Malmö högskola
Lärarutbildningen
KSM
Examensarbete
10 poängÄmnesattityder hos svensklärare -
En jämförande undersökning av den offentliga- och fristående gymnasieskolan
Teachers of Swedish and their attitudes towards their subject -
A comparative survey of the public- and the private schoolMagnus Bengtsson
Sammanfattning
Syftet med min undersökning är att genomföra en pilotstudie om svensklärares attityder till
sitt ämne och se om dessa påverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer på
tre gymnasieskolor varav en är offentlig och de övriga två fristående. Genom att jämföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristående gymnasieskolan har jag försökt svara på frågeställningen: Finns det hos svensklärare
attitydskillnader till ämnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar på
frågeställningen visar sig kunna tolkas på två sätt, beroende på vilka faktorer som läggs i begreppet attityder till sitt ämne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet så blir svaret på frågeställningen negativt. Om man introducerar begreppen organisation, föränderlighet och
pedagogisk inriktning så öppnar sig möjligheter för att tolka svaret mer positivt. Då studien är
en pilot är fokus inte lagt på att styrka några slutsatser utan att ge ett underlag för vidare undersökningar, vilket diskuteras vidare i det avslutande kapitel 7.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SYFTE... 1 1.3 FRÅGESTÄLLNING... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 2 1.5 URVAL... 2 1.5.1 AVGRÄNSNINGAR I URVALET... 3 1.5.2 TERMINOLOGI... 3 1.5.3 DISPOSITION... 3 2. METOD ... 4 2.1 INTERVJUERNA... 4 2.2 METODDISKUSSION... 5 3. LITTERATURGENOMGÅNG ... 63.1.1 TEORETISK INRIKTNING- TEACHER-THINKING FORSKNING... 6
3.1.2 KRITIK MOT TEACHER-THINKING FORSKNING... 7
3.1.3 TEORETISKA BEGREPP... 8
3.2.1 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR- SVENSKLÄRARES ATTITYDER TILL SITT ÄMNE... 9
3.2.2 STUDIER OM DEN FRISTÅENDE GYMNASIESKOLAN... 9
4. EMPIRI ... 10 INTERVJU 1 ... 11 INTERVJU 2 ... 13 INTERVJU 3 ... 14 INTERVJU 4 ... 16 5. ANALYS ... 18
5.1 LÄRARNAS ATTITYDER TILL SVENSKÄMNET... 18
5.2 LÄRARNAS ATTITYDER TILL DEN FRISTÅENDE RESPEKTIVE OFFENTLIGA SKOLAN... 20
5.3 SAMMANFATTANDE ANALYS... 22
6. RESULTAT ... 25
7. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 26
LITTERATURLISTA BILAGA
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Frågan om huruvida utbildning ska bedrivas i privat eller offentlig regi kan spåras ända tillbaks till 1700-talet. Sedan dess har det pågått en växelverkan mellan dessa båda
skolformer, där den ena varit mer dominerande än den andra och vice versa. Fram till efter andra världskrigets slut hade det dock rått en mångfald av skolformer i det svenska
utbildningsväsendet. Denna mångfald begränsades starkt efter krigets slut till förmån för den offentliga skolformen. I början av 80-talet började man dock ana en ny riktning i skolpolitiken och det blev mera gynnsamt att etablera fristående skolor. Sen början av 90-talet har andelen fristående gymnasieskolor ökat markant. (Nilsson, 2002) Läsåret 92/93 fanns 16
bidragsberättigade fristående gymnasier. Ett antal som ökat till 73 läsåret 99/00. Denna utveckling accentueradesdå antalet stigit till 101 bidragsberättigade fristående gymnasier läsåret efter (SOU 2001:12). Före 1985 fanns det knappt någon pedagogisk forskning gjord om den fristående skolformen och den forskning som gjorts sedan dess har mestadels bestått av översiktliga policyanalyser (Nilsson 2002). Frågor som berör skillnader i undervisning mellan de båda skolformerna har alltså ännu inte behandlats ingående. I mitt arbete vill jag ta ett steg i riktningen mot att just studera de mer pedagogiska aspekterna av utvecklingen med fristående gymnasieskolor. Då mitt huvudämne är svenska så kommer fokus i studien vara svenskundervisning i gymnasieskolan. Lärarens roll i utformandet av undervisningen är betydande och dennes attityder till sitt ämne en faktor som påverkar utseendet av
undervisningen. Denna studies huvudfokus blir därför att studera svensklärares attityder till sitt ämne och de båda skolformerna.
1.2 Syfte
Som jag nämnt ovan finns det inte så mycket pedagogisk forskning som rör undervisning och fristående skolformer i allmänhet och svenskundervisning i synnerhet. Mitt syfte med denna uppsats blir att göra en pilotundersökning om svensklärares attityder till sitt ämne på
gymnasieskolan, samt att se om dessa kan kopplas till skolform. Det är av vikt att läsaren är medveten om att uppsatsen är en pilotstudie, dvs. en förberedande undersökning, som kan
liten i sitt omfång. Förhoppningen är snarare att uppsatsen ska vara ett första intresseväckande steg till fortsatta pedagogiska studier kring ämnet.
1.3 Frågeställning
För att nå mitt syfte har jag valt följande frågeställning: Finns det hos svensklärare
attitydskillnader till ämnet svenska som kan kopplas till skolform?
1.4 Avgränsningar
I mitt arbete lägger jag fokus på några svensklärares attityder till ämnet och de båda skolformerna. Av tids och utrymmesmässiga skäl har jag valt att inte gå vidare och se om attityderna verkligen avspeglar sig i den praktiska undervisningen. Det finns en risk i att lärarna säger en sak, men i själva verket gör en helt annan. Denna risk är jag fullt medveten om, men jag anser att det enligt Teacher-thinking forskningen (se kap. 3.1) kan vara relevant i sig att undersöka lärarnas attityder som ett första steg. Som jag har nämnt ovan är syftet med uppsatsen att den ska kunna fungera som ett underlag för fortsatta studier med utvidgade syften och frågeställningar, vilket jag kommer att diskutera vidare i kapitel 7.
1.5 Urval
Då undersökningen jämför fyra svensklärares attityder på offentliga respektive fristående gymnasieskolor är det givet att lärare från båda skolformerna är representerade i studien. Valet av den offentliga skolan som medverkar i studien föll på en skola som jag haft kontakt med tidigare. Möjligen skulle man kunna tycka att jag borde ha valt en för mig ny skola med okända lärare då jag inte haft tidigare kontakt med lärarna som jag intervjuade på de
fristående skolorna. Dock gjorde jag bedömningen att faktumet att jag varit i kontakt med lärarna på den offentliga skolan sedan tidigare inte skulle inverka negativt på min studie. Därför lät jag praktiska skäl styra detta val.
Processen med att välja ut de fristående gymnasier som jag skulle besöka gick till så att jag gick in på hemsidorna för fristående gymnasier i Malmö. Jag valde ut två skolor som jag tyckte hade tydliga pedagogiska idéer och profiler, vilka presenteras mer utförligt i kapitel 4. Mitt val är baserat på den information jag fann på skolornas respektive hemsidor, hur dessa
denna. Vidare tog jag kontakt med de båda skolorna skriftligen och per telefon, och kom på så sätt i kontakt med de lärare som jag skulle intervjua på respektive skola.
1.5.1 Avgränsningar i urvalet
Jag har varit tvungen att avgränsa mig när det gäller antalet lärare och skolor som jag skulle besöka. Jag beräknade att fyra intervjuer skulle vara ett rimligt antal dels med stöd ur
Teacher-thinking-forskningen som ofta använder sig av ett fåtal respondenter (Arfwedson,
1994), dels med tanke på att min undersökning är en pilot, med en kvalitativ metod som grund. Lärarna som representerar den offentliga skolformen jobbar på samma skola. Dessa har dock knappt någon kontakt med varandra eftersom skolan är stor; ettusenfyrahundra elever studerar där. En av lärarna har jämfört med de övriga liten erfarenhet av yrket. Detta faktum bör dock inte ses som en svaghet i urvalet, utan som en ytterliggare dimension av undersökningen som baseras på inriktningen expert-novis-forskningen inom Teacher-thinking (ibid.) Även om urvalet således är starkt begränsat anser jag det vara tillräckligt för att fylla min studies syfte.
