Högläsning

BARN- UNGA -SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Högläsning

En studie om förskollärares syfte med och uppfattning om

högläsning i relation till barns språkutveckling

Reading aloud

A study of preschool teachers’ purpose and perceptions of reading aloud in relation to children’s language development

Sabine Andersson

Förskollärarexamen, 210 hp Examinator: Hanna Sjögren

Handledare: Linda Palla Handledare: Linda Palla Datum för slutseminarium: 2020-03-30

2

Förord

Ett enormt tack till er som stöttat mig genom detta arbete!

3

Abstract

Syftet med studien var att undersöka och analysera förskollärarens syfte med och uppfattning om högläsning i relation till barns språkutveckling. I studien användes de teoretiska begreppen literacy, emergent literacy, språkutveckling och sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i Vygotskij. En kvalitativ metod användes i undersökningen, där sex förskollärare intervjuades på två olika förskolor.

Resultatet visade att förskollärarna anser att högläsning har betydelse för undervisningen. Många förskollärare svarade att de ville skapa en gemenskap och ett intresse för böcker på olika sätt. Genom att läsa högt kan det öka barns språkutveckling. Förskollärarna strävar efter att kunna ge barnen olika förutsättningar med högläsning och framför allt kunna skapa en medvetenhet hos barnen till att utveckla nya kunskaper. I verksamheterna arbetar förskollärarna både planerat och spontant med högläsning. Förskollärarna beskrev att en givande högläsning kan genomföras på olika sätt beroende på barngruppens storlek, planering och olika slags böcker.

Nyckelord: Högläsning, literacy, emergent litreracy, språkutveckling, och sociokulturellt perspektiv

5

Innehåll

2.Teoretiska perspektiv och centrala begrepp ... 9

2.1 Teoretiska perspektiv- Det sociokulturella perspektivet ... 9

2.1.1 Literacy ... 10 2.1.2 Emergent Literacy ... 11 2.1.3 Språkutveckling ... 11 3. Tidigare forskning ... 13 3.1 Högläsning ... 13 3.2 Sammanfattning ... 15 4. Metod ... 16 4.1 Metodval ... 16 4.2 Urval ... 17 4.3 Genomförande ... 18 4.4 Etiska överväganden ... 19 4.5 Presentation av deltagarna ... 20 4.6 Analysmetod ... 21 5. Resultat ... 22

5.1 Högläsning och barns språkutveckling ... 22

5.2 Förskollärares beskrivningar av arbetssätt ... 24

5.3 Givande högläsningsstunder ... 26

5.4 Sammanfattning ... 27

6. Analys och slutsatser ... 28

6.1 Högläsning och barns språkutveckling ... 28

6.2 Förskollärares beskrivning av arbetssätt ... 29

6.3 Givande högläsningsstunder ... 30

6 7. Diskussion ... 32 7.1 Resultatdiskussion ... 32 7.2 Sammanfattning ... 34 8. Metoddiskussion ... 35 9. Vidare forskning ... 36 10. Referenser ... 37 10. Bilagor ... 39 10.1 Bilaga A ... 39 10.2 Bilaga 2 ... 40

7

1.Inledning

Enligt Heimer (2016) är högläsning fröet till all läsning och det handlar om att involvera barn i att få uppleva vad läsning är. Det spelar ingen roll om hur många fördelar och nyttoaspekter högläsning har utan all fokus måste ligga på att väcka barns nyfikenhet till böcker, samt att låta barnen uppleva läsningen och att få känna lusten till att läsa (Heimer, 2016). Vidare beskriver Heimer (2016) att när vuxna läser högt för barnen blir texten levande och bokstäverna blir till liv. Vuxna kan ge barnen inblick i olika världar som handlar om relationer mellan människor och olika livsvillkor, till exempel ryms äventyr, spänningar, glädje och sorg i böcker som introduceras för barn (Heimer, 2016).

I förskolan är det betydelsefullt för alla barn att ha tillgång till böcker som barnen själva kan ta fram vid önskade tillfällen, utan att be om hjälp (Heimer, 2016). Högläsning kan betraktas som ett sätt att bedriva undervisning på i förskolan, både i planerad form och vid spontana tillfällen. Undervisningen bör utgå från ett innehåll som används vid planerade tillfällen, men också vid spontana tillfällen, eftersom barns utveckling och lärande pågår hela tiden (Läroplan för förskola, Lpfö,18). En långsiktig grund läggs till att barn ska få den kunskap som alla individer behöver i samhället (Lpfö,18). I läroplanen för förskolan står det följande:

Förskolläraren ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för det målinriktade arbetet som främjar barns utveckling och lärande (Lpfö18, s.7)

Hur arbetas det utifrån den reviderade läroplanens riktlinjer i den vardagliga verksamheten tillsammans med barnen för att utveckla deras språk? Det framhålls i läroplanen för förskola att barn ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtal om litteratur samt andra texter (Lpfö,18, s.8). Fast (2015) menar att all inlärning inte har någon speciell plats utan det äger rum överallt som i affären, på lekplatser och på bussen. Hon menar att all läsning inte enbart bör vara förknippad med böcker utan läsning kan förekomma när en individ tittar på tv, utforskar matförpackningar, läser reklamskyltar eller i andra sammanhang där symboler eller bilder visas (Fast, 2015). Detta kan få barnet till att bli intresserad och nyfiken.

8

Fast (2015) påpekar att läsning oftast är förknippat med glädje och att läsa och skriva är viktigt för människans liv. En djupare förståelse om högläsningens betydelse för barnens språkutveckling är intressant att undersöka utifrån förskollärarnas synvinkel. Dagligen läses böcker ute på förskolorna. Genom att göra interjuver med pedagoger på två förskolor kan jag få insyn på deras perspektiv av högläsning och vilka metoder som de använder i praktiken.

1.2 Syfte

Syftet är att undersöka förskollärares uppfattningar om högläsning i relation till barns språkutveckling.

1.3 Frågeställningar

- Vilka syften säger sig förskollärarna ha med högläsningen i sin undervisning? - Hur uppfattar de att högläsningen påverkar barnens språkutveckling?

- Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med högläsning i förskolans verksamhet?

- Vad är en givande högläsningsstund med barnen, utifrån förskollärarnas uppfattning?

9

2.Teoretiska perspektiv och centrala begrepp

I detta kapitel redogörs de teorier och begrepp som kommer att användas i undersökningen: sociokulturellt perspektiv, literacy, emergent literacy och språkutveckling. Dessa centrala begrepp kommer att användas för att tolka och förstå min undersökning och de kommer att användas för att analysera mitt insamlade material. Begreppen ansågs relevanta för syftet och frågeställningen då högläsning går in i språkutvecklingen som då är kopplat till literacy. Ett sociokulturellt perspektiv är relevant eftersom det kan användas i tal och till alla åldrar, både gällande små barn och vuxna. Fokuset i studien är hur vuxna använder språkets funktion tillsammans med barn. Mellan högläsning och literacy finns en tydlig koppling, vilket kan leda till språkutveckling. Emergent literacy handlar om att utvecklingen är på gång med något nytt som inte har funnits där innan och att barn socialiseras in i skriftspråket där de först lär sig av sina föräldrar och därefter från andra i omgivningen (Fast 2019). Olika former av literacy är förbundna med sociala, institutionella och kulturella relationer. Literacy kan bara förstås när det betraktas i sina sociala, kulturella och historiska områden.

