Utökat stöd till personer med psykisk ohälsa som erhållit förskrivning av fysisk aktivitet på recept

(1)

Utökat stöd till personer med psykisk ohälsa

som erhållit förskrivning av fysisk aktivitet

på recept

Linn Söderberg

Fysioterapi, magister 2021

(2)

1 Abstrakt:

Bakgrund - Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som kan orsaka lidande och påverka funktionsförmåga i varierande grad. Vid depressiva- och stressrelaterade symtom, samt vissa ångestrelaterade symtom, har tidigare forskning visat god effekt av fysisk aktivitet både som prevention och behandling. Personer med psykisk ohälsa har en lägre nivå av fysisk aktivitet än den generella befolkningen och att öka aktivitetsnivå är ofta en utmaning eftersom en del av sjukdomsbilden ofta innebär tendenser för passivitet, tillbakadragande och bristande motivation. Trots att levnadsvanor är välkända faktorer som kan påverka både fysisk och psykisk hälsa har det tidigare observerats att personer med psykiatriska diagnoser får för lite stöd till att ändra sina levnadsvanor via t.ex. ordination av fysisk aktivitet (FaR). Utifrån detta, öppnade ett projekt två FaR-mottagningar som erbjudit personer med psykisk ohälsa utökat stöd till att uppnå ordinerad fysisk aktivitet.

Syfte - Att utvärdera potentiella effekter på hälsa och fysisk aktivitet genom utökade stödinsatser via FaR-mottagningar för personer med psykisk ohälsa.

Metod – Kvantitativ metod användes för att analysera insamlad prospektiv, longitudinella data. Data inhämtades från enkäter som samlats in vid tre olika tillfällen: vid första kontakt med FaR-mottagningen, vid avslutande kontakt med FaR-mottagningen samt 6 månader efter avslutad kontakt.

Resultat – Det fanns ett stort bortfall av deltagare vid uppföljande enkäter. Vid uppföljning B kvarstod 66% av deltagarna och vid uppföljning C kvarstod 23%. Hos de personer som fyllt i uppföljande enkäter observerades en förbättring av upplevd psykisk- och fysisk hälsa samt en ökning av skattad fysisk aktivitet som verkar bibehållas även 6 månader efter avslutad kontakt. På kort sikt observerades ett minskat skattat stillasittande och förbättring av upplevd hälsa jämfört med för ett år sedan. Det observerades ingen skillnad i personernas ursprungliga aktivitetsnivå mellan dem som valt att fortsätta delta i uppföljande enkäter och dem som fallit bort.

Slutsats – Utökat stöd i form av FaR-mottagning vid behandling av psykisk ohälsa kan ha en positiv effekt på upplevd psykisk och fysisk hälsa, fysisk aktivitet och stillasittande men storleken på bortfall indikerar risk för bias och det behövs mer studier för att bedöma om resultatet är representativt.

(3)

2 Abstract:

Background - Mental health issues have a high prevalence and include different diagnoses that can cause suffering and lack of function. Earlier studies have shown a positive effect from physical activity, both as prevention and treatment, among people with depression, stress and anxiety. People with mental illness often have a lower level of physical activity than the general population. Increasing physical activity can be a challenge since their condition often include symptoms such as passivity, withdrawal and lack of motivation. Although living habits are known to affect physical and mental health, people with mental health issues do not receive enough support to change their habits. Based on this, two facilities were opened with the purpose to provide additional support for people with mental health issues that received a prescription for physical activity

Purpose – To evaluate the potential effect on perceived health and physical activity by having extended support through a facility for people with mental illness who received physical activity on prescription.

Method – Quantitative methods were used to analyze prospective, longitudinal data. Data was obtained from surveys that were answered at three different occasions: at first contact, at last contact and 6 months after contact with the facility.

Results – The follow-up surveys had a high number of drop-outs. 66% of the participants remained at the first follow-up survey and only 23% remained at the last survey. Among the participants that completed the follow-up surveys there was an improvement of perceived

physical- and mental health and an increased level of estimated physical activity that seems to be maintained 6 months after contact with the facility. Furthermore, there was a short-term

improvement of sedentary behavior and perceived health compared to a year ago. No significant differences were observed regarding level of physical activity at baseline between the drop-outs and the participants that completed the follow up surveys.

Conclusion – Extended support through facilities for physical activity on prescription may be an effective method to improve physical- and mental health, increase physical activity and decrease sedentary behavior among people with mental health issues. The high number of drop-outs in this study entails a high risk for non-response bias and compromises the representability of the results.

(4)

3

Innehåll

Bakgrund:...……….………...4 Syfte: ... 7 Frågeställningar: ... 7 Metod: ... 7 Deltagare ... 7 Inklusionskriterier: ... 8 Exklusionskriterier: ... 8 Material: ... 8 Procedur: ... 8 Dataanalys: ... 9 Resultat: ... 11

Upplevelse av fysisk och psykisk hälsa: ...11

Skattad fysisk aktivitet: ...13

Skattat stillasittande: ...14

Korrelation mellan motivation och förändring av hälsa och aktivitetsnivå: ...15

(5)

4 I Stockholm har ett projekt pågått mellan åren 2018-2020 med mål att öka fysisk aktivitet och förbättra psykisk hälsa hos personer med psykisk ohälsa samt öka förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) som behandling vid psykisk ohälsa. En del av projektet omfattade ett utökat stöd för personer med psykisk ohälsa som ordinerats FaR. Två FaR-mottagningar öppnades, en i Kista och en i Södertälje, dit förskrivare av FaR har kunnat erbjuda personer med psykisk ohälsa vidare stöd till att uppnå ordinerad aktivitet utanför hälso- och sjukvården. Det utökade stödet via FaR-mottagning har varit kostnadsfritt, skett både via distans eller fysiska möten på

mottagningarna och det har funnits möjlighet att få tolk vid behov. Mottagningarna har varit centralt placerade i respektive område med nära anslutning till kollektivtrafik. De stödjande FaR-mottagningarna har bemannats av hälsopedagoger som har erbjudit individanpassade åtgärder utifrån personernas förutsättningar och behov. Stödet har inkluderat motiverande samtal, hjälp att hitta möjliga platser att träna på, information och hjälp med att etablera kontakt med

friskvårdsarrangörer, sällskap till aktiviteter, samt mätningar av muskelstyrka och aerob kapacitet via submaximala cykeltest i motiverande syfte.

