1
CANCERPATIENTERS
UPPFATTNINGAR OM
CANCER UTIFRÅN ETT
KULTURELLT
PERSPEKTIV
EN LITTERATURSTUDIE
SARAB ALWAN
Alwan, S. Cancerpatienters uppfattningar om cancer utifrån ett kulturellt
perspektiv - en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde, 2011
Tack vare ständigt förbättrade metoder för diagnostisering ökar antalet patienter med diagnosen cancer. Syftet: Syftet var att belysa cancerpatienters uppfattning om sjukdomen cancer utifrån ett kulturellt perspektiv. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökning gjordes i PubMed och CINAHL. Resultaten i studien byggde på tio valda artiklar. Resultat: I resultatet
identifierades fyra huvudteman; stöd, religion, kultur samt information och kommunikation och 11 subtema. Inom ramen för dessa teman beskrivs hur cancerpatienter uppfattar själva sjukdomen. Kultur och religion påverkade cancerpatienters upplevelse av cancer och i vilken grad patienterna accepterade och hanterade sin sjukdom. Familjestöd och en öppen kommunikation var andra viktiga aspekter som hade betydelse för patienternas upplevelse av cancer.
Slutsatser: Cancerpatienterna har olika uppfattningar om sjukdomen cancer
beroende på vilken kulturell bakgrund man har.
2
CANCER PATIENTS’
PERCEPTIONS OF
CANCER IN A CULTURAL
PERSPECTIVE
A LITERATURE REVIEW
SARAB ALWAN
Alwan, S. Cancer patients’ perceptions of cancer from a cultural perspective - A literature review. Degree project, 15 credit points. Nursing program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.
With improved methods of diagnostic, the number of patients diagnosed in the cancer has increased over the past year. Aim: The aim of this study was to illuminate the perception of cancer among cancer patients from culturally diverse contexts. Method: The method used was a literature review. Database search was made in PubMed and CINAHL and 10 articles were found. Results: In the results we identified four main themes: support, religion, culture and information and communication, and 11 sub-themes. Each of the sub-themes highlights how cancer patients perceive the disease itself. Culture and religion had an effect on how cancer patients perceived their disease and to what degree the patient was able to accept and deal with the disease. Family, support and open communication were also important components for the patient’s perceptions of cancer.
Conclusion: Cancer patients have different perceptions about the disease cancer
depending of their cultural background.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 3 INLEDNING ... 4 BAKGRUND ... 4 Förekomst av cancer ... 5 Orsaker ... 5 Diagnos ... 6 Behandling ... 6 Sjuksköterskans roll ... 6 Teoretisk referensram ... 7Olika kultursyn på sjukdom ... 10
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 11
METOD ... 11
Syfte ... 11
Inklusions och exklusionskriterier ... 12
Databassökning ... 12 Kvalitetsgranskning ... 14 Databearbetning/Analys ... 14 RESULTAT ... 14 DISKUSSION ... 20 SLUTSATSER ... 24 FRAMTIDA VÄRDE ... Fel! Bokmärket är inte definierat. REFERENSER ... Fel! Bokmärket är inte definierat. BILAGOR ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
4
INLEDNING
Överallt inom sjukvården kommer sjukvårdspersonal någon gång att möta
cancerpatienter. Dessa patienter har olika kulturell bakgrund och följaktligen olika uppfattningar om sjukdomen. Detta ämne är viktigt att belysa eftersom Sverige är ett mångkulturellt land.
Författaren har erfarenhet av kontakt med cancerpatienter inom sjukvården och har stött på flera missförstånd mellan patienter och vårdpersonal p.g.a. olika kulturskillnader. Med kulturskillnad menas religion, språk, seder, tradition,
erfarenhet, vanor osv. Patienternas uppfattningar om hälsa och sjukdom, deras sätt att leva och förstå världen, deras känslor och tro är starkt kopplade till de
kulturella skillnaderna och i patienternas kontakt med vårdpersonalen är förståelse för kulturskillnaderna mycket viktiga för ett bättre samarbete i
sjukdomsbehandlingen (Helman, 2001).
BAKGRUND
Inledningsvis presenteras begreppet kultur och cancer var för sig för en bättre förståelse och uppfattning av innehållet. Sedan motiveras arbetets syfte utifrån sjuksköterskans perspektiv och hennes roll i det mångkulturella samhället. Slutligen presenteras begreppet transkulturell omvårdnad med utgångspunkt i Leiningers Culture Care teori.
Människan existerar i sin kropp, sitt psyke och sitt sociala sammanhang från sin födelse till sitt sista andetag. Helman (2007) definierar samhället som en
gruppering av individer som är förenade av ett gemensamt intresse och menar att det inom ett samhälle kan finnas många olika kulturer (Helman, 2007). Hur man tänker kring kroppen, psyket och den sociala miljön kan variera från en kultur till en annan och ofta mellan enskilda individer i samma samhälle. Utifrån individens kulturella bakgrund bestäms individens syn på hälsa och sjukdom (Hanssen, 2007).
Inom svensk sjukvård förekommer ofta möten mellan olika kulturer och etniska grupper. Dessa människor kan tillhöra ett lands urbefolkning, som t.ex. samerna, eller vara turister som har varit på semester och blivit sjuka. Det kan också vara personer som emigrerat hit och har gjort Sverige till sitt nya hemland. Under de senaste åren har Sveriges befolkningssammansättning ändrats och samhället har blivit mer mångkulturellt (Gebru & Willman, 2001).
Enligt Folkhälsopolitisk rapport (2010) var år 2008 mer än 14 % av befolkningen i Sverige född utomlands vilket motsvarar mer än en miljon (Folkhälsopolitisk, 2010). De största grupperna är födda i Finland (170000 personer) och i Irak (121000 personer). Dessutom har ungefär 800 000 personer som är födda i Sverige en eller två utlandsfödda föräldrar (SCB, 2010).
I transkulturell omvårdnad enligt Leininger och McFarland (2002) är kunskap om kultur en viktig del av omvårdnaden. Kultur beskrivs som kunskap om
5 specifik grupp från generation till generation för att underlätta för gruppen i dess tänkande, bestämmande och handlingar. På så sätt bevarar individerna i gruppen hälsa och välbefinnande (Leininger & McFarland, 2002). Begreppet kultur har använts av flera samhällsvetare i över 100 år men kulturens betydelse för omvårdnadsområdet uppmärksammades inte förrän i mitten på 1950-talet när Leininger (1995) belyste begreppet och menade att det ingick i sjuksköterskans ansvarsområde. I sitt omvårdnadsarbete har sjuksköterskan en etisk och moralisk skyldighet att känna till och använda sig av en kulturellt baserad kunskap, vilket innebär att sjuksköterskan ska vara öppen och mottaglig för patienternas kulturella värderingar och principer (a.a). Hanssen (2007) anser att kultur både är något enskilt som människan ärver och något allmänmänskligt som hon successivt får med sig genom sina livserfarenheter. Begreppet kultur ska betraktas som en process, något som individer frambringar varje dag. Även om människan får vissa religiösa uppfattningar, språkmönster eller matvanor genom sin kulturella
bakgrund, utvecklar varje människa dessa drag på sitt eget sätt (a a).
Förekomst av cancer
Cancer är en sjukdom som orsakas av en slumpartad okontrollerad celltillväxt. Om en frisk cell drabbas av en mutation (förändring i arvsmassan) kan cellen vanligtvis reparera denna DNA-förändring men om inte detta lyckas kommer cellen att genomgå apoptos (programmerad celldöd) och elimineras. Cellerna som har genomgått en mutation och inte haft förmåga att reparera DNA-skadan
kommer slutningen att ha en förändrad arvsmassa och en tumör bildas (Ericson & Ericson, 2008).
Denna okontrollerade tillväxt kan bilda en tumör som i sin tur delas i två olika typer av tumörer, antingen malign eller benign. Benign tumör växer till storlek men har inte den förmågan att sprida sig till andra organ. Medan malign tumör har den här förmågan att sprider sig till olika ställen i kroppen och bildar
dottertumörer, s.k. metastaser (Ernberg, 1996).
Antalet insjunkande i cancer ökar ständig i Sverige och detta beror till viss del på ökad medelålder. Och till en viss del på att vissa typer av cancer har blivit
vanligare (Lännergren, 2005). Trots ökningen har dödligheten i cancer sjunkit påtaglig de senaste 40 åren tack vare tidig diagnos och god omvårdnad
(Socialstyrelsen, 2009). Idag kan patienter med obotlig cancer ha en bra
livskvalitet p.g.a. möjligheten att behandla symtomen i hög utsträckning (Strang, 2006).
År 2009 diagnostiserades 54 611 nya cancerfall i Sverige och det uppskattas att var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Könsför-delningen är relativt jämn: 53 % av fallen är bland män och 47 % är bland kvinnor (Socialstyrelsen, 2009). Cancer är inte bara en sjukdom utan kan betraktas som många sjukdomar under samma benämning. Det finns cirka 200 olika typer av cancer som alla har olika orsaker, symtom, förlopp och behandling (Ernberg, 1996).
