Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2020
SJUKSKÖTERSKORS
ERFARENHETER AV ATT GE
OMVÅRDNAD TILL PATIENTER MED
ALKOHOLBRUKSYNDROM
EN LITTERATURSTUDIE
AMANDA DERBORN
SJUKSKÖTERSKORS
ERFARENHETER AV ATT GE
OMVÅRDNAD TILL PATIENTER MED
ALKOHOLBRUKSYNDROM
EN LITTERATURSTUDIE
AMANDA DERBORN
ALEXANDRA JOHANSSON
Derborn, A & Johansson, A. Sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med alkoholbruksyndrom. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.
ABSTRAKT
Bakgrund 63,5 miljoner människor i världen lever med ett alkoholbruksyndrom, vilket medför
risker för uppkomst av somatisk sjukdom såsom cancer, levercirros och hjärt- och kärlsjukdom. Alkoholbruksyndrom är en samhällsfråga då det orsakar ökade samhällskostnader och ökat sjukvårdsbehov. Sjuksköterskan som dagligen möter
patientgruppen med alkoholbruksyndrom ska behandla sina patienter med värdighet, respekt och utgå ifrån ett personcentrerat perspektiv. Syfte Studiens syfte är att undersöka
sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med alkoholbruksyndrom på somatisk avdelning och inom primärvården. Metod Vald metod är litteraturstudie med kvalitativ design. Resultatet framställs genom en kvalitativ innehållsanalys av tio
vetenskapliga artiklar som valdes genom sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat Fyra huvudkategorier framkom i litteraturstudien; kunskapsbrist,
bemötande, identifiering av alkoholbruksyndrom och attityder. Sjuksköterskor uttrycker brist på möjlighet till att få kunskap inom alkoholbruksyndrom vilket kan leda till att bemötandet påverkas av personliga attityder och förutfattade meningar. Sjuksköterskor upplever
identifiering av och mötet med patienter med alkoholbruksyndrom som svårt, vilket i sin tur påverkar sjuksköterskans möjlighet att ge en personcentrerad och jämlik omvårdnad till patientgruppen. Konklusion Patientgruppen med alkoholbruksyndrom riskerar möjligheten att få vård baserat på ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv. Det grundar sig främst på sjuksköterskors kunskapsbrist, osäkerhet och att de utgår från personliga attityder.
NURSES EXPEREIENCE OF CARING
FOR PATIENTS WITH ALCOHOL USE
DISORDER
A LITERTURE REVIEW
AMANDA DERBORN
ALEXANDRA JOHANSSON
Derborn, A & Johansson, A. Nurses experience of caring for patients with alcohol use disorder. A literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.
ABSTRACT
Background 63.5 million people in the world are living with alcohol use disorder, which
results in risks for the occurrence of somatic diseases such as cancer, liver cirrhosis and cardiac diseases. Alcohol use disorder is a social issue because it increases social costs and the need of health care. Nurses who daily meet with patients with alcohol use disorder should treat their patients with dignity, respect and use person centered care. Aim The aim of the study is to investigate nurses experience of caring for patients with alcohol use disorder in somatic and primary care. Method Chosen method is literature study with qualitative design. The results were made through a qualitative content analysis of ten scientific articles which were chosen through searches in the data bases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Results Four main categories appeared from the literature study; lack of knowledge, response,
identification and attitudes. Registered nurses express lack of opportunity to gain knowledge of alcohol use disorder which could lead to an affected response by personal attitudes and preconceptions. Registered nurses experience the identification of and the meeting with patients with alcohol use disorder difficult, which in turn affects the nurse’s possibility to give equal care centered on the person in this patient group. Conclusion The patient group with alcohol use disorder risks the possibility to receive care based on a person-centered nursing perspective. This is mainly based on the nurse’s lack of knowledge, insecurity and personal attitudes.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.0 INLEDNING ... 1