1.5.2 Terminologi
Fristående gymnasieskola är den officiella termen för de skolor som inte har det allmänna
som huvudman. I mitt arbete kommer jag således att använda mig av denna term även om det i allmänt språkbruk är vanligare med benämningar som friskolor eller privatskolor. Termen privat kommer jag endast använda då jag syftar på lärarnas anställningsform, dvs. offentlig eller privat.
1.5.3 Disposition
I kapitel 2 (s.5), kommer jag att gå igenom den metod jag valt för studien samt att
problematisera densamma. Sedan följer en teori- och litteraturgenomgång i kapitel 3 (s.7). Efter denna följer i kapitel 4 (s.12), studiens empiridel. I kapitel 5 (s.19) utförs en analys av empirin, och därefter följer en resultatredovisning i kapitel 6 (s.25) Arbetet avslutas med en diskussion i kapitel 7 (s.26)
2. Metod
Till min studie har jag valt att arbeta med kvalitativa intervjuer i kombination med
litteraturstudier. De fyra intervjuer, vilka redovisas nedan i stycke 2.1, som jag utfört kommer i analysen (kap. 5) att jämföras med resultat från tidigare undersökningar som gjorts om svensklärare och deras attityder till ämnet svenska, samt med forskning som behandlar den fristående gymnasieskolan. Ur denna jämförande analys kommer jag att försöka besvara min frågeställning. Undersökningarna, samt övrig litteratur som jag använt mig av, kommer att redovisas närmare i kapitel 3.
2.1 Intervjuerna
Jag har intervjuat fyra lärare som jobbar på gymnasieskolor i Malmö. Två lärare jobbar i den offentliga skolformen och de två andra i den fristående skolformen. Intervjuerna har som nämnts ovan varit av kvalitativ art. Metoden ger respondenten möjlighet att utveckla sina svar, vilket jag anser vara en fördel då man diskuterar attityder. Jag har utgått från ett frågeformulär (se Bilaga) som även respondenterna haft tillgång till före intervjutillfällena. Vid samtliga intervjutillfälle har samma frågor ställts, dock med en viss variation gällande ordningsföljd. Detta beroende på att respondenterna vidareutvecklade sina svar på olika sätt. Dessutom har detta lett till att jag vid de olika tillfällena ställt en varierad mängd följdfrågor. Beroende på denna individuella variation har också längden på intervjuerna skiftat. Längden har varierat mellan 30 och 46 min.
Även platserna där intervjuerna är utförda har varierat. De har utförts i klassrum, personalrum samt fikarum. Dock anser jag att ingen av miljöerna verkat störande eller påverkat
intervjuerna negativt på något annat sätt. Vid samtliga tillfällen har jag använt en MD-spelare för att spela in intervjuerna. Jag har utifrån dessa ljudinspelningar sammanfattat intervjuerna som redovisas i den följd som de utfördes i kapitel 4.
Sammanfattningarna är gjorda av utrymmesmässiga skäl, samt för att materialet ska följa uppsatsens syfte och frågeställning. Detta betyder att alla frågor som finns med i bilagan, inte besvaras i empiridelen. Sammanfattningarna är referat av intervjuerna och jag har försökt att göra dem så lika som möjligt i utformandet. Dels för att de ska följa uppsatsens syfte och frågeställning, dels för att främja läsarens överblick och förståelse. Sammanfattningarna är nedskrivna direkt utifrån avlyssning av ljudinspelningarna.
2.2 Metoddiskussion
En kvantitativ metod hade även varit möjlig att använda för studiens syfte. Vinsterna med en dylik hade varit att jag haft tillgång till ett bredare urval och därigenom möjligen kunnat uttala mig mera om samband mellan attityder och skolform. Det som talar emot en kvantitativ metod för min studie är att attityder får uppfattas som personliga och subjektiva. Kvalitativa intervjuer kan fånga upp och tolka individuella uppfattningar på ett bättre sätt än t ex
kvantitativa enkäter som endast erbjuder några givna svarsalternativ. En kvantitativ undersökning hade förvisso kunnat täcka ett större urval, men risken för missförstånd och feltolkningar av resultatet hade varit överhängande. Den kvalitativa metoden gav mig däremot möjligheten att ställa följdfrågor för att jag skulle kunna tolka respondenternas svar så bra så möjligt. Då det finns för- och nackdelar med båda metoderna skulle en kombination av de båda ha varit önskvärd. Dock var detta alternativ aldrig aktuellt av tidsmässiga och praktiska skäl.
Vidare kan man diskutera mina intervjufrågors formuleringar och relevans för studien. Jag har valt att utforma frågorna utefter Malmgren och Löfqvists studier så att en jämförelse med dessa studier möjliggjorts. Som jag nämnt ovan gav dessutom metoden mig möjlighet att komplettera med följdfrågor under intervjuernas gång. Även om metodval alltid kan diskuteras och kritiseras anser jag utifrån Teacher-thinking forskningen och tidigare undersökningar (se kap.3), att jag har valt en relevant metod för min studie. I min
3. Litteraturgenomgång
Detta avsnitt delar jag upp i följande delar: teoretisk inriktning, samt tidigare undersökningar. Den första delen behandlar den teoretiska inriktning som ligger till grund för min metod och undersökning. Den andra behandlar litteratur som fokuserat på lärares attityder till ämnet svenska, samt studier om den fristående gymnasieskolan. Jag börjar med att redogöra för den teoretiska inriktningen.
3.1.1 Teoretisk inriktning- Teacher-thinking forskning
Arfwedson (1994) beskriver i sin bok hur utvecklingen av studier inom skolvärlden sett ut. Han nämner hur de kvantitativa statistikinsamlande studier utförda av t ex Skinner
misslyckades i sina försök att förstå hur lärare tänker, interagerar och undervisar. I slutet av sjuttiotalet utvecklades en reaktion mot den tidigare forskningen som kom att kallas för
teacher-thinking. Denna forskning byggde på att ”kartlägga och namnge alla de möjliga
beståndsdelarna i lärares tänkande före, under och efter undervisning” (ibid: 60). Detta arbete visade sig vara och är fortfarande ett långsamt och långsiktigt arbete då det är komplexa strukturer som påverkar lärarens undervisning. Clark & Peterson (1986) använder sig av en modell för att göra arbetet mer överskådligt och förståeligt.
Modellen försöker beskriva en lärares arbetsprocess som involverar Teachers´ Thought
Processes dvs. lärarens tankar och förberedelsearbete, illustrerat i den vänstra cirkeln samt Teachers´Actions and their Observable Effects dvs. lärarens praktiska handlingar i
klassrummet, illustrerat i den högra cirkeln. Den vänstra cirkeln kan säga sig påverkas av
subjektivitet i hög grad då processerna som beskrivs här sker inne i huvudet på en lärare. Den
högra cirkeln har ett större mått av objektivitet då processerna som beskrivs där kan observeras av utomstående och då också möjliggör vissa former av mätningar.
I de båda cirklarna finns det ett flertal faktorer som påverkar varandra sinsemellan och tanken är att man ska utläsa dessa samband cirkulärt. Ett exempel på detta är att en lärares
undervisningssätt påverkar elevernas förhållningssätt och resultat vilket får återverkningar på lärarens sätt att undervisa, vilket kanske påverkar lärarens sätt att förbereda osv. Detta
cirkulära tänkande bryter mot klassiska modeller såsom orsak-verkan, som är en linjär processbeskrivning. (Arfwedsson 1994)
Vidare påverkas de båda cirklarna av Constraints and Opportunities, som står för de ramar och förutsättningar, som finns för undervisningen givna av t ex skolan där läraren är verksam.