2.1 Teoretiska perspektiv- Det sociokulturella perspektivet

Det sociokulturella perspektivet grundades av Lev Vygotskij. Vygotskij (1995) menar att sociala och språkliga sammanhang är viktiga eftersom det är där människor lär sig. Vygotskij (1986) hävdar att språkliga uttryck och termer har en viktig funktion som han kallar indikativ funktion. Människan har lättare att sätta ord på saker i omvärlden med hjälp av språkliga kategorier, vilket gör att människan lättare kan peka ut och benämna saker som till exempel häst, träd och vatten. Med en indikativ funktion ges en möjlighet för människan att välja olika strategier för att få personens uppmärksamhet för det objekt man vill visa (Säljö, 2014). En strategi kan vara att använda sitt pekfinger och peka på föremålet, eller använda språket för att uttrycka så att personen blir uppmärksam på det man vill visa. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan människor inte undvika att lära, utan

10

vi kan lär oss i olika sociala och interagerande situationer. I det sociokulturella perspektivet är kommunikationen och språkanvändning för barnet den centrala kopplingen mellan omgivningen och en själv (Säljö,2014). I högläsning är också kommunikation, språkanvändning samt socialt samspel en stor del. När vi läser tillsammans interagerar barnen med varandra och med pedagogerna. Genom högläsning tränar och utökar barnen sitt ordförråd. Säljö (2014) menar att människor är kreativa varelser, där språket är ett levande instrument som man anpassar efter sina behov i olika sammanhang. Språket är inget som är färdigt och klart utan det utvecklas hela livet. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan språket ses som ett kollektivt, interaktivt samt ett individuellt redskap. Detta passar bra in på högläsningen där barnet deltar i både interaktion med boken och med andra individer, men interaktionen sker även i det individuella tänkandet. Genom språket har människan en förmåga att dela erfarenheter med varandra och därför blir lärandet inte heller begränsat av våra egna erfarenheter. Vårt lärande kan utvecklas genom sociala kommunikationer och erfarenhetsutbyte med andra (Säljö,2014). I högläsningen sker mycket sociala kommunikationer och erfarenhetsutbyten, både mellan barn men även mellan barn och pedagoger.

2.1.1 Literacy

Literacy har sin utgångspunkt i det engelska skriftspråket. Begreppet har en omfattande betydelse eftersom det både inbegriper allmänna kunskaper om social kontakt med sin närmiljö och det läggs stor vikt på läsning samt skrivandet. Detta är en stor del av människornas vardagliga liv (Roe, 2014). Literacy har alltså olika betydelser eftersom det i efter hand har lagts till nya betydelser av literacy-begreppet, vilket har gjort att det skett förskjutningar och utvidgningar av begreppets innebörd. Det handlar om ett traditionellt sätt att se literacy som enbart läsning och skrivande, det vill säga rent tekniska färdigheter. Idag har även multimodala texter, som både innefattar bilder och trycka texter, ingripits i begreppet (Fast, 2019). Literacys betydelse förläggs till den enskilda individen i stället för till den sociala verkligheten, där individen lever men också praktiserar sitt läsande och skrivande (Fast, 2019). Dessutom är literacy ett komplext arbete som pågår hela tiden under lässituationen. Läsaren är i en process med den nya informationen som böcker och

11

texter kan ge, denna process kan vandra fram och tillbaka menar forskarna Laurie Makin och Criss Jonas Diaz (2002, s.7, refererad i Fast, 2019).

2.1.2 Emergent Literacy

Betydelsen av begreppet emergent literacy innefattar att all inlärning sker gradvis och genom sociala samspel med andra människor (Fast, 2019). Inlärning är inget som är förlagt till något speciellt område utan den sker när som helst och var som helst, till exempel i hemmet eller på lekplatsen. Miljön barnen växer upp i kan vara betydelsefull och en vägledning in i skriftspråket (Fast, 2019). Det handlar inte enbart om att läsning är förknippat med endast böcker, utan läsningen kan ske i andra sammanhang också. Några exempel är symboler, bilder och texter på husväggar eller på dataskärmar. Att läsa och skriva är något personer gör ofta (Fast, 2019). Barn tar sina första steg till att bli läsare genom att uppföra sig som sådana. Barnen ser hur vuxna håller en bok, hur de läser i den och hur de vänder blad, vilket kan leda till att barnen gör likadant (Fast, 2019).

2.1.3 Språkutveckling

Eriksen Hagtvet (2004) beskriver att de finns ett stark empiriskt stöd för att uttrycka att språket är en produkt av arv och miljö. Han förklarar vidare att språkutvecklingen sker i fast och delvis i biologiska mönster, en snabb utveckling sker under de första fem levnadsåren medan hjärnan växter fortare (Eriksen Hagtvet, 2004). Det som Eriksen Hagtvet (2004) talar om är den biologi som kan sätta gränser som påverkar normal språkutveckling. Det innebär en miljö med ingen aktiv kommunikation med barn kan bli en allvarlig riskfaktor och även för de barn som inte upplever stimulering tidigt, utan känslomässiga uppskattningar kan sannolik utveckla brist i språket. Miljön kan bidra till en varierande och utveckla språkliga kunskaper (Eriksen Hagtvet, 2004). Hur en bra miljö skapas är utifrån hur den vuxne ser på barns perspektiv och hur utvecklande den miljön behöver vara för barns lärande. Detta handlar om vilken teori den vuxne lägger som grund för själva lärandet (Eriksen Hagtvet, 2004).

12

Språkutvecklingen och kommunikation handlar alltså om att kroppsspråk och gester också kan leda till att barnen utvecklar ord i tidig ålder(Eriksen Hagtvet, 2004). Språket hos barn utvecklas hela tiden och mellan tvåårsåldern och femårsåldern blir det ett stort lyft i barnets förmåga att kunna samtala om de som har hänt, planerats och tänkts (Eriksen Hagtvet, 2004). Denna nya kunskap till språket om saker som inte finns närvarande, kan samtidigt göra barnet beredd på att ”möta världen” i skriftspråket genom högläsning (Eriksen Hagtvet, 2004).

Att samtala med barnen gradvis om språket kan gör de mer medvetna om att talet kan delas in i meningar, ord och språkljud. På detta sätt blir barnen bättre och bättre på att tala om ordets betydelse och de kan så småningom skilja på rätt och fel i meningarna (Eriksen Hagtvet, 2004). Barnen kan till exempel utveckla sitt språk genom att identifiera stavelser i orden och genom att lyssna efter rim. Hörseln är också är en viktig del av språkutvecklingen (Eriksen Hagtvet, 2004)

Den stora drivkraften i barns språkutveckling är gemenskap och delaktighet (Bruce, Ivarsson, Svensson & Sventelius, 2016). Dessa två aspekter är viktiga för barnens vilja att uttrycka, dela och ta del av andras erfarenheter och upplevelser. Att känna gemenskap och delaktighet är en önskan som barn vill uppnå, oavsett hur språkutvecklingen gestaltar sig (Bruce, Ivarsson, Svensson & Sventelius, 2016). En ”språkutvecklingstrappa” finns som modell för barns språkutveckling och den kan vara till hjälp. Trappstegens innehåll visar utvecklingen av språkljudsfenomen, hur de grammatiska reglerna för ord kan kombineras och sammanhängande berättelser. Bruce, Ivarsson, Svensson och Sventelius (2016) hävdar att detta är en tydlig modell för språkutvecklingen i och med att den kan visa vad som sker utifrån barnens behov och villkor. När barnen exempelvis visar intresse för hur ett ord ska låta och de inte har något krav på sig från vuxna hur de ska yttra sig, kan det leda till en vilja att lära mer.