2.0 BAKGRUND ... 1
2.1 Definitioner kring alkohol och alkoholbruksyndrom ... 1
2.2 Alkoholens konsekvenser ... 2
2.3 Hälso- och sjukvårdens betydelse ... 2
2.4 Personcentrerad omvårdnad ... 3 3.0 PROBLEMFORMULERING ... 3 4.0 SYFTE ... 4 5.0 METOD ... 4 5.1 Inklusionskriterier ... 4 5.2 Sökblock ... 4 5.3 Sökstrategier ... 4
5.4 Urvalsprocess, relevans- och kvalitetsgranskning ... 5
5.5 Databaser ... 5
5.6 Analys ... 7
6.0 RESULTAT ... 7
6.1 Sjuksköterskornas kunskap kring alkoholbruksyndrom ... 7
6.1.1 Riktlinjer kring alkoholkonsumtion ... 7
6.1.2 Kunskapsbrist kring alkoholbruksyndrom ... 7
6.2 Sjuksköterskans bemötande av personer med alkoholbruksyndrom ... 9
6.2.1 Patientmöte ... 9
6.2.2 Handhavande vid misstanke om alkoholbruksyndrom ... 10
6.3.1 Arbetsmiljö och tidsbrist ... 10
6.3.2 Patientens livssituation och ålder ... 11
6.3.3 Patientrelation ... 11
6.4.1 Sjuksköterskors generaliseringar av uppkomst till alkoholbruksyndrom ... 12
6.4.2 Sjuksköterskans avsaknad av tilltro och motivation ... 12
7.0 METODDISKUSSION ... 13
7.1 Sökord ... 13
7.2 Databaser ... 14
7.4 Kvalitetsgranskning ... 14 7.5 Analys ... 14 8.1 Kunskapsbrist ... 15 8.2 Bemötande ... 16 8.4 Attityder ... 17 9.0 KONKLUSION ... 18
10.0 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 18
12.0 BILAGOR ... 23
12.1 Bilaga 1 ... 23
12.2 Bilaga 2 ... 34
12.3 Bilaga 3 ... 35
1
1.0 INLEDNING
Under sjuksköterskeutbildningen uppleves det inte att tillräcklig kunskap ges om hur sjuksköterskan bör bemöta patienter med alkoholbruksyndrom. Alkohol uppfattas som
normaliserat i samhället vilket gör det intressant att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med alkoholbruksyndrom på somatisk avdelning och inom primärvården. Personer med alkoholbruksyndrom kommer med stor sannolikhet att uppsöka sjukvård för sjukdomar som har uppkommit på grund av alkoholkonsumtion då alkohol är en riskfaktor för att drabbas av olika somatiska sjukdomar. Det är därför ytterst relevant att undersöka
huruvida sjuksköterskor uppfattar mötet med en patient med alkoholbruksyndrom inom somatiken och primärvården.
2.0 BAKGRUND
Under följande rubriker presenteras en komprimerad bakgrund kring alkoholbruksyndrom som leder fram till en problemformulering och ett syfte.
2.1 Definitioner kring alkohol och alkoholbruksyndrom
I DSM-5 beskrivs Alkoholbruksyndrom som ett systematiskt brukande av alkohol som medför både fysiska och psykiska symtom som exempelvis tolerans, sug och
utsättningssymtom. Alkoholbruksyndrom orsakar även lidande eller funktionsnedsättning hos den berörda personen (American Psychiatric Association 2014).
Wåhlin (2015) skiljer på begreppen alkoholberoende och alkoholproblem genom att beskriva ordens betydelse. Alkoholproblem är de konsekvenser som alkoholberoendet skapar, som sjukdom eller socialt misslyckande. Alkoholproblem kan också uppstå utan att det finns ett alkoholberoende i botten, vilket innebär att problem kan uppstå relaterat till alkohol utan att personen lider av alkoholberoende. Alkoholberoende däremot beskrivs som förekomst av både psykologiska och fysiologiska symtom där alkoholkonsumtionen är svår att hantera. Riskbruk definieras olika runt om i världen. Riskbruk är ingen diagnos utan används som ett riktmärke och för vägledning kring alkoholkonsumtion. I Sverige definieras riskbruk
framförallt som mer än 14 standardglas för män respektive mer än nio standardglas för kvinnor per vecka. Ett standardglas avser 12 gram alkohol vilket motsvarar 33 cl starköl eller 12–15 cl vin (Wåhlin 2015).