Teacher-thinking-forskningen fokuserar sina studier på den vänstra cirkelns processer, vilket
således blir fokus i min studie. Dock är det inte möjligt eller önskvärt att helt separera denna cirkel från den högra eller från de givna ramarna- Constrains and Opportunities. Det senare kommer att visa sig i analysen då faktorn Constrains and Opportunities visar sig påverka och samspela med cirkeln Teatcher´s Thought Processes.
3.1.2 Kritik mot Teacher-thinking forskning
Arfwedson (1994) visar att det riktats en ganska massiv kritik mot teacher-thinking
forskningen. Detta då man inom denna tradition inriktar sig på att studera lärares attityder,
teorier och tänkande- den vänstra cirkeln i modellen, dvs. studier som är omöjliga att bekräfta i den behavioristisk-positivistiska traditionen. Denna kritik måste man ha i åtanke, men till viss del får kritiken möjligtvis anses något förlegad då det hermeneutiska
forskningsperspektivet vunnit allt större respekt inom forskarvärlden på senare tid. I mitt
arbete synliggörs dock kritiken i svårigheten att dra några generella samband av studien. Detta beror delvis på omfånget, vilket är alltför litet för att göra dylika anspråk, men även om
skolform. Problemet ligger just i att attityder inte kan studeras eller mätas direkt. Istället är man hänvisad till att genom olika metoder försöka konstruera en förståelse. (ibid.)
Hädanefter kommer jag av utrymmesmässiga skäl att benämna teacher-thinking som TT-forskning.
3.1.3 Teoretiska begrepp
Den positivistisk-behavioristiska traditionen menar att världen är en mätbar objektiv
verklighet och att vetenskap bygger på dessa möjliga mätningar. Denna forskningsinriktning var dominerande långt in på 1900-talet. I takt med att världen blev mer uppsplittrad och mindre homogen, ställdes det också inom forskningsfältet krav på att analysera och utvärdera tidigare forskning ur t ex genus- eller olika minoritetsperspektiv. Den hermeneutiska
traditionen växte sig starkare, då denna enligt vissa forskarläger ansågs spegla den
uppsplittrade verkligheten på ett bättre sätt än den positivistiska traditionen. Traditionen vänder sig mot objektivitetsuppfattningen inom den positivistiska riktningen och menar att all forskning till viss del påverkas av forskarnas subjektivitet (Egidius 1986)
Expert-novis-forskning bygger på att man i sitt emiriska material har med både erfarna och
mindre erfarna respondenter. Fördelarna med detta anses vara att man kan få fram skillnader baserade på erfarenhet, ålder osv. (Arfwedsson 1994)
Livsinställning är ett begrepp hämtat från Löfqvists studie (1988). Det står för en kategori av
attityder som utgörs av lärarnas egna uppfattningar vilka är med och påverkar utseendet av lärarnas undervisning (ibid:62).
Föränderlighet och förändringsfaktorn är begrepp som jag kommer att använda mig av i
analysen. De bygger på svar som givits av respondenterna i mina intervjuer, och refererar till förändringar inom skolan som på olika sätt påverkar lärarna i deras yrkesutövning.
3.2.1 Tidigare undersökningar- svensklärares attityder till sitt ämne
Gert Löfqvist beskriver i sin IAE rapport (The International Association for the Evaluation of Educational Achievement), Lärare i svenska (1988), svensklärares arbete och tankar om undervisning i grund- och gymnasieskolan. I denna rapport riktar jag främst mitt intresse mot de delar som behandlar faktorer som hämmar undervisningen, faktorer som styr
undervisningen, samt viktiga moment i klassens svenskundervisning. Löfqvist ger statistiska
redovisningar över hur svensklärare på gymnasiet förhåller sig till dessa tre områden. Jag kommer att använda mig av Löfqvists studie som ett referensmaterial till mina egna genomförda intervjuer. Genom att jämföra med Löfqvists studie hoppas jag kunna
problematisera och diskutera de svar som kommit fram i de intervjuer jag gjort. Det finns en viss risk med en dylik jämförelse då studierna är separerade; dels genom tid, dels genom inriktning och syfte. Dock har jag försökt att utforma en del av mina intervjufrågor så att de skulle möjliggöra en jämförelse med Löfqvists studie.
Gun Malmgren har utfört två undersökningar, som delvis tangerar mitt ämne och som jag kommer att använda mig av i min analys. Dessa är Lärare och elever om svenska och kultur (1992) och Svensklärare i gymnasieskolan (1984). I det första arbetet lägger Malmgren fokus på lärare och elevers vardagskultur. I avsnitten Humanistklassen/svensklärarens perspektiv samt Lärarnas ämnesuppfattningar, behandlar Malmgren frågor som rör lärarnas attityder och tankar om ämnet svenska samt de moment som lärarna anser vara de viktigaste i
undervisningen.
I undersökningen Svensklärare i gymnasieskolan redovisar Malmgren 14 lärarporträtt från gymnasieskolan varav alla är svensklärare. Undersökningen handlar till stor del om lärarnas ämnesuppfattning och deras undervisning, som Malmgren diskuterar och listar resultaten av.
3.2.2 Studier om den fristående gymnasieskolan
Litteratur som ligger som grund till denna del är dels SOU rapporten Fristående
gymnasieskolor- hot eller tillgång (SOU 2001:12) dels Ingrid Nilssons rapport Fristående skolor- internationell forskning 1985-2000 (2002). Den förstnämnda rapporten är relevant för
studien då den redogör för styrkeförhållande mellan skolformerna, samt utreder vilka program och utbildningsinriktningar som är vanliga på de fristående gymnasieskolorna.
4. Empiri
Jag kommer i detta kapitel att kort presentera de skolor jag besökt, därefter följer de sammanfattningar jag gjort av de utförda intervjuerna. Intervjuerna följer i den ordning de genomfördes och respondenterna benämns A, B, C och D.
Den offentliga skolan där respondenterna B och C jobbar, är en skola med ungefär 1000 elever. Skolans profil presenteras, på skolans hemsida, bestå av de fyra i:na. Dessa står för Internationalisering, vilket bl.a. syftar på att skolan har ett internationellt program Ib, samt att det läser en del utbytesstudenter på skolan. Idrott, vilket syftar på att skolan bedriver 3
program med idrottsinriktning. It, vilket syftar på att skolan använder sig av It-teknik i undervisningen. Det sista i.et står för inre miljö och syftar på att skolan anser det viktigt att alla jobbar för en bra sådan.
De fristående gymnasieskolorna som jag besökt är betydligt mindre än den offentliga skolan. De har båda färre än 300 elever, och både skolorna har en inriktning mot medieundervisning. På skolornas respektive hemsidor beskrivs pedagogiska profiler eller visioner. Skolan där A jobbar erbjuder eleverna att välja en av passionerna dans/scen, skate eller media. Därefter är tanken att denna passion eller fritidsintresse ska genomsyra den övriga utbildningen. På hemsidan uttrycker skolan att man vill jobba för att sudda ut gränserna mellan skola och fritid. Skolan där respondent D jobbar anger som sin pedagogiska profil en ämnesöverskridande utbildning. Eleverna ska jobba mer i ämnesöverskridande projekt än i traditionell ämnes undervisning.
Intervju 1
Informant: AKön: Kvinna Ålder:37 Antal yrkesverksamma år: 8 Skolform: Fristående
Informant A menar att en viktig poäng är att alla verksamma lärare är delaktiga i svenskundervisningen. Alla jobbar med svenska språket och är därför även delaktiga i
språkutvecklingen hos eleverna. Förmågan att kommunicera är grunden i ämnet och ingången till att utveckla detta menar A, är de fyra färdigheterna: tala, läsa, skriva och lyssna. Som en svårighet med ämnet nämner A elevernas attityder. Hon möter ofta elever med attityden att varför ska man undervisas i svenska när man redan kan prata, läsa och skriva? Möjligheterna med ämnet menar A är oändliga om man bara förmår att visa eleverna vad ämnet kan
innebära. Arbetssätten är även de obegränsade, det enda som sätter gränsen är den egna fantasin.