Orsaker
Det är svårt att peka ut exakt vad som utlöser en cancer eftersom cancer är resultatet av en rad komplicerade processer. Vanligtvis sker i kroppen en kontrollerad delning av celler. När celler istället börjar delar sig okontrollerat bildas en tumör. När tumören växer till i storlek kan leda till att cancerceller
6 sprider sig till olika ställen i kroppen och bildar dottertumörer, s.k. metastaser. Denna process påverkar de närliggande organens funktion (Järhult, 2002; Ericson & Ericson, 2008).
Tumörens tillväxt tar olika tid beroende på vilken typ av cancer man drabbas av, vissa cancertyper sprider sig långsamt och andra snabbt. Orsaksfaktorer för cancerutveckling kan vara genetiska eller miljöbetingade. Tobaksrökning utgör den enskilt viktigaste yttre initierande faktorn samt kemisk retning, radioaktiv strålning och virusinfektioner (Ericson & Ericson, 2008). Det finns många kända riskfaktorer som har betydelse gällande insjunkande i cancer: solexponering, kostvanor, hormoner, luftföroreningar, immunförsvar, stress, yrkes faktorer, m.fl. (Olsson, 1996; Cancerfonden, 2010). Cancer kan också orsakas av slumpmässiga förändringar av arvsanlagen och olika miljöfaktorer, t.ex. vårt levnadssätt som kan minska eller öka risken för att drabbas av cancer (Nystrand, 2001; Järhult, 2002).
Diagnos
För att ställa en cancerdiagnos krävs olika typer av undersökningar som t ex: finnålspunktion, mellannålsbiopsi, benmärgsprov, vävnadsprov, tumörmarkörer, röntgenundersökningar, endoskopier och särskilda blodprover (Ericson & Ericson, 2008; Järhult, 2002; Strang, 2006).
Behandling
Tre huvudsakliga metoder att behandla cancer har historiskt sett funnits: kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Efter många års forskning har hormonbehand-lingar och immunoterapi (interferon- och antikroppsbehandhormonbehand-lingar) börjat införas som en del i cancerbehandlingen (Ericson & Ericson, 2008; Cancerfonden, 2010; Järhult, 2002).
Cancerpatienter upplever ofta två typer av smärta, den ena relaterad till själva sjukdomen och den andra relaterad till den givna behandlingen (Strang, 2003). Adekvat smärtlindring är viktig i helhetsbehandlingen av cancerpatienter. Cancerpatienter blir ofta väldigt medvetna om kroppen efter besked om cancer. Detta kan t.ex. ta sig uttryck i att patienten blir känslig och kan känna ångest inför varje nytt symtom (Ericson & Ericson, 2008).
Sjuksköterskans roll
Enligt HSL (1982:763), Hälso- och sjukvårdslagen, är sjukvårdspersonalen
skyldig att ge individanpassad omvårdnad och en hälsofrämjande vård där kvalitet och respekt för patientens integritet skall eftersträvas. Vård på lika villkor för hela befolkningen är ett annat mål i lagen. Behandlingen och vården ska utformas och genomföras i samråd med patienten så långt det är möjligt (a a).
Hanssen (2007) hävder att i mötet med cancerpatienter inom sjukvården har sjuksköterskan ett stort ansvar för att kunna ge en så professionell omvårdnad som möjligt. För att uppnå detta krävs det förutom medicinsk kunskap också kunskap om kulturell omvårdnad (a a).
Leininger (1995) definierar kulturell omvårdnad som den omvårdnad som fokuserar på människans egen syn på omvårdnad utifrån deras kulturella bakgrund, vilket bland annat inkluderar tro, värderingar och sedvänjor. I detta sammanhang är det nödvändigt att vårdpersonalen är medveten om att det finns
7 skillnader i åsikter om en sjukdom och dess hantering/behandling bland patienter med olika kulturell bakgrund (a a).
Att möta invandrare inom vården innebär ibland en komplicerad process där de kulturella skillnaderna, religion, alternativ behandling, matkultur, vanor och språk, med olika uppfattningar om hälsa och ohälsa och olika värderingar kan försvåra omvårdnaden. I det transkulturella mötet mellan vårdgivare och vårdtagare krävs mycket kunskap och ytterligare kompetens. En del av
sjuksköterskans roll i omvårdnaden av cancerpatienter grundar sig på att ha en förmåga att kommunicera med alla patienter, ge vägledning och stöd, samt att se till att information har nått fram på ett begripligt sätt (Hanssen, 2007).
Som sjuksköterska är det ibland inte lätt att bemöta patienter med olika kulturell och etniska bakgrunder eftersom de kan ha mycket olika tankar, förväntningar och behov beträffande vården. Förväntningar och beteenden grundar sig bl.a. i
kulturell bakgrund, individuell psykologisk läggning, uppfostran eller personliga erfarenheter. För att bemöta människor med olika kulturell bakgrund på ett bra sätt är det därför viktigt att ha kunskap om andra kulturer. Att visa kunnighet om patientens kultur och religion och vilka konsekvenser dessa kan ha för hennes eller hans behandling, kan bli mycket uppskattat av patienten (Hanssen, 2007). I kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) poängteras vikten av öppenhet och respekt för olika värderingar samt olika religioner. Att
omvårdnaden ska ske utifrån patientens behov och önskemål är en förutsättning i sjuksköterskans arbete. En annan viktigt aspekt är att sjuksköterskan skall
uppmärksamma patientens sjukdomsupplevelse, informera och undervisa patienten om sjukdomens förlopp och behandling (Socialstyrelsen, 2005). Att bli bemött med respekt och omsorg är väsentligt för patienten. Som
vårdpersonal är det viktig att inte glömma bort att varje patient är unik och har sina egna grundläggande behov. Han/hon ska få lov att vara sig själv med sin egen syn på livet, sina tankar, värderingar och ställningar. Trots att sjukvårdpersonalen i Sverige ibland kan uppleva svårigheter i att ta hand om, bedöma och förstå patienter med annan kulturell bakgrund är det väldigt viktig att patienten inte uppfattar sig som en extra påfrestning och belastning för både vårdpersonal och patienter (Hanssen, 2007).
Teoretisk referensram
Då syftet med studien var att belysa cancerpatientens uppfattningar om cancer utifrån en kulturell kontext valdes en transkulturell omvårdnadsteori ”The Theory of Culture Care” (Leiningers, 1995. Madeleine Leininger är en sjuksköterska och grundare av den världsomspännande transkulturella omvårdnadsrörelsen. Hon kvarstår som en av omvårdnadens mest produktiva författare och den främste auktoritet över hela världen inom Culture Care. Grunden för denna teori utgörs av begreppen kultur och omvårdnad. I Cultural care teorin användes de två begrep-pen i ett nytt perspektiv, transkulturell omvårdnad, som innebär att patienter har inte bara en rättighet utan även en förväntan på att få sina kulturella behov, uppfattningar och värderingar tillfredsställda. Leininger menar att förutsättningen för att sjuksköterskan skall kunna främja hälsa och ge en god omvårdnad till patienter från en annan kulturell bakgrund är att sjuksköterskan kan erbjuda kulturbaserad omvårdnad (a a).
8 Enligt Leininger (1995) är kultur en självklar del av varje individ och att detta inom omvårdnaden är nödvändigt att ha i beaktande. Att förbättra den kultur-specifika omsorgen som i enlighet med patientens nödvändigheter och förvänt-ningar representerar målet inom transkulturell omvårdnad. Begreppet omsorg representerar essensen i omvårdnad och bör ha en dominerande roll i sjuksköter-skans arbete. Teorins syfte var att kartlägga likheter och olikheter i omvårdnad mellan olika kulturer och att undersöka hur dessa har verkan på människans hälsa och välbefinnande (a a).
För att förstå innebörden av Culture Care Theory har Leininger utvecklat Sunrise modellen. Detta för att både öka sjuksköterskans kunskaper gällande kulturan-passad omvårdnad och att vara till hjälp för forskare i det kliniska arbetet. Modellen var tänkt som ett verktyg i det praktiska vårdarbetet samt en visuell guide för sjuksköterskan för att kunna ge en holistisk omvårdnad. Begreppet Sunrise är en metafor som representerar den nya kunskapen som sjuksköterskan får fram om sina patienter när modellen appliceras. Modellen symboliserar sjuksköterskans kunskap och färdigheter som höjs likt en uppåtgående sol till hjälp för att få en rättvis och kulturkongruent omvårdnad (Leininger & McFarland, 2002).
Sunrise-modellen innehåller flera delar i vilken det ingår faktorer som påverkar patienternas värderingar, hälsa/ohälsa uppfattningar och övertygelser. Kulturella och sociala aspekter/perspektiv t.ex. ekonomiska teknologiska och politiska faktorer, utbildning och religion, sociala förhållanden och kulturellt betingade värderingar beskrivs i den översta delen. Modellens nedre del är representerad av hälso- och sjukvårdssystemet och de stretchade solstrålarna föreställer ett system i vilken alla element är beroende av varandra. Alla dessa komponenter ska
kompletteras med tre strategier som Leininger (1995) har utvecklat för att kunna ge en holistisk kulturanpassad omvårdnad. Dessa tre strategier är enligt följande:
Kulturrelaterad omsorg som är bevarande/upprätthållande Kulturrelaterad omsorg som är under anpassning/förhandling Kulturrelaterad omsorg som är omformade/omstrukturerade
Med de tre strategierna menar Leininger att sjuksköterskan ska visa respekt för de kulturella skillnaderna gällande religion, språk, erfarenhet, vanor och tradition. Att respektera patienternas tankar gällande religion genom att hjälpa patienten att utföra sina religiösa ritualer är väldigt uppskattat hos religiösa patienter. Att ha tid att lyssna på patienternas erfarenhet av sjukdomen är ett viktigt steg för
omvårdnadsprocessen. Att ge tid till patienterna som har svårigheter med språket att uttrycka sig är betydelsefullt för att gynna kommunikation, osv.
9
10
Olika kultursyn på sjukdom
En individ uppfattar begrepp som hälsa och sjukdom på många olika sätt och dessa uppfattningar har i stor utsträckning samband med kulturella faktorer som t.ex. språk, familjens normer, religion och värderingar. Hur dessa faktorer har inflytande på den enskilde kan variera från kultur till kultur, men också från individ till individ (Hanssen, 2007).
Globalt finns det många kulturer och traditioner och synen på sjukdom har både bevarats och utvecklats under åren. En del muslimer har en tradition att tror på att sjukdom är Guds straff för synder som individen har begått. Medan en annan tradition hos andra muslimer är att den sjuke kan få sina synder förlåtna genom uthållighet i lidande och påfrestningar. Huvudtanken är att skada eller sjukdomen inte uppkommer av en slump. Beroende på vad personen har gjort, drabbas den i mindre eller större utsträckning vid en viss tidpunkt. Eftersom orsaken till sjukdomen har en känd orsak, letar man efter en yttre utlösande faktor och kända metoder för att förebygga den. I en del av den muslimska kulturen är själ och kropp ett och samma och den enskildes sjukdom kan hota hela familjens välbefinnande. Onda andar, onda ögat, värme/kyla och dålig aptit är fyra huvudorsaker till sjukdom enligt den arabiska medicinen. Genom sjukdom har Gud velat visa människorna något, vilket är ett sätt att ifrågasätta om allt i ens liv är som det ska. Det är Gud som har makten över alla former av tillfrisknande oavsett vilken behandling man har använt (Hanssen, 2007; Björngren, 2010). En del av patienterna som har Hindu som religion tolkar en övervikt av kyla och värme som tecken på sjukdom och betraktas därför som farlig. Vind, vatten och eld är viktiga naturelement och de motsvaras i kroppen av andedräkt, slem och galla. Kroppsvätskorna ger människans kropp liv och rörelser och sjukdom kan förekomma om det finns störningar i balansen. I detta sammanhang är kropp och själ oskiljaktiga (Hanssen, 2007).
En del patienter som kommer från Afrika grundar sin syn på hälsa och sjukdom på tankar om balans och obalans mellan olika delar av kroppen och olika
grundämnen i naturen som t ex jord, luft, vatten och metall. Begreppen ”köld” och ”värme” representerar inte bara hälsa och sjukdom, utan används även i religiösa och vardagliga kontexter. Incest, misshandel av en äldre person och konflikter i familjen kan förstöra den naturliga balansen, vilket kan leda till skada eller sjukdom för vem som helst i släkten. En del av den traditionella afrikanska medicinen har sitt ursprung i helbrägdagörarnas personliga erfarenheter och observationer som överförs från generation till generation. En individ kan bli sjuk p.g.a. hämndaktioner som ofta orsakas av avundsjuka (Hanssen, 2007).
Utgångspunkten för vissa kristna kyrkor är att tron på Gud som den allsmäktige skaparen av himmel och jord. Tron på Jesus från Nasaret som hans son och den Heliga Anden. Kristna tror också på Jesus, Guds son, och den heliga Anden. En del av troende protestanter såsom troende katoliker vill ofta prata om sina känslor och tankar med en präst under tiden de befinner sig på sjukhus, särskilt om tillståndet är allvarligt eller kritiskt. Ibland vill den sjuke att prästen ska hålla förbön för honom eller henne i hemförsamlingen och då är vårdpersonalens uppgift att försöka ta kontakt antingen med församlingsprästen eller med sjukhusprästen. Precis som i andra kulturer finns det en del kristna troende som tror att de har fått en sjukdom pga. sina synder och det är Gud som kan hjälpa de att tillfriskna sig. Samtal med en präst, nattvard, smörjelse eller bikt kan bidra till
11 att ge den sjuke styrka och inre frid som den behövs för att kunna hantera eller kunna ta sig igenom sin sjukdom (Hanssen, 2007).
Björngren (2010) tar upp betydelsen av en god kommunikation mellan patienter med olika kulturell bakgrund och vårdpersonal. Brister i kommunikationen med patienter skapar många gånger onödiga missuppfattningar. Det är viktigt att vårdpersonalen ger tydlig och begriplig information till patienterna som i sin tur önskar att deras kulturella bakgrund respekteras vid bemötande och behandling. Att som vårdpersonal visa en positiv inställning, samarbetsvilja och öppenhet mot patienterna skapar en trygg miljö och kan ge goda förutsättningar för
återhämtning (a a).
SYFTE
Syftet med studien var att belysa cancerpatientens uppfattningar om cancer utifrån ett kulturellt perspektiv.
METOD
Den valda metoden i arbetet är en allmän litteraturstudie. En allmän
litteraturstudie har som mål att belysa och sammanställa forskning för att på så sätt tillföra nya kunskaper till den kliniska verksamheten. Den allmänna litteraturstudien utgår från fritextsökning och beskriver och analyserar valda artiklar. Kvalitetsbedömning görs utifrån de inkluderade artiklarna för att minska risken att dra felaktiga slutsatser (Forsberg & Wengström, 2003).
Efter Axelssons (2008) modell för litteraturstudier har arbetet utformats enligt följande:
Syfte
Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Databassökning: Att finna relevanta databaser, sökord och avgränsningar Bearbetning/Kvalitetsbedömning och analysering av data
Sammanställning av artiklar/Matris Resultatsammanställning
Diskussion Slutsatser
Syfte
Syftet med studien var att belysa cancerpatientens uppfattningar om cancer utifrån ett kulturellt perspektiv.
12
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier var att patienter med olika kulturell bakgrund skulle vara i vuxen ålder (>19 år) och ha cancer i behandlingsfas, överlevande patienter som genomgått och avslutat behandling samt patienter som genomgått screening för bröst och cervixcancer. Artiklarna skulle innehålla abstract, vara skrivna på engelska eller svenska och vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Artiklar som krävde inköp eller beställning samt review-artiklar exkluderades. Författaren inkluderade bara artiklar som publicerades de senaste tio åren då aktuell forskning inom området eftersträvades. Cancerpatienter som genomgick palliativ vård valdes att exkluderas eftersom de hade redan fått beskedet att sjukdomen spritt sig i andra organ och man kan anta att patienter som vårdas palliativt skiljer sig från patienter i andra skeden av sjukdomen.
Databassökning
Artiklar söktes i följande databaser: CINAHL, Elin, Medline och PubMed. Syftet med sökningarna i de olika databaserna var att hitta relevant omvårdnadsforskning från olika källor. Inga relevanta artiklar som svarade på författarens syfte hittades i databaserna Elin eller Medline. Slutligen bestämdes att använda artiklar från CINAHL och PubMed, databaser som innehåller omvårdnadsforskning. Vidare är PubMed inriktad på medicinsk forskning (Axelsson, 2008). Efter många
sökningar i de två databaserna fanns slutligen flera gemensamma träffar vilket kan tyda på att datamättnad uppnåtts. Artikelsökning gjordes via Malmö högskolas hemsida. Eftersom studiens syfte var att undersöka patienternas uppfattningar om cancer ansågs artiklar med kvalitativ ansats förvisso mer lämpliga (Willman & Stoltz, 2002). Dock valde författaren att inkludera både kvalitativa och
kvantitativa artiklar i sökningen för att inte riskera förlora viktigt material samt för att erhålla såväl djup som bredd i materialet.
Till en början gjordes en pilotsökning i fritext utan några begränsningar. Detta för att få en inblick i det vetenskapliga fältet inom det valda området (Axelsson, 2008). En fritextsökning utan begränsningar på cancer and culture gav 83952 träffar i PubMed och 17588 i Cinahl. För att begränsa sökningen lades flera andra sökord till med olika begränsningar. En överblick av titlarna gjordes och relevanta sökordskombinationer relaterade till cancerpatienter och kultur användes också. Dessa sökord var kombinationer av följande: patients satisfaction, nursing care,
religion and view, perceptions, culture, transcultural nursing etc. (se Tabell 1 och
2).
I början av arbetet valdes syftet att undersöka både patientens syn på själva sjukdomen och på omvårdnaden som patienten får från sjuksköterskan. Sökorden ovan användes och fick många träffar. Efter diskussion med handledaren ansågs detta bli ett väldigt brett ämne som är svårt att täcka inom ett begränsat antal sidor och syftet begränsades. Eftersom författaren redan fått många träffar och läst artiklar ansåg författaren att de passar arbetets syfte bättre och författaren beslöt sig därför för att behålla artiklarna.
13
Tabell 1. Databas Cinahl.
Begränsningar Sökord Träffar Lästa
titlar Lästa abstract Lästa artikla r Använda artiklar Full text, abstract,
english, 2000-2011, adult Cancer, culture, nursing 1485 358 30 2 0
Full text, abstract, english, 2000-2011, adult Cancer, culture, patient satisfaction 190 190 32 3 0
Full text, abstract, 2000-2011
Cancer and culture and perception
3577 678 85 8 1
Full text, abstract, english, 2000-2011,Subject: cancer patient, oncologic nursing Cancer, nurse and patient relation 214 214 150 10 2
Full text, abstract, english, 2000-2011, adult Subject: cancer patient, oncologic nursing Cancer, culture and nursing care 65 63 20 7 1
Full text, abstract , 2000-2011, adult Cancer patients, religion and view 157 157 25 7 1
Full text, Abstract, 2000-2011 Nursing research and Cancer and Culture 1944 456 78 12 1
Full text, Abstract, 19 -44 years 2000-2011
Nursing and Cancer
102 80 54 9 1
Full text, Abstract, 2000-2011
Nurse-patient and cultural and racism
650 86 25 9 1
Full text, Abstract, 2000-2011
Transcultural nursing cancer
280 125 53 8 1
Tabell 2. Databas PubMed.
Begränsningar Sökord Träffar Lästa
titlar Lästa abstra ct Lästa artiklar Använd a artiklar 10 years, 19+years, free
full text perception s and cancer and nursing 40 40 23 15 1
10 years, 19+years, full text nursing care relationshi p cancer 426 325 42 18 0
10years, 19+years, free full text Cancer, patient view, culture 309 201 113 4 0
14
Kvalitetsgranskning
Genom att använda Willmans m.fl. (2006) bedömningsprotokoll för kvalitativa studier (bilaga I) har utvalda artiklars kvalitet bedömts. Valda artiklar granskades och diskuterades. Artiklarna som svarade mot studiens syfte bedömdes utifrån tre olika grader (grad I-III) i ett poängsystem. För att klassificera artiklarna inom en grupp valdes att tilldela ett (1) poäng per fråga för ett positivt svar. Motsvarande utdelades noll poäng per fråga för ett negativt eller inadekvat svar. Maximalt antal poäng i en artikel var 15. Till en början poängsattes artiklarna och därefter
omvandlades poängen till procent som visade kvalitetsgraderingen (se tabell 3) Kvalitetsgradering av studier med kvalitativ metod enligt Willmans m.fl. (2006).
Tabell 3. Kvalitetsgradering.
Grad/ procent Kvalitet
I 80-100% Hög kvalitet
II 70-79% Medel kvalitet
III 60-69% Låg kvalitet
Databearbetning/Analys
Sammanställning av valda artiklar baserades på resultatens likheter och skillnader. Artiklarnas resultat bearbetades i olika steg.
1. Artiklarna lästes övergripande till en början och genom detta har författaren kunnat bilda en översiktlig uppfattning av fynden.
2. Därefter diskuterades om resultaten var trovärdiga och stämde överens med studiens syfte och metod.
3. Artiklarna sammanställdes i en matris och de fynd som svarade mot syftet bildade preliminära teman (bilaga II).
4. Därefter granskade författaren preliminära teman flera gånger för att försäkra sig att man inte har missat viktigt material.
5. Artiklarna lästes och sen de olika temana diskuterades av författaren. 6. För att underlätta kodning av de olika teman och subtema användes olika
färgpennor och siffror för olika teman.
RESULTAT
Studiens resultat baserades på tio vetenskapliga artiklar som redovisas i denna litteraturstudie. Efter en artikelanalys växte fyra huvudteman fram:
Kultur Stöd
Religion och spiritualitet
Information och kommunikation
15
Kultur
Begreppet kultur återkom i flera av artiklarna och har delats in i fyra underkate-gorier: kulturellt perspektiv på uppkomst av cancer, kroppsuppfattning, cancer - ett stigmatiserande begrepp, och alternativa behandlingar.
Kulturellt perspektiv på uppkomst av cancer
I en kvalitativ studie av Lee m.fl.(2006) deltog 33 korean-amerikanska kvinnor i åldern 40-85 år och i en annan kvalitativ studie av Liang m.fl. (2004), deltog 54 kinesisk-amerikanska kvinnor i åldern 52-82. I båda studier lyfts det fram
exempel på riskfaktorer som kvinnorna ansåg kunde leda till cancer. En del av de koreanska kvinnorna som intervjuades i Lee m.fl. (2006) trodde bland annat att fett och kemikalier i maten kunde orsaka olika typer av cancer, till exempel bröst-, cervix-, colon- och magcancer. Andra pekade på att en kvinna som hade genom-gått flera aborter kunde ha en ökad risk för cancer. Många informanter uppgav att problem vid menopausen och stora blodförluster vid menstruation också kunde vara riskfaktorer till cancer liksom stress eller bara själva tanken på cancer. De flesta kinesiska informanterna i studien av Liang m.fl. (2004) var övertygade om att regelbundna måltider med hälsosam mat, att hålla en balans mellan det varma och det kalla i kroppen, att ha ett lugnt temperament och utveckla fritidsintressen kunde förhindra uppkomst av cancer (a a).
Kroppsuppfattning
Wu m.fl. (2006) har undersökt 11 filippinska kvinnor i åldrarna 41-70 år som bor i USA i sin kvalitativa studie. Studien påvisade att kulturskillnader gjorde att
filippinska kvinnor kände sig obekväma vid undersökningar av intima kropps-delar, till exempel när bröstundersökning gjordes av en manlig läkare. Därför föredrog dessa kvinnor att bli undersökta av kvinnliga läkare. En kvinnlig informant förklarade sin uppfattning som:”in the breast, I want a female doctor,
but in other ways for example, in some parts or other parts it maybe male but (with) the breast I want a female” (s 71).
De koreanska informanterna i studien av Lee m.fl. (2007) hade både negativa och positiva uppfattningar gällande att tala om vissa kroppsdelar till exempel bröst, livmoder och cervix. Att tala om bröst och framhäva dem ansågs enligt en del av informanterna som skamfullt. De äldre koreanska informanterna uttryckte negativa associationer till cervix eftersom det var kvinnornas ansvar att hålla sig rena. Enligt informanterna fanns det en koppling mellan orenhet och cancer, även om det var männen som på grund av promiskuitet riskerade sina kvinnors hälsa. Andra koreanska informanter hade dock positiva associationer och förknippade sin kvinnlighet och sin cervix som en mystisk plats, där barn kommer till världen och allt liv börjar (a a).
I en kvalitativ studie av Im m.fl. (2008) deltog 13 kvinnor och 3 män, medelåldern var 51 år. Deltagarna bor i USA men de har olika ursprungsländer, t ex Afrika, Asien och Latinamerika. Studiens syfte var att utforska kulturella skillnader som påverkar cancerpatientens omvårdnadsbehov. Här beskrevs kulturens påverkan på hur amerikanska manliga cancerpatienter uppfattade sig själva efter att ha drab-bats av testikelcancer. Studien hävdade att en cancerdiagnos i reproduktionsorgan-en kunde innebära reproduktionsorgan-en förändrad kroppsuppfattning och försämrad självkänsla för patienten. Informanterna upplevde även att de hade förlorat sin sexualitet och att ha blivit till offentligt åtlöje (a a).
16
Cancer - ett stigmatiserat begrepp
I en studie av Wu m.fl. (2006) beskrivs en rädsla i ordet cancer eftersom det var sammankopplat med döden. Sex av informanterna berättade hur de undvek ordet cancer och ofta använde de alternativa orden. Nästan alla var eniga om att de hade svårt att berätta om sin cancerdiagnos inför släktingar och föredrog att behålla det som en hemlighet för sig själva eller att invänta det rätta tillfället att berätta det. Släktingarna fick reda på cancerdiagnos först efter påbörjad eller avslutad behandling (a a).
Im m.fl. (2008) fann liknande resultat i sin studie. Författarna beskrev hur afroamerikaner och latinamerikaner som bor i USA tenderade att stigmatisera begreppet cancer. Många hade en tro om att det är en genetisk och smittsam sjukdom. I samma studie beskrevs hur asiatiska familjer undvek att tala om cancer utanför familjens sfär, av rädsla för att minska sina barns möjligheter att gifta sig (a a).