Wåhlin (2015) beskriver AUDIT som ett mätinstrument vid identifiering av alkohol vilket står för Alcohol Use Disorder Identification Test. Författaren menar att AUDIT enligt evidens är ett väl fungerande test som kan urskilja alkoholbruksyndrom i stor utsträckning. Testet
används främst i situationer där alkohol berörs och när testet kan användas på ett naturligt och inte påtvingat sätt. AUDIT utgår ifrån tio frågor som handlar om alkoholvanor och
konsekvenser av alkoholbruket. Wåhlin (2015) skriver att identifieringstestet används på mottagningar, inom akutsjukvård och inom psykiatrin såväl som på somatiska
vårdavdelningar. Samtlig legitimerad personal samt den personal som arbetar med
alkoholbruksyndrom kan använda sig av AUDIT. AUDIT består av ett frågeformulär på tio frågor där poängsättningen går från 0–40 poäng. Riskbruk motsvarar sex poäng för kvinnor respektive åtta poäng för män (Wåhlin 2015).
2
2.2 Alkoholens konsekvenser
63,5 miljoner människor i världen levde i ett alkoholbruksyndrom år 2015 och år 2016 dog tre miljoner människor på grund av alkoholkonsumtion. Alkohol visar sig även vara den mest använda beroendesubstansen i världen efter tobak (Peacock m.fl. 2018; WHO 2018). I
Sverige uppskattas det vid samma år finnas cirka 600 000 personer med alkoholbruksyndrom (Wåhlin 2015).
Alkoholintag kan medföra positiva symtom som eufori och minskad spänning i kroppen. Andra symtom på alkoholberusning är att prata sluddrigt, gå vingligt och kräkas. Vid abstinens som uppkommer när promillehalten minskar i kroppen kan symtom som
svettningar, takykardi, tremor och ångest komma som följd (Wåhlin 2015). Fysiska tecken på försämring av hälsan är en anledning till att en del personer med alkoholbruksyndrom vill göra någonting åt sitt syndrom. Trots det beskrivs begäret efter alkoholen kunna göra att de väljer alkoholen, vilket kan resultera i att de förlorar någonting annat som betyder mycket för dem. Ensamhet, sorg och vanebeteende beskrivs som några olika orsaker till uppkomsten av alkoholbruksyndrom (Christiansen m.fl. 2019).
Hög alkoholkonsumtion beskrivs som en stor hälsorisk för personen själv som även skapar stora ekonomiska kostnader för samhället, på grund av bland annat sjukvårdsbehov och brist på arbetsföra personer (Peacock m.fl. 2018). Wåhlin (2015) beskriver att trots att de allra flesta människor vet att alkohol har inverkan på hälsan är alkohol för många personer en viktig del av ett socialt sammanhang, välbehag och livskvalitet. Det är därför viktigt att de råd som sjukvårdspersonal ger angående patientens alkoholkonsumtion är välgrundade och korrekta för att patienten ska bli motiverad att ändra sina vanor. Råden ska inte influeras av sjuksköterskans egna åsikter som kan vara av positiv och negativ art utan av kunskap (Wåhlin 2015).
Patienter med alkoholrelaterade sjukdomstillstånd är överrepresenterade på sjukhusen, till följd av att alkoholrelaterade problem för med sig skador, trafikolyckor, våld och somatiska sjukdomar levercirros, cancer i mag- och tarmkanalen och hypertension. Av de patienter som är med i studien är 96% av patienterna inte inlagda på grund av alkoholrelaterade problem utan av medicinska anledningar (Rosón m.fl. 2016; Arlington, Va.: American Psychiatric Association 2013; Peacock m.fl. 2018).