A nämner här att hon t ex medvetet valt att inte arbeta med läroböcker i svenska, eftersom hon inte anser att det finns några sådana skrivna ur ett perspektiv som hennes elever delar. Istället försöker hon arbeta med autentiskt material. Att kunna koppla elevernas egna intressen till ämnet är en viktig del av undervisningen. A betonar dock att hon inte är helt
läromedelsfientlig. Det finns delar i läroböcker som hon använder men hon ser ändå en stor fördel med att försöka hitta aktuellt och autentiskt material.
Att tala inför publik anser A vara en viktig del av svenskundervisningen. Eleverna behöver få träna sig i detta moment. Även skönlitteraturen är en viktig del i undervisningen. Denna fungerar allmänbildande och den ger eleverna litterära referenser. Även genreskrivande bör man beröra i undervisningen menar A. Att jobba med myter och skapelseberättelsen som kursplanen nämner anser A lite märkligt och mindre viktigt i undervisningen. Då anser hon grammatiken som viktigare att lyfta fram även om detta moment inte tillhör de viktigaste i undervisningen. Omfattningen av svenskundervisningen på gymnasiet tycker A är bra. Hon menar att indelningen med a- och b-kurs fungerar bra. Dock nämner A att c-kursen även borde vara med i undervisningen och inte bara som en valmöjlighet. A poängterar dock att alla inte är ämnade att läsa c-kursen men slutsatsen blir ändå att kursen skulle vara inbakad i undervisningen. Att eleverna känner att svenskkunskaperna blivit deras och att de kan
A ser sig själv som en kombination av traditionell lärare och mentor/guide. Processen går från mer traditionell lärare i början av elevens skolgång för att under tiden mer gå över till ett mentorskap. Hon vill verka för att ge alla en läsupplevelse men nämner att dessa kan se olika ut. Som ett exempel nämner A att hon själv är dyslektiker och att hennes läsupplevelser har bestått i att lyssna på uppläsningar.
Hon fortsätter med att säga att hennes attityder till svenskämnet är personliga och att de inte påverkats av skolformen hon arbetar i. Dock så menar hon att skolformen och hennes attityder hänger ihop på det sättet att när hon blev rekryterad till skolan så berodde det till stor del på hennes tankar och attityder till svenskämnet och undervisning. A har ingen erfarenhet av att jobba i den offentliga skolan vilket inte beror på ett ideologiskt val av henne. Dock så säger hon sig ha trivts med den skolform hon arbetar i, vilket gjort att hon stannat kvar i denna. A tror inte att möjligheterna för en svensklärare skiljer sig åt mellan kommunalt anställda och de som jobbar på fristående skolor.
En möjlig skillnad skulle i så fall enligt A vara att hon har större frihet i att välja vilket undervisningsmaterial som ska köpas in. Att de fristående skolorna skulle vara mer progressiva i sina undervisningsmetoder jämfört med de offentliga är enligt A en generalisering. Rent konkret är det inte så mycket som skiljer undervisningen åt tror A.
Svenskundervisning kan delvis formas beroende på hur rekryteringen av personal till skolan ser ut. Möjligen söker man efter olika egenskaper hos lärarna i de olika skolformerna menar A. En skillnad som A menar kan finnas mellan lärare på offentliga och fristående skolor attityden till förändring. På offentliga skolor kan organisationen och kulturen vara mer stel och svårföränderlig medan den är mer lös på en fristående skola, t ex går beslutsfattandet snabbare på en fristående skola. Då man ofta är ensam ämneslärare blir man också mer delaktig i verksamheten och besluten som fattas. Vardagen kräver alltså att lärarna är självgående och flexibla, vilket påverkar lärarna och deras attityder menar A. Detta skulle i sin tur kunna inverka på undervisningen i ämnet svenska.
Det som påverkar undervisningen mest är lärarens person och attityd till sitt ämne menar A. Vidare säger A att till viss del kan dessa personliga attityder påverka en lärares val av i vilken skolform man väljer att arbetar. Själv är A öppen för att byta skolform och börja arbeta inom den offentliga skolan.
Intervju 2
Informant: BKön: Kvinna Ålder: 46 Antal yrkesverksamma år: 18 Skolform: Offentlig
B ser ämnet svenska som ett väldigt kreativt ämne som spänner över ett stort område. Bredden menar B är både en tillgång och en svårighet beroende på hur man förhåller sig till det. Skönlitteraturen är en viktig del av undervisningen menar B, men även olika typer av
språkstilar och en förmåga att beskriva språket är moment som B tycker är viktiga. Skönlitteraturen är viktig då den är ingången till så mycket annat. Dels menar B att språket
utvecklas, dels tar det upp ämnen som berör livet och eleverna. Men litteraturens plats i undervisningen speglas även av B: s personliga intresse för litteraturläsning. Dock menar B att det inte alltid är så lätt att engagera eleverna i litteraturläsningen vilket hon tror beror på dagens kultur där allt går mycket snabbare.
B betonar den normativa grammatiken mindre i sin undervisning. Hon ser det som viktigt att eleverna får en förståelse för grammatiken men det får inte hämma eleverna i deras skrivande. B är medveten om det vidgade textbegreppet men menar att det råder en stoffträngsel i ämnet vilket försvårar möjligheterna att ta in andra medier i undervisningen. Skönlitteraturen är betydelsefull vilket begränsar möjligheten att använda andra medier fortsätter B. Överlag menar B att undervisningstiden är för liten för svenskämnet på gymnasiet. Hon hade
välkomnat mer undervisningstid och ett ökat samarbete över ämnesgränserna. B ser sig mer som en traditionell lärare även om hon försöker få in t ex projektarbeten i undervisningen. Hon försöker även få in elevernas önskemål för undervisningen vilket inte alltid är så lätt.
B har ingen egen erfarenhet av att jobba på fristående skolor. Då det gäller eventuella
skillnader med att jobba på en offentlig respektive fristående skola tror B1 att det beror på om skolan har en uttalad pedagogisk inriktning. Finns inte det kan de fristående skolorna mycket väl arbeta än mer traditionellt än de offentliga skolorna menar B. Dessutom tycker hon att det finns både vinster och förluster med olika pedagogiska inriktningar. Beroende av form så får man vissa fördelar med undervisningen men det finns också en risk att eleverna får luckor i andra moment. B hoppas inte att de fristående skolorna får mycket större inflytande än de har idag. Hon menar att fördelen med de offentliga skolorna är att det är en mötesplats för alla vilket går förlorat på de fristående skolorna.
B tror att skolformen påverkar lärarnas undervisningssätt då de offentliga skolorna möjligen är mer traditionstynga än fristående skolor. Själv tar B upp ett exempel med små hinder som kan begränsa undervisningsmetoderna för henne själv. Hon skulle vilja att eleverna satt i u-form för att förbättra diskussionsmöjligheterna men en sådan förändring har hon inte kunnat få igenom. Vidare menar hon att det finns många sådana små hinder som sammantaget begränsar ens möjligheter att utvecklas som lärare i den riktning man önskar. Istället blir man själv en den av traditionen och undervisningskulturen på skolan.
Själv skulle inte B1 kunna tänka sig att byta skolform. Hon tror på den offentliga skolformen och de förutsättningar som denna ger för möten. Vidare menar hon att det kan finnas fler skillnader mellan lärares attityder i de olika skolformerna. Hon nämner att på vissa fristående skolor så måste man acceptera vissa klädkoder osv.
B menar att det är de personliga attityderna och värderingarna som är avgörande för utseendet på en lärares undervisning. Detta kan i sin tur påverka i vilken skolform och på vilken skola man väljer att jobba avslutar B.