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som kan orsaka lidande och påverka funktionsförmåga i varierande grad (1). Vid depressiva- och stressrelaterade symtom samt vissa ångestrelaterade symtom har tidigare forskning visat god effekt av fysisk aktivitet och träning både som preventiv och kurativ behandling (1,2,3,4).

Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället och vanlig orsak till lidande och förlorad arbetsförmåga (2). Depression är i sig den största enskilda orsaken till förlorade friska levnadsår i västvärlden och bör betraktas som en folkhälsosjukdom (2). I Sverige uppskattas 20% av befolkningen någon gång drabbas av depression och ungefär var fjärde individ uppskattas drabbas av ångestsyndrom (2,3). År 2020 skattade 14% av befolkningen att de upplever sig vara stressade och 41% av befolkningen skattade att de upplevt ängslan, oro eller ångest.

(6)

5 Socialstyrelsen beskriver nationella riktlinjer där åtgärder har prioriterats enligt system där 1-3 är åtgärder som bör erbjudas, 4-7 är åtgärder som kan erbjudas och 8-10 kan i undantagsfall

erbjudas (5). Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av lindrig till medelsvår depression inkluderar att hälso- och sjukvård bör erbjuda kognitiv beteendeterapi till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2), interpersonell psykoterapi (prioritet 3) samt

antidepressiva läkemedel (prioritet 3). Riktlinjerna inkluderar fysisk aktivitet som en behandlingsform som hälso- och sjukvård kan erbjuda (prioritet 6) (5).

Fysisk aktivitet och träning på en måttlig intensitetsnivå har en påvisad positiv effekt hos personer med psykisk ohälsa, både som prevention och behandling (6). Fysisk aktivitet och träning har visat sig kunna minska depressiva symtom jämförbart med kognitiv beteendeterapi och antidepressiva läkemedel vid lindrig- till måttlig depression (2). Likaså tillhör fysisk aktivitet till rekommenderad behandling vid stressrelaterade symtom och kan ge lindring av ångestanfall (3). Tidigare epidemiologiska studier har föreslagit att risken för att utveckla en depression är 25–40% lägre hos personer som är fysiskt aktiva (4) och fysisk aktivitet har en påvisad negativ korrelation med minskade symtom från depression, stress och ångest (7).

Det finns flera olika hypoteser till varför fysisk aktivitet och träning kan ha positiv effekt på just psykisk ohälsa. Förutom frisättning av flertalet neurotransmittorer, som minskar stresshormon och ökar välmående, påverkar fysisk aktivitet även självkänsla, självförtroende och self-efficacy. Detta kan i sin tur påverka beteenden, tankar, känslor, sömn och kan bryta negativa mönster (2).

(7)

6 måttligt stark vetenskapligt stöd för att öka nivå av fysisk aktivitet hos vuxna med en för låg aktivitetsnivå (11). I Sverige får all legitimerad sjukvårdspersonal förskriva FaR, vanligast är det läkare, fysioterapeuter och sjuksköterskor som gör ordinationer (10). FaR är en extra relevant metod för fysioterapeuter i och med att ett av fysioterapivetenskapens mest centrala begrepp är rörelse.

Majoriteten av alla med symtom från depression eller ångest får vård via primärvården (5). I primärvården har FaR-metoden använts i störst utsträckning men metoden har även börjat få fäste inom psykiatrin (10). Även om FaR-metoden har god evidens för att öka aktivitet så är metoden ännu inte fullt implementerad och används inte i lika stor utsträckning vid psykiatriska diagnoser (10). Personer med depression och ångest har ofta en lägre nivå av fysisk aktivitet än den generella befolkningen och att öka fysisk aktivitet är en utmaning eftersom en del av sjukdomsbilden ofta innebär tendenser för passivitet, tillbakadragande och bristande motivation (12). Detta kan innebära att det krävs ett utökat stöd för denna patientgrupp för att uppnå ordinerad fysisk aktivet än vad som vanligen ges via vården.

Förutom det individuella lidandet är detta också en patientgrupp som kostar samhället stora summor pengar både via direkta kostnader, kopplat till vård- och omsorg samt stöd och ersättning från samhällets trygghetssystem, men även indirekta kostnader i form av förlorad produktion, sociala avgifter och skatter (13). Enligt en rapport från EU och WHO beräknades den totala kostande för psykisk ohälsa i Sverige 2015 vara 21,7 miljarder euro vilket motsvarar närmare 5% av BNP och kostnaden för psykisk ohälsa förväntas stiga ytterligare (13). Att förebygga och behandla psykisk ohälsa är alltså även en viktig del av en hållbar

samhällsutveckling utöver att minska det individuella lidandet. Trots att levnadsvanor är

(8)

7 Syfte:

Arbetet avser att utvärdera potentiella effekter på hälsa och fysisk aktivitet genom utökade stödinsatser via FaR-mottagningar för personer med psykisk ohälsa.

Frågeställningar:

- Har upplevelsen av fysiskt välmående förändrats? - Har upplevelsen av psykiskt välmående förändrats?

- Finns det en förändring av upplevd generell hälsa hos deltagarna? - Skattar deltagarna en ökad fysisk aktivitet?

- Skattar deltagarna ett minskat stillasittande?

- Finns det korrelation mellan deltagarnas motivation med förändring av hälsa och aktivitetsnivå vid uppföljning efter 6 månader?