13

3. Tidigare forskning

I detta kapitel presenterar jag tidigare forskning kring ämnet högläsning och barns språkutveckling. Med hjälp av databaserna ERIC och Libsearch har jag funnit tidigare forskning som är relevant för min undersökning.

3.1 Högläsning

Bowling och Cabell (2019) visar i en engelsk studie att när barn integreras tidigt i litteratur, högläsning och texter kan det öka deras läskunskaper även senare i livet. Forskarna beskriver vidare att det är i förskolan som lärarna kan främja barns utveckling, skapa medvetenhet kring begrepp och ord som senare kan bli till text. Syftet med artikeln är att undersöka hur viktigt det är för barn att tidigt integreras med exempel alfabetkunskaper, fonologisk medvetenhet och läskunnighetsramen COW-T är ett sätt att främja barns läs- och skrivfärdigheter på förskolan (Bowling & Cabell, 2019).

Studien är baserad på en lärare som undervisade tre läsgrupper i förskolan och forskarna uppmärksammade att fem av eleverna inte hade läskunskaper medan de resterande eleverna till en viss del kunde läsa. Enligt Bowling och Cabell (2019) gjordes en bedömningsanalys på varje elev inom COW-T för att kunna bedöma deras alfabetskunskaper, stavning och skrivförmåga. Den första läsgruppen kände till några bokstäver och lite om hur bokstäver låter. Den andra gruppen kände till fler bokstäver från alfabetet och började utveckla bokstavsljud. Den tredje gruppen visste däremot inget alls om bokstäver (Bowling & Cabell, 2019).

I resultatet nämner Bowling och Cabell (2019) att en COW-T-utvecklings mall kan ge lärare en introduktion för hur undervisningen kan stödjas när det gäller att ljuda ord, stava och lära sig alfabetet. Resultatet visar att arbetet med COW-T gav positiva effekter på elevernas motivation att vidareutveckla sina språkkunskaper och elevernas olika behov kunde kartläggas av läraren genom mallen. Användningen av COW-T-mallen gjorde att eleverna kunde delas in i olika kategorier beroende på vad de behövde arbeta med. En

14

anpassning i undervisningen resulterade i att eleverna ville testa och utforska mer ordkunskaper, fingerpeka på stavelser och memorera. Vissa elever kunde stava enstaka ord när de läste högt (Bowling & Cabell, 2019).

Relevansen till min studie är att båda handlar om att utveckla läsning och att elever ska förstå texter, vilket börjar tidigt i förskolan. Bowling och Cabell (2019) framhåller hur viktigt det är att främja barn till att tidigt introduceras i förskolan till högläsning. Det är därför viktigt med lärarens kompetens i undervisningen, för att få kunskap om var barnet befinner sig i sin utveckling. COW-T-mallen som tas upp tycks vara en fungerande metod för att få nya infallsvinklar. Genom att redan tidigt ha ett medvetet tänk i sin undervisning om barns förståelse till text gör att de lättare kan vidareutveckla sitt språk.

I en annan artikel undersöker Christenson (2006) en interaktion av högläsning i en amerikansk förskoleklass med 5–6-åringar. Christenson (2016) beskriver att högläsning länge har ansetts vara viktigt för barns utveckling i USA och hur läraren arbetar för att stimulera barns språkutveckling i undervisningen. Syftet var att undersöka hur lärare till yngre barn uppmuntrar till högläsning. Inom forskningen fanns det ingen holistisk utvärdering om praxis och därför skapades en ”Class Interactive Reading Aloud”-modell (CIRA) som skulle användas som en lins i studien (Christenson,2016). De använde en kvalitativ studie som innefattade fältanteckningar, högljudssessioner under sexton observationer och anteckningar från CIRA (Christenson, 2016). Fyra erfarna lärare observerades under fyra interaktiva högläsningstillfällen med barnen.

Resultatet visar framför allt att kompetenta och erfarna lärare som läser högt kan ge positiva effekter på barnens språkutveckling. Resultatet från att ha högläsningslektioner i cirka 15–20 minuter ansåg som en fungerande aktivitet för barnens lärande (Christenson, 2016). Christenson (2016) beskriver vidare resultatet att högläsningslektioner gav förståelse för barnens uppfattning om undervisningstidens än tidigare. Slutsatsen som Christenson (2016) presenterar är att allt fler förskolor bör införa högläsning.

Den tredje studien om högläsning som tar upp barngruppsstorlekens betydelse och vilken påverkan det kan ge på högläsningens kvalitet är Scarborough och Dobrich (2019). En koppling till Bowling och Cabell (2019) och Christenson (2016) är att de också nämner

15

lite kring gruppindelning och delade läsgrupper. Resultatet av Scarboroughs och Dobrichs (2019) undersökning är att det är bättre för barn att delas in i mindre grupper för att de ska kunna lära sig och utveckla högläsning. Resultatet visar att mindre barngrupper kan leda till att barnen får större fokus på läsningen, berättelser och upprepande läsning, vilket kan bidra till att underlätta barnens förståelse och öka deras engagemang. Ordförrådinstruktion med hjälp av synonymer kan användas i undervisningen eller rollspel, men även hur lärarens interaktion i undervisningen sker spelar roll (Scarborough & Dobrich, 2019).

I dessa två artiklar och Scarborough & Dobrich (2019) framkommer det tydligt att lärarna har ett övergripande ansvar när det kommer till barns språkutveckling, och hur man arbetar med att ha i barn i klassrummen i undervisningen. Vidare om vilken slags kompetens läraren har spelar stor roll samt drivande och erfarenheter om högläsning för att skapa en bra undervisning. Det finns även en koppling mellan studierna gällande olika mallar som används för att arbeta med språkutveckling och högläsning. Forskare har i många år tryckt på att praxismetoden är ett fungerade redskap och att det kan ge resultat, menar Scarborough och Dobrich (2019). Studierna presenterar olika mallar för att verkligen förbättra verksamheten till högläsning för att så tidigt som möjligt ge redskapen för att stimulera barns språkutveckling. Studierna visar tydligt att med en bättre interaktion som lärarna har fångar de barnens intresse, vilket framkom i de internationella artiklarna.

3.2 Sammanfattning

De ovannämnda studierna undersöker högläsning i relationen mellan vuxna och barns kompetenser samt hur barngruppen kan påverka barns lärande. Att ha kompetenta lärare med erfarenheter kan skapa bra förutsättningar för barns tidiga integrering till att läsa högt. Högläsning kan påverka barnen positivt framför allt om barnen introduceras till högläsning i tidig ålder. Forskningen presenterar olika metoder som COW-T, CIRA och praxis för att kunna arbeta i barngruppen med att få syn på var barnen befinner sig i sin utveckling. Förskollärarna behöver mer uppmuntring till att ha mer högläsningstillfällen i sin undervisning.

