kan beskriva i ord och förstå vad som ligger bakom kurvorna i de olika modellerna vi använder. Kom ihåg mellan vilka variabler sambanden gäller, dvs vad som ska stå på axlarna i
diagrammen.
Försök lär er att använda de matematiska uttrycken för kurvorna.
Det hjälper er att se om de förskjuts eller inte när en variabel ändras.
Se till att ni kan använda modellerna till att göra de experiment boken och jag gått igenom, och också deras motsats!
Glöm inte kompendiet om doktrinhistoria.
Gästföreläsningarna är tentarelevanta.
Kolla att ni känner till betydelsen av ”nyckelbegrepp” i slutet av varje kapitel.
Gör gamla tentor och online frågor.
Kolla er email. Jag kan skicka ut mer tips inför tentan.
Sammanfattning: sid. 27