Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid
Stockholms universitet, 2009
Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek
Introduktion
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 22 institutioner vid den humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet (SU). Studien gäller publikationer publicerade under 2009. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas
publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden.
Datakälla för studien var SU:s publikationsdatabas DiVA. För varje institution gjordes en sökning i DiVA, där poster över institutionens publikationer från 2009 returnerades. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren 2007-2008, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx). I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över
publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 ERG (Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier) har det största antalet publikationer (100). Avseende publikationstypen artikel i tidskrift har dock FILO (Filosofiska institutionen) det största värdet (27). Två institutioner – ToÖ (Tolk- och översättarinstitutet) och USS (Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling) – har producerat mindre än 10 publikationer.
1
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 22 humanistiska institutioner, 2009.
Publikationstyp
Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt
AAK 21 31 1 6 0 3 0 12 5 14 93 BFT 2 1 0 0 0 0 0 0 1 6 10 CfM 6 11 0 0 5 0 0 0 0 4 26 CfT 6 2 0 0 1 2 0 0 0 2 13 ENG 4 4 1 3 0 0 0 0 0 3 15 ERG 14 13 3 11 0 3 0 1 9 46 100 FIK 7 27 1 4 17 5 0 0 4 7 72 FILM 11 24 0 3 2 1 0 0 4 9 54 FILO 27 18 4 2 0 4 0 0 1 5 61 HIS 17 20 9 10 2 2 0 0 7 27 94 JMK 8 11 0 3 1 1 0 0 1 2 27 KON 4 6 0 2 3 0 0 0 0 1 16 LI 13 21 3 1 1 5 0 0 1 18 63 LING 4 7 0 6 1 2 0 0 2 14 36 MT 10 5 3 0 2 3 0 1 2 33 59 NS 7 8 0 5 4 5 0 0 0 33 62 OS 6 2 4 8 2 0 0 0 0 13 35 SL 8 16 1 3 2 2 0 0 0 22 54 SPL 5 2 0 2 0 3 0 0 2 0 14 ToÖ 1 4 1 0 0 0 0 0 0 1 7 UHS 8 4 0 1 1 0 0 1 0 3 18 USS 2 1 0 0 1 0 0 0 2 0 6
Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen2 för analys av publiceringsverksamhet på de 22 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller fakultetens och institutionernas publikationspoäng. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.3 Dock, om
författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publicera
med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tr nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prest
s i kanaler e ige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2008 till 2009. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och
2
Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx.
3
I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett.
populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har
doktorsavhandlingar inte medräknats (normalfallet i Norge är att doktorsavhandlingar inte medräknas).
För tredje publiceringsåret i rad har FILO störst publikationspoäng (67,8; 16,7 procent av den humanistiska fakultetens totala publikationspoäng för år 2009), och FILO:s publikationspoäng har vidare ökat med 61% jämfört med poängen för 2008. Näst störst publikationspoäng har HIS (Historiska institutionen), 35,3. USS:s poäng för 2009 är mer än 17 gånger större än motsvarande poäng för 2008. Dock var poängen för 2008 mycket låg (0,4).
Man kan notera att för merparten av de 22 institutionerna gäller att (1) avsevärt mer än 50% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 1, och (2) en relativt stor andel av författarandelarna hänförs till publikationstypen artikel i antologi.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2009 för 22 humanistiska institutioner. Doktorsavhandlingar ej
medräknade. Ett bindestreck (”-”) i den tredje kolumnen indikerar att den motsvarande institutionens publikationspoäng för 2008 var lika med 0.
Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%) % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Hum-fak 405,2 34,1 100,0 309,0 75,7 24,3 50,2 46,0 3,7 AAK 29,7 -3,3 7,3 23,0 77,3 22,7 71,2 28,8 0,0 BFT 4,0 -16,7 1,0 2,0 50,0 50,0 100,0 0,0 0,0 CfM 12,3 207,5 3,0 11,5 69,6 30,4 43,5 56,5 0,0 CfT 22,3 102,7 5,5 9,0 44,4 55,6 61,1 27,8 11,1 ENG 11,2 -27,3 2,8 9,8 74,6 25,4 35,6 64,4 0,0 ERG 19,7 56,3 4,9 19,5 87,2 12,8 61,5 38,5 0,0 FIK 18,3 4,0 4,5 21,0 76,2 23,8 33,3 66,7 0,0 FILM 26,0 -32,8 6,4 26,5 92,5 7,5 32,1 64,2 3,8 FILO 67,8 61,0 16,7 43,5 57,5 42,5 60,9 36,8 2,3 HIS 35,3 50,9 8,7 25,3 88,2 11,8 48,7 43,4 7,9 JMK 24,0 233,3 5,9 15,3 68,5 31,5 52,2 41,3 6,5 KON 7,9 6,8 1,9 4,0 100,0 0,0 62,5 12,5 25,0 LI 26,1 31,2 6,4 24,0 87,5 12,5 33,3 62,5 4,2 LING 10,5 -48,0 2,6 11,5 60,9 39,1 30,4 69,6 0,0 MT 17,5 1,7 4,3 9,5 57,9 42,1 84,2 10,5 5,3 NS 25,2 165,3 6,2 14,0 64,3 35,7 42,9 50,0 7,1 OS 11,2 -10,4 2,8 11,0 81,8 18,2 36,4 63,6 0,0 SL 15,8 285,4 3,9 11,0 90,9 9,1 54,5 36,4 9,1 SPL 1,5 -57,1 0,4 1,5 100,0 0,0 100,0 0,0 0,0 ToÖ 2,1 - 0,5 2,5 60,0 40,0 0,0 100,0 0,0 UHS 9,9 - 2,4 10,5 85,7 14,3 66,7 33,3 0,0 USS 7,0 1650,0 1,7 3,0 100,0 0,0 66,7 0,0 33,3
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2009.4 Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har CfM (Centrum för modevetenskap) den största poängen, följd av FILO och CfT (Centrum för tvåspråkighetsforskning): 3,6, 2,0 och 1,5, respektive.