16

4. Metod

I detta kapitel kommer jag att redogöra för vilket metodval, urval, genomförande och forskningsetiska övervägande jag har gjort i min studie. Vidare avslutas kapitlet med att presentera analysmetoden.

4.1 Metodval

En kvalitativ metod valdes för att få en djupare förståelse för hur förskollärarna uppfattar högläsning i relation till barns språkutveckling. Den kvalitativa metoden utgår från att jag deltar och dokumenterar det deltagarna säger (Denscombe, 2016). Genom intervjuer kan jag få en djupare förståelse för hur förskollärare tänker kring högläsning samt om högläsning kan påverka barns språkutveckling. I min studie använde jag en semistrukturerad intervju. Det innebär att jag hade ett färdigt frågeformulär med några öppna frågor under samtalets gång och de kunde leda till följdfrågor som gav mer utvecklande svar, än om jag hade använda mig utav en strukturerad. Denscombe (2016) beskriver skillnaden mellan dessa metoder: under en strukturerad intervju har intervjuaren en stark kontroll över frågorna och svarens utformning, under en semistrukturerad intervju har intervjuaren fortfarande en färdig lista att utgå från och som ska besvaras. Intervjuaren kan dock vara flexibel och att låta intervjuaren utveckla sina idéer, tankar mer utförligt (Densombe, 2016).

Mitt frågeformulär bestod av elva frågor kring högläsning med fokus på hur förskollärare uppfattar högläsning i relation till barns språkutveckling. Denscombe (2016) menar att genom att skriva ett färdigt frågeformulär innan intervjun kan det göra att det blir lättare för mig att följa upp det insamlade materialet och bearbeta det för att sammanställas och sedan kunna användas i analysen. Vidare menar han att de finns nackdelar med att

17

intervjua, att det inte alltid stämmer överens med handling och uttryck som människan säger (Denscombe,2016).

4.2 Urval

Jag valde att genomföra intervjuerna på två förskolor i samma kommun, en kommunal och en fristående. Urvalet av dessa två förskolor bestämdes i förväg då dessa förskolor är kända av mig sedan tidigare och detta gjorde att det blev lättare för mig att ta kontakt.

Jag valde två olika förskolor för att få bredare svar om förskollärarnas syfte och hur de uppfattar att högläsning kan påverka barns språkutveckling. Urvalet var även baserat på en önskan att intervjua förskollärare som arbetar med högläsning i relation till barn och hur det kan påverka barns språkutveckling. Detta kan kallas för ett strategiskt urval vilket innebär att forskaren medvetet väljer ut de personer som ska delta och där informanterna kan förhålla sig till frågorna som ställs, vilket kan leda till att forskaren får intressanta svar inom forskningsområdet (Alvehus 2013).

18

4.3 Genomförande

Med en kvalitativ metod kan jag få fram den information som behövs. Jag började med att kontakta sex förskollärare på två förskolor, som jag åkte och träffade personligen för att få ett godkännande. Jag berättade kring tanken med studien, även varför jag valt just dem till att delta i studien, samtidigt som jag lämnade över en samtyckesblankett med information om syftet med studie och vad det innebär att delta. Jag bokade in tid och plats med de sex förskollärarna som skulle delta efter önskemål. Varje intervju tog ca 20–30 minuter och genomfördes på deltagarnas arbetsplats. Jag ställde frågor och antecknade med papper och penna. Valet till att jag valde papper och penna var för att jag trodde mig kunna få med det som sägs och det som var relevant för syfte och frågeställningen. Under varje fråga gav intervjupersonen mig tid för att skriva ner svaren och förskollärarna kunde tänka igenom sina svar. Alvehus (2013) menar att ibland kan inspelning av intervju störa den som intervjuas och personen kan känna en begränsning i hur öppen hen vara. Vidare menar han att det är viktigt att den intervjuade får sista ordet och att det som sägs blir ner skrivet.

Jag hade i samband med första besöket lämnat ut elva stycken förbestämda frågor i pappersform, detta för att deltagarna skulle känna sig förberedda. För att kunna få ytterligare mer reflekterande svar ställde jag följdfrågor. Alvehus (2013) beskriver att intervjuaren behöver lyssna aktivt och kunna följa upp intressanta spår som deltagaren säger genom att fördjupa sig. Under intervjuerna hade jag ögonkontakt med deltagarna för att skapa en närvarande och bra dialog som möjligt.

19

4.4 Etiska överväganden

Jag har utgått från Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer, de finns fyra huvudkrav att förhålla sig till det är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialiteskravet och nyttjandekravet. Jag kommer att beskriva begreppen mera nedan:

Informationskravet handlar om att informera om studiens syfte och institutionsanknytning. Det handlar till exempel om vem som finansierar projektet. I detta sammanhang är det min pågående utbildning vid Malmöuniversitet och förskollärarutbildningen. Innan jag kunde genomföra studien lämnade jag ut information och samtyckesblankett till alla deltagarna. Personerna som deltog var myndiga och kunde själva ge sitt samtycke till att medverka. Jag var noga med att tydliggöra om att varje deltagande är frivilligt, samt att allt material enbart ska användas till syftet i min studie.

Samtyckeskravet är det andra riktlinjekravet som vetenskapsrådet (2002) har, det handlar om att deltagarna från min studie ska ge sitt godkännande till att medverka i undersökningen. Detta ska ske innan jag kunde genomföra studien. Jag talade om för varje deltagare att de kunde avbryta sin medverkan när som helt (Vetenskapsrådet, 2002).

Den tredje riktlinjen är konfidentialiteskravet vilket innebär att varje deltagares personuppgifter inte får tilldelas till obehöriga. Då materialet inte innehåller personuppgifter på de intervjuade så förvarades materialet inlåst i ett kassaskåp på deras egen förskola. För att det skulle vara svårt att identifiera deltagarna använde jag mig av fiktiva namn i materialet (Vetenskapsrådet, 2002).

Den sista som är den fjärde riktlinjen är nyttjandekravet – som handlar om att alla uppgifter från den enskilda personen som har samlats in till forskningsändamålet inte får användas till andra vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002). Jag har som ansvar att se till att allt material förstörs när studien är klar.

20

4.5 Presentation av deltagarna

Nedan görs en presentation av förskollärarna som deltar i studien, namnen är fiktiva:

Förskola 1. Greta: Arbetat på förskola i ca 25 år och är förskollärare. Arbetar med barn i åldersgruppen 1–2 år.

Förskola 1. Sigrid: Har arbetat på förskola i 20 år och är förskollärare. Arbetar med åldersgruppen 3–5 år.

Förskola 2. Josefin: Förskollärare sedan 2 år tillbaka, har innan arbetat som barnskötare. Arbetar med åldersgrupperna 2–3 år.

Förskola 2. Lena: Har arbetat på förskola 10 år och är förskollärare. Arbetar med åldersgruppen 1–2 år.

Förskola 2. Ulla: nyligen förskollärare (1 år) arbetat i förskolan i 4 år. Arbetar med åldersgruppen 2–3 år.

Förskola 2. Lisa: 23 års yrkeserfarenhet i förskolan. Har barnskötare samt förskollärarutbildning. Arbetar med 3–5 år.

21

4.6 Analysmetod

Till en början av den här studien hade jag uppfattningen att högläsning uppfattades som positivt av förskollärare, men jag visste inte hur förskollärare gestaltade högläsning i förskolan. Jag utformade intervjufrågor för att undersöka vilket syfte och uppfattningar förskollärare har om högläsning.

