Forskningen kring flexibla
partialproteser:
- En litteraturöversikt och en enkätmodell
Terese Bladh och Elin Larsson
Tandteknikerutbildningen K6 2010
Handledare:
Zdravko Bahat Universitetsadjunkt
Björn Söderfeldt Professor
Sammanfattning
Dagens litteratur innehåller mycket åsikter och diskussion kring konstruktionsprinciper för partialproteser. Trots att det verkar vara en ökning av flexibla partialproteser finns inte mycket material om dem. Följande frågeställningar skulle i denna studie besvaras med hjälp av en litteraturöversikt och en enkätmodell:
1. Hur ser forskningen ut kring flexibla partialproteser? 2. I vilket sammanhang och varför används de flexibla partialproteserna?
En systematisk litteratursökning gjordes på databasen PubMed. 26 artiklar som behandlade
olika aspekter av partialproteser i polymer användes i litteraturöversikten. En enkätmodell togs fram med ett informationsbrev och en enkät med sju frågor.
En pilotstudie genomfördes där fyra tandläkare på Tandvårdshögskolan i Malmö fick kommentera eventuella oklarheter med enkäten.
Tandläkaren har ett ansvar gentemot sin patient vid utlämningen av en flexibel partialprotes. Det krävs kunskap av tandläkaren om hur flexibla partialproteser används och fungerar. Patienten måste ha god munhygien och göra regelbundna återbesök. Flexibla partialproteser kan fungera bra, men kan orsaka stor skada om de används på fel sätt av både patient och tandläkare. Kanske har flexibla partialproteser fått dåligt rykte på grund av att de utformats på fel sätt och använts av personer som inte har klarat av dem. I första hand verkar de erbjudas på grund av att de många gånger är billigare.
Fler studier där man jämför konventionella och flexibla partialproteser ur olika aspekter behövs. Även svensk forskning saknas. Kanske kan enkätmodellen i denna studie utgöra en början på vidare forskning inom området.
Innehållsförteckning
Inledning 1 Konventionella partialproteser 1 Flexibla partialproteser 1 Frågeställningar 2 Syfte 2 Mål 2 Hypotes 2Material och metod 3
Litteraturstudie 3 Definition 3 Inklusioner 3 Exklusioner 3 Enkätstudie 4 Resultat 4 Enkätstudie 4 Pilotstudie 4 Litteraturstudie 5
Utformning och estetik av flexibla partialproteser 6 Behandling med flexibel partialprotes vid specialfall 7 Forskning och problematik kring flexibla partialproteser 8 Sväljning/ inhalering av flexibel partialprotes/ bit av protes 10
Diskussion 11 Enkätstudie 11 Litteraturstudie 13 Konklusion 15 Referenslista 16 Tack 19 Bilaga 1 Bilaga 2
Inledning
Det förs en debatt inom odontologin om partialproteser just nu. Gamla principer ifrågasätts, samtidigt som nya material och behandlingar har utvecklats 1,2.
Med tanke på framstegen med implantat och eftersom människor behåller sina naturliga tänder i allt högre grad väntas behovet av avtagbara partialproteser minska något inom den närmaste framtiden. Några studier pekar dock på att människor blir allt äldre, vilket gör att behovet av partialproteser ändå kommer att finnas kvar och kanske till och med öka. Speciellt i jämförelse med helproteser. 1,3,4,5.
Dagens litteratur innehåller mycket åsikter och diskussion kring konstruktionsprinciper för partialproteser. Trots att det verkar vara en ökning i användandet av flexibla partialproteser har författarna av föreliggande studie inte funnit mycket material om dem. Walmsley skriver att ”… för varje konventionell partialprotes, finns det fem partialproteser gjorda av akryl ” 6.
Konventionella partialproteser
Terapi med konventionella partialproteser har använts under lång tid. Den första
beskrivningen av en partialprotes är från 1711 och sedan dess har utvecklingen hela tiden gått framåt vilket även diskussionen kring konstruktionsprinciperna har gjort 7.
Konventionella partialproteser används i första hand för att fylla tandluckor i delvis tandlösa bett efter olika typer av tandförluster, men kan även användas vid medfödda defekter som till exempel aplasi (medfödd avsaknad av tandanlag) 8.
När det gäller konstruktionsprinciperna för konventionella partialproteser är de viktigaste faktorerna stabilitet, retention och att de kvarvarande tänderna inte ska komma till skada 1, 3, 8, 9
.I övrigt finns det olika skolor för hur konstruktionsprinciperna ser ut. Det finns en uppsjö av litteratur som beskriver hur man designar klamrar, basplattor etcetera. för att uppnå bästa stabilitet, komfort och estetik. Det saknas dock konsensus vad gäller designprinciper för att konstruera en bra protes 9. För att skapa en optimal stabilitet ska dock metallskelett och klamrar användas 8.
Flexibla partialproteser
På dagens marknad finns det olika fabrikat av flexibla partialproteser som till exempel Valplast® (funnits sedan 1953)10, Sunflex® och Flexite® (båda har funnits sedan 1964) 11. Likheten mellan de här olika fabrikaten är att ingen av dem innehåller någon metall och att alla är tillverkade av någon typ avpolymer, till exempel nylon eller akryl12. På grund av att tillverkarna inte tillhandahåller sina produkters materialinnehåll är det exakta innehållet inte känt. De flexibla partialproteserna har samma användningsområden som de konventionella även om många används temporärt. Skillnaden mellan de olika fabrikaten är att materialet i dem varierar bl.a. i flexibilitet. När det gäller konstruktionsprinciper för flexibla
partialproteser så är designen ganska lik den för konventionella partialproteser men det finns några skillnader. Den största skillnaden är att på en konventionell protes ska den marginala gingivan helst inte korsas, medan den marginala gingivan på de flexibla partialproteserna ofta korsas när det gäller klamrar och basplatta 6. Enligt fabrikanternas anvisningar ska avlastning runt tänderna ske med vax för att få minimal kontakt med den marginala gingivan 6,12,13. Designen ska vara gjord så att protesen utnyttjar underskären maximalt 1.
Tre olika protesutformningar är vanliga när det gäller flexibla partialproteser: ”spoondesign” (design där protesen i fronten vilar på cingulum på stödtänderna och har maximal utsträckning posteriort för att tungan ska hålla den på plats), ”Everydesign”(en slemhinneunderstödd protes som följer Everys principer) och ”Lamdesign” (en protes som retinerar på de kvarvarande
tänderna både buckalt och lingualt ifrån. För underkäksproteser med friändssadlar).Dessa tre utformningar är olika men ska alla vara minimalt traumatiska för den marginala gingivan och kvarvarande tänder 14.
Det finns även här olika skolor för optimal utformning, men det finns inte mycket litteratur som beskriver design och utformning av flexibla partialproteser ur en vetenskaplig synvinkel. Kaplan 15 skriver lite om konstruktionsprinciper men det är endast hans egna åsikter.
Det finns ett undersökningsbehov när det gäller att få fram vetenskaplig fakta kring flexibla partialproteser.
Figur 1. En klammer på en flexibel partialprotes av fabrikatet Flexite®, en utformning av många 11.
Frågeställningar
1. Hur ser forskningen ut kring flexibla partialproteser?
2. I vilket sammanhang och varför används de flexibla partialproteserna?
Syfte
Syftet med föreliggande studie är att lyfta fram forskningen kring den flexibla partialprotesen ur olika aspekter och att undersöka varför och i vilka situationer de används.
Mål
Att ta reda på vad forskningen kring flexibla partialproteser har kommit fram till och att inspirera/uppmuntra till mer forskning inom området.
Hypotes
1. Vid konstruktion av en partialprotes ska man aldrig korsa den marginala gingivan och Konstruktionen ska vara så styv som möjligt.
2. En flexibel partialprotes som utformats väl kan vara ett bra behandlingsalternativ: vid allergi mot metall, när patienten av speciella skäl inte kan ha en konventionell
metallskeletterad partialprotes (t.ex. vid sjukdom), som temporär ersättning exempelvis under läkningsperioden vid en implantatbehandling.
Material och metod
Litteraturstudie
En systematisk litteraturundersökning genomfördes och sammanställdes sedan till en översiktsstudie.
Databasen PubMedhar använts som redskap för studien. Tidigare examensarbeten användes också för att få idéer om tillvägagångssätt.
Artiklar som behandlade olika aspekter av flexibla partialproteser togs med i resultatet, till exempel flexibla partialproteser som behandlingsalternativ vid sjukdom.
Definition
Innan sökningen påbörjades definierades ramarna för vad som skulle betraktas som en flexibel partialprotes. Ramen för vad en flexibel partialprotes är: en protes utan metallskelett, utan metallklamrar och inget implantatförankrat.
Inklusioner
Ingen åldersbegränsning gjordes när det gällde artiklar. Artiklarna skulle ha en vetenskaplig grund och referenser.
Temporära partialproteser utan metallklamrar inkluderades för att flexibla partialproteser också kan vara temporära.
Partialproteser i olika polymermaterial har inkluderats.
Exklusioner
Artiklar som inte handlade om eller nämnde flexibla partialproteser. Temporära flexibla partialproteser med metallklamrar.
Artiklar som inte fanns på svenska eller engelska.
Artiklar som inte gick att få tag på i fulltext via internet, bibliotekets arkiv eller via fjärrlån.
Artiklar som handlade om materialtester. Artiklar utan referenser.
Olika sökord och begränsningarna ”English” och ”Swedish” användes i sökningen på PubMed. Fritextsökning användes.
Sammanställning av sökningarna i den systematiska litteratursökningen:
Datum Databas Ämnesord Begränsningar Antal Träffar
Använda i resultat
27/1 -2010
PubMed Acrylic partial dentures AND construction OR flexible partial dentures English OR Swedish 91 7
8/3- 2010
PubMed Dental clasps AND design AND removable partial dentures NOT implants NOT fixed partial dentures English OR Swedish 193 4 8/3- 2010
PubMed Dental esthetics AND removable partial dentures NOT implants NOT fixed partial dentures English OR Swedish 169 3 8/3- 2010 PubMed Removable partial dentures/ adverse effects NOT fixed partial dentures NOT implants English OR Swedish 195 12 Enkätstudie
Ett informationsbrev och en enkät togs fram med hjälp av professor Björn Söderfeldt (Bilaga 1 och 2). För att formulera frågorna till enkäten och informationsbrevet på ett korrekt sätt användes litteratur i form av en bok i forskningsmetodik och gamla examensarbeten 16.
En pilotstudie genomfördes där fyra tandläkare på Tandvårdshögskolan i Malmö ombads att kommentera eventuella oklarheter med enkäten och dess innehåll.
Enkäten lämnades till respektive tandläkare som läste och kommenterade den. De fick först läsa enkätens informationsbrev för att förstå enkätundersökningens syfte och mål. De fick även kommentera informationsbrevet. Vid återhämtandet av informationsbrevet och enkäten tillförsäkrades att inga missuppfattningar förekom.
Resultat
Enkätstudie
Ett informationsbrev och en enkät med 7 frågor togs fram. Se bilaga 1 och 2.
Pilotstudie
Kommentarer från tandläkarna om informationsbrevet i enkäten var följande:
- Odontologiska fakultetens logotyp på informationsbrevet skulle flyttas undan så att texten blev mer lättläst.
- Handledarnas titlar skulle skrivas dit och termen bihandledare skulle tas bort. Kommentarer från tandläkarna om enkätfrågorna:
- På fråga 2 skulle faktorn ”patientens ekonomi” justeras till ”produktpris”.
Faktorerna ”tandläkarens erfarenhet av behandling sedan tidigare” och ”patientens önskemål” skulle också läggas till.
- På fråga 3 skulle ”inför implantat” läggas till efter svarsalternativet ”temporär ersättning”. - På fråga 4 skulle frågan förtydligas och fler svarsalternativ skulle övervägas.
- Eventuellt skulle den nya frågan: ”Sker direktrebasering ute på kliniken?” läggas till.
Litteraturstudie
Sammanställningen av artiklarna från den systematiska sökningen:
Årtal Författare Format Ursprung
1967 Love W.D et al Kvantitativ USA
1972 Stephens A.P. Fallstudie Irland
1975 Jagger R.G. Levin B. Fallstudie Jämförande studie Storbritannien USA
1977 Ettinger R.L. Översiktsstudie USA
1984 Smith D.E. Översiktsstudie USA
1985 Lechner S.K. Kvantitativ Australien
1988 Ong T.K. et al Fallstudie Storbritannien 1992 Cooke L.D. et al Fallstudie Storbritannien
1994 Waas V. et al Kvantitativ Nederländerna
1995 Wright P.S et al Kvantitativ Storbritannien 1996 Öwall B. et al Kvantitativ Danmark/ Skottland
1997 Yuan S-H et al Fallstudie Taiwan/ USA
2001 Bouma L.O. et al Sykes L.M. et al Fallstudie Fallstudie USA Sydafrika 2002 McCord J.F. et al McCord J.F et al Klinisk översiktsstudie Klinisk översiktsstudie Storbritannien Storbritannien 2003 Walmsley A.D. McCord J.F. et al Översiktsstudie Klinisk översiktstudie Storbritannien Storbritannien 2004 Hashmi S. et al Onyekwere G. et al Fallstudie Kvantitativ Storbritannien Nigeria 2007 Haidary A. et al Samet N. et al Figueiral M.H. et al Fallstudie Fallstudie Kvantitativ USA USA/ Israel Portugal/ Storbritannien 2008 Goiato M.C. et al Fallstudie Brasilien
Utformning och estetik av flexibla partialproteser
Det har dykt upp många nya tekniker inom dentalbranschen, trots detta är ofta äldre tekniker efterfrågade ute på klinikerna. I Storbritannien görs det fortfarande mycket partialproteser i akryl 6 . Den nationella sjukvården i landet betalar sällan för fast protetik, så oftast används avtagbar protetik istället. De flesta är på grund av ekonomiska skäl slemhinneunderstödda akrylproteser 17.Detta förekommer även i många andra länder där den socio-ekonomiska statusen hos många patienter är låg 14.Partialproteser i akryl kallas ofta andrahands-tandvård 14
.
Fördelarna med partialproteser i akryl är att de är: billigare än proteser med metallskelett och enklare att framställa på laboratoriet 6. Dessutom är de viktmässigt lättare än partialproteser med metallskelett 18. Partialproteser i akryl används ofta som temporära ersättningar och har en användningstid på ca.6 till 12 månader. Behöver tänder tillsättas är det lätt för akrylen att binda till annan akryl 6.
Nackdelar med partialproteser i akryl är att det är ett relativt vekt material och för att förstärka det måste man öka tjockleken på protesen 6. Protesen kan vara svårare att rengöra på grund av större ytråhet efter putsning vilket gör att de lättare missfärgas. Metallskeletterade
partialproteser har enligt vissa fördelenav att de leder värme genom protesen till gommen, vilket inte partialproteser i akryl gör på samma sätt 18.
Partialproteser i akryl kan också orsaka periodontala problem på grund av mer plackbildning. Klamrarna täcker ofta den marginala gingivan vilket kan leda till mer plack och svårare för patienten att göra rent. Ocklusala krafter överförs till de kvarvarande tänderna och till deras periodontala vävnad 6.
Partialproteser i akryl kan skada genom att tandköttet kan dra sig tillbaka vid tänderna på grund av irritation och skavning vid den marginala gingivan. Proteserna är
slemhinneunderstödda vilket innebär att när alveolarbenet resorberas blir partialprotesens passform sämre och det kan leda till att gingivan nöts bort vid tandhalsen (eng.”gum- stripping”). Risken för detta ökar om partialprotesen i akryl är designad utan stöd från kvarvarande tänder och om klamrarna slutar under prominenslinjen 6.
En kvinna med en slemhinneunderstödd partialprotes i akryl uppsökte sjukhus och var missnöjd med utseendet på sin överkäksprotes. Vid undersökning upptäcktes det att protesen hade förflyttats bakåt och sjunkit in i vävnaden. Därför är det viktigt att patienten kommer på återbesök med jämna mellanrum för att justera sin protes 19.
Akryl och kobolt-krom är två av de vanligaste materialen som partialproteser framställs av. Akryl anses ofta vara ”andrahandsvalet” men så behöver inte alltid vara fallet. Rätt
utformning av protesen verkar viktigare än materialvalet. 18. Även om metallskeletterade partialproteser är överlägsna på många sätt kan en väl designad partialprotes i akryl vara ett alternativ. Designen och behandlingsplanen för en partialprotes måste individualiseras och patientens fysiska, psykiska och ekonomiska behov måste räknas in 14.
Designprinciperna för en bra partialprotes i akryl ska likna de för en protes med metallskelett. Det är viktigt att försöka öka den tandunderstödda ytan på protesen, detta genom att försäkra sig om att proteskomponenterna håller sig ovanför prominenslinjen 6.Designen ska vara minimalt traumatisk för munvävnaderna, och patienten bör inte bära protesen nattetid 14. I överkäken bör förbindelsedelen på partialproteser i akryl vara en gomplatta. Partiella underkäksproteser i akryl bör bara användas som en temporär lösning på grund av risken för skador på gingivan 18.
Underskär ska blockeras om det finns möjlighet. Extra retention kan uppnås genom
metallklamrar. Den marginala gingivan ska om möjligt inte korsas eller övertäckas och måste det ske ska det vara minimalt 6, 14, 18, 20, 21. All eventuell kontakt med den marginala gingivan
ska vara passiv och kontakten får inte gå ner i tandköttskanten 14. Patienten bör hålla en god munhygien 6,19. Har patienten en historia av frakturerade proteser, eller om protesen har en underdimensionerad utformning är det bra att tillverka den i fiberförstärkt polymer och om möjligt i ett radioopakt material (material som syns på röntgen) 22.
När tandextraktion är oundvikligt blir många patienter oroliga över bland annat sitt utseende efter ingreppet. Problemet försvinner nästan alltid då en temporär protes tillverkas 23. En man med prenormalt bett behövde ersätta alla sina tänder och det beslutades att en temporär partialprotes i akryl med normalbett skulle göras. Efter 3 månader genomgick mannen implantatkirurgi. Partialprotesen i akryl användes här för att hjälpa till i övergången både till tandlöshet och till en normal tandposition 24.
Behandling med flexibel partialprotes vid specialfall
Flexibla partialproteser har använts vid olika sjukdomsfall, en del som permanenta lösningar och en del som temporära lösningar.
Patienten, en 5-årig pojke tappade tidigt många av sina mjölktänder. Han fick diagnosen regional odontodysplasi (ovanlig tandutveckligsrubbning med bland annat tunn och dålig emalj, avvikande storlek och form på kronorna samt dålig rotutveckling).
Implantatbehandling hade varit att föredra, men eftersom patienten var ett barn så valdes en avtagbar partialprotes eftersom patienten inte hade en färdigväxt käke ännu. Hans
kvarvarande permanenta tänder hade inte erupterat tillräckligt mycket för att metallklamrar skulle kunna användas som retention. Därför gjordes en temporär partialprotes i akryl (figur 2). När patienten kom på återbesök ett år senare hade hans permanenta tänder erupterat tillräckligt varpå protesen gjordes om till en protes med metallklamrar som förbättrade retentionen 25.
Figur 2: Den 5-åriga pojkens temporära underkäksprotes i akryl 25.
En 23-årig kvinna lades in på sjukhus med en infektion på grund av diabetes som gjorde att hennes tandkött och gom delvis gick i nekros. En operation utfördes där patienten förlorade hela den främre delen av maxillanoch alla överkäkständer förutom sjuorna. Hennes tal och utseende förändrades och en protes behövdes för att patienten skulle kunna äta normalt, hjälpa till vid tal och ge stöd åt överläppen. Först gjordes en genomskinlig partialprotes i akryl för att täppa igen hålet i gommen. Genomskinligheten var för att lätt upptäcka tryck mot slemhinnan under läkningen. Senare gjordes en permanent partialprotes i akryl med tänder (figur 3) 26.
Figur 3: Gipsmodell (bilden till vänster) på den 23-åriga kvinnans gom och den första partialprotesen i akryl utan tänder (bilden i mitten), sedan hennes slutgiltliga permanenta partialprotes i akryl (bilden till höger) 26.
Ett annat fall handlar om en 58-årig kvinna med vuxensklerödem (sällsynt tillstånd, ger hudförtjockning) och mikrostomi (abnormalt liten mun). Patienten hade tandluckor som behövde åtgärdas. Det enda behandlingsalternativet som tillslut återstod var en partialprotes. Valplast® valdes som material för dess flexibilitets skull. Patienten hade begränsad rörlighet i handen och var tvungen att kunna klämma ihop protesen för att få in och sätta den på plats i munnen. Därför kunde inte en konventionell partialprotes användas 27.
Forskning och problematik kring flexibla partialproteser
Inflammation i munhålan under partialproteser har länge varit ett bekymmer för patienter och tandläkare. En studie gjordes för att utvärdera denna faktor och undersöka hälsan i den protesstödjande delen av slemhinnan. En enkät skickades till tandläkare på militära anläggningar runt om i USA. Det frågades bland annat om ålder, typ av protes, passform, protesbasmaterial, användning, hygien och hur slemhinnan såg ut. 522 färdiga enkäter skickades tillbaka. Studien kom bland annat fram till att protesbasmaterialet påverkade slemhinnans utseende. Förekomsten av allvarligt inflammerad slemhinna och hyperplasi (vävnadsökning) under en polymerbaserad partialprotes var mer än fem gånger högre än under en partialprotes med metallskelett. Passformen var också relaterad till typen av protes. Graden av otillfredsställande passform bland partialproteser framställda i polymer var nästan sex gånger så hög som på konventionella partialproteser 28.
Dålig hygien kan också leda till svåra slemhinneskador i munnen. En fallstudie beskrev en man som fått akut bakterieinflammation i munslemhinnan. Patienten fick medicin och order om att sköta sin munhygien bättre. Bara några dagar senare var mannen i stort sett återställd 29
.
I en annan studie undersökte Figueiral et al förekomsten av inflammation i munslemhinnan (stomatit) på 140 personer av båda könen som använde hel- eller partialproteser i akryl, som de använt i minst 6 månader. Studien visade bland annat att kvinnor lättare får stomatit och att med stigande ålder minskar risken för stomatit. Ju mer alkohol en protesbärande person dricker desto färre ”jästpartiklar” hittas i munhålan, vilket innebär en lägre risk för stomatit. Protetiska faktorer som försämrar stomatiten är bland annat: instabil ocklusion, gamla
proteser och långvarig användning. Dessa faktorer ökar inte antalet ”jästpartiklar” i munhålan utan verkar mer traumatiskt på den, vilket i längden ökar risken för stomatit 30.
Patologiska förändringar i munnen beroende på partialproteser är vida känt. En långtidsstudie där 109 patienter undersöktes för vävnadsreaktioner kring olika typer av partialprotesdelar har genomförts. Patienterna undersöktes en gång innan protesen sattes in och 2 år senare.
Undersökningen på och kring tänder kategoriserades efter klammertyp. Klamrar av akryl som täckte den marginala gingivan undersöktes men ingen större skillnad påvisades mellan
klammertyperna när det gällde vävnadsreaktioner. Plack på proteser var dock lite vanligare på partialproteser i akryl. Det var heller ingen skillnad på graden av vävnadsskador på den marginala gingiva som hade täckts av metall jämfört med akryl 20.
Akryl (PMMA) och nickel framstår som de vanligaste allergenerna och vid dessa fall erbjuder materialtillverkare alternativa material 31.
En studie gjordes för att undersöka om patienten och protesdesignen påverkar gingivans tillbakadragande och undersöka om det är någon skillnad i graden av tillbakadragande mellan patienter med och utan protes, under en begränsad tidsperiod. 146 personer undersöktes och efter 3 år kom de på återbesök. Plack togs bort och varje rotyta beskrevs som: blottad, synlig eller inte synlig. Proteserna undersöktes också och av 146 personer hade 80 personer
partialprotes. Största delen av partialproteserna var gjorda av akryl och var slemhinneunderstödda.
Studien visade att det inte var någon skillnad mellan slemhinne- och tandunderstödda partialproteser när det gäller blottade tandrötter. Däremot uppstod större skada om den marginala gingivan var täckt. Överkäksproteser i akryl hade signifikant högre antal tänder intill protesen och ett större antal tandytor täckta av protesen än vad proteser med
metallskelett hade. Ett metallskelett tillåter en mer hygienisk utformning med mindre
övertäckning av den marginala gingivan. Studien kunde däremot inte påvisa någon signifikant skillnad på graden av gingivans tillbakadragande, oberoende om det var akryl eller metall som täckte tandköttet. Enligt författarna verkar hygienen viktigare än designen32.
I en annan studie ville man undersöka om en partialprotes påverkar livskvaliteten hos delvis tandlösa äldre personer. En tvärsnittsstudie genomfördes på delvis betandade äldre mellan 55- 74 år. Studien involverade en klinisk undersökning och en enkät där man frågade hur nöjd patienten var med partialprotesen. Mer än hälften av partialproteserna var gjorda i akryl. En jämförelse gjordes mellan partialproteser med metallskelett och partialproteser i akryl, men ingen signifikant skillnad i tillfredställelse hos patienterna hittades. Enligt författarna kan den höga procenten akrylpartialproteser troligtvis bero på typen av försäkring som finns i
Nederländerna där studien gjordes 33.
En studie gjord i Danmark presenterade partialprotesproduktion i Skottland och jämförde den med hur produktionen såg ut i andra länder. I studien hade författarna kontakt med ett
laboratorium i Glasgow där man följde produktionen av 539 partialproteser. Designen
undersöktes på samtliga proteser. Av de undersökta partialproteserna var 33,6% akrylproteser. Frekvensen av partialproteser i akryl var högre än i Nordamerika och västra Tyskland men betydligt lägre än i Polen (85,4%). En förklaring till detta kan enligt författarna vara ekonomin inom hälso- och sjukvården och de tekniska resurserna på de tandtekniska laboratorierna. I Sverige visade siffrorna en dramatisk förändring i riktning mot fler metallskeletterade partialproteser.
Att så många partialproteser i akryl var slemhinneunderstödda och inte hade några
metallklamrar kan enligt författarna bero på ekonomin men också på att tandläkaren ansåg att helprotes snart behövde sättas in ändå. Det fanns inga designbeskrivningar på rekvisitionena hos majoriteten av partialproteserna i akryl (89%). 85% av de metallskeletterade
partialproteserna hade designbeskrivning på rekvisitionerna. Författarna tror att detta beror på att de flesta partiala akrylproteser är slemhinneunderstödda och saknar klamrar, alltså förlitar sig tandläkarna på att laboratorierna kan designa själva 34.
Sväljning/ inhalering av flexibel partialprotes/ bit av protes
Trots att problemet med oavsiktlig sväljning/ inhalation av partialproteser har funnits i över 40 år så är det fortfarande ett vanligt förekommande problem. Många artiklar med fall där partialproteser i polymer eller bitar av dessa (figur 4) oavsiktligt har svalts eller inhaleras av patienterhittades i sökningen35, 36, 37, 38, 39.
I en artikel skrivs det om tre fall av svalda partialproteser hos män i medelåldern, i ett av fallen hade mannen fått en partiell immediátprotes i akryl som skulle ersätta tre förlorade tänder i underkäken. Enligt patienten kändes protesen lössittande och obekväm vilket
patienten också berättade för tandläkaren. Han råddes då att fortsätta äta med sin protes för att vänja sig vid den. Protesen skulle enligt tandläkaren ”strama upp” sig och sitta bättre med tiden (figur 5). Detta ledde istället till att mannen oavsiktligt svalde sin protes 36.
I Nigeria gjordes 2004 en retrospektivundersökning där man undersökte alla patienter som tidigare oavsiktligt svalt sin partialprotes i akryl och som fick vård för detta mellan åren 1987- 2002. Det tittades på patienternas ålder, kön, klagomål, symptom och eventuella
komplikationer. Det tittades även på vilken typ av partialprotes i akryl de hade. 57 vuxna deltog i undersökningen. De vanligaste klagomålen som patienterna hade var halsont eller obehag på grund av att de kände att de hade något i halsen. De vanligaste symptomen var ömhet i halsen och ansamling av saliv i svalget. De flesta proteserna satt fast i den övre matstrupen 40.
Figur 4: Biten som svaldes av 50-årig man, Figur 5: Immediátprotes i akryl som skulle skalan är i mm 39. ersätta tre förlorade tänder i underkäken 36 .
Flera av artikelförfattarna skriver att sväljning/ inhalation av en partialprotes kan leda till komplikationer och att avlägsnandet av den från matstrupen kan vara riskfylld. Det vanligaste föremålet som äldre personer sväljer ner av misstag är proteser 38.
Cooke och Baxter skriver att även om alla tre patienterna i deras artikel hade en lugn
återhämtning och kunde åka hem redan inom 24 timmar efter avlägsnandet av protesen så var inte behandlingen riskfri. De pekar på flera artiklar där det har gått hål på patientens
matstrupe då protesen avlägsnats. Cooke och Baxter pekar också på en artikel där inhalation av partialproteser ledde till patienters död 35.
Två av fyra patienter i Hashmis artikel visste inte om att de hade svalt sin protes vilket också gör det svårare för sjukvårdspersonal att upptäcka den.
En så tidig diagnos och behandling som möjligt gör att reaktioner, infektioner och nekros i halsregionen kan förebyggas. En odiagnostiserad svald partialprotes kan leda till svåra
komplikationer 36. Patienter kan ha väldigt vaga symptom som kan vara svåra att fastställa var de kommer ifrån. Protesen kan ha svalts vid olycka, olika typer av drogpåverkan eller vid medvetslöshet 37. Det är viktigt att komma ihåg att proteser utan metall kan sitta länge i halsen utan att orsaka några problem och därför blir de ännu svårare att upptäcka 38.
En bit akryl som sitter fast i struphuvudet kan orsaka hosta, andningssvårigheter, smärta vid sväljning/tal/andning och heshet. Det finns också risk för att man kan få total
luftvägsblockering eftersom biten kan lossna eller röra på sig 39.
Partialproteserna var i dessa fall gjorda i akryl som inte syns på röntgen 35, 36, 37, 38, 39, 40. Proteserna kan vara svåra att upptäcka även efter lokalisering på grund av den rosa protesbasfärgen 39.
CT (datortomografi) är en bättre metod för att hitta svalda partiala akrylproteser i dessa fall, eftersom akrylen syns bättre på CT än på vanlig röntgen.
I övrigt rekommenderas tandläkare att vid utformningen av partialproteser tänka på risken att deras patienter kan svälja sina proteser. När terapi med partialprotes har bestämts är
patientutbildningen viktig. Genom att lära patienten att vara uppmärksam på dålig retention och stabilitet kan sväljningsolyckor förebyggas.
En partialprotes i akryl bör inte vara alltför liten med tanke på sväljrisken, även om ganska stora proteser också oavsiktligt kan sväljas. Blir ersättningen väldigt liten kan fast protetik som en bro vara ett bra alternativ 36.
Metallklamrar kan hjälpa till som retention. Samtidigt kan avlägsnandet av en sådan protes från halsen vara svårare på grund av risken att göra hål i svalget. En fixerad bro är i de flesta sammanhang bättre än partialproteser 35.
Materialtillverkarna skulle behöva framställa lämpliga polymerer med radiopakt innehåll 40, men även om försök att skapa ett radiopakt protesbasmaterial har gjorts så har inget kunnat matcha PMMA:ts fysiska och estetiska egenskaper 37. Ett övervägande som rekommenderas i protesutformningen är att göra en markering i protesen som syns på röntgen 36. Patienten behöver också komma på återbesök med jämna mellanrum 36.
Att patienter äter för snabbt och i allmänhet är oförsiktiga är en av huvudorsakerna till att proteser sväljs. 63,3% av patienterna i den nigerianska undersökningen hade burit sina proteser i över tio år utan återbesök hos tandläkaren 40.
Diskussion
Enkätstudie
I enkätstudien gjordes ett informationsbrev för att förklara studiens och enkätens syfte för tandläkaren. Det förklarades att medverkan var frivillig och att resultatet inte skulle kunna hänvisas till enskilda personer eller kliniker. Till en början lades en av högskolans logotyper som bakgrund på informationsbrevet. En av tandläkarna kommenterade i pilotstudien att logotypen störde texten. Därför flyttades den efter pilotstudien ner till det högra hörnet. Handledarnas titlar lades också till i informationsbrevet, och termen bihandledare togs bort.
I fråga 1 frågades hur ofta tandläkaren använder sig av Valplast®
partialproteser i sitt arbete. Fem svarsalternativ gavs. Graderingen gick från: ”fler än fem i månaden” till ”färre än en per år”.
- Frågan ställdes för att se hur ofta tandläkaren använder sig av Valplast®, och för att se om tandläkarna som använder sig av Valplast® ofta väljer att erbjuda dem som ett behandlingsalternativ/ rekommendera dem, eller bara erbjuder dem i några få specialfall.
I fråga 2 frågades det om hur stor betydelse olika faktorer har då man väljer att arbeta med Valplast®. En gradering sattes på hur betydelsefulla olika faktorer är.
- Frågan ställdes för att se vilken faktor som är den mest avgörande för tandläkaren i
valet av Valplast®. Dessutom för att kunna se om någon faktor är speciellt avgörande i allmänhet. Efter pilotstudien justerades faktorn ”patientens ekonomi” till
”produktpris” eftersom uttrycket omfattade mer än patientens ekonomi. Även faktorn ”patientens önskemål” lades till eftersom det kan vara en stark faktor.
I fråga 3 frågades det om tandläkaren kan överväga Valplast®
som temporär ersättning, permanent ersättning eller både temporär och permanent ersättning.
- Frågan ställdes för att se hur vanligt det är med permanenta ersättningar eftersom det
verkar vara så att tandläkare mest använder sig av Valplast® som temporära
ersättningar. Vid pilotstudien kom en kommentar om att det skulle läggas till ”inför implantat” efter svarsalternativet temporär ersättning. Detta lades dock inte till för att svarsalternativet upplevdes som tydligt nog ändå.
I fråga 4 frågades det om vilken storlek Valplast®
- ersättningen brukar ha.
- Frågan ställdes för att se om det oftast görs små eller stora ersättningar, och då speciellt för att se om små ersättningar är vanliga, med tanke på sväljrisken. Efter pilotstudien lades det till att man kan välja fler än ett svarsalternativ eftersom ersättningarnas storlek kan variera.
I fråga 5 frågades det om direktrebasering sker ute på klinik.
- Denna fråga lades till efter pilotstudien. Detta för att undersöka hur ofta och i vilken omfattning direktrebasering sker. Om rebaseringen görs på kliniken kanske inte polymererna är kompatibla med varandra i lika stor utsträckning som när rebaseringen görs på ett korrekt sätt på laboratoriet.
I fråga 6 frågades det om hur tandläkaren först kom i kontakt med Valplast®
flexibla partialproteser. Om de till exempel kom i kontakt med Valplast® via en mässa eller en rekommendation från en kollega.
- Frågan ställdes för att se hur tandläkaren upptäckte Valplast® och för att eventuellt kunna se något samband i detta.
I fråga 7 frågades det om tandläkarutbildningen berört flexibla partialproteser. - Frågan ställdes för att se om tandläkaren fått information om flexibla
partialproteser under sin utbildningstid. Inspirationen till att arbeta med flexibla partialproteser kan i så fall ha kommit från utbildningen.
Originalidén till studien var en ren enkätstudie, men en litteraturstudie krävdes också för att få en bättre helhetsbild och ett djup i arbetet.
Konstruktionen av enkätmodellen var så tidskrävande att det inte hade varit möjligt att genomföra en hel enkätstudie av god kvalitet. Enkätmodellen konstruerades för att väcka intresse hos läsare som eventuellt vill fortsätta med studien i framtiden och bidra till ny forskning inom området flexibla partialproteser.