Metod:

Arbetet syftade till att utvärdera effekten av en FaR-mottagning som utökad stödinsats för personer med psykisk ohälsa genom analys av insamlad prospektiv, longitudinell data. Deltagarna har fått FaR via hälso- och sjukvården samt erhållit individanpassat stöd via

hälsopedagoger på FaR-mottagning som ligger utanför hälso- och sjukvården. Hur lång tid som personerna haft kontakt med FaR-mottagning samt vilket typ av stöd som erhållits har varierat. Under projektets gång har deltagarna fått fylla i enkäter vid tre tillfällen: vid första kontakt med FaR-mottagningen, vid avslutande kontakt med FaR-mottagningen samt 6 månader efter

avslutad kontakt. Enkäterna inkluderar självskattningar av fysisk aktivitet, träning, stillasittande, upplevd psykisk hälsa, upplevd fysisk hälsa, upplevd allmän hälsa, upplevd hälsa jämfört med ett år sedan, hur ansträngande arbete man tillägnar sig åt, vardagsmotion, träning, stillasittande, motivation till förändring och self-efficacy (Bilaga 1,2,3).

Deltagare

(9)

8 lämplighetsbedömning av personer utifrån inklusions- och exklusionskriterier och har därefter kunnat hänvisa personer till FaR-mottagning.

Inklusionskriterier:

Personer >6 år gamla, med milda- till måttliga symtom från depression, stress eller ångest, alternativt där behandlare identifierar en risk för att utveckla sådana symtom, som fått utökat stöd till aktivitet via FaR-mottagning.

Exklusionskriterier:

Personer med grava symtom från psykisk ohälsa samt andra psykiska tillstånd som t.ex

utmattningssyndrom, posttraumatisk stressyndrom och psykossjukdomar har exkluderas p.g.a. bristande evidens om träning som behandling.

Material:

Samma frågor används vid alla tre tillfällen och är en sammansättning av frågor från andra beprövade frågeformulär med syfte att frågorna ska vara så reliabla och validerade som möjligt samt relevanta för det aktuella projektet. Enkäterna finns angivna som bilagor (Bilaga 1,2,3). De återkommande frågorna i enkäterna baseras på frågor från LIV 2000, Short Form 36 (SF36), socialstyrelsens indikatorfrågor för levnadsvanor samt från Motivational Interviewing (MI) (14,15,16,17).

Procedur:

Jag har tagit del av enkäter efter avveckling av projekt med utökat stöd via FaR-mottagning. Förskrivarenheter som inkluderades i projektet var vårdcentraler, primärvårds rehab, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM), ungdomsmottagningar (UM),

(10)

ID-9 nummer där det framgår vilken mottagning de tillhört och vilken enkät i ordningen det är.

Författare till detta arbete hanterar därför aldrig personuppgifter som kan koppla enkäter till individer.

Dataanalys:

Data inhämtades från programmet Webropol som projektet använt sig av för insamling av enkäter. Svarsfrekvensen för respektive A, B, C enkät sammanställdes och presenterades för respektive mottagning (Tabell 2). Data för de respektive enkäterna konverterades till IBM SPSS statistics 27 för statistisk analys. Enkätfrågorna omvandlades till variabler och fördes in för respektive individ utifrån anonymt ID nummer. Deskriptiva data för fråga 3-10 togs ut för respektive mättillfälle och presenterades för att beskriva gruppen (Tabell 3, 5, 8).

Med hänsyn till låg metrisk nivå på variabler valdes icke-parametriska metoder för analys av data (18). För statistisk analys av enkätfrågor om hälsa, där enkäterna A, B, C jämförs hos samma grupp individer vid olika tillfällen, applicerades Wilcoxons test (18). Här jämfördes enkätfrågor 3-6 mellan tillfälle A-B respektive A-C där noll-hypotes var att det inte föreligger någon signifikant skillnad mellan mättillfällena. Vald signifikansnivå var 0,05.

För att jämföra skattad vardagsmotion, träning och stillasittande omvandlas svarsalternativen till medianen av det skattade intervallet av aktivitetsminuter som frågealternativen omfattar.

Eftersom normalfördelning inte kunde förutsättas valdes icke-parametriskt test för analys. Mättillfälle A jämfördes med tillfälle B respektive C med Wilcoxons teckenrangtest. För att undersöka hur individernas totala aktivitetsnivå förändrats räknades även aktivitetsminuter ut enligt den metod som föreslagits vid validering av indikatorfrågor (skattade minuter

vardagsmotion + skattade minuter träning*2) och jämfördes mellan tillfälle A och B respektive A och C. Utifrån totala aktivitetsminuter togs även deskriptiva data ut för hur många individer som uppnår de allmänna rekommendationerna om minst 150 minuter (19).

(11)

10 mättillfälle A jämfördes med oberoende t-test mellan de individer som fyllt i B- respektive C enkäten och de individer som fallit bort vid uppföljningar.

Spearmans rangkorrelationskoefficient användes för att räkna ut rangkorrelation mellan förändring av skattad hälsa och aktivitet gentemot deltagarnas motivation och tilltro på egen förmåga vid baslinje. Fråga 12 och 13 från A-enkät jämförs med Spearmans rangkorrelation mot differens av de olika variablerna om hälsa och fysisk aktivitet mellan mättillfälle A och C. Vid analys av fråga 11 behövde skattningsskalan dikotomiseras och omkodas innan

(12)

11 Resultat:

Totalt 216 deltagare inkluderades till analysen. Två deltagare exkluderades med anledning av att det helt saknats data från A-enkät och därmed saknats baslinjevärden. Det fanns en stor variation av deltagarnas ålder och majoriteten av deltagarna var kvinnor (Tabell 1). Vid uppföljande enkäter fanns det ett stort bortfall av deltagare. Vid B-enkäten var svarsfrekvensen 66% och vid C-enkäten var svarsfrekvensen 23% av ursprungsgruppen (Tabell 2).