Under intervjuerna fördes anteckningar. I bearbetningen av datainsamlingen renskrev jag mina anteckningar och delade in materialet efter relevans för mitt syfte och frågeställning. Materialet lästes flera gånger för att få syn på mönster, kategorier eller teman. Alvehus (2013) menar att detta kan kallas tematisering, materialet sorteras och delas in i olika kategorier och rubriker. Med hjälp av de teoretiska begreppen literacy, emergent literacy, språkutveckling och sociokulturella perspektivet kunde jag dela in och sortera mitt material. Begreppen hjälpte mig att tolka, förstå samt få tydlighet i det insamlande materialet. Med hjälp av begreppen kunde jag finna mönster som likheter och skillnader i intervjusvaren. Det kunde exempel vara att flera av förskollärarna har högläsning i mindre grupper och att högläsning sker dagligen både spontant och planerat.

22

5.

Resultat

I följande kapitel kommer jag att beskriva studiens resultat som har kommit fram utifrån intervjusvaren. Detta kapitel är uppdelat efter frågeställningarna som är:

• Vilka syften säger sig förskollärarna ha med högläsningen i sin undervisning? • Hur uppfattar de att högläsningen påverkar barnens språkutveckling?

• Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med högläsning i förskolans verksamhet?

• Vad är en givande högläsningsstund med barnen, utifrån förskollärarnas uppfattning?

5.1 Högläsning och barns språkutveckling

Alla informanterna svarade likt varandra om att syftet med högläsning är att det blir en gemensam stund tillsammans med barnen med en bok eller text i en lugn miljö. Att läsa dagligen kan ge barnen en språkmedvetenhet genom att de aktivt lyssnar och reflekterar över det de just har hört, vilket många informanter var eniga om. Detta märkes framför allt när barnen själva visar intresse och nyfikenhet till böcker i stunden eller själva, uttryckte informanten Lisa.

Mitt syfte med högläsning är att ge barnen läslust och nyfikenhet runt böcker och dess olika innehåll och en gemenskap under lässtunden. Barnen lär sig att lyssna, att använda sin fantasi. Barnen lär sig så småningom bokstävernas namn och att de tillsammans bildar ord som betyder något och att de har olika ljud/uttal. Barnen kan förmedla sig verbalt om de får många olika ord att uttrycka sig med (Lisa).

Informant Sigrid lyfte precis som Lisa upp att syftet med högläsning är den gemensamma stunden som skapas.

23

Sigrid: Högläsning innebär även närhet och stund med gemenskap.

Flera av informanterna talade om att de ger olika förutsättningar för barnen att utveckla barns språk i den pedagogiska verksamheten under dagen. Till exempel har de flanosagor, och bildstöd för berättande med ord, som kan vara ett sätt för att stärka barns språkutveckling. Så här uttryckte informanten Ulla:

Genom sång, lek, högläsning får barnen olika förståelse för samma språk/ord. De får flera olika sätt att tänka kring språket och att språka på (Ulla)

Informanten Lena instämde med Ulla om barns olika språk/ord.

Om jag läser för barn som har lärt sig prata behöver de utvecklat sitt språk och få ett bättre ordförråd. När barn har bättre ordförråd kan de lättare föra en dialog (Lena).

En av sex förskollärare talade om att det inte finns så många teaterföreställningar på biblioteket eller kulturhuset för yngre barn i dagsläget, vilket förskollärarna ansåg vara synd. Förskollärarna belyste att teater kan vara ett sätt att stimulera språkutvecklingen. Förskolläraren Ulla lyfte fram hur rollekar kan ha betydelse för barns språkutveckling och beskrev det på följande sätt.

Hos oss har rollek/samspelslek verkligen visat sig ha stor betydelse för barnens språkutveckling, där får de möjligheten att språka tillsammans, prata med varandra (Ulla).

Alla informanterna var eniga om att språkutvecklingen sker hela tideni verksamheten. Detta kan vara när de samtalar med barnen om boken eller i andra sammanhang som exempel med sånger. Flera av förskollärarna menar att de kan anpassa undervisningen till vad barnen vill utforska som exempel träna bokstäverna till att skriva. Fortsättningsvis menar förskollärarna att pedagogiska aktiviteter kan utveckla språkutveckling.

24

5.2

Förskollärares beskrivningar av arbetssätt

De flesta informanterna gav liknande svar om att högläsning sker hela tiden i verksamheten, detta kan vara när barnen själv frågar samt i när pedagoger samlar barn i mindre grupper. Det sker både spontana och planerad högläsning beskrev informanterna. Att arbeta med högläsning tillsammans med barnen sker genom att ”fixa upp” miljön menade informant Ulla, som vidare beskriver att.

Jag läser gärna i mindre barngrupper/delad grupp och ”fixar upp” miljön, till exempel har ett tänt ljus vid högläsningen (Ulla).

Informanterna talade om att läsa regelbundet för barnen var något som sker hela tiden och att det kan öka barns ordförråd. Högläsning kan ske på olika sätt beroende på hur förskolläraren väljer att läsa texten, som exempel genom olika röstlägen, gester och kroppsspråk. Två av informanterna förklarade att de arbetar i sin läsning med att leka med rösten. Informanten Sigrid beskrev hur hon läser när barnen efterfrågar det.

Under läsningen leker jag med olika röster, ljud, dramatiserar med hjälp av rösten och det skapar olika reaktioner från barnen, oftast till positivt för läsningen. Läser när det önskas och passar verksamheten (Sigrid).

Den andra informanten Ulla instämde med det Sigrid beskrev.

Jag använder olika röstlägen och använder olika kroppsrörelser utifrån bokens innehåll (Ulla).

Informanterna menar att när de dramatiserar och ändrar rösten så kan olika upplevelser skapas för barnen. Informanterna förklarade att de arbetar med olika verktyg, för att kunna erbjuda flera olika sätt att kommunicera på och skapa förståelse för bokens innehåll. Detta sker för att varje barn ska bli sett utifrån sina behov och få känna sig delaktiga. Förskollärarna menar att de kan variera hur de väljer att ha högläsningen i verksamheten. Informanten Greta beskrev en metod som hon använder.

25

Jag läser med hjälp av att ta upp sagan på väggen med hjälp av projektorn och ”läser” genom att berätta sagan med hjälp av kroppsspråket eller med språkpåse (Greta).

Informanten Lisa beskrev en annan metod som går ut på att använda böcker digitalt med bilder.

Jag läser i mindre grupp och använder böcker analogt och digitalt, bilder […]. Läser för barnen men under tiden kan jag ställa frågor till barnen så att de får vara med och reflektera över innehållet i boken (Lisa).

Nedan redovisas vilka språkliga verktyg som förskollärarna uppger att deaanvänder sig av på sina förskolor. Förskola 1 är den fristående förskolan och förskola 2 är den kommunala förskolan.

Tabell om språkliga verktyg

Förskola Verktyg

Förskola 1 små barn Projektorn, sångpåsar, bildstöd, böcker med känslor och TAKK.

Förskola 1 stora barn TAKK, ipad och sånger.

Förskola 2 små barn Ipad, sångpåsar, rim och ramsa, QR-koder, appar och TAKK.