Fabrikatet Valplast® valdes för att det tandtekniska laboratoriet Titanbron framställde just denna typ av protes och kontakten med dem var redan etablerad. Genom en gemensam genomgång av delar av Titanbrons kundregister kunde ett enkätunderlag säkras. Informationsbrevet och enkäten är tänkt att kunna skickas med post.
Frågorna i enkäten skall endast ställas till aktiva tandläkare som arbetar med produkten Valplast®, som i föreliggande studies definition är en flexibel partialprotes.
Då enkäten inte går ut på att se vad tandläkarna tycker om flexibla partialproteser, utan i vilka fall de ger dem som behandlingsalternativ till sina patienter, hur ofta de gör det och hur tandläkarna först kom i kontakt med denna protestyp, så är inte enkäten tänkt att ställas till tandläkare som inte använder sig av flexibla partialproteser.
Pilotstudien var till för att utvärdera enkätens innehåll, utseende, uppbyggnad och för att utröna om frågeformuleringarna var lättförståeliga, om enkäten var lagom lång och om något saknades. Tandläkarna som ingick i pilotstudien valdes för att de var lättillgängliga och hade olika lång yrkeserfarenhet.
Litteraturstudie
I litteraturstudien gjordes ett medvetet val att inte gå igenom boklitteraturen och artiklar som inte fanns i fulltext på internet, via bibliotekets arkiv eller via fjärrlån. Detta kan ha påverkat helheten på litteraturstudien eftersom viktig information kan ha gått förlorad. I vilken grad detta skedde är svårt att avgöra. Därför valdes breda sökord och fritextsökning för att kompensera detta till så stor del som möjligt. Examensarbetets tidsram gjorde att en genomgång av boklitteraturen valdes bort.
Abstrakten till de äldre fjärrlånsartiklarna gick ibland inte att få tag i på PubMed. Därför var det svårt att avgöra vilka artiklar som skulle beställas. Därmed kan potentiellt intressanta artiklar ha förbigåtts.
För att kunna få fram ett bra underlag till enkätmodellen och för att kunna besvara frågeställningarna genomfördes en systematisk litteraturundersökning.
PubMed valdes som databas för studien då det önskades en så hög vetenskaplig nivå på artiklarna som möjligt, samt en stor variation och bredd. PubMed är en stor databas där de flesta artiklarna inom studiens sökområde står publicerade. Därför användes endast PubMed som databas för studien.
Olika sökord och begränsningarna ”English” och ”Swedish” användes i sökningen på PubMed. För att missa så lite som möjligt, men också för att få bort artiklar på främmande språk och artiklar som inte var relevanta.
Fritextsökning användes eftersom MeSH-termer (Medical Subject Headings) begränsade för mycket, gav inte många träffar och missade användbara artiklar.
Ingen begränsning gjordes när det gällde vilka länder studierna var gjorda i eftersom det fanns ett intresse av all forskning inom ämnet, oberoende av land. Däremot valdes utländska artiklar som skrivits på andra språk än engelska och svenska bort. Detta kan ha påverkat
studieresultatet eftersom det fanns artiklar på främmande språk som verkade vara av god kvalitet och vara intressanta för studien.
Det var självklart att välja bort artiklar utan referenser eftersom dessa ofta innehåller en eller flera personers egna erfarenheter och tyckande.
Inga begränsningar när det gäller artikel- eller studietyp gjordes i sökningen. Pilotstudier, kvantitativa/ kvalitativa studier samt litteraturöversikter inkluderades för att få en bra helhetsbild.
Det valdes att ha med artiklar ur alla aspekter som hittades, detta gjorde att även artiklar om sväljning av protes och specialfall kom med i resultatet. Detta valdes för att få en helhetsbild över för- och nackdelar med olika flexibla partialproteser och visa exempel på när de används. I studien användes samlingsuttrycket ”flexibla partialproteser”. I resultatet kunde detta inte användas eftersom olika uttryck användes i artiklarna. Författarna av föreliggande studie är
medvetna om att detta kan vara förvirrande för läsaren. Att artiklarna handlar om flexibla partialproteser är en tolkning gjord av författarna.
Vid en större litteraturstudie hade materialforskning också kunnat inkluderas för att få ännu mer djup i studien. Artiklar som handlade om materialtester togs bort i denna studie eftersom det inte direkt berör frågeställningarna och på grund av studiens tidsaspekt.
Definitionen av flexibel partialprotes valdes för att öka och samtidigt begränsa sökområdet. Om ämnesvalet i föreliggande studie hade varit mer bekant hade eventuellt proteser i en specifik sorts polymer kunnat studeras närmare. I denna studie kan det vara svårt att dra några slutsatser utifrån alla olika typer av flexibla partialproteser. Det kan finnas risker med att endast studera proteser i ett material därför att tillräckligt med underlag för studien kanske inte kan samlas in på grund av att det finns så lite forskning inom området.
Temporära flexibla partialproteser med metallklamrar exkluderades på grund av definitionen. Ingen åldersbegränsning gjordes när det gällde artikelårgång. Detta för att få så stor bredd på sökningen som möjligt eftersom en del äldre artiklar också var användbara.
I resultatet användes underrubriker eftersom sökningen var bred och för att kategorisera de olika aspekterna kring flexibla partialproteser. Även för att presentera allt material så strukturerat och överskådligt som möjligt.
Några fall hittades där både tandläkares och patienters behandlingsansvar kan ifrågasättas. En patient med en ny immediátprotes råddes till exempel av sin tandläkare att fortsätta använda protesen trots att den satt illa 36. Vad har tandläkaren för ansvar mot sin patient i detta fall?
Detsamma gäller kunskapen om flexibla partialproteser. I Öwall et al:s studie skickade många tandläkare inte med någon information om utformningen av partialproteser i akryl till sin tandtekniker, men de gjorde oftare det i de fall protesen skulle ha metallskelett 34. Detta väcker frågan om hur stor kunskap som finns när det gäller optimal utformning av flexibla partialproteser? Kunnandet och erfarenheten i ämnet varierar förstås mellan olika tandläkare. Det är också svårt att diskutera enskilda fall och studier eftersom någon generell slutsats inte kan dras, men dessa frågor upplevdes ändå som viktiga att ta upp.
Det är viktigt att en flexibel partialprotesbärare har god munhygien och gör regelbundna tandläkarbesök. Ändå erbjuds dessa proteser till patienter som har olika typer av problem eller dåligt med pengar. Har den låga produktskostnaden större betydelse än patientens säkerhet och munhälsa? Det är olika hos olika tandläkare och i olika länder.
Flexibla partialproteser kan fungera bra, men kan också orsaka stor skada om de används på fel sätt och med oaktsamhet av både patient och tandläkare.
Tandteknikerns roll vid utformning och tillverkning av den flexibla partialprotesen är att försöka uppnå en så optimal utformning och passform som möjligt, annars kan detta orsaka problem. Har inte tandläkaren skickat tillräckligt med information på rekvisitionen bör teknikern begära detta. Tandteknikern får oftast inte träffa patienten utan gör en gipsmodell och kan då endast delvis se hur det ser ut i munhålan och övrig patientfakta som kan påverka utformningen.