Tabell 1 - beskrivning av deltagarna:

Södertälje Kista Totalt

Kön: N kvinnor/män (% kvinnor/män) 53/20 (72,6/27,4) 165/55* (75/25) 218/75* (74,4/25,6) Ålder, År: medelvärde (min-max) 42,8 (13-79) 50,8** (19-86) 48,6** (13–86)

*Uppgift saknas för 3 personer **Uppgift saknas för 4 personer

Tabell 2 - svarsfrekvens:

Antal svar (% av stickprovet) A-enkät B-enkät C-enkät

Hela stickprovet 216 142 50

Kista 154 (71,3) 101 (71,1) 38 (76)

Södertälje 62 (28,7) 41 (28,9) 12, (24)

Upplevelse av fysisk och psykisk hälsa:

Deltagarna skattade en signifikant förbättrad fysisk och psykisk hälsa vid enkät B då kontakten med FaR-mottagning avslutats. Hos de som fyllt i C-enkäten, 6 månader efter avslutad kontakt, kvarstod en signifikant förbättring av skattad fysisk och psykisk hälsa. Även allmän hälsa skattades signifikant bättre både vid enkät B och vid enkät C. Vid B-enkäten finns det en

(13)

12 Tabell 3:

Upplevd kroppslig (fysisk) hälsa: A-enkät N (%) B-enkät N (%) C-enkät N (%) Mycket nöjd 0 0% 7 4,93% 0 0% Nöjd 15 7,01% 30 21,13% 7 14% Ganska nöjd 36 16,82% 41 28,87% 19 38% Ganska missnöjd 55 25,7% 35 24,65% 12 24% Missnöjd 63 29,44% 21 14,79% 8 16% Mycket missnöjd 45 21,03% 8 5,63% 4 8%

Upplevd själslig (psykisk) hälsa: A-enkät N (%) B-enkät N (%) C-enkät N (%) Mycket nöjd 11 5,12% 13 9,16% 3 6% Nöjd 13 6,05% 29 20,42% 9 18% Ganska nöjd 42 19,53% 40 28,17% 16 32% Ganska missnöjd 42 19,53% 30 21,13% 13 26% Missnöjd 60 27,91% 20 14,08% 5 10% Mycket missnöjd 47 21,86% 10 7,04% 4 8%

Upplevd hälsa I allmänhet: A-enkät N (%) B-enkät N (%) C-enkät N (%) Utmärkt 2 0,93% 2 1,41% 2 4% Mycket god 8 3,72% 17 11,97% 4 8% God 45 20,93% 61 42,96% 21 42% Någorlunda 96 44,65% 40 28,17% 15 30% Dålig 64 29,77% 22 15,49% 8 16%

(14)

13 Tabell 4:

Wilcoxons teckenrangtest z-värde A-B Signifikans

A-B

z-värde A-C

Signifikans A-C

Hur upplever du din kroppsliga (fysiska) hälsa? _-7,346a p<.0.001* _-4,406 a p<0.001*

Hur upplever du din själsliga (psykiska) hälsa? _-6,627a _p<.0.001* _-2,845 a _0,004*

I allmänhet, skulle du säga att din hälsa är: _-5,714a _p<.0.001* _-2,974 a _0,003*

I jämförelse med för ett år sedan, hur skulle du bedöma att din hälsa är just nu?

-6,388a p<.0.001* -1,833 a 0,067

a_{based on positive ranks}

b_{based on negative ranks} *p<0,05

Skattad fysisk aktivitet:

Individerna som haft kontakt med en FaR-mottagning har skattat en ökad vardagsmotion och ökad tid ägnat åt träning mellan tillfälle A och B. Hos de personer som fyllt i C enkäten

observerades en kvarstående ökning av skattad vardagsmotion och träning även 6 månader efter avslutad kontakt (Tabell 5, 6).

Av totala aktivitetsminuter ses en ökning av skattade minuter i aktivitet vid tillfälle B och hos de individer som fyllt i C-enkäten kvarstod en ökning av skattade aktivitetsminuter. Vid mättillfälle B och C observerades bortfall av antal individer men en procentuell ökning av individer som uppnår rekommendationerna om fysisk aktivitet minst 150 minuter/vecka (Tabell 7).

Tabell 5:

Skattad vardagsmotion A-enkät

N (%) B-enkät N (%) C-enkät N (%) Mindre än 30 minuter 45 21,03% 9 6,38% 2 4% 30-60 minuter (0,5-1 timme) 38 17,76% 22 15,60% 5 10% 60-90 minuter (1-1,5 timme) 26 12,15% 14 9,93% 7 14% 90-150 minuter (1,5- 2,5 timmar) 43 20,09% 27 19,15% 7 14% 150-300 minuter (2,5-5 timmar) 32 14,95% 26 18,44% 16 32%

Mer än 300 minuter (mer än 5 timmar) 30

14,02%

43 30,50%

(15)

14

Skattad träning: A-enkät

N (%) B-enkät N (%) C-enkät N (%)

0 minuter (ingen tid) 133

61,57% 40 28,37% 21 42% Mindre än 30 minuter 35 16,2% 23 16,31% 9 18% 30-60 minuter (0,5 - 1 timme) 23 10,65% 28 19,86% 5 10% 60-90 minuter (1-1,5 timme) 10 4,63% 17 12,06% 3 6% 90-120 minuter (1,5 - 2 timmar) 5 2,32% 13 9,22% 5 10%

Mer än 120 minuter (mer än 2 timmar) 10

4,63% 20 14,18% 7 14% Tabell 6:

Wilcoxons teckenrang test

z-värde A-B Signifikans A-B z-värde A-C Signifikans A-C

Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete?

-5,146b _p<.0.001* _-2,900b _0,004*

Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport?

-5,199b _p<.001* _-1,987 b _0,047*

Aktivitetsminuter (Summan av minuter av skattad vardagsmotion och träning*2)

-6,637 b _p<.001* _-3,049 b _0,002*

a_{baserat på positiva rankningar} b_{baserat på negativa rankningar} *p<0.05

Tabell 7:

Individer som uppnår minst 150 minuter/vecka: A B C

Antal som uppnår rekommendationer/ Totala deltagare 96/216 92/140 34/49

% som uppnår rekommendationer 44,4% 65,7 69,4%

Skattat stillasittande:

Mellan första och sista kontakt med FaR-mottagningen skattade individerna ett minskat

(16)

15 Tabell 8: Skattat stillasittande A-enkät N (%) B-enkät N (%) C-enkät N (%)

Så gott som hela dagen 30

14,22% 13 9,22% 6 12% 13-15 timmar 24 11,37% 12 8,51% 3 6% 10-12 timmar 32 15,17% 22 15,60% 6 12% 7-9 timmar 52 24,64% 25 17,73% 11 22% 4-6 timmar 42 19,91% 45 31,92% 19 38% 1-3 timmar 30 14,22% 22 15,60% 5 10%

Så gott som aldrig 1

0,47% 2 1,42% 0 0% Tabell 9:

Wilcoxons teckenrang test

z-värde A-B Signifikans A-B z-värde A-C Signifikans A-C

Hur mycket sitter du under ett normalt dygn om man räknar bort sömn

-2,986 a _0.003* _-0,471 a _0,637

a_{baserat på positive rankningar} b_{baserat på negativa rankningar} *p<0.05

Korrelation mellan motivation och förändring av hälsa och aktivitetsnivå:

En annan del som detta arbete syftat till att undersöka var om det fanns korrelation mellan deltagarnas skattade motivation och hur mycket deras hälsa och aktivitetsnivå förändrats vid uppföljning efter 6 månader. Korrelationskoefficienten uttrycker styrkan av en association mellan två variabler i form av ett värde mellan -1 och +2. En positiv korrelation innebär att när den ena variabeln ökar, ökar också den andra. En negativ korrelation innebär istället att när den ena variabeln ökar, minskar den andra. Korrelationen tolkas enligt Munros klassificering av styrka för korrelationskoefficienter (18):

0,00-0,25: Mycket låg eller ingen korrelation 0,26-0,49: Låg korrelation

0,50-0,69: Måttlig korrelation 0,70-0,89: Hög korrelation

(17)

16 Spearmans rangkorrelation visade en låg negativ korrelation mellan skattning av hälsa för ett år sedan och skattning av hur säker personen är att klara av att ändra sin aktivitetsvana. Det fanns även en låg negativ korrelation mellan skattad vardagsmotion och skattning av hur säker personen är att klara av att ändra sin aktivitetsvana. Den negativa korrelationen tyder på litet samband med att en lägre skattad self-efficacy korrelerar med en bättre upplevd hälsa jämfört med ett år sedan och med en ökad vardagsmotion hos de deltagare som fyllt i uppföljande enkät 6 månader efter avslutad kontakt (Tabell 10, 11).

Tabell 10:

Spearmans rangkorrelation - differens av variabler A-C mot enkätfråga 12 &13:

Korrelationskoefficient Signifikans Skillnad av skattad fysisk hälsa A-C

Hur beredd är du på att andra din fysiska aktivitetsvana? - 0,137 0,349 Hur säker är du på att/vad tror du om dina möjligheter att klara av det? - 0,249 0,084

Skillnad av skattad psykisk hälsa A-C

Hur beredd är du på att andra din fysiska aktivitetsvana? -0,027 0,854

Hur säker är du på att/vad tror du om dina möjligheter att klara av det? -0,080 0,583

Skillnad av skattad allmän hälsa A-C

Skillnad av skattad hälsa jämfört med 1 år sedan A-C

Hur säker är du på att/vad tror du om dina möjligheter att klara av det? -0,361* _0,011

Skillnad av skattad vardagsmotion A-C

Hur säker är du på att/vad tror du om dina möjligheter att klara av det? -0,340* _0,018

Skillnad av skattad träning A-C

Skillnad av skattat stillasittande A-C

Hur beredd är du på att andra din fysiska aktivitetsvana? 0,227 0,120

Hur säker är du på att/vad tror du om dina möjligheter att klara av det? 0,069 0,642 *Signifikant korrelation på 0.05 nivå (2-tailed).

Tabell 11:

Spearmans rangkorrelation - differens av variabler A-C mot enkätfråga 11: Hur viktigt är det för dig att ändra din fysiska aktivitetsvana på en

skala 0-10? (diktomatiserat 0-3, 4-7, 8-10)

Korrelationskoefficient Signifikans

Skillnad av skattad fysisk hälsa 0,046 0,753

Skillnad av skattad psykisk hälsa 0,044 0,765

Skillnad av skattad allmän hälsa -0,006 0,969

Skillnad av skattad hälsa jämfört med 1 år sedan -0,104 0,476

Skillnad av skattad vardagsmotion -0,168 0,253

Skillnad av skattad träning 0,025 0,866

Skillnad av skattat stillasittande -0,092 0,536

(18)

17 Analys av bortfall:

För att bedöma om de som valt att fylla i uppföljande enkäter systematiskt skiljer sig från den undersökta gruppen i sin ursprungliga aktivitetsnivå jämfördes aktivitetsminuter vid tillfälle A mellan de individer som fortsatt delta i uppföljningar och de som fallit bort. Ingen skillnad sågs avseende skattade aktivitetsminuter hos bortfall vid mättillfälle A (Tabell 12).

Tabell 12:

Jämförelse av totalt skattade antal minuter vid mättillfälle A mellan de individer som fyllt i uppföljandeenkäter och bortfall:

N Medelvärde Standardavvikelse Signifikans

De som fyllt i B-enkät 140 162,54 128,74 0,709

Bortfall vid B-enkät 76 142,90 120,88

De som fyllt i C-enkät 49 166,33 119,17 0,637

(19)

18 Diskussion:

Vid insamling av uppföljande enkäter fanns ett stort bortfall av deltagare vilket behöver tas i åtanke vid tolkning av resultat eftersom det medför stor risk för bortfalls bias. Mellan första- och sista kontakt med FaR-mottagning skattade de som fortsatte delta i uppföljande enkäter en förbättrad upplevd fysisk-, psykisk-, allmän hälsa samt skattad hälsa jämfört med 1 år sedan. Det observerades även en ökad skattad tid spenderat med vardagsmotion och fysisk träning samt mindre tid spenderat i stillasittande, mellan mättillfälle tillfälle A och B. Hos de som fyllt i C-enkäten kvarstod en förbättring av skattad fysisk-, psykisk- och allmän hälsa samt en ökad tid spenderat med vardagsmotion och träning.