Förskola 2 stora barn Qr-koder, Ugglo, appar med inlästa böcker, sångpåsar, rim och ramsor och TAKK.

Samtliga av informanterna svarade att de använder några pedagogiska verktyg under dagen och anledningen är att det kan stärka barns språkutveckling. Två av sex informanter svarade att de ”tyvärr” inte använder så mycket TAKK. Dessa två informanter uppgav under intervjun att de vill försöka använda sig mer utav TAKK i verksamheten. Alla informanterna beskrev att använda sig av olika verktyg i högläsningen kan väcka nya kunskaper hos barnen, vilket kan resultera till att barnen själva frågar om boken eller söker upp boken.

26

5.3 Givande högläsningsstunder

Alla informanter var eniga om att en givande högläsningsstund är när pedagogerna samlar några barn till högläsning och när barn visar intresse för boken genom att samtala om den under tiden eller efteråt. Alla informanternas svar var lika varandra. Informanten Lena gav följande exempel på en givande högläsnings situation.

När den är planerad, lagom gruppstorlek, rätt bok och barnen är intresserade. När barnen återskapar boken genom lek (Lena).

Informanten Josefin menade också att planering och att barnen visar intresse karakteriserar en givande högläsning.

En lyckad stund är att vara förberedd och kan se att den inspirerar när barnen återberättar/vill läsa den igen. Då sker det ett lärande (Josefine).

Alla informanterna var eniga om att ha högläsning i mindre grupp och att vara förberedd påverka högläsningens kvalitet. Tre av informanterna förklarade vidare att en givande högläsning sker när barn aktivt lyssnar och visar intresse för boken. De menade att ett lärande då har skett och ett ”utforskande” från barnens sida. Informanten Ulla förklarade detta på följande sätt.

En lyckad högläsningsstund för mig är när barnen är med, aktiv lyssnande. När jag ser och känner att jag har fångat deras intresse. Men även efteråt när jag ser att barnen i sin tur sitter och läser själva eller för varandra, samt när jag ser och hör att deras intresse för böcker/läsningen växer och hålls vid liv (Ulla).

Informanten Lisa instämde med Ulla gällande bokens innehåll och när barnen lyssnar.

När barnen lyssnar och intresserar sig för bokens innehåll genom att ställa frågor och att de i efterhand pratar om innehållet (Lisa).

27

Informanten Sigrids resonemang överensstämmer med Ullas och Lisas förklaring om när barnen visar intresse.

En givande högläsningsstund är när barnen är engagerade och intresserade. När man märker att det lyssnar och de kanske ställer frågor. När något från boken gett ett barn ny kunskap eller bara en härlig upplevelse (Sigrid).

5.4 Sammanfattning

I sammanställningen visar resultatet tydligt att alla uppger att de använder högläsningen varje dag och att de verkar överens om att med olika verktyg kan barns språkutveckling främjas. Två av förskollärarna uppgav att de fick mer medvetenhet om hur de kan arbeta ytterligare med vissa verktyg i sin verksamhet för att stärka exempelvis språkutvecklingen.

Många av svaren från förskollärarna gav nya perspektiv. Några av deras svar var intressanta gällande hur de arbetar med högläsningen och det framgick av svaren att det är skillnad på verksamheterna. Den ena förskolan arbetar med att ha planerad högläsning, mer än den andra förskolan. Högläsning sker hela tiden, planerad eller spontant.

28

6. Analys och slutsatser

I detta avsnitt kommer jag analysera resultatet utifrån valda teoretiska begrepp som sociokulturella perspektivet, literacy, emergent literacy och språkutveckling. Avsnittet är indelade i rubriker efter studiens frågeställningar.

6.1 Högläsning och barns språkutveckling

Enligt informanterna har högläsningen en stor betydelse i förskolan och högläsning kan ge en möjlighet till barns språkutveckling. Förskollärarnas syfte med högläsningen var lika varandra, det vill säga de ville samtala om innehållet, väcka intresse och nyfikenhet till böcker samt öka barnens ordförråd. Det huvudsakliga syftet med högläsningen var enligt fem av sex informanter att skapa en gemensam stund. Utifrån literacy-begreppet går det att tolka att högläsning kan erbjuda möjligheter till läsgemenskap och bidra till att barn eller vuxna kan ställa frågor om bland annat bilderna i boken (Fast, 2019). Informant Lisa uppgav till exempel att hon under läsningen ställer frågor för att ge barnen möjlighet att vara med och reflektera över vad de just har hört om bokens innehåll.

Enligt Bruce, Ivarsson, Svensson och Sventelius (2016) kan högläsning i verksamheten utveckla barns språkutveckling, vilket kan ge förutsättningar för barn att känna gemenskap och delaktighet. De flesta informanterna menar att de kan uppmuntra barnen till att interagera med andra barn och med pedagoger under högläsningsstunden. Sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv kan detta förstås som att människor lär sig av andra genom sociala samspel, det vill säga att det är en pågående process (Säljö, 2014). Från ett sociokulturellt perspektiv när barn integrerar både med andra barn och den vuxne tränar barnen på att kommunicera, vilket kan utöka barnens språk och leda till ett bättre ordförråd (Säljö, 2014). Detta framkommer i informant Lenas svar: ”när barnhar lärt sig prata behöver de utveckla sitt språk och få ett bättre ordförråd, när barn har bättre ordförråd kan de lättare föra en dialog”.

29

Informanterna förklarade att de kan ge olika förutsättningar till att stärka barns språk genom att använda olika redskap. Informanten Ulla nämnde att genom ”sånger, lek och högläsning får barnen olika förståelse för samma språk/ord”. Ullas citat kan tolkas utifrån språkutveckling som att det kan ge en positiv erfarenhet till barn att läsa och få höra ordets betydelse upprepade gånger (Eriksen Hagtvet, 2004). Vidare uppgav de flesta informanterna att högläsningen oftast sker någon gång under dagen och vid en plats som är lite avskild. Informanten Ulla nämnde även exemplet ”fixa upp” miljön. Detta kan innebära att förskolläraren till exempel tänder ett ljus vid högläsningen. Utifrån språkutveckling går det att tolka Ullas resonemang som att en miljö kan ge stimulans till barns språkutveckling och att själva miljön kan formas tillsammans eller enskilt (Eriksen Hagvtet, 2004). I Ullas exempel formar förskolläraren miljön enskilt genom att tända ljuset.

6.2 Förskollärares beskrivning av arbetssätt

I studien beskrev samtliga informanter att de har en högläsning minst en gång per dag. Alla informanterna uttryckte att läsning kan ske när barn önskar att bli lästa för, vilket oftast sker hela tiden, inplanerat eller inte. Förskollärarna menade att när de väl sitter med barnet i stunden blir det att de sätter barnet i centrum här och nu. Utifrån språkutveckling kan det tolkas som att verksamheten ska planeras in så att det enskilda barnet och gruppen upplever delaktighet till aktiviteten (Eriksen Hagtvet, 2004).

Informanterna uppgav att de använder olika ”verktyg” i högläsningen. Ett ”språkverktyg” som ofta används är olika röstlägen, vilken informant Lisa nämnde. Informant Greta menade att förskolläraren kan läsa ”med hjälp av kroppsspråket eller med en språkpåse”. Att använda emergent literacy i undervisningen bör anpassas till de ändamål som undervisningen har och det kan göras genom att använda ”speciella” böcker som enbart har några ord eller korta texter (Fast, 2019). Jag tolkar informanternas svar som att de strävar efter att barnen ska känna sig delaktiga och kunna förstå innehållet i boken genom att använda olika röstlägen eller kroppsspråk.