4
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA).
Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA AAK 29,7 0,9 BFT 4,0 0,2 CfM 12,3 3,6 CfT 22,3 1,5 ENG 11,2 0,4 ERG 19,7 0,6 FIK 18,3 0,5 FILM 26,0 1,3 FILO 67,8 2,0 HIS 35,3 1,1 JMK 24,0 0,8 KON 7,9 0,3 LI 26,1 0,8 LING 10,5 0,3 MT 17,5 1,0 NS 25,2 0,5 OS 11,2 0,4 SL 15,8 1,1 SPL 1,5 0,1 ToÖ 2,1 0,5 UHS 9,9 0,4 USS 7,0 0,2
Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden
I tabell 4 återfinns för de 22 institutionerna andelen artiklar publicerade i tidskrifter i ERIH5 -kategorin A samt andelen artiklar publicerade i ISI6/Thomson Reuters-tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. För varje institution med ett bindestreck (”-”) i kolumnen ”A” gäller att listor inte finns för institutionens ämne (eller ämnen). Om ERIH-kategorin A kan man läsa följande i dokumentet ERIH Summary guidelines: ”Journals category A: i.e. high-ranking international publications with a very strong reputation among researchers of the field in different countries, regularly cited all over the world” (åtkomst till dokumentet ifråga fås via en länk på den webbadress, vilken återfinns i not 5).
För institutioner med minst 10 artiklar har FILO den största andelen ERIH A-artiklar, 13/27 (48,1%). FILO har även, för institutioner med minst 10 artiklar, störst andel ISI/Thomson Reuters-artiklar, 18 av 27 artiklar (66,7%).
5
ERIH står för European Reference Index for the Humanities. Se http://www.esf.org/research-areas/humanities/erih-european-reference-index-for-the-humanities/erih-initial-lists.html.
6
Tabell 4. Andel artiklar i ERIH-kategorin A samt i ISI Thomson Reuters-tidskrifter.
Enhet ERIH-A ISI AAK 5/21 (23,8) 9/21 (42,9) BFT 1/2 (50,0) 1/2 (50,0) CfM - 0/6 (0,0) CfT 5/6 (83,3) 6/6 (100,0) ENG 2/4 (50,0) 2/4 (50,0) ERG 1/14 (7,1) 1/14 (7,1) FIK 1/7 (14,3) 2/7 (28,6) FILM 0/11 (0,0) 0/11 (0,0) FILO 13/27 (48,1) 18/27 (66,7) HIS 2/17 (11,8) 4/17 (23,5) JMK - 1/8 (12,5) KON 1/4 (25,0) 1/4 (25,0) LI 0/13 (0,0) 1/13 (7,7) LING 1/4 (25,0) 2/4 (50,0) MT 3/10 (30,0) 3/10 (30,0) NS 0/7 (0,0) 2/7 (28,6) OS 0/6 (0,0) 2/6 (33,3) SL 1/8 (12,5) 2/8 (25,0) SPL 0/5 (0,0) 0/5 (0,0) ToÖ 0/1 (0,0) 0/1 (0,0) UHS 0/8 (0,0) 0/8 (0,0) USS 0/2 (0,0) 0/2 (0,0)
Appendix Använda förkortningar med motsvarande
institutionsnamn
Tabell 5 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.
Tabell 5. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn.
Förkortning Institutionsnamn
AAK Institutionen för arkeologi och antikens kultur BFT Institutionen för baltiska språk, finska och tyska CfM Centrum för modevetenskap
CfT Centrum för tvåspråkighetsforskning
ENG Engelska institutionen
ERG Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier FIK Institutionen för franska, italienska och klassiska språk
FILM Filmvetenskapliga institutionen
FILO Filosofiska institutionen
HIS Historiska institutionen
JMK Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
KON Konstvetenskapliga institutionen
LI Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria
LING Institutionen för lingvistik
MT Institutionen för musik- och teatervetenskap NS Institutionen för nordiska språk
OS Institutionen för orientaliska språk
SL Slaviska institutionen
SPL Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier ToÖ Tolk- och översättarinstitutet
UHS Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap USS Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling
