NATURVETENSKAP– MATEMATIK–
SAMHÄLLE
Självständigt arbete i fördjupningsämnet, matematik och
lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Hur kan kooperativt lärande användas
som lektionsstruktur för att minska
matematikångest?
How can cooperative learning within mathematics education be used
as a lesson structure to reduce mathematical anxiety?
Sandra Nilsson
Dennis Bengtsson
Ämneslärarutbildning: Gymnasieskolan, förstaämne Matematik 300 hp
Självständigt arbete i fördjupningsämnet HT19, 15hp
Datum för slutseminarium: 2020-01-14
Examinator: Jöran Petersson Handledare: Jan Olsson
1
Förord
Detta arbete har skrivits jämnt fördelat. När arbetet har skrivits har vi suttit tillsammans och hjälpts åt med samtliga delar studien består av. Även om en person har skrivit ett visst stycke så har den andra personen alltid gått igenom texten och ändrat om där det behövs. Eftersom vi har haft denna typ av samarbete blir det omöjligt att kategorisera vem som har gjort vad då båda har arbetat med varje stycke i arbetet. Vi vill även passa på att tacka vår handledare, Jan Olsson, för hans stöd och vägledning av detta arbete.
2
Abstract
This study is a study of literature which focused on the research question How can cooperative
learning reduced perceived mathematics anxiety. This was conducted via a literature search in
a variety of databases, such as ERC, ERIC, and finally libsearch. The searchwords that were used were connected to the reasearch question, for instance cooperative learning in mathematics
and anxiety. The studies that were chosen based on relevance were then analyzed and
summarized. Based on the summarization subcategories such as shared responsibility,
complement each other, helping, not competing, active learning, and setbacks were
established based on recurring concepts. The results were then presented based on these subcategories’ effect on perceived mathematics anxiety. The conclusion that was made was that cooperative learning can reduce mathematics anxiety by giving students an improved sense of responsibility, cooperation, and support by their peers as well as creating a less competitive environment with more focus on active learning
Keywords: cooperative learning, mathematics anxiety, lesson structure, shared responsibility, active learning
3
Innehåll
1. Inledning 4
1.1 Syfte och frågeställningar 6
2. Metod 7
2.1 Definitioner av sökord 7
2.2 Sökmetoder 8
2.3 Urvalskriterier 8
2.4 Bearbetning av utvalda källor 9
3. Resultat 11
3.1 Fördelat ansvar 11
3.2 Komplettera varandra 12
3.3 Hjälpa, inte tävla 13
3.4 Aktiv inlärning 14
3.5 Motgångar 14
4. Diskussion 16
4.1 Kooperativt lärandes effekt på matematikångest 16
4.2 Effekt av fördelat ansvar 16
4.3 Effekt av ökat samarbete 17
4.4 Effekt av aktiv inlärning 17
4.5 Metoddiskussion 18
4.6 Betydelse för professionen 19
5. Slutsats 20
6. Referenser 21
4
1. Inledning
Matematikångest är ett stort problem inom skolan, då det påverkar såväl prestation (Olanrewaju, 2019) som mående hos eleven (Dowker, Sarkar & Looi, 2016). Därmed är det viktigt att yrkespersoner inom skolans värld har strategier för att hantera matematikångest hos eleverna. Vilket understryks i skrivelser från skolverket (Skolverket, 2011) och barnkonventionen (UNICEF, 2009) som lyfter fram vikten av att aktivt arbeta för barnets hälsa och välmående. Matematikångest är en term som beskriver negativa känslor och tankar kopplade till ämnet matematik (Dowker, Sarkar & Looi, 2016). Denna specifika ångest triggas i situationer som involverar matematik och kan leda till både fysiska och psykiska besvär samt en oförmåga att bearbeta matematiska uppgifter. En definition för matematikångest av Heller-Alexanders (2010) lyder:
Mathematics anxiety can be defined as feelings of tension and anxiety that interfere with the manipulation of numbers and the solving of mathematical problems in a wide variety of ordinary and academic situations. This anxiety can come in many forms: worry, fear, high negative emotions, self-deprecatory thoughts, sweaty palms, or a racing heart.(s. 1)
Mycket av det stöd som i dagsläget ges till elever med matematikångest sker på individnivå med metoder grundade i kognitiv beteendeterapi (Dowker, Sarkar & Looi, 2016). Dessa metoder lägger stor fokus på att korrigera elevernas inställning till matematik och deras förhållande till sin lärmiljö. Men hur förhåller sig miljön till eleven? Geist (2010) menar att många element hos en mer traditionell undervisningsstruktur såsom fokus på repetition, producera korrekta svar samt skrivningar under tidspress kan bidra till att öka matematikångest hos elever. Det blir därför av vikt att utforska möjliga lektionsstrukturer att använda i ett klassrum för att underlätta för och hjälpa de elever som upplever matematikångest.
5
Kooperativt lärande är en lektionsstruktur som enligt forskning visat potential för att uppnå minskad matematikångest (Furner & Duffy, 2002). Leikin och Zaslavsky (1999, s.240) listar fyra kriterier som undervisningssituationen måste uppfylla för att klassas under kooperativt lärande: Det första villkoret är att eleverna ska arbeta i små grupper med 2–6 deltagare. Vidare behöver uppgifterna som ska lösas kräva att gruppmedlemmarna måste vara positivt beroende av varandra samt av gruppens arbete. Det tredje kriteriet är att alla gruppmedlemmar har lika stor möjlighet att interagera med uppgifterna samt att de uppmuntras att diskutera sina idéer på olika sätt. Det fjärde och sista kriteriet är att varje individ har ett ansvar att bidra till arbetet samt för gruppens kunskapsutveckling. (s. 240).
Nära besläktat med huvudbegreppen matematikångest och kooperativt lärande är statistikångest och kollaborativt lärande. I denna studie har hänsyn tagits till studier som behandlat dessa begrepp. Statistikångest har likartade symptom som matematikångest men triggas istället av situationer kopplade enbart till statistik (Paltoglou, Morys-Carter & Davies, 2019). Även om matematikångest och statistikångest inte strikt är samma fenomen (Dowker, Sarkar & Looi, 2016) så har statistikångest en positiv korrelation till matematikångest (Paltoglou, Morys-Carter & Davies, 2019). Kollaborativt lärande är när eleverna placeras i flexibla grupper för att genomföra olika uppgifter mot gemensamma mål (Ruthven, 2011). Kollaborativt lärande kan även med fördel organiseras utefter kooperativt lärandes kriterier (Townsend & Wilton, 2003). Detta gör forskningsresultat inom undervisning kopplade till även dessa begrepp av intresse för att finna möjliga lektionsstrukturer med möjlighet att minska matematikångest.
Då forskning visar att matematikångest är ett stort problem, samt att de traditionella lösningarna ofta sker på individnivå är det av vikt att undersöka om förändringar i lektionsstrukturen kan minska den upplevda ångesten.
6
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet för denna studie är att sammanställa hur forskning visat hur kooperativt lärande som lektionsstruktur kan medföra minskad matematikångest hos eleverna. Frågeställningen för detta arbete är:
7
2. Metod och genomförande
Detta arbete är en litteraturstudie, vilket innebär att tillgänglig litteratur som är kopplad till den aktuella frågeställningen utforskats och sammanställts. Först bestämdes det inom gruppen att arbete skulle kopplas till kooperativt lärande. Utifrån detta beslut genomfördes en sökning i databasen ERC med sökorden cooperative learning in mathematics. Därefter, utifrån de titlar som kom fram, valdes en studie ut av Capar och Tarim (2015) vilken var en meta-analys av tidigare genomförda studier kring kooperativt lärande. Denna valdes då den studerade forskning över ett spann på 22 år vilket kändes relevant då det gav en lång översikt över hur detta fält utvecklats. Vidare användes denna studie för att hitta sökord som var användbara för fortsatta sökningar, exempelvis cooperative learning, mathematics och attitude. Denna studie gav också förslag på olika avgränsningar som arbetet kunde ta. Efter diskussion valdes att forskningsfrågan skulle beröra kooperativt lärande och dess möjlighet att dämpa matematikångest.
2.1 Utformande av sökord
Inledningsvis användes sökorden cooperative learning in mathematics. Detta för att få en överblick kring vilken typ av samt i vilken utbredning forskning inom ämnet existerade. För att bättre överensstämma med forskningsfrågan förfinades sökorden till cooperative
learning in mathematics and attitude. Dock ansågs efter en viss litteraturgenomsökning att
ett fokus på attityd fortfarande skulle bli för brett att utforska mer djupgående vilket ledde till att fokus skiftade till kooperativt lärande i samband med ångest och sökorden förfinades ytterligare till cooperative learning in mathematics and anxiety. I alla sökningar valdes även att databaserna skulle visa resultat som inkluderade artiklar vars titlar var besläktade till sökorden, såsom synonymer eller alternativa böjningar av sökorden.
8
2.2 Sökmetoder
Vid sökning av information användes initialt databaserna ERC och ERIC. Detta gjordes innan en avgränsning av projektet gjorts då sökningar på cooperative learning in mathematics gav en oerhört stor mängd resultat även i dessa relativt små databaser. Efter att det bestämts att arbetet skulle fokusera på hur kooperativt lärande kunde dämpa matematikångest så genomfördes alla sökningar i libsearch eftersom i de mindre databaserna dök endast enstaka resultat upp, och vid sökning i libsearch framkom en total mängd av 58 resultat upp vilket var hanterbart att kontrollera. Libsearch är en paraplytjänst vid Malmös universitet som sammanställer resultaten för en sökning via alla databaser som universitetet har tillgång till. Vissa källor hittades även genom referenser förda i de valda studierna från databassökningar. De som verkade relatera till detta arbetes forskningsfrågor söktes upp manuellt genom att hitta namnet på källan och söka efter namnet på artikeln i libsearch. När detta gjordes kontrollerades alltid att dessa nya källor var vetenskapligt granskade.
2.3 Urvalskriterier
Det första valet som gjordes var att endast källor som var vetenskapligt granskade skulle användas i arbetet då dessa källor kan anses vara mer tillförlitliga till följd av att de blivit granskade av andra aktiva inom fältet. Ett undantag gjordes för två avhandlingar på mastersnivå då denna typ av källor aldrig klassas som peer reviewed men ändå har kontrollerats av andra aktiva inom ämnet vid universitetet där de producerats. Därefter valdes källor ut baserat på om de relaterade till arbetets forskningsfråga. Denna sortering genomfördes efter läsning av artiklarnas abstract. Därmed sorterades artiklar bort om de endast berörde exempelvis kooperativt lärande och prestation och inte talade om matematikångest i anslutning till kooperativt lärande. Sorteringen gjordes i huvudsak efter läsning av abstract men i vissa fall efter att ha läst hela artikeln.
Ett annat urvalskriterium som diskuterades var huruvida artiklarna skulle ha ett internationellt eller nationellt urval. Beslutet togs att internationella studier skulle
9
inkluderas då det ökade antalet källor som fanns tillgängliga, samt att det ansågs vara av intresse att se huruvida kooperativt lärande som lektionsstruktur haft en påverkan inom ett flertal olika skolsystem och därmed kunde ses som en mer universell struktur. Vidare ansågs internationella källor vara relevanta då det fanns att matematikångest är ett globalt problem.
Ytterligare ett urvalskriterium vilket användas var att kvalitativa källor prioriterades över kvantitativa källor eftersom de kvalitativa källorna ofta gav en djupare insikt i varför kooperativt lärande hade haft en dämpande effekt på matematikångest. Kvantitativa källor används främst för att definiera begrepp eller om det lätt kunde utläsas hur det kooperativa lärandet hade organiserats och hur detta kunde kopplas till matematikångest. Det ansågs dock även vara viktigt att kontrollera saker såsom storlek på urval i de kvalitativa studierna så att resultatet kunde tolkas i förhållande till detta.
Även ålder diskuterades som ett möjligt urvalskriterium men valdes at inte användas som en avgränsning. Detta beslut togs för att inte begränsa mängden tillgänglig litteratur samt för att lämna öppet ifall kooperativt lärande hade en ångestdämpande effekt över flera åldersgrupper.
En sammanställning av de artiklar som slutligen valdes ut presenteras i Bilaga 1.
2.4 Bearbetning av utvalda källor
För att bearbeta informationen i de utvalda källorna läste båda författarna alla artiklar. Därefter sammanfattades artiklarna i projektets loggbok. Sammanfattningarna utgick ifrån att få ner artiklarnas huvuddrag i punktform. Initialt gjordes sammanfattningar artikel för artikel men efter att ett flertal gemensamma drag identifierats användes specifika ord för att lättare kunna gruppera de olika artiklarna. Exempelvis var några av de orden fördelning
10
utifrån vilka artiklarna sorterades in utefter bidrag. Dessa kategorier valdes eftersom de tydligt sammanfattade resultaten från studierna. Kategorierna växte fram då studierna bröts ner i mindre bitar i vilka tydliga teman gick att urskilja. Vidare valdes kategorierna då de förklarade ett mer komplext drag på ett effektivt men representativt sätt. För att få kvarstå behövde kategorierna dessutom tydligt besvara hur kooperativt lärande kunde dämpa matematikångest. Dessa kategorier blev sedan underrubriker i resultatet. Vidare antecknades vad hos varje studie som talade för och emot frågeställningen. Vidare analyserades vilka metoder som använts av studier och vilka problem som kunde finnas med dessa metoder. Dessa anteckningar användes sedan som grund för resultatredovisningen. I resultatredovisning kopplades även olika källors resultat ihop då de kunde stärka eller motsäga varandras resultat. I diskussionen ställdes olika studier mot varandra och analysen gjordes utefter varför vissa studier hade positiva resultat medan andra hade negativa med avseende på kooperativt lärandes inverkan på matematikångest.
11
3. Resultat
För att kunna besvara hur kooperativt lärande kan ha en dämpande effekt på matematikångest studerades källorna för att identifiera vad som var generella teman från de olika studierna. Dessa generella teman kunde sedan struktureras upp till tydliga kategorier vilka gav en insyn i hur kooperativt lärande hade haft en dämpande effekt. De kategorier som tydligt framträdde var: en tolerant klassrumsmiljö, fördelande av ansvar, kompletterande av kunskap mellan elever och aktivt lärande. Av studierna framgick också att ett flertal negativa aspekter av kooperativt lärandes påverkan på matematikångest.
3.1 Fördelat ansvar
Sammanfattningsvis pekade forskningen på att tydligt definierade roller inom en grupp hjälpte elever att uppleva dämpad matematikångest. Detta eftersom ansvaret fördelades och varje individ inte längre behövde kunna allting själv.
Flera studier visade att när elever arbetar kooperativt tilldelas de roller där de ansvarade för en specifik del av arbetet (Bernero, 2000; Leikin & Zaslavsky, 1999). Vidare visade en av dessa studier även att en sådan fördelning medförde att elever förväntades dela med sig av sina kunskaper kring det område de tilldelades (Leikin & Zaslavsky, 1999). Av en annan studie framgick även att denna fördelning ledde till att elever kände sig mer avslappnade och upplevde mindre ångest (Kinkead, Miller & Hammet, 2016). Kinkead et al. (2016) studie förklarade att detta berodde på att eleverna kunde fördela ansvaret och inte kände att de behövde kunna allt och inte behövde göra hela arbetet själva. Dock visade en studie av Bernero (2000) att elever som till en början var tillbakadragna och hade lite svårare för matematiken behövde ofta bli påminda att deras roll var viktig för slutförandet av arbetet. Studien framhöll dock att efter haft arbetat med kooperativt lärande en längre tid var detta inte längre ett problem (Bernero, 2000). Tvärtom kunde istället diskussioner uppstå då
12
elever övertog andra elevers roller och därmed även deras ansvar, för att minska denna problematik tenderade läraren att låta eleverna skifta roller från dag till dag (Bernero, 2000). Vidare visade Kinkead et al. (2016) studie att elever framhöll att de gillade säkerheten av att arbeta kooperativt. Enligt studien kände elever att de inte behövde kunna lösa allt själv och att de andra i gruppen ofta kunde hjälpa dem att förstå det de inte tidigare förstått (Kinkead et al., 2016). Slutligen visade även studien att elever uppgav att de kände sig mindre överväldigade när de arbetade kooperativt (Kinkead et al., 2016).
3.2 Komplettera varandra
Generellt gällande forskningen framgick det att när elever arbetar kooperativt får de en möjlighet att samarbeta och komplettera varandra. Elever fick kompletteringar i områden där de hade bristande kunskap, i förklaringar och samt i lösningsmetoder vilket minskade upplevd matematikångest.
En studie visade att när elever arbetade kooperativt upplevde de att de områden där de var svaga kunde deras gruppmedlemmar komplettera (Kinkead et al., 2016). Vidare framkom i en annan studie att många elever gillade att hjälpa sina gruppmedlemmar samt att dela kunskap med sina klasskamrater (Bernero, 2000). En faktor för att minska matematikångest är att eleverna få bra instruktioner samt har en möjlighet att lära sig goda studietekniker (Furner & Duffy. 2002). I en studie visades att när eleverna arbetade kooperativt kunde en elev ge en annan förklaring än vad läraren tidigare gett vilket ökade självförtroendet hos både eleven som hjälpte och eleven som blev hjälpt (Bernero, 2000). Vidare visade denna studie även att det fanns en variation i hur eleverna hjälpte varandra det kunde exempelvis vara såväl verbala som visuella förklaringar vilket hjälpte många av eleverna att förstå metoder och koncept som de tidigare inte förstått (Bernero, 2000). En annan studie visade att denna typ av arbete kan leda till att elever kunde lära sig olika typer av problemlösningsstrategier samt lösningsmetoder (Lavasani & Khandan, 2011) vilket även anses vara ett bra sätt att minska upplevd matematikångest (Furner & Duffy, 2002).
13
3.3 Hjälpa, inte tävla
Sammanfattningsvis visade forskningen att när elever arbetade i en kooperativ lektionsstruktur upplevde en minskad matematikångest eftersom klassrumsmiljön blev mer tillåtande. Denna förändring medförde nämligen att eleverna blev mer avslappnade och fokuserade på att hjälp varandra istället för att tävla mot varandra.
En klassrumsstruktur som ansågs förebygga upplevd matematikångest är om miljön är tillåtande. Vidare poängterades även att det är av stor vikt att eliminera vikten av egot från klassrumsundervisningen (Furner & Duffy, 2002). En studie visade att när elever arbetade kooperativt byggdes starkare relationer mellan eleverna vilket ledde till en bättre klassrumsmiljö (Bernero, 2000). Två studier talade om att miljön blev mer tillåtande och att eleverna såg ett värde i att hjälpa varandra istället för att tävla mot varandra (Bernero, 2000; Lavasani & Khandan, 2011). En studie visade att detta skifte i inställning medförde att fokus på inlärning nu låg på en gruppnivå istället för en individnivå (Bernero, 2000). Två andra studier visade vidare att denna typ av inställningsförändring medförde att elever upplevde ett större lugn och en dämpning av tidigare upplevd matematikångest (Lavasani & Khandan, 2011; Woodard, 2004) samt att elever kunde slappna av då de inte behövde vara rädda för att bli utskämda inför klassen (Woodard, 2004). Vidare visade en studie kunde elever när de arbetade i en lektionsstruktur bestående av kooperativt lärande lära sig att samarbeta och att lösa sina inlärningsproblem genom bland annat diskussion, att hitta alternativa lösningsmetoder samt lära sig olika problemlösningsstrategier. (Lavasani & Khandan, 2011). En annan studie visade att kooperativt lärande kunde visa elever att andra elever har samma svårigheter med matematik som de har, och att matematikproblemen går att lösa med hjälp och uthållighet (Woodard, 2004). Slutligen visade en av studierna att denna miljö har en förmåga att få elever som tidigare varit blyga och haft sämre resultat i matematik att förbättra sitt självförtroende och våga lägga fram sina åsikter (Bernero, 2000).
14
3.4 Aktiv inlärning
Forskningen visade att kooperativt lärande bidrar till en aktiv inlärning vilket reducerade matematikångest hos elever.
En studie visade att när eleverna delades in i grupper för att arbeta kooperativt ökade den aktiva inlärningen hos eleverna (Leikin & Zaslavsky, 1999). Detta förklarades av en annan studie som att elever fick använda det de lärde sig genom att lyssna, prata, göra samt lära ut till andra (Bernero, 2000). Aktiv inlärning är även en möjlighet att reducera upplevd matematikångest (Furner & Duffy, 2002) samt medförde det att det som skulle läras blev bättre förstått samt att det minskade den ytliga kunskapsinlärningen, det vill säga kunskapen fastnade hos elever och blev inte snabbt bortglömt (Bernero, 2000).
3.5 Motgångar
Även om litteraturen pekade mot många fördelar med kooperativt lärande för elever med matematikångest fanns där fortfarande en del saker att ta hänsyn till. Många av studierna uppvisade problematik i vilken metod som använts för bedömning av ångestnivå. Vidare fanns forskning som motsade att kooperativt lärande minskade matematikångest.
Olanrewjau (2019) visade att elever med rapporterad matematikångest fortfarande har en hämmad prestation jämfört med elever med rapporterad låg ångest under kooperativ undervisning. Vidare, gällande tillförlitligheten, så bör hänsyn tas till att majoriteten av studierna använder självrapportering för att mäta sina resultat. Det vill säga eleverna rapporterade sin egen upplevelse av kooperativt lärande genom att svara på enkäter eller intervjufrågor. Självrapportering kan innefatta response-shift bias vilket är när deltagarnas svar utgår från kognitiva förändringar hos deltagaren snarare än faktiska förändringar till följd av studien (Townsend & Wilton, 2003). Effekten av mer minskad ångest hos kooperativt lärande jämfört med traditionellt var ej heller enhetlig över alla studier. I en
15
studie av Wood (1992) visade kontrollgruppen en avsevärt större minskning av ångest än experimentgruppen (21,7% till 13% jämfört med 31% till 26%).
Där förekom även motgångar med själva utförandet av kooperativ undervisning. 28% av eleverna i Kinkead et al. (2016) studie rapporterade en motvilja att arbeta kooperativt. De flestas kritik var mot upplevd orättvisa kring fördelning av ansvar, men även känslan av obehag av att andra kunde inverka på ens betyg samt viljan av att lära sig på egen hand. Även Bernero (2000) rapporterade problem med att vissa elever kunde ta på sig andra elevers ansvar. Bernero (2000) beskrev även att det kunde förekomma problem med att para ihop specifika elever med varandra samt att ljudnivån under grupparbeten kunde bli oroväckande hög.
16
4. Diskussion
Från resultaten framgår det att användandet av kooperativt lärande som en del av sin undervisningsstruktur kan minska upplevd matematikångest. Denna effekt sker genom en kombination av olika resultat; det kan leda till att eleverna får en känsla av ökat ansvar gentemot varandra, ökad känsla av samarbete och stöd från sina kamrater, en mindre tävlingsinriktad miljö och mer aktiv inlärning även om denna lektionsstruktur satte stora krav på läraren som en medlare för att hindra att negativa aspekter etablerades.
4.1 Kooperativt lärandes effekt på matematikångest
Överlag visade majoriteten av studierna att kooperativt lärande hade en minskande effekt på matematikångest. Det fanns dock motstridiga resultat, Woods studie (1992) visade en större minskning hos kontrollgruppen. Värt att nämna däremot är att kontrollgruppen hade ett större avhopp i jämförelse vilket gör att man kan spekulera att de elever i kontrollgruppen som hade en hög nivå av ångest i högre grad valde att hoppa av kursen i jämförelse med den experimentella gruppen, vilket skulle kunna vara en förklaring som möjliggör de annars motstridiga resultaten. En intressant inriktning för framtida forskning skulle därför kunna vara vilken effekt kooperativt lärande kan ha på mängden avhopp från universitetskurser.
4.2 Effekt av fördelat ansvar
Fördelningen av ansvar var en aspekt av kooperativt lärande som minskade matematikångest. Flera studier rapporterade både positiva och negativa inställningar från elever gentemot delat ansvar. Det som rapporterades positivt var hur kooperativt lärande kunde lätta arbetsbördan för elever genom delat ansvar samt att det skapade större möjlighet att få stöd från kamrater runt omkring. Däremot upplevde vissa elever att ansvarsfördelningen kunde bli skev samt en oro över att någon annan kunde inverka på deras betyg. Även lärare rapporterade dessa tendenser och det blir lärarens roll att aktivt
17
arbete för att upprätthålla en positiv inställning. Berneros studie (2000) visade en minskning av de negativa aspekterna över en längre tid, det är därför viktigt för lärare att vara konsekventa med sin applicering av kooperativt lärande även vid visat motstånd från elever. Det är även viktigt att läraren betonar vikten av att varje elev behöver sköta sin roll och därmed även ta sin del av ansvaret. Dock behövs fler studier kring hur de negativa inställningarna till kooperativt lärande ändras över tid.
4.3 Effekt av ökat samarbete
Kooperativt lärande sänkte upplevd matematikångest även genom att stimulera samarbete elever emellan. Att ge elever delat ansvar och gemensamma uppgifter ökade kommunikation och samarbete mellan elever. Elever kunde rapportera en glädje i att stödja varandra i deras lärande samt bidra med alternativa förklaringar till lärarens. Denna struktur kan därför vara fördelaktig i ett interaktivt klassrum då det stimulerar eleverna till en stöttande och interaktiv miljö samtidigt som lärarens arbetsbörda kan lättas då eleverna aktivt söker mer stöd från varandra. Vidare gav detta samarbete en möjlighet för elever att lära sig olika problemlösningsmetoder vilket även framgick av resultatet var ett sätt att minska matematikångest. Läraren bör dock vara aktsam då Bernero (2000) rapporterade att denna undervisningsstruktur kunde leda till en markant ökad ljudnivå i klassrummet och att man bör ta en aktiv roll i vilka elever som arbetar med varandra för att främja att fokus läggs på uppgifterna och ljudnivån förblir hanterbar.
4.4 Effekt av aktiv inlärning
Steget från traditionell undervisning till kooperativ gjorde även att elever kunde skiftade fokus från att lösa uppgifter till att förstå uppgifter. Detta resulterade i en högre grad aktiv inlärning som kan ge en högre inlärningsgrad och ett större bibehållande av kunskap. Furner och Duffys (2002) studie pekar mot att den ökade förståelsen som kom från detta skifte kunde hjälpa att minska upplevd ångest. En lärare som väljer att använda en kooperativ undervisningsstruktur bör därför se till att elever får tid att fördjupa sig i sina uppgifter för
18
att ge rum för aktiv inlärning att ske och ta bort fokus från mer traditionella mål såsom en fokus på att lösa många uppgifter.
4.5 Metoddiskussion
Studierna som sammanställts har bidragit till att ge ett adekvat svar på frågeställningen. Studierna har huvudsakligen använt självrapportering och deras resultat kan vara förskjutna till följd av response-shift bias. Att ändå använda dessa studier var ett medvetet beslut eftersom fokus låg på en utforskande frågeställning vilken behöver insikter från kvalitativa studier och då behövs resultat som tillgodoser en med kvalitativa data, vilken självrapportering gör.
En annan faktor att ta hänsyn till med studiens metod var att just en kvalitativ fråga valdes som forskningsfråga. En kvalitativ fråga medför att insikt måste fås i hur förändringen yttrat sig och varför denna förändring har skett. Detta ledde till att det var svårt att använda sig av stora studier med stort utval, då dessa tenderar att endast besvara kvantitativa frågor. Det hade därför varit intressant att se en stor studie som besvarade kvantitativa frågor men som även, till exempel med kompletterande enkäter, kan användas till att få större kvalitativ insikt.
Den huvudsakliga problematik som kunde uppstå under litteraturstudiens genomförande fanns i att utröna huruvida en källa verkligen berörde arbetets frågeställning. Många källors abstract talade om matematikångest men vid djupare läsning av artikeln framgick många gånger att matematikångest endast nämndes som en påverkan på resultat och prestation. Det var därför ibland problematiskt att hitta källor som direkt fokuserar kvalitativt på hur kooperativt lärande påverkade matematikångest. För att lättare hitta dessa källor är det möjligt att tydligare sökord hade varit till hjälp.
19
4.6 Betydelse för professionen
Det nämndes i inledningen av detta arbete att matematikångest är ett stort problem. Vilket gör att det är av stor vikt att skolpersonal ges strategier för att bemöta och minska denna ångest. Denna studie har utforskat hur kooperativt lärande som lektionsstruktur kan användas som en sådan strategi. Fördelen med att ändra lektionsstruktur är att det kan hjälpa flera elever samtidigt att minska deras upplevda matematikångest då en vanlig problematik är att elever med rapporterad matematikångest huvudsakligen ges individuellt stöd utanför lektionstid, gärna med influenser från KBT. Detta arbete hjälper professionen eftersom det belyser hur viktigt det är att lärare vet hur de ska använda sig av kooperativt lärande, vilka strategier de kan nyttja och vilka fördelar det kan ge elever med matematikångest.
20
5.Slutsats
Utifrån huvudsakligen kvalitativ och peer reviewed forskning var det möjligt att få fram att kooperativt lärande kan ha en minskande effekt på upplevd matematikångest. Denna minskande effekt uppstår genom ett flertal faktorer såsom en fördelning av ansvar, ökat samarbete och aktiv inlärning samt en minskad fokus på ren prestation. Dock ställer en kooperativ undervisningsstruktur höga krav på läraren och den är inte välkomnad av alla elever. Dessa elevers inställning har potential att ändras över tid men mer forskning krävs. Ett område för framtida forskning är hur en kooperativ undervisningsstruktur påverkar mängden avhopp från universitetskurser då detta eventuellt kan finna en förklaring till varför vissa studier fick motsägande resultat kring minskning av ångest där mängden avhopp kan ha haft en inverkan på resultaten.
21
Referenser
Bernero, J. (2000). Motivating Students in Math using Cooperative Learning (Masteruppsats). Chicago: Saint Xavier University. Hämtat från: https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=ED446999
Capar, G. Tarim, K. (2015). Efficacy of the Cooperative Learning Method on Mathematics Achievement and Attitude: A Meta-Analysis Research. Educational Sciences: Theory &
Practice, 15(2), 67–74. DOI: 10.12738/estp.2015.2.2098
Dowker, A. Sarkar, A., & Looi, C, Y. (2016). Mathematics Anxiety: What Have We Learned in 60 Years?. Front. Psychol. Volym: 7:508. doi: 10.3389/fpsyg.2016.00508
Furner, J. M., & Duffy, M. L. (2002). Equity for All Students in the New Millennium: Disabling Math Anxiety. Intervention in School and Clinic, 38(2), 67–74. Hämtat från: https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ655564&site=eds-live
Geist, E. (2010). The Anti-Anxiety Cirriculum: Combating Math Anxiety in the Classroom.
Journal of Instructional Psychology, 37(1), 24-31. Retreived from:
https://search-proquest-com.proxy.mau.se/docview/213905221?accountid=12249
Heller-Alexander, A. (2010). EFFECTIVE TEACHING STRATEGIES FOR ALLEVIATING MATH
ANXIETY AND INCREASING SELF-EFFICACY IN SECONDARY STUDENTS (masters avhandling).
Olympia: Evergrene State Collage. Hämtat från:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.428.2491&rep=rep1&type=pd f
Kinkead, K. J., Miller, H., & Hammet, R. (2016). Adult Perceptions of In-Class Collaborative Problem Solving as a Mitigation for Statistics Anxiety. Journal of Continuing Higher
22
Education, 64(2), 101-111. Hämtat från:
http://dx.doi.org/10.1080/07377363.2016.1178057
Lavasani, M. G., & Khandan, F. (2011). The effect of cooperative learning on mathematics anxiety and help seeking behavior. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 15, 271-276. Hämtat från: https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2011.03.085
Leikin, R., & Zaslavsky, O. (1999). Cooperative Learning in Mathematics. The Mathematics
Teacher; Reston, 92(3), 240-246. Hämtat från:
https://search.proquest.com/docview/204621157?accountid=12249
Olanrewaju, M. K. (2019). Effects of Collaborative Learning Technique and Mathematics Anxiety on Mathemathics Learning Achievements among Secondary School Students in Gombe State, Nigeria. Asian Journal of UniversityEducation, 15(1). Hämtat från: https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1222607&site=eds-live
Paltoglou, A. E., Morys-Carter, W. L., & Davies, E. L. (2019). From Anxiety yo Confidence: Exploring the Measurements of Statistics Confidence and its Relationship with Experience, Knowledge and Competence within Psychology Undergraduate Students. Psychology
Learning & Teaching, 18(2), 165-178. doi:10.1177/1475725718819290
Ruthven, K. (2011). Using International Study Series and Meta-Analytic Research Syntheses to Scope Pedagogical Development Aimed at Improving Student Attitude and Achievement in School Mathematics and Science. International Journal of Science and Mathematics
Education, 9(2), 419-458. Hämtat från:
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1007/s10763-010-9243-2
Skolverket. (2011). Läroplan för Gymnasiet, Lgy 11. Stockholm: Skolverket. Hämtat från: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
23
Townsend, M., & Wilton, K. (2003). Evaluating change in attitude towards mathematics using the “then-now” procedure in a cooperative learning programme. British Journal of
Educational Psychology, 73(4), 473–487. Hämtat från: https://doi-org.proxy.mau.se/10.1348/000709903322591190
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Hämtat från: https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Wood, J. B. (1992, oktober). The Application of Computer Technology and Cooperative
Learning in Developmental Algebra at the Community College. Konferansbidrag presenterat
på the Annual Computer Conference of the League for Innovation in the Community College, Orlando, USA. Hämtat från:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=ED352099&site=eds-live
Woodard, T. (2004). The Effects of Math Anxiety on Post-Secondary Developmental Students as Related to Achievement, Gender, and Age. Inquiry, 9(1). Hämtat från: https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ876845
24
Bilaga 1
Författare, publiceringsår samt artikelnamn
Hur källan hittades Totalt antal träffar vid sökning Kort beskrivning av artikeln Bernero, J. (2000). Motivating Students in Math using Cooperative Learning
Sökning i libsearch med sökorden: Cooperative learning in mathematics AND anxiety 58 Mastersavhandling som följer utvecklingen på en skola då lärarna börjar tillämpa kooperativt lärande som lektionsstruktur. Capar, G. Tarim, K. (2015). Efficacy of the Cooperative Learning Method on Mathematics Achievement and Attitude: A Meta-Analysis Research
Hittad genom att söka cooperative learning in mathematics på ERC
92 Artikel som ger en forskningsöversikt på hur kooperativt lärande och dess effekter beskrivits och undersökts.
Dowker, A. Sarkar, A., & Looi, C, Y. (2016).