30

Vidare nämnde informanterna att bilder och TAKK är andra verktyg för att kunna främja barns språkutveckling, särskilt barn som ”som inte har språket redan”. Detta kan tolkas utifrån begreppet emergent literacy, eftersom läsningen inte enbart kan förknippas med böcker. Genom att informanterna samtalar med barnen och ställer olika frågor om boken kan barnen lära sig språket. Utifrån begreppet språkutveckling går det att tolka att det effektivaste sättet att nå fram eller kunna se om barnet har lärt sig kan vara när barnet kommunicerar med den vuxna genom olika gester (Eriksen Hagtvet, 2004). Tre av respondenterna uppgav att barnen kommunicerade genom kroppsrörelser som att klappa med händerna samtidigt som de benämnde ett ord. På så sätt kunde förskollärarna uppfatta att barnen förstått boken.

Ur ett sociokulturellt perspektiv enligt Vygotskij går det att tolka att sociala och språkliga sammanhang är viktiga eftersom människor (barn) inte kan undvika att lära sig av varandra (Säljö, 2014). Barn och vuxna kan ha lättare att sätta ord på saker i omvärlden med hjälp av språkliga kategorier, vilket gör att människan lättare kan peka ut och benämna saker (Säljö, 2014). Olika språkliga kategorier som barnen kan få ta del av enligt informanterna är sånger, språkpåse, sagor, flanosagor, appar och digitalisering. Dessa språkliga kategorier som förskollärarna använder sig av kan tolkas utifrån att de är literacyhändelser, vilka även numera kan ses som multimodala texter enligt Fast (2019).

6.3 Givande högläsningsstunder

För att högläsningen ska vara givande ska barngruppen helst vara i mindre grupp vid högläsningsstunden menade samtliga informanter, så att också barnen kan engagera sig. Informant Sigrid förklarade till exempel att en ”Givande högläsning är när barnen är engagerade och visar intresserade”. Citatet från Sigrid kan tolkas som att högläsningen är literacy som kan skapa och ge vanor för barn och attityder till själva läsandet (Fast, 2019). De flesta förskollärarna menade även att den givna högläsningsstunden kan vara när barnen samtalar med varandra och när de blir inspirerade att föra det vidare i andra sammanhang. Exempelvis kan nya upplevelser på vad man just ha hört innebära en givande läsning.

31

De flesta informanterna berättade att de uppmuntrar barn i högläsningen till att ställa frågor under tiden eller efter lässtunden. Utifrån begreppet emergent literacy går det att tolka deras uppmuntran om högläsning som när barn får möjlighet att möta olika böcker. Genom att introducera olika skrifter, till exempel bilder, tecken eller symboler, kan göra att det blir lättare för barnen att utveckla sin läsförmåga (Fast, 2019). Vidare menar Fast (2019) angående literacy-begreppet att om barnen tillåts återberätta bokens innehåll kan det bli ett sätt för barnet att lära sig språkets uppbyggnad och berättelsens struktur.

6.4 Sammanfattning

I sammanfattningen av analysen visade det sig tydligt att högläsningen har betydelse för barns språkutveckling enligt informanterna. Det huvudsakliga syftet med högläsningen var att skapa en gemensam stund, men även att väcka intresse och nyfikenhet till böcker samt öka barnens ordförråd. Högläsning sker dagligen i både planerade och spontana stunder. En givande högläsning sker med mindre barngrupper och äger rum när barnen intresserar sig för boken och reflekterar över innehållet.

32

7. Diskussion

I detta avsnitt diskuteras först resultatet i jämförelse med tidigare forskning och sedan diskuteras valet av metod. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning kring ämnet.

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om högläsning i relation till barns språkutveckling. Frågeställningarna som diskuteras i detta avsnitt är:

• Vilka syften säger sig förskollärarna ha med högläsningen i sin undervisning? • Hur uppfattar de att högläsningen påverkar barnens språkutveckling?

• Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med högläsning i förskolans verksamhet?

• Vad är en givande högläsningsstund med barnen, utifrån förskollärarnas uppfattning?

Syftet med högläsningen är enligt informanterna att högläsning kan ha en stor betydelse i förskolan. Förskollärarna förklarade att syftet med högläsningen är att de vill samtala om innehållet, väcka intresse och nyfikenhet för böcker samt öka barns ordförråd. Detta kan jämföras med Bowling och Cabell (2019) studie som visade att med en COW-T mall kan barns förutsättningar att utforska ordkunskap vid högläsning öka. Svaren som informanterna gav visade också att de uppgav att samtala om boken och textens innehåll har betydelse. Det kan bidra till att barnen får intresse att utforska och intressera sig för nya ord.

Fem av sex informanter påpekade att det huvudsakliga syftet med högläsning är den gemensamma stunden tillsammans med barnen. De påpekar även att barngruppens storlek vid gemensam högläsning är viktigt samt att barnen kan visar intresse för innehållet. Något som Scarborughs och Dobrichs (2019) tar upp i sin studie är barngruppens storlek. De menar att under högläsning är det bättre att ha mindre grupper. Vidare beskriver Scarborughs och Dobrichs (2019) att mindre grupper vid högläsning kan resulterar i att

33

barnen är engagerade, får bättre fokus samt bättre möjlighet att lära och utvecklas. Här blir det tydligt att både informanterna och Scarborughs och Dobrichs (2019) menar att storleken på barngruppen har betydelse, mindre grupper skapar möjligheter till bättre kvalitet i högläsningen. Barnen kan då få möjlighet att känna sig delaktiga, dela gemenskap med andra barn samt bättre möjlighet till fokus och koncentration.

Genom att samtala om bokens innehåll och väcka barns nyfikenhet för böcker under högläsning uppfattade informanterna att detta kan påverka barns språkutveckling. Detta kan också ses i Christenson (2016) resultat, där högläsning är effektivt och då positivt för barns språkutveckling. Regelbundna högläsningsstunder gör att barnen kan få förståelse för boken och att de sedan kan reflektera kring bokens innehåll och sina nya kunskaper.

När förskollärarna regelbundet introducerar texter eller böcker för barnen, kan detta öka deras kompetenser inom läsning menar informanterna. Detta kan jämföras med Bowlings och Cabells (2019) studie angående COW-T-utvecklings mallen. Det framgår att användandet av denna mall gav en positiv effekt för barnens språkutveckling, eftersom barnen fick förutsättningar som de behövde. Förskollärarna i min studie uppgav att de gör på ett liknande sätt, fast de nämnde inte en mall utan de kan använda andra redskap som de har till hands vid behov. Både resultatet av denna studie och Bowlings och Cabells (2019) studie visar att förskollärarnas fokus är att stärka språkutvecklingen genom att ha högläsningsstunder ofta. Med detta menas att både vuxna och barn exempelvis kan läsa en bok och sedan arbeta med innehållet, samt att de under läsningen kan fingerpeka på ordet och läsa tillsammans.

