Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga
institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms
universitet, 2009
Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek
Introduktion
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 24 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under 2009. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Datakälla för studien var SU:s publikationsdatabas DiVA. För varje institution gjordes en sökning i DiVA, där poster över institutionens publikationer från 2009 returnerades. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren 2007-2008, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx). I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över
publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) har det största antalet publikationer (209). Med avseende på artikel i tidskrift har PSY (Psykologiska institutionen) det största värdet (92), medan CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) har det näst största (52). Sju institutioner har producerat 13 eller färre publikationer.
1
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt
juridiska institutionen, 2009.
Publikationstyp
Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt
BU 12 7 0 8 1 1 0 2 0 9 40 CEIFO 3 4 0 0 1 0 0 0 0 2 10 CHESS 52 4 0 0 2 0 0 0 0 5 63 DPA 4 12 0 3 0 2 1 0 3 1 26 DSV 25 21 0 144 1 3 3 0 4 8 209 EH 6 5 2 0 1 1 0 0 0 4 19 FE 1 1 0 0 0 5 0 0 0 0 7 IIES 10 0 0 0 0 1 0 1 0 1 13 ISA 35 20 0 3 5 2 1 7 1 10 84 JUR 14 8 0 0 2 3 0 0 0 13 40 KG 15 8 1 4 2 1 0 1 1 13 46 KRIM 5 4 1 2 1 1 0 5 1 3 23 NE 2 0 0 0 0 5 0 0 0 0 7 PED 6 13 0 7 3 13 0 1 1 6 50 PSY 92 20 0 30 3 3 0 4 2 3 157 RPR 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 SA 3 11 3 0 1 1 0 0 1 4 24 SCORE 2 10 0 0 1 0 0 1 2 1 17 SOC 21 28 0 1 2 6 0 4 4 5 71 SOFI 39 12 2 0 2 1 0 14 0 8 78 SoRAD 33 15 0 4 1 1 0 11 2 8 75 SP 3 3 0 1 0 2 0 1 1 0 11 STAT 3 0 0 0 0 0 0 0 0 1 4 STRESS 42 4 0 2 0 0 0 0 0 3 51 SV 17 17 2 2 4 4 0 3 4 19 72
Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen2 för analys av publiceringsverksamhet på de 25 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2008 till 2009. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i
2
Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx.
3
I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett.
tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till periodikaartiklar
(antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats (normalfallet i Norge är att doktorsavhandlingar inte medräknas).
Störst publikationspoäng för 2009 har DSV: 102,7, vilket utgör 15,3 procent av den totala publikationspoängen för året. DSV:s publikationspoäng har ökat med 119,0% jämfört med poängen för 2008. Näst störst publikationspoäng har PSY, 82,4. En avsevärd procentuell ökning av publikationspoängen står BU (Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap) för, 400,0%. Man får dock ta hänsyn till att poängen för 2008 var låg (4,3).
Man kan notera att för merparten av de 25 institutionerna gäller att avsevärt mer än 50% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 1. SV (Statsvetenskapliga institutionen) är den institution, vilken har den största andelen författarandelar hänförda till publikationstypen monografi, 14,7%.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2009 för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska
institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck (”-”) i den tredje kolumnen indikerar att den motsvarande institutionens publikationspoäng för 2008 var lika med 0.
Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%) % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Sam-fak/jur 673,0 -5,3 100,0 494,0 76,5 23,5 57,4 39,4 3,2 BU 21,5 400,0 3,2 15,4 65,9 34,1 45,9 51,9 2,2 CEIFO 5,1 -53,2 0,8 4,3 100,0 0,0 46,2 46,2 7,7 CHESS 49,9 63,6 7,4 26,5 55,6 44,4 98,1 1,9 0,0 DPA 15,1 -64,2 2,2 14,5 86,2 13,8 22,4 77,6 0,0 DSV 102,7 119,0 15,3 122,5 97,1 2,9 29,3 70,7 0,0 EH 4,7 -57,7 0,7 4,7 89,3 10,7 89,3 10,7 0,0 FE 0,8 -97,4 0,1 0,8 40,0 60,0 40,0 60,0 0,0 IIES 14,1 -35,9 2,1 6,1 34,2 65,8 100,0 0,0 0,0 ISA 56,3 11,7 8,4 31,0 73,6 26,4 80,1 11,8 8,1 JUR 22,0 -71,8 3,3 17,5 94,3 5,7 57,1 34,3 8,6 KG 27,7 35,8 4,1 15,0 56,7 43,3 72,2 21,1 6,7 KRIM 7,0 -13,6 1,0 7,0 71,4 28,6 71,4 28,6 0,0 NE 1,5 -94,2 0,2 0,8 60,0 40,0 100,0 0,0 0,0 PED 22,0 -29,5 3,3 15,8 74,6 25,4 28,6 64,0 7,4 PSY 82,4 7,3 12,3 51,7 72,0 28,0 79,8 17,3 2,9 RPR 1,5 - 0,2 1,5 100,0 0,0 100,0 0,0 0,0 SA 20,2 -6,0 3,0 11,8 34,0 66,0 25,5 66,0 8,5 SCORE 4,5 -75,0 0,7 4,3 70,6 29,4 23,5 76,5 0,0 SOC 51,2 33,3 7,6 32,7 49,6 50,4 40,8 53,1 6,1 SOFI 54,4 0,9 8,1 36,7 62,3 37,7 74,5 24,1 1,4 SoRAD 30,4 94,9 4,5 24,5 86,7 13,3 91,8 8,2 0,0 SP 5,2 -20,0 0,8 3,5 71,4 28,6 71,4 28,6 0,0 STAT 2,2 -67,6 0,3 1,2 58,3 41,7 100,0 0,0 0,0 STRESS 22,6 -1,7 3,4 17,0 81,6 18,4 86,3 13,7 0,0 SV 48,2 31,7 7,2 27,3 81,7 18,3 52,9 32,4 14,7
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2009.4 Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har CHESS den största poängen, följd av DSV, 2,1 och 1,8, respektive.
4
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA).
Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA
BU 21,5 1,0 CEIFO 5,1 0,7 CHESS 49,9 2,1 DPA 15,1 0,3 DSV 102,7 1,8 EH 4,7 0,2 FE 0,8 0,0 IIES 14,1 0,8 ISA 56,3 0,7 JUR 22,0 0,3 KG 27,7 0,9 KRIM 7,0 0,5 NE 1,5 0,0 PED 22,0 0,3 PSY 82,4 1,0 RPR 1,5 0,2 SA 20,2 1,0 SCORE 4,5 0,3 SOC 51,2 1,1 SOFI 54,4 1,1 SoRAD 30,4 1,4 SP 5,2 0,2 STAT 2,2 0,1 STRESS 22,6 1,4 SV 48,2 1,1
Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden
I tabell 4 återfinns för de 25 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI5/Thomson Reuters -tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. För institutioner med minst 10 artiklar har IIES (Institutet för internationell ekonomi) den största andelen ISI/Thomson Reuters -artiklar, 9/10 (90,0%), följd av CHESS, 44/52 (84,6%), och PSY, 77/92 (83,7%).
Tabell 4. Andel artiklar i ISI/Thomson Reuters-tidskrifter.
Enhet ISI BU 7/12 (58,3) CEIFO 0/3 (0,0) CHESS 44/52 (84,6) DPA 2/4 (50,0) DSV 9/25 (36,0) EH 0/6 (0,0) FE 0/1 (0,0) IIES 9/10 (90,0) ISA 18/35 (51,4) JUR 0/14 (0,0) KG 10/15 (66,7) KRIM 1/5 (20,0) NE 1/2 (50,0) PED 3/6 (50,0) PSY 77/92 (83,7) RPR 2/2 (100,0) SA 1/3 (33,3) SCORE 2/2 (100,0) SOC 12/21 (57,1) SOFI 25/39 (64,1) SoRAD 17/33 (51,5) SP 0/3 (0,0) STAT 3/3 (100,0) STRESS 33/42 (78,6) SV 5/17 (29,4) 5
Appendix Använda förkortningar med motsvarande
institutionsnamn
Tabell 5 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.
Tabell 5. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn.
Förkortning Institutionsnamn
BU Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap
CEIFO Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa
DPA Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete DSV Institutionen för data- och systemvetenskap
EH Ekonomisk-historiska institutionen
FE Företagsekonomiska institutionen
IIES Institutet för internationell ekonomi
ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan
JUR Juridiska institutionen
KG Kulturgeografiska institutionen
KRIM Kriminologiska institutionen
NE Nationalekonomiska institutionen
PED Pedagogiska institutionen
PSY Psykologiska institutionen
RPR Institutionen för reklam och PR
SA Socialantropologiska institutionen
SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor
SOC Sociologiska institutionen
SOFI Institutet för social forskning
SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
SP Specialpedagogiska institutionen
STAT Statistiska institutionen
STRESS Stressforskningsinstitutet