2.3 Hälso- och sjukvårdens betydelse
Abidi m.fl. (2017) skriver i sin studie om bristande journalföring vid alkoholbruksyndrom. En orsak till att alkoholbruksyndrom inte journalförs i tillräckligt stor utsträckning är enligt Abidi m.fl. (2017) för att hälso- och sjukvårdspersonal förbiser diagnosen bland sina patienter. Enligt nederländska riktlinjer ska varje patient som uppvisar symtom som huvudvärk, hypertension och ångest identifieras för alkohol. Tidigare studier har påvisat att
alkoholbruksyndrom har identifierats för lite på grund av kunskapsbrist och att alkohol är ett känsligt ämne. Endast en minoritet av patienterna i Nederländerna som lider av
alkoholbruksyndrom får sitt tillstånd identifierat av sin hälso- och sjukvårdspersonal vilket leder till att patienterna inte får den hjälp de behöver för att bli friska från sitt
alkoholbruksyndrom (Abidi m.fl. 2017). Rosón m.fl. (2016) menar att det är viktigt att
identifiera alkoholbruksyndrom för att patienterna inte ska få medicinska problem relaterat till ett abrupt avslut av alkoholkonsumtion som annars kan resultera i bland annat
3
Wåhlin (2015) beskriver att alkohol även har påverkan vid läkemedelsanvändning, vilket innebär att olika läkemedel kan reagera på olika sätt i samband med lång alkoholkonsumtion. Det är därför viktigt att sjuksköterskan är medveten om patientens alkoholvanor för att på ett korrekt sätt kunna administrera läkemedel. Immonen m.fl. (2013) skriver att
narkotikaklassade läkemedel har blivit allt vanligare bland den äldre patientgruppen. De läkemedel som skrivs ut till patienter kan på olika sätt interagera med alkohol vilket till exempel kan leda till rubbad balans och ökad risk för fall. Immonen m.fl. (2013) förklarar att riskbruk av alkohol finns bland den äldre patientgruppen och att det därför är av stor vikt att patienternas alkoholkonsumtion identifieras. Det är även viktigt att patienterna blir medvetna om vilka konsekvenser olika läkemedel får tillsammans med intag av alkohol (Immonen m.fl. 2013).
Ett sjukhusbesök är ett tillfälle för patienten att få sitt alkoholbruksyndrom upptäckt. Sjukvårdspersonalen ser bort från alkoholbruksyndromet under sjukhustiden och tillståndet registreras inte heller i journalen. Extra åsidosatta patientgrupper som inte identifieras i lika stor grad som resten av befolkningen är kvinnor, äldre och personer som kommer från områden med lägre socioekonomisk status. Somatiska sjukdomar som diabetes och
inflammatoriska tarmsjukdomar har det påvisats i en tidigare studie att journalerna förs på ett korrekt sätt. Patienterna själva är rädda för att få sitt alkoholbruksyndrom nedtecknat i journalen då diagnosen går att dela med annan hälso- och sjukvårdspersonal. Patienterna vill undvika att bli behandlade utifrån de fördomar som finns kring alkoholbruksyndrom.
Författaren skriver att ytterligare en orsak till att alkoholbruksyndrom förbises är att
patienterna inte alltid har tydliga symtom. Det resulterar i att sjukvårdspersonalen känner sig obekväma av att ställa frågor om alkoholkonsumtion när sjukvårdspersonalen inte upplever det vara nödvändigt. Vidare visar det sig att patienterna har lättare för att svara på frågor kring alkohol i ett formulär än direkt till sjuksköterskan (Abidi m.fl. 2017; Rosón m.fl. 2016).
2.4 Personcentrerad omvårdnad
Willman (2019) beskriver en av sjuksköterskans kärnkompetenser som personcentrerad omvårdnad. En del i den personcentrerade omvårdnaden är att ge patienten evidensbaserad information om sitt tillstånd för att personen ska kunna fatta korrekta beslut om sin sjukdom. Sjuksköterskan ska inte moralisera eller döma personens val. Svensk sjuksköterskeförening (2016) skriver i sin värdegrund om att den omvårdnad som utövas ska bygga på respekt och värdighet. Omvårdnad ska även vara hälsofrämjande, minska lidandet och öka välbefinnandet (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Personen ska ställas i fokus framför sjukdomen och ha möjlighet till inflytande i sin egen vård, vilken alltid ska respekteras av sjuksköterskan (Willman 2019). Enligt värdegrunden ska en sjuksköterska bemöta patienten på ett sätt som gör att maktförhållandet balanseras. Svensk sjuksköterskeförening (2016) skriver även i sin värdegrund om mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Mötet beskrivs som en viktig situation där en allians skapas och trots att patienten är beroende av sjuksköterskan ska vården planeras gemensamt (Svensk sjuksköterskeförening 2016).