Intervju 3
Informant: CKön: Kvinna Ålder: 50 Antal yrkesverksamma år: 28 Skolform: Offentlig
C börjar med att betona att svenskämnet är indelat i en a och en b-kurs vilket hon tycker är olyckligt, då hon ser ämnet som en helhet. Hon menar också att det är för lite
svenskundervisning i årskurs två och tre där hon skulle önska lika mycket utrymme som i årskurs ett. Vidare trycker hon på att det är färdigheterna tala, läsa och skriva som styr undervisningen. Litteraturen är dock för C det framträdande momentet i undervisningen. Om hon får fram goda läsare så har hon lyckas som lärare. Läsningen är viktig för att den också ger förutsättningar för att utveckla sitt skriftspråk. Skriftspråket betonar C är viktigt inte minst då det kommer till bedömning och betygssättning. Den muntliga delen av undervisningen får inte en lika framträdande roll då eleverna oftast behärskar detta moment bra.
Utslaget så läser C femtio sidor skönlitteratur i veckan med sina elever. C berättar vidare att undervisningen färgas av lokala kursplaner som anger vilka moment som ska finnas med i undervisningen. Dessutom försöker hon ta hänsyn till eleverna och deras önskemål och behov. Dock finner C det besvärligt att hitta en bra balans med elevinflytande då hon känner
vara en fördel. Man kan få en varierad undervisning men samtidigt är det lätt att tangera andra ämnen.
C anser sig vara en traditionell lärare men betonar att hon är öppet inställd till nya idéer och grepp. När hon blickar tillbaka på sina yrkesverksamma år tycker hon att hon gått från mer nyskapande i början till att bli kanske mer traditionell i sin undervisning på senare år. Dock menar hon att undervisningssätt även beror på vilken klass man har och att man som lärare måste vara flexibel i detta hänseende. Tiden är även en faktor som påverkar undervisningen menar C. Även kontakten med andra lärare och kollegor påverkar ens undervisning fortsätter hon.
C tror inte att det finns en generell skillnad för svenskämnet om det bedrivs på en offentlig respektive fristående skola. Elever som hon möter som kommer från fristående skolor brukar ha lätt att anpassa sig till den undervisning hon själv bedriver. Dock tycker hon sig märka att elever som arbetat mycket självständigt uppvisar brister jämfört med elever som kommer från offentliga skolor med mer traditionell undervisning. Dessa brister är både muntliga och skriftliga. Det som är positivt är att dessa elever själva tycker att deras skoltid varit lustfylld och givande. Sett ur ett lärarperspektiv har hon fått en uppfattning av att lärare på fristående skolor har sämre avtal än de som jobbar inom den offentliga skolan. Annars tror C att hon har lika stor frihet i sin undervisning och arbetssätt som en lärare på en fristående skola. Hon har ingen erfarenhet av att undervisa på en fristående skola och ställer sig vidare tveksam till att byta skolform, hon tror att man har det bättre som anställd på en offentlig skola.
En möjlig utveckling är att de fristående skolorna får större utbredning och även då få ökad betydelse för utvecklingen av skolan och skolämnena menar C. Detta beror på den kris som skolan befunnit sig i under en längre period som inneburit att lärarna fått ägna sig mindre åt undervisning och mer åt sociala problem. En utveckling som delvis beror på att skolornas möjligheter till åtgärder kraftigt har begränsats fortsätter C. Denna utveckling är olyckig tycker C och menar att det måste finnas goda offentliga alternativ.
Det som påverkar undervisningen mest anser C vara en blandning av generationsfråga och personliga attityder. Dessutom har det över tid kommit och gått olika pedagogikmoden som
Intervju 4
Informant: DKön: Man Ålder: 46 Antal verksamma år: 2 Skolform: Fristående
D ser svenskämnet som en uppdelning som består av två delar, dels den formella delen, dels litteraturdelen. För D är de båda delarna lika viktiga, dock så betonas de olika delarna olika mycket i de olika kurserna. Personligen så uppskattar D litteraturdelen mer än den skrivna delen. De stora svårigheterna med ämnet ligger enligt D i att eleverna inte har den
grundläggande kunskap de borde ha med sig från grundskolan. Därför menar D att han får lägga stort fokus på att fylla elevers olika luckor istället för att ägna sig åt en förfining av kunskapen. D menar att möjligheterna hos ämnet begränsas utav elevernas kunskaper
respektive brister och för att kunna utnyttja möjligheterna måste det till högre krav på elevers grundkunskap. Vidare säger D att grammatik är ett moment som han tycker att man inte skulle behöva ägna så mycket tid åt på gymnasiet. Dock tvingas D till detta då hans elever har så stora brister i sitt skrivande.
Då det gäller svenskämnets storlek betonar D att man inte kan jämföra skolan där han jobbar med andra skolor. På D: s skola jobbar man projektbaserat och ämnesintegrerat och
förekomsten av moment som tillhör svenskämnet räknas inte så mycket i antal timmar utan mer efter måluppfyllelse. Vidare berättar D att han tycker sig få in mycket svenska i projekten då de t ex oftast avslutas med någon form av skriven inlämningsuppgift. De mål D har med sin undervisning är dels att eleverna ska ha med sig en form av litterär allmänbildning dels att de obehindrat ska kunna läsa och skriva för att kunna ta del av och verka i samhället.
Då man på D: s skola jobbar mycket i projektform så blir hans lärarroll mer ett mentorskap. Denna roll kompletteras dock av en mer traditionell lärarroll då D håller mer föreläsande lektioner t ex då man behandlar litteratur. Vidare säger D att han tycker om den traditionella rollen där läraren har mycket av det talade utrymmet men samtidigt tror han att det bästa för eleverna är när de får jobba mer självständigt.
Att D började jobba på en fristående skola berodde på att han som icke färdigutbildad lärare inte fick jobb på någon offentlig skola. D tror att det finns skillnader för en svensklärare att
tydlig pedagogisk idé som friskolan följer. Men han betonar också tänkbara skillnader i beslutsfattande och frihet i undervisningssituationen för läraren som han tror kan vara större på en fristående skola. Detta till följd av att fristående skolor oftast är mindre med färre elever. Samtidigt menar D att lärare på en fristående skola får vara beredda att genomföra arbetsuppgifter som lärare på offentliga skolor inte behöver. Här nämner D som exempel administrativa delar som t ex bokföring.
Utvecklingen av ämnet svenska och undervisningen i detta kommer att bero mer på personer än skolform menar D. Det finns vissa fördelar på de fristående skolorna där lärarna kanske har större möjlighet att påverka och utforma pedagogiska riktlinjer. Samtidigt finns det nackdelar att jobba på en liten skola. D är ensam svensklärare på sin skola vilket innebär att han saknar möjligheten att diskutera ämnet med andra svensklärare vilket han ser som en brist.
Vidare tror D att lärare inte väljer arbetsplats utefter pedagogisk inriktning. Detta styrs istället av hur arbetsmarknaden ser ut. Blir arbetsmarknaden bättre för lärare kan dock pedagogiska värderingar styra valet av arbetsplats. Samtidigt som D inte gjorde ett pedagogiskt
ställningstagande då han fick sitt jobb säger han sig idag ha svårare att tänka sig byta
skolform. Detta beror på att han inte är säker på att han kan jobba på samma sätt som han gör idag på en offentlig skola.
Det som speglar en lärares sätt att undervisa tror D är en kombination av generation, attityder och skolform. Det finns i varje fall en föreställning om att unga respektive äldre lärare
undervisar olika menar D. Men D betonar också skolformen som en faktor vilken i hans fall styr hur undervisning ser ut. Detta beror på det pedagogiska val som gjorts på skolan avslutar D.
5. Analys
Detta kapitel kommer jag att dela upp i tre delar. I den första kommer jag att analysera och jämföra respondenternas attityder till sitt ämne. Sedan fortsätter jag med en analys av
attityder till den fristående respektive offentliga skolan. Slutligen sammanfattar jag analysen
med att studera om man kan skönja några samband mellan attityderna till ämnet svenska och skolform. Analysen tar avstamp i den vänstra cirkeln i Clark & Petersons modell (se kap. 3), som behandlar lärarens attityder och tankar. I del två introduceras faktorn Constraint &
Opportunities, från samma modell, som visar sig påverka lärarnas attityder.