Även Hamilton m.fl.(2010) visade i sin kvalitativa studie att det finns rädsla för socialt stigma. I studien deltog 22 afroamerikaner som bor i USA, 7 män och 15 kvinnor, i åldern 50-80 år. Äldre afroamerikanska patienter undvek att nämna sin sjukdom för sin omgivning. De berättade att de var rädda och oroliga för att bli lämnade av vänner eller av medlemmar i deras religiösa församling (a a).
Alternativa behandlingar
Chui m.fl. (2005) hade undersökt de kinesiska cancerpatienterna som bor i Australien, 5 män och 6 kvinnor mellan 40-50 år gammal intervjuades. Informan-terna beskrev hur besked från läkare om att den medicinska behandlingen skulle avslutas kunde vara en anledning till att kinesiska cancerpatienter tog hjälp av alternativa behandlingar. I studien hävdades också att vissa kinesiska patienters uppfattningar och tilltro på att en blandning av örtmedicin, västerländsk medicin och qigong har en fördelaktig effekt i behandlingen av många sjukdomar, bland annat cancer. De flesta informanterna i studien ansåg att västerländsk medicin var en aggressiv metod för att bekämpa cancer medan kinesiska traditioner som örtmedicin och qigong uppfattades som en återhämtande metod för god hälsa. Även maten representerade en viktig del för patienter i den kinesiska kulturen. Genom maten eftersträvades balans mellan det varma och det kalla i kroppen, det som på kinesiska kallas för ying och yang. Många kinesiska informanter uttalade en tro på att organ från djur kunde ha en välgörande effekt på deras egna sjukliga organ, det vill säga patienterna äter organ från djur som likställs med deras egna sjukliga organ. Hälften av patienterna pekade på att alternativa behandlingar var en tradition som de lärde sig från sina äldre (a a).
Liknande fynd hittades i studien av Liang m.fl. (2004), där kinesiska kvinnors uppfattningar om alternativa behandlingar beskrevs. Kinesiska informanter upp-gav att de hellre väljer kinesiska alternativbehandlingar såsom örtbehandlingar framför den västerländska medicinen. Informanterna provade först medicinska behandlingar men när dessa upplevdes som verkningslösa prövade de alternativa behandlingar. De ansåg att de kinesiska alternativbehandlingarna var mildare än den västerländska som innehåller syntetiska kemikalier vilket kan ha bieffekter på kroppen. Andra alternativbehandlingar som informanterna nämnde var akupunk-tur, traditionell massage och kinesiska övningar så som qigong och tai-chi (Liang m.fl., 2004).
17
Stöd
Nedanstående underteman ger exempel på hur patienter från olika kulturella kontexter uppfattar betydelsen av stöd från sin omgivning.
Familj och vänners stöd
Somjai och Chaipoom (2006) gjorde en kvantitativ studie med en kvalitativ del i designen där de använd sig av öppna frågor. 45 muslimska thailändska kvinnor och 45 buddistiska thailändska kvinnor som har cancer i reproduktionsorganen deltog i studien. Denna studie beskrev betydelsen av nära relationer mellan familjemedlemmar i det thailändska samhället. Där framkom att en del av den kultur och normer som gäller i det thailändska samhället var att yngre människor hjälper och tar hand om sina äldre släktingar. Informanter i studien upplevde sig själva vara i centrum och de kände sig inte bortglömda av familjen under sin sjukhusvistelse. Detta gav patienterna en känsla av att ha ett liv (Somjai & Chaipoom, 2006).
Liknande resultat framkom i studien av Wu m.fl. (2006) där kulturella
uppfattningar om relationer mellan familjemedlemmar i det filippinska samhället undersöktes. De filippinska informanterna berättade hur viktigt de ansåg att relationen med deras familjer och vänner var och även det stöd som de fick från sina familjemedlemmar. En del av informanterna uppgav att de uppmuntrades av sina familjer att genomgå vissa undersökningar och behandlingar och även att uppsöka läkare när symtom visade sig, detta på grund av att deras familjer och vänner visade en positiv inställning till behandlingar eller undersökningar (Wu m.fl., 2006).
Harle m.fl. (2007) har undersökt filippinska cancerpatienter som bor i USA. I den kvalitativa studien undersöktes 23 filippinska cancerpatienter i åldrarna 34-78 år, varav 18 var kvinnor och 5 var män. I studien beskrevs hur familjer i den
filippinska kulturen på olika sätt visade sitt stöd till anhöriga med cancer.
Familjens stöd var för deltagarna ett sätt att få sitt behov av sympati tillgodosett. Stöd kunde visa sig på olika sätt i den tillvaro som patienten befann sig i: fysiskt stöd, som innebar stöttning i vårdandet, eller rent ekonomisk som innebar att anhöriga hjälpte till att betala räkningar. Dessa sätt att stötta patienten hade en betydande inverkan i den mån att det skapade en vilja hos patienten att kämpa emot sjukdomen (Harle m.fl., 2007).
Im m.fl. (2008) pekade även i sin studie på betydelsen av familjens stöd, dock uttryckte amerikanska informanterna oro över deras äktenskap eller över deras barns relationer. Studien visade hur en del familjemedlemmar accepterade
sjukdomen och visade sitt stöd. Vissa informanter uppgav att de var lyckliga över att de hade vänner som ställde upp för dem. Medan andra informanter berättade hur en del av deras familjemedlemmar inte accepterade sjukdomen och vände ryggen åt patienten. Informanterna som upplevde att familjemedlemmar inte stöttade dem, beskrev hur de fick utstå fördömande anklagelser från familjen, anklagelser som att det var patienterna själva som låg bakom sina sjukdomar (Im m.fl., 2008).
Dessutom visade Im m.fl. (2008) i samma studie brist på stöd i den asiatiska kulturen genom att familjens behov gick före kvinnans behov. En del av dess religiösa kultur angående kvinnans roll i samhället var att kvinnorna skulle vara kloka mödrar, goda fruar, orka axla bördan av hushållsarbetet och uppfostra
18 barnen. Dessa krav som kvinnan ställde på sig själv fick konsekvenser i form av att kvinnorna inte sökte hjälp i tid, då de inte tog det stöd som de behövde (Im m.fl., 2008).
Stöd från religiösa församlingar
Hamilton m.fl. (2010) beskrev i sin studie hur afroamerikanska informanter delvis fick mycket stöd från sin församling och uppmuntrades av de andra
församlingsmedlemmarna att berätta om sin sjukdom. Detta för att underlätta den känslomässiga bördan, men i studien beskrevs även motsatta upplevelser, där en del av afroamerikanska informanterna tvärtom hade känt en märkbar avsaknad av stöd från sin religiösa församling. En informant beskrev sina känslor enligt följande: ”Since I had cancer, I have not had very much support from my church.
… My church pastor you know, she called every now and then, but i have not heard from anybody else in my church” (s 489). Informanterna beskrev att stödet
från medlemmarna i deras religiösa församling ibland var begränsat och hur de upplevde att de blev annorlunda behandlade på grund av sjukdomen (a a). Koffman m.fl. (2008) undersökte 45 cancerpatienter, 26 svarta västindianer och 19 vita britter i åldrarna 35 – 88 år i Kariben, 27 av deltagarna var män medan 18 var kvinnor. I studien beskrevs hur delaktighet av svarta kvinnor i Kariben i en religiös församling gav dem ett socialt, emotionellt och praktiskt stöd. I
församlingen fick de en religiös ledare och vänner. Informanterna ansåg att ledaren för deras församling inte enbart diskuterade religiösa eller andliga frågor utan även vikten av fysisk närvaro vilket ledde till att informanternas känsla av ensamhet minskades. Detta uppmuntrade informanterna till att försöka vara aktiva medlemmar i samhället och ledde också till en känsla av sammanhang och
gemenskap (Koffman m.fl., 2008).
Religion och spiritualitet
Att ha en religiös tro eller inte påverkade cancerpatienternas sätt att bete sig och acceptera sin sjukdom.
Tron på Gud gav tröst
Enligt Lee m.fl. (2006) var en tro på Gud ett hjälpmedel som koreanska cancerpatienter använde sig av för att acceptera sin sjukdom. Informanterna upplevde det negativt när de fick besked att de har cancer eftersom de hade en övertygelse om att deras tro skulle skydda dem från att drabbas av cancer, eller åtminstone att risken att drabbas av cancer blir mindre. Informanterna resonerade som så att genom deras tro minskade deras stress, som i sig kunde vara en viktig orsak till cancer (Lee m.fl., 2006).
Liknande resultat framkommer i Chuis m.fl. (2005) kvalitativa studie gällande kinesiska cancerpatienter, 5 män och 6 kvinnor, där religion och tron på Gud förstärktes under tiden då cancerpatienterna befann sig i situationer där stor oro rodde över dem. En del informanter beskrev att genom tron fann de en styrka som de inte hade tidigare (a a).
Även Koffman m.fl. (2008) fann i sin studie att svarta kvinnor i Karibien som trodde på Gud var övertygade om att deras cancersjukdom var en följd av Guds vilja, och därmed ansåg kvinnorna att de kunde avsäga sig ansvaret för att själva vara orsaken till sjukdomsuppkomsten. Gudstro kan underlätta för patienter att acceptera sin sjukdom. Att tro på Gud var en avgörande faktor för hur
19 informanterna formade sina attityder till livet och relationen till andra. Informan-terna berättade att tron på Gud gav dem en trygghet och ett välbefinnande som ingen läkare eller en annan vårdpersonal kunde ge dem. Brittiska kvinnor där-emot, som inte hade en uppenbar gudstro, förklarade sin sjukdom som en följd av ödet eller bara otur (Koffman m.fl., 2008).
I likhet med Koffmans m.fl. (2008) studie kom Liang m.fl. (2004) fram till att en del av de kinesiska informanterna visade en passiv inställning till att förebygga cancer och till att tidigt upptäcka cancer. Informanterna föredrog att acceptera sitt öde framför att förebygga eftersom de ansåg att det är hopplöst med cancer. Dock sa en del av informanterna som har haft en eller flera stycken i familjen med cancer, att det då fanns en anledning för dem att gå på regelbundna
undersökningar (a a).
I den asiatiska kulturen ansågs det vara tabu att patienter berättar om sin sjukdom för andra. Patienterna som hade ett behov av att prata med någon om sin sjukdom vänder sig till Gud för att finna tröst i sin situation och för att finna en känsla av någon sorts gemenskap (Im m.fl., 2008).
Varierande andliga behov
Cancerpatientens andliga behov varierar beroende på cancerpatientens religiösa tro hävdar Taylor m.fl. (2004) i sin kvantitativa tvärsnittsstudie med en kvalitativ del i designen. I studien deltog 28 kvinnor och 125 män från olika ursprungs-länder, ex vita amerikanska, afroamerikanska och latinamerikaner i åldern 22-82 år med olika typer av cancer. Av studien framkom att andliga behov hade olika stor plats i våra liv men det aktualiseras när man råkar ut för en livsfarlig sjuk-dom. I allmänhet ville de amerikanska religiösa cancerpatienterna utföra sina religiösa ritualer själva, men i studien framkom att 62-63% av cancerpatienterna önskade sig att sjuksköterskan skulle be privat för dem, och att 56 % av cancer-patienterna ville be tillsammans med en sjuksköterska (Taylor m.fl., 2004). Däremot påpekade Somjai m.fl. (2006) i sin studie att vissa thai-muslimska religiösa cancerpatienter var väldigt medvetna om deras andliga behov och föredrog att deras familj, vänner eller släktingar skulle uppfylla detta behov framför att sjuksköterskan skulle vara delaktig i deras andlighet (a a). Vissa vita amerikanska cancerpatienter ansåg att deras andliga behov var en privat och personlig fråga och därför kände de sig inte bekväma med att diskutera det med en sjuksköterska eller med någon annan vårdpersonal (Taylor m.fl., 2004).
Informationsbehov och kommunikativa strategier
Bemötande och bra kommunikation är viktiga aspekter som lyfts fram i flera artiklar.
Information och kommunikation
Somjai och Chaipoom (2006) hävdade i sin studie att thai muslimska och buddhistiska cancerpatienter hade ett behov av att få tydliga upplysningar om deras sjukdom, resultat från deras utredningar och behandlingar. 91 % av thai buddister och muslimer ville vara informerade om de kurativa behandlingarna. 94 % av patienterna ville vara informerade om behandlingseffekter och biverk-ningar. Nästan alla patienter ville få information om sin diagnos och de flesta ville veta prognosen, behandlingsmöjligheter och biverkningar (a a).
20 Harle m.fl. (2007) redovisade i sin studie hur filippinska cancerpatienter i
jämförelse med vita amerikaner från USA ville bli bemötta av vårdpersonal. Tre viktiga aspekter togs upp var lugnande ord, bli vårdad av filippinska sjuksköter-skor och indirekt kommunikation. De filippinska patienterna beskrev sig som känsliga människor, de kände sig obekväma att be om hjälp och framförallt om de behövde be om hjälp flera gånger. Informanterna berättade att de kände sig mer bekväma med filippinska sjuksköterskor och detta beroende på att de delade det gemensamma modersmålet och patienterna hade därför lättare att be om hjälp. Även upplevelsen av att de kände sig hemma och att de hade en större tilltro till den filippinska vårdpersonalen var på grund av att de pratade samma språk (a a).
DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i två delar, en metod- och en resultatdiskussion. I metoddiskussion diskuteras valet av metod, vilka svårigheter som uppstått samt vilket tillvägagångssätt som användes. I resultatdiskussionen diskuteras de sammanfattade resultaten utifrån syftet, anknytning till bakgrunden samt författarnas egna funderingar och tankar.
Metoddiskussion
Eftersom patienternas uppfattningar om cancer är ett etisk svårt ämne att under-söka empiriskt valdes att genomföra en litteraturstudie. En annan anledning till detta metodval var för att författaren hade stort intresse att undersöka och granska vad som står i den befintliga litteraturen. Beslutet att göra en litteraturstudie togs efter att sökningen i databaserna visade på att det fanns tillräckligt med vetenskap-ligt material som svarade mot studiens syfte.
I stort sett har litteraturstudien utgått från Granskär och Höglund (2008) och Friberg (2006) där det beskrivs hur en litteraturstudie bör genomföras. Från början var tanken att ha en systematisk litteraturstudie men efter en bättre analys av litteraturen kom författaren fram till att en allmän litteraturstudie skulle ge mer utrymme för egna initiativ beträffande arbetets struktur och databassökning.
Syfte
Syftet med föreliggande studie var att belysa cancerpatienters uppfattningar om sjukdomen cancer utifrån ett kulturellt perspektiv. Val av ämnet grundade sig i att som blivande sjuksköterskor kommer cancerpatienter med olika kulturell
bakgrund mötas inom sjukvården och att mer kunskap behövs i bemötandet av dessa patienter.
Databassökning
Författaren valde att utföra sökningar i databaserna PubMed och CINAHL, delvis för att dessa är relevanta för forskning inom medicin och omvårdnad och delvis för att författaren var bekanta med dem sen tidigare. Tips på nya sökord fanns genom nyckelorden från de 10 funna artiklarna vilket gjorde att sökningen kunde specificeras ytterligare. För att minska antalet träffar i databaserna användes begränsningar (delvis som: ”free full text”, ”last ten years”, och delvis ”onlywith abstract”). Begränsningen ”free full text” användes därför att författaren ville ha
21 artiklarna för granskning direkt inom tidsramen som var tillgänglig för arbetet.
Flera gemensamma träffar uppkom efter många olika sökningar i databaserna vilket kan tyda på att s.k. ”datamättnad” uppnåtts.
Urval, kvalitetsgranskning och analys
I litteraturstudien användes åtta studier med kvalitativ ansats och två med blandad ansats dvs. både kvalitativ och kvantitativ.
I kvalitativ forskning betonas helhet och sammanhang. Data samlas vanligtvis in genom intervjuer där författaren använder sig av öppna frågor som sammanställs till en text eller genom observationer. Texten eller observationerna analyseras och fokusen ligger på både process och resultat, ibland också på att försök skapa eller utveckla en teori. Kvantitativ forskning å andra sidan inkluderar stora urval, slutna frågor, och styrda regler med fokus på mätbara resultat.
Författaren försökte välja artiklar som täckte olika världsdelar: USA, England, Australien och att deltagarna hade olika religioner: kristna, buddister, muslimer och icke troende för att få varierande material. Trots strävan efter artiklar från olika världsdelar är materialet litet och dessutom mestadels baserat på kvalitativa studier, därför kan inga generella slutsatser dras om hur cancerpatienter med olika kulturell bakgrund uppfattar sjukdomen. Detta kan möjligtvis ses som en svaghet i studien. Å andra sedan valds mestadels kvalitativa artiklar då dessa på ett bra sätt svarade mot studiens syfte.
Sju av de valda artiklarna genomfördes i USA och detta kan ha en stor påverkan på resultatet. Med detta menas att levnadsvillkor som gäller i USA är inte samma levnadsvillkor som gäller i andra länder. Till exempel skiljer sig hälsoförsäkring i amerikanskt vårds system avsevärt från många andra länder vilket kan skapa ekonomiska problem för cancerpatienten som i sin tur kan leda till patienten har mer bekymmer än bara själva sjukdomen.
För att bedöma studiernas kvalitet användes Willmans m.fl. (2006) protokoll. Inga justeringar valdes att göras eftersom protokollet redan var testat och utvärderat. Författaren granskade och analyserade samtliga artiklar, varpå studiernas resultat jämfördes. Artiklarna som ingick i studien var av varierande kvalitet (grad I, II och III). Valet att också ha artiklar med grad III var p.g.a. dessa besvarade studiens syfte. En aspekt som författaren funderade över var
objektiviteten gällande resultattolkning. Vid artikelgranskning finns alltid en risk för att feltolka/misstolka resultatet. Trots att ett objektivt förhållningssätt
eftersträvades är en granskning alltid subjektiv vilket är viktigt som läsare att vara medveten om.
Diskussion kring teoretisk referensram
I dagens mångkulturella samhälle är det mycket viktigt för sjuksköterskan att ha kunskaper om olika kulturer, dess påverkan på bemötande och om patienters uppfattningar om hälsa och ohälsa. Litteraturstudiens resultat visar att cancer-patienter har olika uppfattningar om sjukdomen cancer där religion och kultur har ett stort inflytande på individen och familjens uppfattningar. Gud och familjens stöd har stor betydelse i deras kamp mot sjukdomen. Som sjuksköterska bör man ta hänsyn till de olika kulturella omvårdnadsbehoven. Det kan handla om att många släktingar kommer på besök hos den sjuke eller om att patienten önskar att utföra sina religiösa ritualer på sjukhuset. Att vissa patienter vill använda sig av
22 alternativa behandlingar och att de har svårt att utrycka sig på svenska är andra aspekter som ska tas i beaktning.
Studiens resultat visar att cancerpatienter har olika uppfattningar om sjukdomen cancer beroende på vilken kulturell bakgrund de har. För att kunna bemöta individen på ett bra sätt och för att kunna ge en tillfredsställande omvårdnad bör sjuksköterskan ha kännedom om transkulturell omvårdnad. Leiningers (2002) Culture Care teori och soluppgångsmodellen har används som teoretisk referens-ram i föreliggande studie. Leininger har utvecklat ovan nämnda modell för att ge sjuksköterskan chans att begripa och hantera olika situationer som uppkommer i mötet mellan varierande kulturer. Att lyfta fram sjuksköterskans förmåga att vara en aktiv och lyhörd lyssnare och att ta hänsyn till patienternas åsikter angående olika uppfattningar angående sjukdomen är Leiningers (2002) avsikt eftersom patienten är expert på sig själv, sitt liv och sina behov.
Resultatdiskussion
Under resultatdiskussionen diskuteras litteraturstudiens resultat utifrån dess fyra huvudteman: kultur, stöd, religion och kultur.
Kultur
Alternativa behandlingar har funnits under lång tid. Chui m.fl. (2005) hävdade att balansen och harmonin mellan ying, yang och qi ligger till grunden för hälsa, tro och friskvård bland kineserna (Chui m.fl., 2005). Det som framkom i denna litteraturstudie liknar det som Hanssen (2007) beskrev i sin litteratur, dvs. att de mest allmänt spridda medicinska uppfattningarna har balans som grundprincip. I vissa kulturer tror människor på att det finns tre till fyra vätskor i kroppen, vilka kan vara varma, kalla, våta eller torra. Hos en frisk människa är kroppsvätskorna i balans med varandra, men hos en sjuk människa finns det ett överskott på värme eller kyla, fuktighet eller torrhet (Hanssen, 2007).
Dessutom kan organismens jämvikt reagera på yttre faktorer som mat, dryck, aktivitet och yrke. Hanssen (2007) lägger märke till att det är viktigt att förstå att kategorierna värme och kyla inte betyder temperatur utan egenskaper. Samma sak gäller födoämnen, örter och andra mediciner som används för att återupprätta kroppens naturliga balans. Vidare beskrivs hur en patient kunde bete sig vid medicinering, ifall den kolliderar med patientens kulturella uppfattningar om alternativa behandlingar (a a).
En patient som ordinerades vätskedrivande medel rekommenderades av sin läkare att äta bananer, apelsiner, russin och andra kalium rika frukter för att kompensera kaliumförlusterna av diuretikum, men en patient som under medicinering drabbas av en banal förkylning eller en annan infektion som betecknas som kall, kommer patienten att sluta äta dessa frukter. Dessa frukter betraktas nämligen som kalla och anses vara kontraindicerade vid kalla sjukdomstillstånd (Hanssen, 2007). Bell m.fl. (2009) fick liknande resultat i sin kvantitativa studie. I studien
undersöktes matvanor för 96 kineser som bodde i Kanada. 35 män och 61 kvinnor hade olika typer av cancer. Maten ansågs vara nära förknippad med hälsan, och många livsmedel ansågs ha en läkande förmåga. Varm-kall och våt-torr var grundval som användes för att framställa olika livsmedel genom att veta vilka effekter de hade på den mänskliga kroppen. Vid cancertillstånd finns livsmedel
23 som anses orsaka cancer medan andra livsmedel är bra för att förebygga cancer (a a).
Hanssen (2007) rekommenderar att istället för att avfärda den alternativa
behandlingen kan man välja att betrakta den som ett psykiskt stöd för patienten. Hanssen menar också att man inte kan eliminera möjligheten att den alternativa behandlingen har lika goda effekter på patienten, även om den tanken för
vårdpersonal kan vara mycket främmande eftersom den inte är evidensbaserad (a a).
Stöd
Stödet från familj och vänner var av betydelse för hur cancerpatienten betedde sig gällande undersökningar, behandlingar och förmågan att kämpa mot sjukdomen (Wu m.fl., 2006; Chui m.fl., 2005; Somjai m.fl., 2006; Harle m.fl., 2007; Im m.fl., 2008). Resultatet skiljer sig inte från vad som har framkommit i Hanssens bok (2007). Hanssen (2007) ansåg att umgängesformer ser olika ut i olika kulturer. En stor del av asiater, latinamerikaner och afrikaner är t ex mer upptagna av mellan-mänskliga relationer än vad människor i väst brukar vara. Människor från de relationella kulturerna är mer öppna för att utbyta känslor med varandra och de är mer inriktade på ett gemensamt ”vi” än på ett individuellt ”jag”. De har utvecklat god empatisk förståelse för andra människor. Vidare beskriver Hanssen (2007) att inom de flesta familjer i den muslimska kulturen så råder ett stort ansvarstagande för alla medlemmar. De unga, sjuka och gamla som har svårt att klara sig själva har hög prioritet inom familjens omsorg. Gruppkänslan är stark och kan förklara varför muslimska patienter som befinner sig på sjukhuset får många och täta besök. För en skandinav skulle kanske så många besökare kännas tröttsamt och påfrestande, men för en muslim kan det kännas tryggt och uppfriskande (a a). I studien av Im m.fl. (2004) uppkom att cancerpatienter som pratade öppet om sin sjukdom med familjen och de fick det stödet som de behövde, visade större återanpassning till livet efter cancersjukdomen. Det innebär färre negativa känslor, färre psykologiska problem, färre fysiska besvär och högre självkänsla. Kumar m.fl. (2010) visade motsatsen till just detta. I studien uppgav informan-terna att de inte hade lagt märke till att deras familjer och vänner hade ändrat sin inställning till den sjuke. De hade alltså inte ökat sin vård och kärlek i förhållande till patienten efter det att familj och vänner hade fått reda på patientens diagnos.
Religion
Tron på Gud kan hjälpa cancerpatienter på olika sätt, antingen med att acceptera sina sjukdomar, att kämpa mot sjukdomen, att försöka återanpassa sig i livet eller genom att vara passiva inför sjukdomen och acceptera att det som skulle hända ska hända oavsett vad patienten kommer att göra (Lee m.fl., 2006; Koffman m.fl., 2008; Chui m.fl., 2005; Liang m.fl., 2004; Taylor m.fl., 2004).
Resultat från samtliga artiklar stämmer överens med det som har framkommit i litteraturen av Hanssen (2007). Hanssen (2007) beskriver att i vissa kulturer och religioner betraktas Gud som den största makten som kan ha kontroll över människans livssituationer. Att vara frisk eller sjuk är inte någon slump utan det finns budskap bakom detta som Gud vill att människor ska förstå. Att drabbas av cancer kan antingen bero på att Gud vill befria den individen från sina synder eller att Gud vill straffa individen pga. att individen har begått synder. Hanssen hävdar
24 att i vissa kulturer inser människor att sjukdomen är ett tillfälle då den sjuke kan få sina synder bortrensade. De troende patienterna lägger framtiden helt och hållet i Guds händer eftersom individen saknar makten att påverka Guds planer (a a). De centrala tankarna för muslimer, som återfinns i Björngrens bok (2010), är att det är Gud som styr över den enskilda människans öde och ingenting kan ske utan Guds vilja. Enligt Björngren (2010) är muslimer övertygade om att Gud kommer att straffa människor som inte tagit ansvar för sina handlingar. Med detta menas att muslimer inte behöver vara passiva i sina sjukdomstillstånd utan de ska acceptera det och försöka göra sitt bästa för att anpassa sig efter det (a a). Liknande resultat har kommit fram i Kumars m.fl. (2010) studie. I studien framkom att i den pakistanska kulturen har utförandet av religiösa ritualer, t ex böner till Gud om barmhärtighet, en viktig roll för att uppnå bot från cancer. Ungefär en tredjedel av cancerpatienterna trodde att utförandet av regelbunden religiös verksamhet faktiskt kunde förhindra cancer (a a).
Kommunikation
Kulturellt kompetent omvårdnad börjar med att erkänna hur hälsobeteenden och kommunikation påverkas av olika kulturer. Harle m.fl. (2007) tog upp i sin studie hur skonsam och förstående kommunikation kan uppmuntra filippinska och amerikanska cancerpatienter att våga fråga, ta emot hjälp och hur viktigt det var att patienten kunde språket för att kunna uttrycka sig. Liknande fynd framkom även i Hamiltons m.fl. (2007) studie.
Hanssen (2007) beskriver hur viktigt det är med kommunikation. För patienten är det mycket traumatiskt att vara utelämnad åt människor som inte talar patientens språk. Främmande miljö ökar alltid otrygghet för patienten som inte kan kom-municera. Samtidigt som sjukhusvistelse innebär att patienten är isolerad från sin familj och andra som patienten kan kommunicera med (a a).
Björngren (2010) beskriver hur otrygga de romerska patienterna var p.g.a. bristande kommunikation med vårdpersonal. De söker vård i det landet de kommer ifrån istället för att få den vården samt trygghet som behövs eftersom de anser att där kan de kommunicera med vårdpersonalen utan problem (a a).
SLUTSATSER
I min studie kom jag fram till att cancerpatienterna har olika uppfattningar om sjukdomen cancer beroende på vilken kulturell bakgrund man har. Religion, familjens inflytande och andra aspekter som kan ha betydelse för individens uppfattningar om hälsa och sjukdom. Patienternas sjukdomsupplevelser påverkas inte bara av diagnosen och behandlingen, utan även förstås utifrån kulturella aspekter och tankar bakom sjukdomen. På ett eller annat sätt kommer patienters kulturella bakgrund att påverka deras sätt att reagera, protestera, och att acceptera både sjukdomen och behandling.
25 Stöd från familj, släktingar och vänner i cancerpatientens omgivning hjälper patienten att sätta fokus på att bekämpa sjukdomen. Religion upplevs av många som en källa till trygghet och hopp samt är viktiga faktorer för att cancerpatienter ska kunna orka ta sig igenom det svåra förloppet som sjukdomen medför. En öppen kommunikation mellan patienter och vårdpersonal är en annan faktor av stor betydelse som kan ge trygghet och förtroende till patienterna.
Jag anser att det är viktigt som sjuksköterska att använda sig av soluppgångs-modellen i det praktiska vårdarbetet. Att kunna ge en individspecifik kulturkon-gruent omvårdnad, är en viktig aspekt i modellen vilket kan vara ett hjälpmedel för vårdpersonalen men ska inte styra sjukvårdspersonalen. Enligt Leininger (2002) är kulturkongruent omvårdnad målet för sjuksköterskans omvårdnad-sarbete, dvs. en omvårdnad där patienter och sjuksköterskan är överens utifrån sina olika uppfattningar om hälsan, välbefinnande eller sjukdomen. Omvårdnaden skall därför anpassas efter patienters kulturella värderingar och livsstil (a a). Jag anser att som vårdpersonal är det viktigt att ha en viss kunskap om olika kulturer och religioner för att kunna ge en bra omvårdnad. Att ge patienten rätt att delta i behandling och fatta beslut som är viktiga för att patienten ska kunna vara medveten om riskfaktorer som finns och som kan försämra patientens situation. Man kan som sjuksköterska uppnå önskade resultat genom att ha bra och tydlig kommunikation som präglas av kulturell medvetenhet, respekt, förståelse och empati.
FRAMTIDA VÄRDE
För att bevara yrkeskunnande och kompetens inom hälso- och sjukvården är det väsentligt för sjuksköterskan att ständigt utveckla sina kunskaper. Alla patienter oavsett social status, religion, kultur eller sexuell läggning förtjänar optimal vård och på lika villkor. Vårdpersonalen skall tillgodose patienternas fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Sjuksköterskan skall sträva efter kulturell kompetens och det innebär inte att man som sjuksköterska ska kunna allt om alla kulturer, utan det räcker med att visa respekt, empati och förståelse. Mer kunskap om transkulturell omvårdnad ger vårdpersonalen ökad trygghet i arbetet och efter hand kan tryggheten överföras i möten med patienter från olika kulturer. Utbildning, stöd och uppmuntran behövs för att utveckla kulturkompetens hos vårdpersonal. Vidare forskning utifrån sjuksköterskans synsätt angående cancer-patienter och transkulturell omvårdnad bör utvecklas med tanke på den globala världen vi lever i. Mer kunskap och forskning kan bidra till en ökad medvetenhet i den goda transkulturella omvårdnaden som sjuksköterskan bör bedriva.
26
REFERENSER
Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie. I: Granskär M & Höglund B(red) Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, s 173-189.
Bell K, Lee J, Ristovski-Slijespcevis S (2009) Perceptions of Food and Eating Among Chinese Patients With Cancer. British Colombia Cancer Agency 32(2), 600-700.
Björngren Cuadra, C (red.) (2010) Omvårdnad i mångkulturella rum: frågor om
kultur, etik och reflektion. (1 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Cancerfonden(2010):
>http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Risker/> 2011-02-18
>http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Undersokningar/> 2011-02-18
Chui Y, Donoghue J & Chenoweth L. Kina (2005) Responses to advanced cancer: Chinese-Australians. Journal of Advanced Nursing 52(5), 498-507.
Ericson, E & Ericson, T (2008) Illustrerade medicinska sjukdomar: specifik
omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. (3 uppl.). Lund:
Studentlitteratur
Ernberg, I (1996) Den hänsynslösa cellen: om modern cancerbiologi. Stockholm: Universitetsfori.
Friberg, F (red) (2006) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbete. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C och Engström, Y (2003) Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur
och kultur.
Folkhälsopolitisk rapport 2010: framtidens folkhälsa – allas ansvar. (2010).
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Tillgänglig:<http://www.fhi.se/Statistikuppfoljning/
Folkhalsopolitisk-uppfoljning/Folkhalsopolitisk-rapport/ > Hämtad: 2011-03- 02
Gebru, K & William, A (2001) Utbildning i transkulturell omvårdnad – en
didaktisk modell för sjuksköterska programmet. Malmö: Hälsa och Samhälle
Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red) (2008) Tillämpad kvalitativ forskning
inom hälso- och sjukvård.(1.uppl). Lund: Studentlitteratur
Hamilton JB, Moore CE, Powe BD, Agarwal M & Martin P (2010) Perceptions of Support Among Older African American Cancer Survivors. Oncology Nursing Forum 37(4), 484-493.
27 Hanssen, I (2007) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Harle MT, Dela Cruz RF, Veloso G, Faulkner J &Cohen MZ (2007) The
Experience of Filipino American Patients with Cancer. Oncology Nursing Forum 34(6), 1170-1175.
Helman, C (2001) Culture, health and illness. (4 uppl.). London: Arnold. Im E, Chee W, Lim H&Liu W (2008) An Online Exploring Needs for Help of Patients with Cancer: Gender ans Ethnic Differences. Oncology Nursing Forum, 35(4), 653-660.
Johnson, J & Klein, L (1994) Leva med cancer. Lund: Studentlitteratur. Järhult J och Offenbartl K (2002) Kirurgi boken:Vård av patienter med
kirurigiska , urologiska och ortopeediska sjukdomar.(3 uppl.).Liber AB,
Stockholm.
Koffman J, Morgan M, Edmonds P, Speck P&Higginson IJ(22 8) “I know he controls cancer”: The meanings of religion among Black Caribbean and White British patients with advanced cancer. Social Science & Medicine 67(5), 780-789. Kumar S & Shaik Aj. (2010) Influence of Patient´s Perceptions, Beliefs and Knowledge about Cancer on Treatment Decision Making in Pakistan. Asian Pacific of Cancer Prev 11,251-255
Lee EE, Tripp Reimer T, Miller AM,Sadler GR & Lee (2007) Korean American Women´s Beliefs About Breast and Cervical Cancer and Associated Symbolic Meanings. Oncology Nursing Forum 34(3), 713-720.
Leininger, M och McFarland, M (2002) Transcultural Nursing: Concepts,
Theories, Research and Practice (3rd edition). USA: McGraw-Hill Companies,
Inc.
Leininger, M (1995) Transcultural nursing: concepts, theories, research and
practi.(2 uppl.). USA: McGraw Hill, Inc.
Liang W, Yuan E, Mandelblatt JS &Pasick RJ (2004) How Do Older Chinese Women View Health and Cancer Screening? Results from Focus Group and Implications for Interventions. Ethnicity & Health 9(3), 283-304.
Lännergren, J (2005) Fysiologi. Lund: Studentlitteratur.
Nystrand, A (red) (2001) Cancer i siffror: populärvetenskapliga fakta om cancer
dess förekomst, bot och dödlighet. Stockholm: Cancerfonden.
Olsson, H (1996) Tumörsjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D & Beck, CT (2006) Essentials of nursing research: methods, appraisal