Mathematics Anxiety: What Have We Learned in 60 Years?
Sökning i libsearch med sökorden: What is mathematics anxiety
542 Artikeln fokuserar på vad forskning kommit fram till om matematikångest under 60 år.
Furner, J. M., & Duffy, M. L. (2002). Equity
for All Students in the New Millennium: Disabling Math Anxiety
Sökning i libsearch med sökorden: Cooperative learning in mathematics AND anxiety
58 Artikel som beskriver hur matematikångest kan förebyggas och dämpas.
25 Geist, E. (2010). The Anti-Anxiety Cirriculum: Combating Math Anxiety in the Classroom Manuell sökning på
artikelnamnet i libsearch efter att ha stött på referensen i en annan källa som hittades med sökorden: Cooperative
learning in mathematics AND anxiety
1 Artikeln utreder vad matematikångest är och dess påverkan på barn. Heller-Alexander, A. (2010). EFFECTIVE TEACHING STRATEGIES FOR ALLEVIATING MATH ANXIETY AND INCREASING SELF-EFFICACY IN SECONDARY STUDENTS Manuell sökning på
artikelnamnet i libsearch efter att ha stött på referensen i en annan källa som hittades med sökorden: Cooperative
learning in mathematics AND anxiety
1 Avhandlingen utreder hur lärare kan ta bort problematik som uppstår till följd av bland annat matematikångest. Kinkead, K. J., Miller, H., & Hammet, R. (2016). Adult Perceptions of In-Class Collaborative Problem Solving as a Mitigation for Statistics Anxiety
Hittad genom sökning i ERIC med sökorden: cooperative learning anxiety mathematics
3928 Kvalitativ artikel som baseras på
intervjusvar från tidigare elever som redogör för sin syn på hur kooperativt lärande påverkade dem och deras lärande. Lavasani, M. G., & Khandan, F. (2011). The effect of cooperative learning on mathematics anxiety and help seeking behavior
Hittad genom sökning i libsearch med sökorden: Cooperative learning in mathematics AND anxiety.
58 Artikeln undersökte hur tjejer i high school ansåg sig påverkas av införandet av kooperativt lärande. Undersökningen baserades på enkätsvar.
26
Leikin, R., & Zaslavsky,
O. (1999).
Cooperative Learning in Mathematics
Hittad genom sökning ERC med sökorden: cooperative learning in mathematics
92 Artikeln utreder kooperativt lärande som lektionsstruktur och redogör för hur det bör användas. Olanrewaju, M. K. (2019). Effects of Collaborative Learning Technique and Mathematics Anxiety on Mathemathics Learning Achievements among Secondary School Students in Gombe State, Nigeria
Hittad genom sökning i ERIC med sökorden: cooperative learning anxiety mathematics
3928 Artikeln redogör för hur eleverna i en skola påverkades av att kooperativt lärande infördes som lektionsstruktur. Fokuserar mestadels på prestation. Paltoglou, A. E., Morys-Carter, W. L., & Davies, E. L. (2019). From Anxiety to Confidence: Exploring the Measurements of Statistics Confidence and its Relationship with Experience, Knowledge and Competence within Psychology Undergraduate Students
Hittad genom sökning i libsearch med sökorden: statistics anxiety 67 030 Artikeln undersöker hur 104 studenter kände om statistikångest och om det dämpades av kooperativt lärande.
27
Ruthven, K. (2011).
Using International Study Series and Meta-Analytic Research Syntheses to Scope Pedagogical Development Aimed at Improving Student Attitude and Achievement in School Mathematics and Science
Hittad genom sökning i ERIC med sökorden cooperative learning in mathematics AND attitude
35 Talar om hur elevers attityd till
matematik förändrats i Storbritannien under ett nytt skolsystem.
Skolverket. (2011).
Läroplan för
Gymnasiet, Lgy 11
Manuell sökning: hittad genom att gå in på skolverkets hemsida och där använda sig av flikar Townsend, M., & Wilton, K. (2003). Evaluating change in attitude towards mathematics using the “then-now” procedure in a cooperative learning programme
Hittad genom sökning i ERC med sökorden: cooperative learning in mathematics AND attitude 35 Artikel baserad på en kvantitativ undersökning på Nya Zeeland där resultaten baseras på enkätsvar från eleverna. UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter
Manuell sökning på google med
sökordet: barnkonventionen
28 Wood, J. B. (1992). The Application of Computer Technology and Cooperative Learning in Developmental Algebra at the Community College
Hittad genom sökning i libsearch med sökorden: cooperative learning in mathematics AND anxiety
58 Utreder hur elever vid ett Community college påverkades av införandet av kooperativt lärande i deras algebrakurs.
Woodard, T. (2004).
The Effects of Math Anxiety on Post-Secondary Developmental Students as Related to Achievement, Gender, and Age Manuell sökning på
artikelnamnet i libsearch efter ha stött på referensen i en annan källa som hittades med sökorden: Cooperative
learning in mathematics AND anxiety
1 Artikeln undersöker hur
matematikångest yttrar sig i några studenter och hur denna ångest kan dämpas.