5.1 Lärarnas attityder till svenskämnet
Då respondenterna bads beskriva ämnet svenska blev svaren relativt samstämmiga även om det går att spåra en del olikheter dem emellan. Något som samtliga respondenter påpekar är skönlitteraturens plats i svenskundervisningen. Att skönlitteraturen verkar vara sedd som en viktig del i undervisningen av svensklärare bekräftas av Malmgrens (1992) och Löfqvists (1988) undersökningar. Malmgren betonar också i Svensklärare i gymnasieskolan (1992) att ämnessynen var betydande för vad som ansågs vara viktiga moment i undervisningen. Då respondenterna generellt uppvisat en samstämmighet då det gäller vilka moment som anses viktiga respektive mindre viktiga, skulle detta enligt Malmgren tolkas såsom att
respondenterna mer eller mindre delar samma ämnessyn. Vidare skulle detta kunna ses som om skolformen inte är betydande för ämnesuppfattningen och således inte heller påverkar vilka moment som tas upp i undervisningen.
Något som däremot påverkar lärarens ämnessyn samt dennes undervisning är eleverna. Detta åskådliggörs både utav respondenterna samt av Clark & Petersons modell. Den senare visar att elevernas resultat, hemmahörande i den högra cirkeln, påverkar lärarens tankar och attityder till sitt ämne, hemmahörande i den vänstra cirkeln. Detta får i sin tur återverkningar på hur undervisningen läggs upp. (se modell 1 kap. 3) Respondenterna ger flera exempel på denna process. T ex beskriver D hur bristande förkunskaper hos hans elever bidrar till att svenskämnet för honom handlar mer om språklig och formell undervisning även om han hellre skulle vilja undervisa om andra delar av svenskämnet. D:s elevers resultat påverkar således D:s ämnessyn och undervisning. Ett annat exempel på denna påverkansprocess är hur C:s syn på fristående skolor delvis formats utav elever som kommer från tidigare skolgång i
ämneskunskaper vilket resulterat i att C:s uppfattning om den fristående skolformen blivit mer negativ.
Även om respondenternas ämnessyn visat sig vara relativt samstämmiga, vilket skulle antyda att skolform inte påverkar vare sig ämnessyn eller undervisning, finns en möjlighet att det kan komma att skapas ett samband mellan ämnessyn och skolform skapat av vilka skolor som lyckas attrahera vilka elever. Då elevernas kunskaper visat sig påverka lärares ämnessyn skulle detta betyda att om t ex D endast undervisar de mer språkliga och formella delarna av svenskämnet till följd av att hans elevers bristande förkunskaper, så skulle dessa delar dominera D:s ämnessyn. Attraherar en skola eller skolform endast en typ av elever skulle detta alltså innebära att lärarnas ämnessyn avgränsas av denna homogenitet i elevgruppen. Kan skolorna attrahera en heterogen elevgrupp skulle istället bredden öka i ämnessynen hos lärarna och således diversiteten i deras undervisning.
Då det gäller problem och möjligheter med ämnet, menar både respondenterna B och C att bredden på svenskämnet utgör båda delarna. Det kan vara betungande att ämnet är så stort samtidigt som det öppnar upp för möjligheter. Malmgren (1992) redovisar en liknande inställning hos hennes respondenter, som menar att svenskämnet är det svåraste att undervisa i, till viss del beroende av bredden i ämnet. Löfqvists studie (1988) framhåller bristande kunskaper och motivation hos eleverna som det största hindret för undervisningen av svenska, vilket anknyter till resonemanget om D:s ämnessyn och utseendet av hans elevgrupper.
Avslutningsvis svarade B och C till skillnad från A och D att de såg sig själva hemmahörande i en mer traditionell lärarroll. En syn som inte bör ha något samband med ämnessynen, då jag tidigare redovisat att samtliga respondenter mer eller mindre delade samma ämnessyn. Hur man ser på sin egen lärarroll måste alltså bero på något annat. D som ser sig som en mentor menar att skolformen påverkat hans lärarrollsuppfattning. Detta då man på D:s skola jobbar genomgående i projektform så blir hans roll mer av en guidande mentor än en traditionell lärare.
Om lärares självuppfattning som i det senare fallet kan kopplas till skolform, borde detta även kunna vara en faktor som kan visa att skolform påverkar lärares attityder till sitt ämne. Detta då lärares självuppfattning får anses hemmahörande i den vänstra cirkeln i Clark & Petersons
fall skulle tolkningen av lärarrollen utgöra en faktor som påverkar vad lärare anser att det åligger honom eller henne att utföra för moment i undervisningen. Huruvida mina
respondenters självbilder om vilken lärarroll de tillhör stämmer eller inte kan jag inte svara på, inte heller om vilka återverkningar detta skulle ge den faktiska undervisningen eftersom undersökningen inte studerat densamma.
5.2 Lärarnas attityder till den fristående respektive offentliga skolan
I denna del blir faktorn Constraints and Opportunities i Clark & Petersons modell (se kap. 3) aktualiserad då respondenterna till stor del hänvisar till förutsättningar som är givna av skolan eller skolformen. Då det gäller frågan om det finns skillnader i svensklärarens arbetssituation beroende av skolform är svaren relativt samstämmiga. Alla utom C tror att det innebär en större frihet för lärare som jobbar inom den fristående skolan. Detta kan manifestera sig på olika sätt enligt respondenterna. A menar att friheten ligger i möjligheten att styra över vilka läromedel som ska köpas in, vilket D utvecklar till att även innefatta en generell möjlighet till att påverka andra beslut som fattas på skolan. C menar att det inte finns några generella skillnader, men trycker på att lärarnas arbetssituation verkar vara sämre på de fristående skolorna. Detta är en åsikt som D bekräftar då han nämner att man som lärare får göra en del administrativt jobb, som inte ingår i en vanlig lärartjänst.
Samtliga av ovanstående exempel visar på hur ramverk givna av skolan påverkar lärares arbetssituation, vilket inbegriper både den vänstra och högra cirkeln i Clark & Petersons modell. Enligt Clark & Peterson skulle detta innebära att lärares attityder till sitt ämne påverkas av på vilken skola man arbetar och hur ramverket ser ut på denna skola. Detta betyder inte att skolform representerar och manifesterar dessa skillnader i lärares attityder till sitt ämne. Det skulle i så fall vara om det fanns en generell skillnad mellan skolformerna och deras ramverk. En möjlig generell skillnad skulle kunna tänkas vara storleken på skolan. De fristående skolor där mina respondenter arbetar är avsevärt mycket mindre än den offentliga skolan som är med i undersökningen. Denna storleksskillnad har skapat organisatoriska skillnader t ex vad gäller lärarnas arbetsuppgifter som nämnts tidigare.
Om den fristående skolformen generellt uppvisade denna storleksskillnad gentemot den offentliga skolformens skolor skulle man möjligen kunna uttrycka ett samband i att
Ett möjligt exempel på hur detta samband skulle kunna tänkas yttra sig ger A som menar att attitydskillnader som kan finnas mellan lärare som jobbar inom de båda skolformerna kan vara att de förhåller sig till förändring på olika sätt. Hon säger, och får medhåll av D, att då man ofta är ensam ämneslärare på små fristående skolor får man ett större ansvar för
verksamheten. En verksamhet som speglas av många och snabba förändringar vilket kräver att lärarna är flexibla och öppna för förändringar.