Ett stort bortfall medför en risk att resultatet inte blir representativt för hela populationen och att det är just en viss del av stickprovet som väljer att fortsätta delta i undersökningarna baserat systematiska skillnader bland deltagarna (20). T.ex. finns risk att de som blivit bättre eller har mindre symtom från psykisk ohälsa är mer benägna att delta i uppföljande enkäter. Bortfall av deltagare i studier når en kritisk nivå när svarsfrekvensen är <70% (20). Vid B-enkäten är svarsfrekvensen 66% och vid C-enkäten är svarsfrekvensen 23% utav ursprungsgruppen. Detta gör att det inte går att dra några säkra slutsatser kring resultatens representativitet för den

undersökta populationen. Vid jämförelse mellan de personer som fallit bort och de personer som fortsatt delta påvisades inte skillnader i aktivitetsnivå vilket tyder på att personernas

aktivitetsnivå vid baslinje inte har spelat roll för om personerna fortsätter delta i uppföljningar. Varför bortfallet blivit så pass stort vet vi inte men kan kopplas både till rådande pandemi som påverkat hela samhället men även till att personer med psykisk ohälsa ofta har tendenser till passivitet och bristande motivation. Det stora bortfallet gör att det inte går att bedöma om resultaten är representativa men kan också tolkas som ett tecken på denna patientgrupp behöver utökat stöd för att fullfölja behandling och uppnå ordinerad aktivitet.

(20)

19 ohälsa, ett ökat stillasittande och minskad fysisk aktivitet (21). FaR-mottagningarna hann börja ta emot personer innan pandemin bröt ut men alla uppföljande enkäter har delats ut under pågående pandemi varför man hade kunnat förvänta sig ett annorlunda resultat om den undersökta gruppen följt den generella utvecklingen i samhället.

Vid beskrivning av hur många deltagare som uppnår allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet om 150 minuter/vecka sågs en procentuell ökning av deltagare som uppnår

rekommendationerna utifrån sina totala skattade aktivitetsminuter. Vid tolkning av detta behöver man dock ha i åtanke att dessa rekommendationer gäller för vuxna samt att bortfallet av

deltagare kan ha påverkat ökningen. Även om majoriteten av deltagarna varit vuxna fanns några få deltagarna som var <17 år och för dem gäller då istället rekommendationer om fysisk aktivitet minst 60 minuter/dag (9). Eftersom uppgifter om ålder inte är kopplat till enkätsvaren kan vi inte bedöma om de barn/ungdomar som deltagit uppnått de åldersadekvata rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Under enkätinsamling upptäcktes ett fel i skattningsskalan på fråga 11 i A och B-enkäterna, frågan som innebär skattning av hur viktigt det är för individen att göra en förändring av aktivitetsnivå. I enkäterna har det tillkommit ett svarsalternativ 2 mellan 0 och 1 i skalan. När detta upptäcktes har felet rättats till så de B-enkäter som delats ut efter de första 27 är korrekta. I A enkäten har endast en person skattat 0 på denna fråga och resterande har skattat ≥3. I de första 27 B-enkäterna har ingen skattat <4 varför detta fel inte borde påverka resultatet men frågan har ändå dikotomiserats i analys av data för att inte få felaktiga resultat. Dikotomiseringen av skattningsskalan har istället resulterat i att data blir väldigt homogen vilket lett till att analysen inte blir optimal och data kan bli missvisande (18).

Spearmans rangkorrelationkoefficient visar en låg negativ korrelationen som tyder på litet

(21)

20 signifikans från 0 utan att vara betydelsefulla (18). Med tanke på den låga styrkan av

korrelationen tolkas de påvisade korrelationerna inte vara kliniskt signifikanta.

En svaghet med detta arbete är att enkäterna samlats in med syfte att utvärdera ett projekt och därför inte utformat som en vetenskaplig studie. För att få mer tillförlitliga resultat behöver studiedesign och rekrytering ses över och bortfall behöver kontrolleras. Det finns brister gällande intern validitet eftersom det inte går att utesluta att personernas förändringar i hälsa och

aktivitetsmönster beror på andra orsaker (18). Eftersom det inte finns någon kontrollgrupp kan vi inte veta säkert om personernas resultat är utifrån behandlingen via FaR-mottagningen eller om det påverkats av andra faktorer som t.ex. annan behandling via vården, kontextuella- och samhälsmässiga faktorer eller regression mot medelvärde. Vidare finns det brister kring extern validitet vad gäller rekrytering som gör att representativiteten av resultaten kan ifrågasättas. Att potentiella deltagare identifieras via vårdgivare och erbjuds kontakt med FaR-mottagning är ett effektivt sätt att rekrytera individer men det finns också en risk att de personer som frivilligt deltar systematiskt skiljer sig från den generella målgruppen (18). Till exempel finns risk att de personer som väljer att delta redan har en högre motivation till förändring än vad den undersökta målgruppen generellt sätt har.

Hälsopedagogerna på FaR-mottagningen har varit flexibla i hur mycket kontakt som ges, om kontakten sker fysiskt eller på distans och vilket typ av stöd som ges har varit individanpassat. Detta har troligt varit en framgångsfaktor för att projektet har kunnat fortlöpa under Covid 19 pandemin och det är rimligt att individanpassa behandlingen med tanke på hur olika karaktäristik och förutsättningar man förväntat sig av personerna som kommit till FaR-mottagning. Dock bör det nämnas att det är svårt att veta vilken typ av stöd och i hur stor utsträckning som har effekt eftersom det varierat mycket inom gruppen och inte går att koppla till enkätsvaren.

Att mäta fysisk aktivitet och stillasittande är en utmaning och det finns inget optimalt sätt att gå till väga utan olika metoder är lämpliga för olika ändamål. Självskattad aktivitet via

frågeformulär är enkelt att mäta, billigt och jämfört med objektiva mätningar inte lika

(22)

21 skattningsfrågor som har använts i enkäterna för att mäta hälsa och aktivitet är beprövade och validerade vilket höjer den externa validiteten (19). Frågorna om fysisk hälsa, psykisk hälsa och uppskattning av kroppsligt ansträngande arbete är baserade på enkäten LIV-2000, som tidigare använts för att mäta övergripande hälsostatus för den svenska befolkningen (14). Frågor om allmän hälsa samt upplevd hälsa jämfört med för ett år sedan kommer från den svenska versionen av Short Form 36 (SF36). SF36 är ett väletablerat bedömningsinstrument med välmående som huvudområde som kan användas för screening eller uppföljning av insatser för individer och grupper (15). Frågor gällande skattning av vardagsmotion, fysisk träning och stillasittande kommer från Socialstyrelsens indikatorfrågor för levnadsvanor. Frågorna är utformade med fasta svarsalternativ vilket har visat sig ha högre validitet jämfört med andra beprövade enkätfrågor, objektiva mått på prestation och mätning med accelerometer (16). Frågor kring motivation och self-efficasy är baserat på skalfrågor från Motivational Interviewing (MI). Frågorna syftar till att stimulera och förstärka förändringsidéer som individen upplever som rimliga och som något de vill och klarar av att förändra (17). Inom MI kan skalfrågor användas för att mäta individens inre motivation till förändring och väcka tankar hos individen om förändringsprocessen (17).