Bowling och Cabells (2019) studie visar att COW-T mallen gav mer insyn om vad högläsningens arbete kan ge och hur man kan anpassa högläsningen för barnen. Detta kan till exempel vara att stödja och stimulera barnen till att bekanta sig med nya ord, alfabetet och läsning. Även om informanterna inte använder sig av COW-T mallen så kan jag se likheter. Informanterna samt Bowling och Cabell (2019) använder sig av redskap och metoder för att kunna ge barn samma förutsättningar och skapa intresse för att vilja bekanta sig med ord, texter och böcker.

34

Förskollärarna har samma uppdrag när det gäller planerade eller spontana högläsningsstunder. Jämfört med Bowlings och Cabells (2019) studie görs detta genom planerad undervisning för att kunna ge barn samma förutsättningar och skapa intresse hos barnen så att de kan och vilja bekanta sig, med texter och böcker. Resultatet från min studie visade att förskollärarna uppgav att de gjorde likadant tillsammans med barnen, fast de använde olika slags böcker vid högläsningen. Bowling och Cabell (2019) upptäckte att några barn hade svårt att förstå texter och ord. Förskolläraren var snabb med att tillämpa COW-T-mallen för att ge samma förutsättningar till en likvärdig undervisning så att alla barnen kan nå samma mål. Slutligen är dessa resultat rätt lika varandra genom att förskollärarna arbetar utifrån samma grundprinciper.

7.2 Sammanfattning

I sammanfattningen av resultatdiskussionen framgick de tydligt att de är likheter kring högläsningen i undervisningen. Genom att det tas upp olika metoder och hur förskollärarna kan arbetar med barnen i undervisningen. Jämfört med studiens resultat och tidigare forskning kan man se att förskollärarna i slutändan har samma grundprinciper om hur de vill att barnen ska få förutsättningar och möjligheter till att bekanta sig tidigt med läsning, eftersom läsning ger barn trygghet, medvetenhet, nyfikenhet och kommunikation på olika sätt som kan leda till utvecklande för språket.

35

8. Metoddiskussion

Jag har utgått från en kvalitativ metod i min studie och valt att inte spela in mina interjuver, eftersom inspelning kan störa den som intervjuas och kan upplevas som en begränsning i hur öppen hen kan vara (Alvehus,2013). Med en kvalitativ metod finns både nackdelar och fördelar. Fördelen med metoden var att jag fick svar på många intervjufrågorna vilket gav mig nya perspektiv på högläsningens betydelse och om språkmedvetenhet. Några av respondenterna uppgav att de var tacksamma för att frågorna delades ut i god tid innan intervjun skulle genomföras. Respondenterna uppgav vid intervjutillfället att några intervjufrågor var svåra att svara på och de andra frågorna var mer utförliga.

Nackdelen med en kvalitativ studie är att den inte kan garantera att intervjuarna ger sanningssvar eftersom jag valde att enbart anteckna respondenternas svar, detta var jag medveten om. Att inte spela in intervjuerna var riskabelt eftersom viktig information kan försvinna under samtalets gång (Alvehus, 2013). Jag tog korta pauser efter varje fråga för att hinna skriva färdigt och rätta till om något var oklart eller behövde läggas till. Jag tyckte det fungerade bra att både ställa frågan och sedan anteckna, samt att det gav bra insamlade intervjusvar från respondenter utan att spela in. I samband med renskrivningen efter intervjuerna av materialet fick respondenterna läsa igenom och ge sitt samtycke på att det jag skrivit ner stämde överens med deras svar.

Mitt resultat hade säkert kunnat bli annorlunda i intervjuerna, om jag hade valt att spelat in intervjuerna med en diktafon. Att spela in intervjuerna hade kanske kunnat ge fler synfallsvinklar än att enbart antecknade ner vid intervjutillfällena.

36

9. Vidare forskning

I början av min studie var mitt fokus på att granska hur förskollärarna uppfattar högläsningen och hur det påverkar barnens språkutveckling. I studiens kom de fram olika verktygen som förskollärarna arbete med kring språkutveckling. Detta skulle man kunna forska vidare kring när det gäller språkmedvetenhet både för barn och vuxna.

37

10. Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bowling, Emily C.C & Cabell, Sonja Q. (2019). Developing Readers: Understanding Concept of Word in Text Development in Emergent Readers. Early Childhood Education Journal, 47, pp 143–151. doi.org/10.1007/s10643-018-0902-1

Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

Christenson, L. A. (2016) ‘Class Interactive Reading Aloud (CIRA): A Holistic Lens on Interactive Reading Aloud Sessions in Kindergarten’, Educational Research and Reviews, 11(23), pp. 2138–2145, doi:10.5897/ERR2016.287

Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur

Eriksen Hagtvet, Bente (2004). Språkstimulering Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern: Bokförlag Natur & Kultur, Stockholm

Fast, Carina (2019). Literacy: i familj, förskola och skola. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 18 Februari 2020)

38

Heimer, Maria (2016). Högläsning: läsutveckling från teori till handledning. 1. uppl. Stockholm: Gothia fortbildning

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001

Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik: efter den första läsinlärningen. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Svensson Ann-Katrin, 2011, Språkstimulerande miljöer i förskolan, En utvärdering av att läsa och berätta – gör förskolan rolig och lärorik Ett projekt under åren 2008 – 2010 http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:883872/FULLTEXT01.pdf rapport

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Vygotskij, Lev Semenovič (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos

39

10. Bilagor

10.1 Bilaga A

1.Hur länge har du arbetet på förskola?

2. Vilken utbildning har du?

3. Vilken åldersgrupp arbetar du med?

4. Händer det att ni läser för barnen?

5. Vilka metoder använder du när du arbetar med högläsningen?

6. Vad har verksamheten att erbjuda barnen kring högläsning? När läser ni för barnen under dagen och hur ofta?

7. Vad är en lyckad högläsning stund för dig /hur kan du se att den har inspirerat barnen till ett lärande?

8. Tycker du det finns planerad tid i verksamheten för att läsa för barnen?

9. Hur är barnen inkluderade om hur högläsningen går till?

10. Vad är det som högläsning inte att utveckla hos barn?

11. Vilka andra metoder används för att stimulera barnens språkutveckling som inte bara har med högläsning att göra? Ge exempel. På vilket sätt kan detta påverka barnens språkutveckling jämfört med högläsning?

40

10.2 Bilaga 2

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Datum

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Jag heter Sabine Andersson är student på förskollärarutbildning, jag är inne på min sjätte termin och kommer ta examen i juni 2020. Min studie handlar om högläsning på förskolan och det innefattar att jag kommer att göra intervjuer med pedagoger. Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning om högläsning och hur de påverkar barns språkutveckling. Materialet som jag får in kommer jag att sammanställa och jämföra med tidigare forskning. All insamlat material och personuppgifter lagras på Malmöuniversitets server under arbetet med examensarbetet, samt att samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmöuniversitet.

Jag kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som innefattar följande: - Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje

deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmöuniversitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

Om du har några frågor får du gärna kontakta mig Mail:

Mobil: Tack!

……… Studentens underskrift och namnförtydligande

Kontaktuppgifter ………. Ansvarig ………. Kursansvarig Kontaktuppgifter www.mah.se 040-665 70 0

Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke

till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingenFör att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i

förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärarutbildning.

Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för

Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet

ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer person-uppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter

Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

Samtycke

Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter.

Namn: ………

Namnförtydligande:………