Denna vardag som A beskriver, formad av skolans ramverk eller enligt Clark & Petersons modell Constraints and Opportunities, borde bidra till att forma de attityder som kan placeras i Löfqvists kategori livsinställning, som 50 % av de tillfrågade lärarna menade hade en viss betydelse för utformandet av undervisningen (1988). Kategorin livsinställning skulle placeras i den vänstra cirkeln i Clark & Petersons modell (se Modell 1 kap. 3). Detta skulle kunna visa på ett samband att skolans organisation påverkar lärares attityder till sitt ämne. Det som kvarstår är att utreda om det finns någon generell skillnad i organisationen, skapad t ex p.g.a. storleken på skolan, mellan de båda skolformerna. Dock är det likafullt möjligt att man finner en stor variation vad det gäller storleken på såväl offentliga som fristående gymnasieskolor i Sverige, vilket skulle försvåra möjligheterna att styrka ett sådant samband.
En faktor som respondenterna pekat ut som betydelsefull då det gäller lärares attityder till sitt ämne och den faktiska undervisningen är om skolan har en tydlig pedagogisk inriktning. Såsom i det ovanstående exemplet har Clark & Peterson visat att skolans ramverk, i vilket man skulle placera pedagogisk inriktning, påverkar lärares attityder till sitt ämne. Det som återigen kvarstår är att ta reda på om man kan knyta pedagogisk inriktning till begreppet skolform? Har de fristående skolorna i högre utsträckning än den offentliga skolan en tydlig pedagogisk inriktning? Om inte så är begreppet pedagogisk inriktning något som varierar mellan skolor och inte skolformer.
Att skolformen faktiskt är en faktor som kan anses påverka lärares attityder och undervisning bekräftas av Skolverket som enligt en studie visar att de fristående skolorna har en större variation än de offentliga skolorna ”när det gäller syn på lärande, tolkning av
En intressant skillnad är att de offentligt anställda lärarna har en klart mer negativ attityd till den fristående skolformen, än vad de privat anställda lärarna har till den offentliga
skolformen. Något som inte kan förklaras med att den sistnämnda skulle vara bättre, eftersom de båda privat anställda lärarna säger sig trivas väldigt bra i den fristående skolan. A har inte funnit anledning att byta skolform och D har blivit mer tveksam till att byta, men trots detta är de båda öppet och positivt inställda till den offentliga skolan. Det ska betonas att ingen av lärarna har egen erfarenhet av att jobba i båda skolformerna.
Skillnaden skulle enligt Nilsson (2002) kunna ses som ett utslag av det generella motstånd som den fristående skolan väcker som politisk fråga, snarare än en fråga som rör
verksamheten i sig. Dock skulle skillnaden även kunna tolkas som ett utslag av att det är olika lärartyper, som jobbar i de olika skolformerna.
5.3 Sammanfattande analys
I analysen av attityder till ämnet svenska visar det sig att svaren som mina respondenter givit verkar vara samstämmiga med Löfqvists (1988) och Malmgrens (1992) tidigare
undersökningar. Det verkar som om svensklärares attityder till sitt ämne inte ändrat sig så mycket över tid. Detta då min studie, tillsammans med Malmgrens och Löfqvists studier spänner över tre decennier och uppvisar samstämmiga resultat vad gäller lärares beskrivningar av ämnet samt attityder till detsamma. Resultatet ges en möjlig förklaring av B, som menar att förändring inom skolvärlden generellt går långsamt. Lärarnas attityder till sitt ämne skulle man närmast kunna betrakta som ett generellt och traditionellt förhållningssätt, som befästs över en längre tid.
Det verkar alltså föga troligt att attityder till ämnet skulle ha ett starkt samband med skolform. Den enda egentliga faktorn i del ettsom visar på en skillnad mellan de lärare som jobbar i den offentliga och de som jobbar i den fristående skolformen är synen på deras egen lärarroll. Här framkom det att de offentligt anställda ser sig som traditionella lärare, medan de andra ser sig som antingen en kombination eller uteslutande som en mentor. Att lärarrollen kan
sammanfalla med lärares attityder till sitt ämne har jag visat med hjälp av Clark & Petersons modell. Vad som inte framgår är hur starkt detta samband skulle kunna tänkas vara.
En faktor som påverkar lärares attityder till sitt ämne är elevgruppen. Elevgruppens resultat och attityder representeras i den högra cirkeln i Clark & Petersons modell, som påverkar lärares attityder, representerade i den vänstra cirkeln (se modell 1 kap.3). Men det är ytterst tveksamt om det skulle vara möjligt att isolera vissa typer av elevgrupper till en viss skolform. Troligare är att elevgruppers utseende varierar skolor, inte skolformer, emellan.
I del två som handlar om attityder till den fristående respektive offentliga skolformen finns det inga tidigare studier att jämföra med. Det som kan sägas generellt för mina respondenter är att det tycks råda en samstämmighet i uppfattningen om att friheten verkar vara större för lärarna på de fristående skolorna. Då det gäller vilken roll skolformen spelar för lärares attityder till sitt ämne och undervisningens utseende går åsikterna isär. Skolverket visar i sin rapport att det finns en skillnad som är skapad av skolform (2002), och jag har gett två möjliga förslag till hur denna skillnad uppkommit. Dels genom hur organisationen är påverkad utav skolans storlek, dels genom hur en tydlig pedagogisk inriktning påverkar lärares attityder och undervisning. I båda fallen återstår att styrka ett samband mellan nämnda faktorer och begreppet skolform.
Det sistnämna är säkerligen inte helt lätt då analysen har visat på svårigheten att bunta ihop dels den offentliga skolan, dels den fristående skolan i dessa övergripande begrepp.
Respondenterna poängterar att inbördes skillnader kan vara lika stora som mellan de båda skolformerna. Frågan är om det finns övergripande generella skillnader mellan skolformerna eller om det handlar om variationer mellan olika skolor. Medför den fristående skolformen en tydlig pedagogisk inriktning som den offentliga skolformen saknar, eller spelar skolformen en underordnad betydelse för pedagogisk inriktning?
Respondent A är inne på en intressant tanke då det gäller lärares förhållningssätt till förändring. Just förändringsgraden verkar skilja sig åt mellan de undersökta skolorna
beroende på skolans organisation, skapad delvis av skolornas storlek. Om förändringsgraden på en skola, skulle visa sig vara en faktor som påverkar lärares undervisning så skulle detta kanske vara mer intressant att studera, än traditionella inställningar och attityder till ämnet. Det är inte helt främmande att placera inställningen till förändring i Löfqvists kategori
Förändringsfaktorn skulle kunna tänkas påverka läraren och undervisningen dels direkt, dels
indirekt. Direkt genom lärarens egen attityd till förändring, och indirekt genom skolformens
möjligheter och begränsningar utifrån förändringsfaktorn. I det förstnämnda fallet kan det ses som troligt att en lärare som lärt sig hantera en föränderlig vardag besitter egenskaper som flexibilitet, öppenhet och kreativitet. En sådan lärare borde rimligen uppvisa skillnader i attityder och undervisningsmetoder gentemot en lärare som jobbar i en skola vars organisation är mer fast och traditionsbunden.
Det är organisationen som verkar bidra till hur ofta och hur snabbt förändringar kan ske på en skola, vilket i sin tur kan påverka lärarens attityder och egenskaper. Detta skulle innebära ett samband enligt Clark & Petersons modell (se kap 3) där Constriant and Opportunities påverkar Teachers´ Thought Processes, som i sin tur får återverkningar i den högra cirkeln
Teatcher´s Actions and their Observable Effects.
Som nämnts i Skolverkets rapport Betygssättning i den fristående skolan (2002) uppvisar den fristående skolformen, en större spridning i sätt att tolka och utforma undervisning. Möjligtvis finns svaret till detta i lärares och skolors förhållningssätt till förändring. Förändringen kan tänkas förhindra att skolan skapar en fast skolkultur som bygger på tradition, och därmed blir också lärarnas attityder till sitt ämne och undervisningen mer öppen och flexibel. Detta leder till den diversitet som finns i tolkning och utformning av undervisningen i den fristående skolan.
Då vi befinner oss i den fristående skolformens utveckling, så är det fullt möjligt att denna faktor ännu inte manifesterar sig så tydligt i undersökningar om lärares attityder till sitt ämne. Dock finns det redan attitydskillnader lärarna emellan då det handlar om de båda
skolformerna. Begreppet föränderlighet är kanske ett begrepp som över tid kommer att spela större roll och påverka svensklärares grundattityder till sitt ämne.