I hantering och analys av data har författare till detta arbete eftersträvat transparens. Att utföra dataanalys i SPSS medför en mycket liten risk för att dataanalysen ska vara felaktig eftersom det lämnas litet utrymme för den mänskliga faktorn. Något som ändå bör nämnas är att det alltid är en komplex process att identifiera vilken data som ska analyseras och hur det presenteras för att inkludera viktiga aspekter och inte utelämna viktig information.

Etiska aspekter:

(23)

22 Konklusion:

Det föreligger en stor risk för bortfallsbias vid uppföljande enkäter som gör att det inte går att dra några säkra slutsatser kring resultatet. Hos de personer som fyllt i uppföljande enkäter

observerades en förbättrad upplevd psykisk- och fysisk hälsa och en ökning av skattad fysisk aktivitet som verkar bibehållas även 6 månader efter avslutad kontakt. Det fanns även en ökning av totala aktivitetsminuter och en procentuell ökning av individer som uppnår de allmänna rekommendationerna gällande fysisk aktivitet om minst 150 minuter/vecka. På kort sikt

observerades en minskning av skattat stillasittande och förbättring av skattad hälsa jämfört med för ett år sedan. Utifrån deltagarnas ursprungliga skattade aktivitetsnivå observeras ingen signifikant skillnad mellan bortfall och de individer som fortsatt fylla i uppföljande enkäter.

Kliniska implikationer:

(24)

23 Referenser:

1. Folkhälsomyndigheten. Statistik psykisk hälsa [Internet]. Utgivningsort:

Folkhälsomyndigheten; 2020 [2020-12-08; 20210110]. Hämtad från/Available from: Statistik psykisk hälsa — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

2. Martinsen EW, Hovland A, Kjellman B, Taube J, Andersson E. FYSS - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling [Internet]. 2. YFA;2016. 22, Fysisk

aktivitet vid depression;Hämtad från http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/Depression.pdf

3. Hovland A, Martinsen EW, Taube J, Andersson E, Kjellman B. FYSS - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling [Internet]. 2. YFA;2016. 22, Fysisk

aktivitet vid ångestsyndrom;Hämtad från http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/angest.pdf

4. Andersson E, Hovland A, Kjellman B, Taube J, Martinsen E. Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression [Physical activity is just as good as CBT or drugs for depression]. Lakartidningen. 2015;112

5. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

[Internet]. Socialstyrelsen; 2020. Serie; 978-91-7555-537-9. [2020-12-15]. Hämtad från: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (socialstyrelsen.se) 6. Peluso MAM, Guerra de Andrade LHS. Physical activity and mental health: the

association between exercise and mood. SciELO. 2005;60(1):61-70. 7. Wasserman D. Physical activity improves mental health. Acta Paediatr.

2019;108(6):984-985.

8. Jansson E, Hagströmer M, Anderssen SA. FYSS 2017 [Internet].3: Läkartidningens förlag AB; 2016. Kapitel 4, Fysisk aktivitet för vuxna s.1-13. Hämtad från:

http://www.fyss.se/wp-

content/uploads/2017/09/Rekommendation_om_FA_for_vuxna_FINAL_2016-12.pdf 9. Berg U, Ekblom Ö. FYSS 2017[Internet]. 3: Läkartidningens förlag AB; 2016. Kapitel 5,

Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar; s.13. Hämtad från:

http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Rekommendationer_om_fysisk_aktivitet_for_barn_och_ungdo mar_FINAL_2016-12.pdf

10. Statens folkhälsoinstitut. FaR - Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet [Internet]. Stockholm: Elanders; 2011. 30; 978-91-7257-908-8. [20-11-03]. Hämtad från:https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1be ff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf

11. Onerup A, Arvidsson D, Blomqvist Å, Daxberg EL, Jivegård L, Jonsdottir IH, et al. Physical activity on prescription in accordance with the Swedish model increases physical activity: a systematic review. Br J Sports Med. 2019;53:383-388

(25)

24 13. Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk

hälsa. För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt - Förslag för en långsiktigt hållbar styrning inom området psykisk hälsa [Internet]. Stockholm: Statens offentliga utredningar; 2018. 2018; 90. [2021-02-25]. Hämtad från:

https://www.regeringen.se/48ddbb/contentassets/906430d9feb248e984afbed18a37e65c/f or-att-borja-med-nagot-nytt-maste-man-sluta-med-nagot-gammalt---forslag-for-en-langsiktigt-hallbar-styrning-inom-omradet-psykisk-halsa-sou-2018_90.pdf

14. Ekblom-Bak E, Engström LM, Ekblom Ö, Ekblom B. LIV 2000 Motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och levnadsvanor bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år [Internet]. Stockholm: Gymnastik- och Idrottshögskolan; 2011. [2021-01-10]. Hämtad från: http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:399894/FULLTEXT01.pdf

15. chap. SF-36 – Short Form Health Survey [Internet]. Uppdrag psykisk hälsa; 2018 [2018-02; 2020-12-17]. Hämtad från:

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2018/02/SF-36.pdf

16. Gymnastik och idrotts-högskolan. Validering av socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; [2021-01-10]. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument- webb/nationella-riktlinjer/levnadsvanor-validering-av-indikatorfragor-till-patienter-om-fysisk-aktivitet.pdf