3.0 PROBLEMFORMULERING
Alkoholbruksyndrom är vanligt och påverkar både den enskilde och samhället. År 2016 uppskattades tre miljoner människor världen över dö relaterat till alkoholkonsumtion. Alkohol var även en större dödsorsak än sjukdomar som HIV, diabetes mellitus och tuberkulos.
Åsikterna kring alkoholbruksyndrom är splittrade vilket gör ämnet intressant att studera inom sjukvården där alla patienter ska få likvärdig behandling. En av sjuksköterskans
4
kärnkompetensen implementeras i omvårdnaden av patienter med alkoholbruksyndrom inom den somatiska vården och primärvården.
4.0 SYFTE
Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med alkoholbruksyndrom på somatisk avdelning och inom primärvården.
5.0 METOD
Kvalitativ metod valdes då syftet var att undersöka erfarenheter. Kvalitativ studiedesign handlar om att undersöka uppfattningar och upplevelser samt få förståelse kring vilka erfarenheter och egenskaper någon eller något har (Backman m.fl. 2014). Vid en
litteraturstudie görs en sammanställning av vetenskapliga artiklar inom valt område. Vid inledning av arbetet behövs en klar problemformulering som leder fram till ett tydligt syfte och frågeställning. Urvalskriterier krävs för att kunna söka efter relevanta studier i olika databaser som svarar på syftet (Rosén 2017). Empiriska studier är att föredra om inte tillräckligt många vetenskapliga studier finns tillgängliga. Empiriska studier grundar sig på enkäter, intervjustudier och observationsmetoder (Henricsson 2017). På grund av
tidsmarginalen och syftet blev vald studiedesign kvalitativ litteraturstudie.
5.1 Inklusionskriterier
Studiens inklusionkriterier är följande:
• Studier baserade på somatisk avdelning eller inom primärvården • Studier som utgick ifrån sjuksköterskans perspektiv
• Studier skrivna på svenska eller engelska
• Studier där sjuksköterskan gav omvårdnad till patienter med alkoholbruksyndrom som var över 18 år
• Studier som var skriva med kvalitativ ansats
• De vetenskapliga artiklarna skulle kostnadsfritt finnas tillgängliga i fulltext
5.2 Sökblock
Studien berörde sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med
alkoholbruksyndrom inom somatiken och primärvården. Sökblocken utformades likt följande tabell men även synonymer till de olika sökorden har använts vid sökningar i Cinahl,
PsycINFO och PubMed. Se bilaga 2–4 för mer information om sökorden. Tabell 3. Sökblock
Nurse Alcohol use disorder
Somatic care/ primary health care
Experience Qualitative study
5.3 Sökstrategier
Willman m.fl. (2011) beskriver att en litteraturstudies litteratursökning bör utformas genom att relevanta sökord för syftet formuleras och att sökningen sedan ska ske i utvalda databaser. Thesaurus var i databasen en ämnesordlista där det går att få fram databasens definition av ordet. Sökning i Thesaurus bör göras innan litteratursökningen börjar för att få så många
5
relevanta träffar som möjligt. De ämnesord som finns angivna i Thesaurus är de sökord som finns med i titlarna eller i abstrakten på artiklarna som kommit upp som träffar. Det är viktigt att söka upp samma ämnesord i alla databaser som kommer att användas vid
litteratursökningen då olika databaser kan ha olika artiklar. Sökorden är ordnade så att användaren kan inkludera eller exkludera underkategorier till sökorden för att få fler eller färre träffar. Det underlättar för användaren att skapa sökblock som stämmer överens med syftet för studien. De olika sökblocken kan sedan kombineras med hjälp av fritext och ämnesord för att få störst antal träffar, därefter används de booleska termerna OR och AND för att binda ihop sökblocken. OR skapar bredd på sökningen genom att databasen kan välja mellan de olika ämnesorden och AND ger ett snävare resultat då det innebär att två olika ämnesord eller sökblock ska finnas i samma träff. Den booleska termen NOT användes inte för att undvika att utesluta relevanta studier (Willman m.fl. 2011).