Kanske har flexibla partialproteser fått dåligt rykte på grund av att de designats på fel sätt och använts av personer som inte har klarat av dem och att de i första hand verkar erbjudas just på grund av att de många gånger är billigare att tillverka än andra typer av ersättningar.
Ett stort problem med svalda partialproteser i akryl uppkommer vid röntgen då de inte syns 35, 36, 37, 38, 39
. Det kan förefalla märkligt att inte radiopak akryl är en standard, framför allt på alla partialproteser i akryl. Även den rosa protesbasfärgen kan ställa till problem eftersom den är svår att se 39. Detta går inte att göra så mycket åt, men det gör det ännu viktigare att
undrar varför inte fabrikanterna till protesbasmaterialen har lagt mer vikt vid att få fram sådana material. Dessa artiklar är från olika länder och har olika utgivningsår, detta kan se annorlunda ut idag.
En klar nackdel med flexibla partialproteser som inte talar för dem som permanenta ersättningar är att materialet i dem gör proteserna svårare att rengöra, på grund av större ytråhet efter putsning. Detta gör även att proteserna lättare missfärgas 18. Detta skulle vidare kunna leda till bland annat dålig lukt i patientens mun, men i föreliggande studie har inga artiklar hittats som tar upp dessa problem närmare.
Det hittades mest specialfall och fallstudier i sökningen på PubMed kring flexibla
partialproteser. I sökningen hittades inga artiklar med patienter som har möjlighet att välja typ av partialprotesbehandling. Det hade varit intressant att veta varför dessa patienter ändå oftast får en konventionell partialprotes, är det på grund av osäkerhet från tandläkarens sida eller bristen på forskning och långtidsstudier inom området?
Fler studier där man jämför konventionella och flexibla partialproteser ur olika aspekter behövs. Även svensk forskning kring flexibla partialproteser saknas. Därför kan
enkätmodellen i denna studie förhoppningsvis utgöra en början på vidare forskning inom området.
Det upptäcktes en del ”ovetenskapliga” artiklar inom området. Mycket verkar kretsa kring enskilda författares erfarenheter och attityder.
En fråga som väcktes under studiens gång var hur tandvårdshögskolorna i Sverige behandlar ämnet: Lär de ut konstruktionsprinciperna för konventionella partialproteser och ramar för användandet av flexibla partialproteser?
Fler seriösa sammanfattningar, guider och/ eller artiklar som tar upp design och utformning och övrigt att tänka på, när man ska konstruera en flexibel partialprotes kan behövas, eftersom de verkar användas oftare ute på klinik än vad som kanske framkommer. Flexibla
partialproteser kan göra stor skada i munhålan om de utformas och använts på fel sätt. Flexibla partialproteser verkar inte vara ett prioriterat forskningsområde, trots att de verkar relativt vanliga och det tandtekniska laboratoriet Titanbron upplever en ökning i
tillverkningen av flexibla partialproteser av fabrikatet Valplast®.
Det behövs mer forskning kring dagens protesbasmaterial och utformning av flexibla partialproteser i och med att de fortfarande används i relativt hög utsträckning.
Konklusion
Inom ramen för denna studie kan slutsatsen dras att det behövs mer forskning inom detta område. Forskningen kring flexibla partialproteser är begränsad och många studier är fallstudier. Resultatet i föreliggande studie tyder på att den första hypotesen ” vid konstruktion av en partialprotes ska man aldrig korsa den marginala gingivan och konstruktionen ska vara så styv som möjligt” delvis kan bekräftas. Korsandet av den
marginala gingivan ska försöka undvikas i möjligaste mån, men måste det ske så ska det vara passiv kontakt och minimalt. Den andra hypotesen ”en flexibel partialprotes som utformats väl kan vara ett bra behandlingsalternativ: vid allergi mot metall, när patienten av speciella skäl inte kan ha en konventionell metallskeletterad protes (t.ex. vid sjukdom), som temporär ersättning exempelvis under läkningsperioden vid implantatbehandling” kunde enligt resultatet i föreliggande studie bekräftas. En flexibel partialprotes som har designats väl kan fungera bra i dessa fall. Patienten måste dock kunna sköta både sin protes och sin munhygien, och tandläkaren bör boka in återbesök med jämna mellanrum.
Föreliggande studie är på många sätt begränsad och vidare forskning krävs för att ytterligare kunna bekräfta dessa hypoteser.
Referenslista
1. Jones JD, García LT. Removable Partial Dentures: A Clinician’s Guide. Ames: Blackwell Publishing; 2009.
2. Carlsson GE, Omar R. Trends in prosthodontics. Med Princ Pract 2006; 15: 167–79.
3. Harwood CL. The evidence base for current practices in prosthodontics. Eur J Prosthodont Rest Dent 2008; 16: 24-34.
4. Wöstmann B, Budtz-Jørgensen E, Jepson N, Mushimoto E, Palmqvist S, Sofou A, Öwall B. Indications for removable partial dentures: a literature review.
Int J Prosthodont 2005; 18: 139-45.
5. Zitzmann NU, Hagmann E, Weiger R. What is the prevalence of various types of prosthetic dental restorations in Europe? Clin Oral Impl Res 2007; 18 (Suppl. 3): 20–33.
6. Walmsley AD. Acrylic partial dentures. Dent Update 2003; 30: 424-29.
7. Becker CM, Kaiser DA, Goldfogel MH. Evolution of removable partial denture design. J Prosthod 1994; 3: 158- 66.
8. Bergman B, Gunne J, Ekenbäck J, Ödman P. Partiell plattprotetik. Solna: LIC Förlag AB; 1994.
9. Brudvik JS. Advanced Removable Partial Dentures. Carol Stream: Quintessence Publishing Co, Inc; 1999.
10. Valplast flexible partials. [Internet] 2009 [2010 Feb 10]. Tillgänglig: http://www.valplast.com/
11. Soroca S. Do you know where your Flexite partial plastics come from? [Internet] 2010 [2010 Feb 10].
Tillgänglig: http://www.flexitecompany.com/do_you_know_where_your_flexible_.htm
12. Flexible partial dentures - Biocompatible thermoplastic resins, metal-free, monomer-free flexible partials. [Internet] 2010 [2010 Feb 10].
Tillgänglig: http://www.sundentallabs.com/sunflex_partials.aspx
13. Expert partial technicians. [Internet] 2010 [2010 Feb 10].
Tillgänglig: http://www.flexitecompany.com/Expert%20Partial%20Technician.htm 14. Ettringer RL. The acrylic removable partial denture. J Am Dent Assoc. 1977; 95: 945-49. 15. Kaplan P. Flexible removable partial dentures: design and clasp concepts. Dent Today. 2008; 27:120, 122-3.
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB; 2009.
17. Levin B. Removable prosthodontics in the United Kingdom and Scandinavia. J Prosthet Dent. 1975; 33: 224-32.
18. McCord JF, Grey NJA, Winstanley RB, Johnson A. A clinical overview of removable prostheses: 3. Principles of design for removable partial dentures. Dent Update. 2002; 29: 474-81.
19. Jagger RG. Damage caused by a partial denture: a case report. J Dent. 1975; 3: 175-6. 20. Lechner SK. A longitudinal survey of removable partial dentures 3. Tissue reactions to various denture components. Aust Dent J. 1985; 30: 291-95.