6. Resultat
Studiens frågeställning var följande: Finns det hos svensklärare attitydskillnader till ämnet
svenska som kan kopplas till skolform?
Vad ger då analysen för svar på min frågeställning? Jag skulle vilja säga att i en traditionell uppfattning av vad attityder till sitt ämne innebär så blir studiens svar nekande på
frågeställningen. Både Malmgren och Löfqvist har utfört studier om svensklärares attityder till sitt ämne och mina respondenters svar är samstämmiga med tidigare studier. Om man frångår traditionella frågor som rör attityder och introducerar begreppen organisation,
föränderlighet och pedagogisk inriktning så kan man dock tolka studiens resultat som om att skolform till viss del påverkar lärares attityder till sitt ämne.
Studien visar att de lärare som jobbar inom den fristående skolan måste t ex förhålla sig på ett helt annat sätt till förändring, skapad av skolans organisation, vilket formar de attityder som Löfqvist placerar i kategorin livsinställning (1988). Attityder som även har visat sig påverka undervisningens utseende.
Det ska inte heller glömmas bort att respondenterna pekade ut begreppet pedagogisk
inriktning som en betydande faktor för påverkan av attityder till ämnet och utformandet av
undervisningen. Dock har ingen av de båda skolformerna patent på begreppet pedagogisk inriktning. Man skulle möjligen kunna tänka att det över tid, med fler och fler fristående skolor, blir en ökad spridning av pedagogiska inriktningar. Detta skulle kunna bidra till ökade attitydskillnader mellan offentligt och privat anställda lärare.
För samtliga av begreppen organisation, föränderlighet och pedagogisk inriktning återstår att se till vilken grad man kan isolera dessa till en viss skolform. Om det är möjligt att visa att den fristående skolformen uppvisar generella skillnader i sin organisation gentemot den offentliga skolformen, blir det mer tänkbart att lärare verksamma i den fristående skolan skulle uppvisa attitydskillnader till sitt ämne, gentemot lärare verksamma i den offentliga skolan.
Avslutningsvis kan jag alltså säga att svaret på frågeställningen är beroende på hur man använder och tolkar begreppet attityder till svenskämnet, samt huruvida man kan koppla
7. Avslutande diskussion
Jag vill i denna avslutande del beröra ett par punkter kring undersökningens resultat och hur man kan gå vidare med fortsatta studier.
Det som jag finner mest intressant med utfallet av analysen är dels, att den visar på att svensklärares generella attityder till ämnet inte verkar ha ändrats sedan 80-talet. Dels att undersökningen belyser begreppen pedagogisk inriktning, föränderlighet samt organisation, som möjliga faktorer som påverkar svensklärares attityder till sitt ämne. Detta leder vidare till att diskutera hur man kan gå vidare med fortsatta undersökningar kring ämnet.
Det finns två punkter att betona för fortsatt arbete, dessa punkter rör kvantitet och fokus. Den första innebär att det vore önskvärt att genomföra kvantitativt mer omfattande studier. Detta för att kunna styrka samband vilket min undersökning inte kan göra. Dock anser jag inte, att det är så angeläget att studera svensklärares attityder till sitt ämne utifrån en traditionell uppsättning attitydfrågor. Istället anser jag, att man bör fokusera mer på de tre faktorerna organisation, föränderlighet samt pedagogisk inriktning och se hur dessa påverkar lärares attityder till sitt ämne samt deras undervisningsmetoder. Dessutom måste det
undersökas i vilken utsträckning som dessa begrepp kan kopplas till termen skolform. Det bör således fokuseras mer på faktorn Constriants and Opportunities i Clark & Petersons modell (se kap. 3) som utgångspunkt, och dess inverkan på lärarens tankeprocess och aktiva
undervisande. Möjliga frågor att söka svar på är:
I vilken utsträckning har nya fristående skolor en klar pedagogisk inriktning i jämförelse med offentliga skolor?
Går det att se generella organisatoriska skillnader mellan de båda skolformerna? På vilka sätt påverkar skolans ramverk och organisation den enskilde läraren?
Inledningsvis diskuterade jag att studien i slutändan ställer frågor som berör den praktiska undervisningssituationen. I vilken utsträckning påverkar lärarnas attityder deras undervisning? Sett ur detta perspektiv, samt utifrån det cirkulära tänkande som Clark & Peterson
introducerat (Arfwedson 1994), så blir det förstås oundvikligt att man som forskare tar sig in i, och studerar den faktiska undervisningen. Detta blir nödvändigt om man vill kartlägga om det finns skillnader i undervisningssituationen mellan skolformerna, och hur dessa ser ut.
Litteraturlista
Arfwedson, Gerhard (1994) Nyare forskning om lärare. HLS Förlag, Sthlm.
Clark & Peterson i red. M.C. Wittrock (1986) Handbook of research on teaching. Macmillan cop, New York.
Egidius, Henry (1986) Positivism- fenemenologi- hermeneutik. Studentlitteratur, Lund.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsförlaget, Uppsala.
Löfqvist, Gert (1988) Lärare i svenska. Studentlitteratur, Lund.
Malmgren, Gun (1992) Svensklärare i gymnasieskolan. Lunds Universitet.
Malmgren, Gun (1992) Gymnasiekulturer- Lärare och elever om svenska och kultur. Lunds Universitet.
Nilsson, Ingrid (2002) Fristående skolor- internationell forskning 1985-2000. Lenanders Grafiska AB, Kalmar.
Skolverket (2002) Betygssättningen i fristående skolor. Fritze, Örebro.
SOU 2001:12 Fristående gymnasieskolor- hot eller tillgång? Graphium/ Norsteds AB, Sthlm
Strömqvist, Siv (2003) Uppsatshandboken: Råd och regler för utformningen av
examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren, Göteborg.
Svedner, Per Olov (1999) Svenskämnet & svenskundervisningen- närbilder och
Bilaga
Frågeformulär
I mitt arbete vill jag undersöka om det finns några attitydskillnader hos svensklärare som rör ämnet svenska, och om dessa kan kopplas till skolform. En del av mitt arbete består i att intervjua lärare i de båda respektive skolformerna. Intervjuerna kommer att behandla
områdena: attityder till ämnet svenska och attityder till de båda skolformerna. Nedan följer en redovisning av frågor som ni kan tänka över inför intervjutillfället.
1a. Attityder till ämnet svenska:
Vad innebär ämnet för dig?Vilka svårigheter/möjligheter finns inom ämnet? Vilka moment är viktigast att få med i undervisningen? Vilka moment anser du mindre viktiga?
I vilken utsträckning bör ämnet förekomma på gymnasieprogrammen?
Vilka kunskaper i ämnet svenska är viktigast för eleven att ha med sig från gymnasiet? Vilken roll har du i undervisningen, traditionell lärare eller mentor/guide?
Vilka förändringar inom svenskämnet har du varit med om under din egen skoltid, samt under din tid som yrkesverksam lärare?
1b. Tankar inför framtiden:
Tror du att svenskundervisningen kommer genomgå några specifika förändringar inom en 10-års period?
Vilka blir de största utmaningarna för er som svensklärare i framtiden?
Vilka nya kunskaper behöver svensklärarna ha för att klara undervisningen i framtiden? Vilka medier kommer att stärkas respektive försvagas som undervisningsmoment i framtiden? Vilka moment i svenskundervisningen kommer att försvinna/tillkomma i framtiden?
2. Attityder till den fristående respektive den offentliga skolformen:
Vilka skillnader tror du att det finns mellan att jobba på en offentlig respektive friståendeVarför har du valt att jobba på en offentlig/fristående skola? Skulle du kunna tänka dig byta skolform?
Vad påverkar skillnader i lärares sätt att undervisa mest: skolform, generation, personliga attityder, annat?