5.4 Urvalsprocess, relevans- och kvalitetsgranskning
Urvalet av artiklar gjordes med stöd av urvalsprocessen som beskrivs av Forsberg &
Wengström (2016). Urvalsprocessen påbörjades genom att ett intresseområde formades och ett syfte växte fram. Utifrån syftet framkom sökord som användes för sökningar i relevanta databaser. Av de totalt 744 titlar som framkom genom sökning i tre olika databaser valdes 146 abstract ut för läsning. Av de 146 lästa abstracten sorterades 47 artiklar ut för läsning i
fulltext. Tio artiklar kvarstod och gick vidare för kvalitetsgranskning med hjälp av SBU:s (2017) kvalitetsgranskningsmall (Forsberg & Wengström 2016). SBU står för statens
beredning för medicinsk utvärdering, vilka har till uppgift att granska sjukvårdens medicinska metoder. Kvalitetsgranskning är ett viktigt redskap att använda för att utvärdera olika studiers styrkor och svagheter. Kvalitetsgranskningsmallarna kunde sedan fungera som stöd för att gradera studiernas kvalitet (Willman m.fl. 2011). De artiklar som var med i litteraturstudien bestod av sju studier av medelhög kvalitet och tre studier av hög kvalitet.
5.5 Databaser
I studien kommer vetenskapliga artiklar från tre olika databaser inkluderas. Det finns olika databaser med olika inriktningar men också olika databaser med samma inriktning. PubMed och Cinahl är båda databaser för området hälsa- och sjukvård. PsycINFO kan också vara en relevant databas att använda vid omvårdnadsstudier då databasen berör det psykiatriska området (Willman m.fl. 2011).
Nedan framkommer tillvägagångssättet för sökningarna som har gjorts till studien. De studier som valdes bort uppfyllde inte inklusionskriterierna. I tabell 1 presenteras den första
sökningen där samma sökord förekommer. Varför det står olika datum beror på att endast sökningen i Cinahl blev sparad vid första söktillfället därför fick en ny sökning med samma sökord göras vid ett senare tillfälle när det blev upptäckt. Tabell nummer två består av ytterligare en sökning som gjordes med andra sökord där även PsycINFO inkluderades. Se bilaga 2–4 för tydligare detaljer kring sökord och antal träffar för olika sökblock.
6 Tabell 1. Databassökningar Databaser Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal kvalitets granskade artiklar Antal utvalda artiklar PubMed 2019-11-29 159 159 15 2 1 1 Cinahl 2019-11-05 295 295 47 20 0 0 Totalt 454 454 62 22 1 1 Tabell 2. Databassökningar Databaser Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal kvalitets-granskade artiklar Antal utvalda artiklar Pubmed 2019-11-13 57 57 33 12 3 3 Cinahl 2019-11-13 52 52 31 10 5 5 PsycINFO 2019-11-13 181 181 20 3 1 1 Totalt 290 290 84 25 9 9
7
5.6 Analys
En innehållsanalys består av olika delar. Artiklarna lästes individuellt några gånger för att få en bild av innehållet. Studiens innehåll kodas genom att sätta ord på sammanhang i texten. Under genomläsning av artiklarna antecknades de ord och begrepp som var centrala och återkommande i artiklarna. De nedtecknade orden och begreppen fick olika koder vilka sammanfattade innehållet i artiklarna. Därefter sattes koderna ihop och skapade olika kategorier. I litteraturstudien framkom fyra kategorier; kunskapsbrist, bemötande,
identifiering och attityder och därutöver bildades tio underkategorier. Kategorierna svarar på syftet ”Sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med
alkoholbruksyndrom inom somatiken och primärvården” (Danielson 2017; Forsberg & Wengström 2016).