21. Smith DE. Interim dentures and treatment dentures. Dent Clin North Am. 1984; 28: 253- 71.
22. McCord JF, Grey NJA, Winstanley RB, Johnson A. A clinical overview of removable prostheses: 4. Technological considerations when designing a removable partial denture. Dent Update 2003; 30: 7-9.
23. Goiato MC, Panzarini SR, Tomiko C, Luvizuto ER. Temporary flexible immediately removable partial denture: a case report. Dent Today. 2008; 27: 114-16.
24. Bouma LO, Mansueto MA, Koeppen RG. A non-traditional technique for obtaining optimal esthetics for an immediate denture: a clinical report. J Prosthodont. 2001; 10: 97- 101.
25. Yuan S-H, Liu P-R, Childers NK. An alternative restorative method for regional odontodysplasia: case report. Pediatr Dent. 1997; 19: 421-24.
26. Sykes LM, Sukha A. Potential risk of serious oral infections in the diabetic patient: a clinical report. J Prosthet Dent. 2001; 86: 569-73.
27. Samet N, Tau S, Findler M, Susarla SM, Findler M. Flexible, removable partial denture for a patient with systemic sclerosis (scleroderma) and microstomia: a clinical report and three-year follow-up. Gen Dent. 2007; 55: 548-51.
28. Love WD, Goska FA, Mixson RJ. The etiology of inflammation associated with dentures. J Prosthet Dent. 1967; 18: 515-27.
29. Stephens AP. Acute fusospirochaetal stomatitis associated with a partial upper denture. Dent Pract Dent Rec. 1972; 22: 305-6.
30. Figureiral MH, Azul A, Pinto E, Fonseca PA, Branco FM, Scully C. Denture-related stomatitis: identification of aetiological and predisposing factors – a large cohort. J Oral Rehabil. 2007; 34: 448-55.
31. McCord JF, Grey NJA, Winstanley RB, Johnson A. A clinical overview of removable prostheses: 1. Factors to consider in planning a removable partial denture. Dent Update. 2002; 29: 376-81.
32. Wright PS, Hellyer PH. Gingival recession related to removable partial dentures in older patients. J Prosthet Dent. 1995; 74: 602-7.
33. Van Waas MAJ, Meeuwissen JH, Meeuwissen R, Käyser AF, Kalk W, Van´t Hof MA. Relationship between wearing a removable partial denture and satisfaction
in the elderly. Community dent oral epidemiol. 1994; 22: 315-18.
34. Öwall B, Junggreen L, Yemm R. Removable partial denture production in Scotland. Quintessence Int. 1996; 27: 809-15.
35. Cooke LD, Baxter PW. Accidental impaction of partial dental prostheses in the upper gastrointestinal tract. Br Dent J. 1992; 172: 451-52.
36. Hashmi S, Walter J, Smith W, Latis S. Swallowed partial dentures. J R Soc Med. 2004; 97: 72-5.
37. Haidary A, Leider JS, Silbergleit R. Unsuspected swallowing of a partial denture. Am J Neuroradiol. 2007; 28: 1734-5.
38. Rathore PK, Raj A, Sayal A, Meher R, Gupta B, Girhotra M. Prolonged foreign body impaction in the oesophagus. Singapore Med J. 2009; 50: 53-4.
39. Ong TK, Lancer JM, Brook IM. Inhalation of a denture fragment complicating facial trauma. Br J Oral Maxillofac Surg. 1988; 26: 511-13.
40. Nwaorgu OG, Onakoya PA, Sogebi OA, Kokong DD, Dosumu OO. Esophageal impacted dentures. J Natl Med Assoc. 2004; 96: 1350-53.
Tack
Vi vill tacka: det tandtekniska laboratoriet Titanbron för deras samarbete som har lett till konstruktionen av informationsbrevet och enkäten i denna studie, odontologiska biblioteket som hjälpte oss med sökord och vid litteratursökningen, tandläkarna som bidrog till
pilotstudien, handledare och bihandledare som har hjälpt oss att genomföra denna studie, familj och vänner som har hjälpt och stöttat oss i vårt arbete.
Bilaga 1
Hej!
Vi är två tandteknikerstuderande från tandvårdshögskolan i Malmö. Vårt examensarbete är en litteraturstudie där vi undersöker flexibla partialproteser i praktiken.
Frågeställningarna är: Hur ser den vetenskapliga forskningen ut kring flexibla partialproteser samt i vilket sammanhang och varför används de flexibla partialproteserna?
Syftet med denna studie är att lyfta fram forskningen kring den flexibla partialprotesen ur olika aspekter och att undersöka varför och i vilka situationer de används.
Denna enkät är en del av vårt examensarbete.
Vi har valt att samarbeta med det tandtekniska laboratoriet Titanbron eftersom de tillverkar flexibla partialproteser av märket Valplast®.
Tandläkare från både den privata och den offentliga sektorn som använder sig av Valplast® partialproteser har valts ut till denna studie i samarbete med Titanbron.
All information och personuppgifter som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt och förvaras enligt gällande föreskrifter.
Er medverkan är frivillig. Resultaten kommer att presenteras i examensarbetet och kommer inte att kunna hänvisas till enskilda personer eller kliniker.
För att få en god kvalitet på undersökningen är det viktigt att vi får in så många svar som möjligt. Vår önskan är att Ni fyller i frågeformuläret och sänder tillbaka det i det frankerade och adresserade returkuvertet senast 23/4- 2010.
Har Ni frågor eller synpunkter så kontakta gärna oss på nedanstående e-postadresser eller på telefonnummer: 070-1000000.
Med vänlig hälsning
Elin Larsson och Terese Bladh TTK6
Handledare: Universitetsadjunkt Zdravko Bahat Professor Björn Söderfeldt
Malmö högskola E-post:
Odontologiska fakulteten ott07023@mah.se Zdravko Bahat ott07011@mah.se 20506 Malmö
Bilaga 2
Enkätfrågor
1. Hur ofta använder Ni er av Valplast® partialproteser i ert arbete?
Fler än 5/ mån. 1-5 / mån. 1-5 / halvår 1-5 / år Färre än 1 / år. 2. Det kan finnas olika uppfattningar om vad som har betydelse, när Ni väljer att
använda er av en flexibel partialprotes som Valplast®. Hur stor betydelse har dessa faktorer för er?
Utan betydelse Viss betydelse Ganska avgörande Helt avgörande Patientens önskemål: Framställningstid: Klammerjustering: Allergi mot metall/akryl: Produktpris: Annat:
Vid annat: var god specificera:____________________________________________ _____________________________________________________________________
3. När Ni anser att en partialprotes är indicerad, överväger Ni Valplast® i första hand som:
Temporär ersättning? Både temporär och permanent ersättning? - Permanent ersättning?
4. Vilken storlek brukar Valplast® - ersättningen ha när Ni har valt att använda den? Mer än ett svarsalternativ kan väljas.
1 tand 2 tänder 3 tänder 4 tänder fler än 4 tänder. 5. Sker direktrebasering ute på kliniken? Ja Nej 6. Hur kom Ni först i kontakt med Valplast® flexibla partialproteser?
Mässa Annons/reklam i media Rekommendation från kollega Utbildning/kurs Rekommendation från tandtekniskt laboratorium Annat:____________________________________________ 7. Har Er tandläkarutbildning berört flexibla partialproteser?
Ja Nej