17. Folkhälsomyndigheten. Introduktion till MI [Internet]. Folkhälsomyndigheten; 2018 [2018-06-14;2021-01-10]. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/motiverande-samtal-om-sexuell-halsa/introduktion-till-mi/mi-anda/

18. Carter ER, Lubinsky. Rehabilitation Research - Principles and application. 5. Missouri: ELSEVIER; 2016.

19. Forslund K. Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen. [2021-03-05]. Hämtad från: Brevmall - svensk (hfsnatverket.se)

20. Prince M. Core psychiatry. 3. ELSEVIER; 2012. 9, Epidemiology; 115-129. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780702033971000094 21. Violant-Holz V, Gallego-Jiménes G, Gonsáles-Gonsáles C, Munos-Violant S, José

Rodriguez M, Sansano-Nadal O, et.al. Psychological Health and Physical Activity Levels during the COVID-19 Pandemic: A Systematic Review. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(24) Hämtad från: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33334073/

(26)

25 Bilaga 1:

Fysisk aktivitet på recept FaR Individenkät A - Första besöket 1. Ange FaR-mottagning *

Kista Södertälje

2. ID *

Exempelvis S20-003A

(S=Södertäje, K=Kista, 20= år 2020, A=Första besöket, B=Sista besöket, C=Besök efter 6 mån) Ange

ID-nummer:

3. Hur upplever du din kroppsliga (fysiska) hälsa? Mycket nöjd Nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd

4. Hur upplever du din själsliga (psykiska) hälsa? Mycket nöjd Nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd

(27)

26 Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dålig

6. I jämförelse med för ett år sedan, hur skulle du bedöma att din hälsa är just nu? Mycket bättre

Något bättre Ungefär samma Något sämre Mycket sämre

7. Hur kroppsligt ansträngande är ditt dagliga arbete (eller motsvarande)? Mycket ansträngande (tungt kroppsarbete)

Ansträngande (går mycket och lyfter dessutom ganska mycket) Ganska ansträngande (går ganska mycket)

Ej ansträngande (övervägande stillasittande arbete)

(28)

27 9. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli

andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport? 0 minuter (ingen tid)

Mindre än 30 minuter

30-60 minuter (0,5 - 1 timme) 60-90 minuter (1-1,5 timme) 90-120 minuter (1,5 - 2 timmar) Mer än 120 minuter (mer än 2 timmar)

10. Hur mycket sitter du under ett normalt dygn om man räknar bort sömn? Så gott som hela dagen

13-15 timmar 10-12 timmar 7-9 timmar 4-6 timmar 1-3 timmar

Så gott som aldrig

11. Hur viktigt är det för dig att ändra din fysiska aktivitetsvana på en skala från 0-10?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

12. Hur beredd är du på att kunna ändra din fysiska aktivitetsvana på en skala från 0-10?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

13. Hur säker är du på att/vad tror du om dina möjligheter att klara av det på en skala 0-10?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Inte alls viktigt Mycket viktigt

Inte alls beredd Mycket beredd

(29)

28 Bilaga 2:

Fysisk aktivitet på recept FaR Individenkät B - Sista besöket 1. Ange FaR-mottagning *

Kista Södertälje 2. ID *

Exempelvis S19-003B

(S=Södertäje, K=Kista, A=Första besöket, B=Sista besöket C=Besök efter 6 mån) Ange

ID-nummer:

3. Hur upplever du din kroppsliga (fysiska) hälsa? Mycket nöjd Nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd

4. Hur upplever du din själsliga (psykiska) hälsa? Mycket nöjd Nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd

(30)

29 Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dålig

6. I jämförelse med för ett år sedan, hur skulle du bedöma att din hälsa är just nu? Mycket bättre Något bättre Ungefär samma Något sämre Mycket sämre

7. Hur kroppsligt ansträngande är ditt dagliga arbete (eller motsvarande)? Mycket ansträngande (tungt kroppsarbete)

8. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången) Mindre än 30 minuter 30-60 minuter (0,5-1 timme) 60-90 minuter (1-1,5 timme) 90-150 minuter (1,5- 2,5 timmar) 150-300 minuter (2,5-5 timmar) Mer än 300 minuter (mer än 5 timmar)

(31)

30 0 minuter (ingen tid)

10. Hur mycket sitter du under ett normalt dygn om man räknar bort sömn? Så gott som hela dagen

Så gott som aldrig

11. Hur viktigt är det för dig att ändra din fysiska aktivitetsvana på en skala från 0-10?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

12. Hur beredd är du på att kunna ändra din fysiska aktivitetsvana på en skala från 0-10?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

13. Hur säker är du på att/vad tror du om dina möjligheter att klara av det på en skala 0-10?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

(32)

31 Bilaga 3:

Fysisk aktivitet på recept FaR

Individenkät C - Uppföljning 6 mån efter sista besöket 1. Ange FaR-mottagning *

Kista Södertälje 2. ID *

Exempelvis S19-003B

(S=Södertäje, K=Kista, A=Första besöket, B=Sista besöket, C=Besök efter 6 mån) Ange

ID-nummer:

3. Hur upplever du din kroppsliga (fysiska) hälsa? * Mycket nöjd Nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd

(33)

32 5. I allmänhet, skulle du säga att din hälsa är: *

Utmärkt Mycket god God

Någorlunda Dålig

6. I jämförelse med för ett år sedan, hur skulle du bedöma att din hälsa är just nu? * Mycket bättre

Något bättre Ungefär samma Något sämre Mycket sämre

7. Hur kroppsligt ansträngande är ditt dagliga arbete (eller motsvarande)? * Mycket ansträngande (tungt kroppsarbete)

(34)

33 9. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli

andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport? * 0 minuter (ingen tid)

10. Hur mycket sitter du under ett normalt dygn om man räknar bort sömn? * Så gott som hela dagen

Så gott som aldrig

11. Hur viktigt är det för dig att ändra din fysiska aktivitetsvana på en skala från 0-10

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

12.Hur beredd är du på att kunna ändra din fysiska aktivitetsvana på en skala från 0-10?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

13.Hur säker är du på att/vad tror du om dina möjligheter att klara av det på en skala 0-10?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10