6.0 RESULTAT
Resultatet består av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan år 2002–2019, varav en artikel är publicerad i Norge, en i Sverige, två i Danmark, en i Australien, två i England, en från USA samt två i Brasilien. Studierna är bedömda med hjälp av SBU:s (2017) kvalitetsgranskningsmall. Två av de vetenskapliga artiklarna berör
somatiska avdelningar och resterande åtta är studier som utgår från primärvården. Samtliga artiklar berör sjuksköterskans erfarenheter på olika sätt vilket presenteras i resultatet. Resultatet i nio av studierna insamlades genom intervjuer och en studie utgick ifrån både enkäter och intervjuer. Endast intervjumaterialet i studien med mixad metod användes i resultatet.
6.1 Sjuksköterskornas kunskap kring alkoholbruksyndrom
Nedanstående tabell presenterar aktuella artiklar för rubriken.
Bové m.fl. (2019) de Vargas & Luis (2008) Hellum mfl. (2016) Johannessen m.fl. (2015) Johansson m.fl. (2005) Kennedy m.fl. (2013) Lacey (2009) Lock m.fl. (2002 McNeely m.fl. (2018) Moretti- Pires m.fl. (2011) x x X x x x x x
6.1.1 Riktlinjer kring alkoholkonsumtion
Sjuksköterskor har varierande kunskap om alkohol (Lock m.fl. 2002; Hellum m.fl. 2016; Lacey 2009; Johannessen m.fl. 2015). För det första finns det de sjuksköterskor som känner till riktlinjerna kring högst antal rekommenderade alkoholenheter, men som inte har
kunskapen om konsekvenserna som kan uppkomma av alkoholbruk. Sjuksköterskorna är därför inte säkra i att ta upp alkohol som samtalsämne med patienterna (a:a). För det andra finns det de sjuksköterskor som menar att det inte finns några rekommenderade riktlinjer för maximalt intag av alkohol (Johannessen m.fl. 2015). För det tredje hävdar några
sjuksköterskor att det finns nya och gamla riktlinjer men att det råder oklarheter kring vilka som är aktuella (Lock m.fl. 2002). Sjuksköterskorna är även osäkra på var den korrekta informationen kring riktlinjerna finns (a:a).
6.1.2 Kunskapsbrist kring alkoholbruksyndrom
Några sjuksköterskor anser att identifiering av alkoholbruksyndrom kan göra stor skillnad för patientens hälsa (Lacey 2009). Kunskapsbrist leder för det första till att sjuksköterskorna saknar självförtroende och upplever det obekvämt och svårt att fråga patienter om deras alkoholkonsumtion (Lacey 2009; Johannessen m.fl. 2015). För det andra leder brist på
8
utbildning till att sjukvårdspersonalen ibland utgår ifrån egna erfarenheter om alkohol i samtal med patienter. Den största källan till kunskap som sjuksköterskorna anser sig ha om
alkohol kommer därför från erfarenhet och inte genom undervisning i ämnet. Det i sin tur leder till att vården inte blir evidensbaserad och utgår ifrån vetenskapligt beprövad erfarenhet. För det tredje berättar sjuksköterskor att de saknar kunskap om vad de ska göra när ett
identifieringstest påvisar hög alkoholkonsumtion, vilket leder till att patienten inte få adekvat vård. För det fjärde menar sjuksköterskor att de har begränsade kunskaper kring hur de ska göra när de ser en patient med ett riskbruk av alkohol och de känner inte heller till
behandlingsformerna för alkoholbruksyndrom (a:a). För det femte anser en del sjuksköterskor att alkoholbruksyndrom går att förebygga men att många sjuksköterskor saknar kunskap om vilka livsstilsfaktorer som är potentiella risker (Lacey 2009; Johannessen m.fl. 2015; Lock m.fl. 2002; Hellum m.fl. 2016; McNeely m.fl. 2018).
En sjätte problematik som kunskapsbrist leder till är sjuksköterskors svårigheter i att undervisa patienter om vikten av att antingen sluta eller dra ner på alkoholkonsumtionen (Hellum m.fl. 2016; Kennedy m.fl. 2013). Sjuksköterskorna nämner även att de inte vet vad de ska göra om patienten inte själv vill prata om alkohol. Svårigheterna grundar sig i att sjuksköterskorna är medvetna om att hur betydande alkoholen är för patienternas sociala liv (a:a). För det sjunde finns det sjukvårdspersonal som anser att personens alkoholkonsumtion är en privatsak och att ett glas vin varje dag eller några dagar i veckan inte är ett tecken på alkoholbruksyndrom. Det leder till att patienterna inte blir tillfrågade om deras
alkoholkonsumtion (Johannessen m.fl. 2015).
En anledning till att hälso- och sjukvårdspersonal har svårigheter med att identifiera alkoholbruksyndrom är bristande tillgänglighet till behandling av alkoholbruksyndrom (Hellum m.fl. 2016; McNeely m.fl. 2018; Moretti- Pires m.fl. 2011). En annan anledning är sjuksköterskornas begränsade insikt kring problem orsakade av alkohol och alkoholens utbredning. Å ena sidan menar somliga sjuksköterskor att de har vetskap om alkoholens beroendeframkallande effekt. Å andra sidan saknar de kunskap om konsekvenserna av beroendet (a:a).
6.1.3 Utbildningsbehov kring alkoholbruksyndrom
En del sjuksköterskor har fått träning och utbildning i hur de ska utföra identifiering och bemöta personer med alkoholbruksyndrom (Kennedy m.fl. 2019; Lock m.fl. 2002; Johansson m.fl. 2005). Sjuksköterskorna anser att utbildningen kring alkoholbruksyndrom hjälper dem i deras arbete i hur de ska möta patienter med riskbruk, stärker sjuksköterskornas
självförtroende samt gör det lättare att lyfta frågan kring alkohol med patienterna.
Utbildningen leder till ökad medvetenhet om att patienter med alkoholbruksyndrom inte alltid har synliga symtom (a:a). I motsats till de sjuksköterskor som har fått utbildning beskriver de som inte fått någon särskild träning att de inte anser att identifiering av alkoholbruksyndrom är högt prioriterat i deras arbete (Johansson m.fl. 2005). Somliga sjuksköterskor menar emellertid att deras personliga upplevelser av att hantera alkohol och alkoholbruksyndrom av nära vänner och familj har betydelse för deras professionella handlande (Lacey 2009;
9
6.2 Sjuksköterskans bemötande av personer med alkoholbruksyndrom
Nedanstående tabell presenterar aktuella artiklar för rubriken.
Bové m.fl. (2019) de Vargas & Luis (2008) Hellum mfl. (2016) Johannessen m.fl. (2015) Johansson m.fl. (2005) Kennedy m.fl. (2013) Lacey (2009) Lock m.fl. (2002 McNeely m.fl. (2018) Moretti- Pires m.fl. (2011) x x x x x x 6.2.1 Patientmöte
Alla sjuksköterskor möter på något sätt patienter med alkoholrelaterade problem i sitt arbete (Lock m.fl. 2002). En del sjuksköterskor menar att somliga patienter inte är medvetna om hur stor negativ inverkan alkoholen har på deras hälsa och liv eller förnekar och döljer sina problem (Bové m.fl. 2019). Det i sin tur försvårar sjuksköterskans arbete med att främja hälsa hos patienten när sjuksköterskan inte får reda på patientens fullständiga anamnes. Samtidigt uppfattar andra sjuksköterskor patienterna vara fullt medvetna om sina problem och menar att de direkt förklarar hur det ligger till. Att patienten är öppen om sin livssituation sätter krav på sjuksköterskans reaktion och bemötande. Sjuksköterskan bör vara försiktig, förstående, observant mot patienten och inte dömande mot den information som de mottager (a:a). Det finns också sjuksköterskor som beskriver sig ha splittrade åsikter i huruvida de bemöter patienter med alkoholbruksyndrom vilket innebär att de agerar olika beroende på vilken patient de har framför sig (Johansson m.fl. 2005).
För att vara öppensinnade och beredda på att försöka förstå vad patienten lider av beskriver några sjuksköterskor vikten av att arbeta utifrån personcentrerad omvårdnad (Bové m.fl. 2019). Det innebär att sätta sig in i varje enskild patientens liv för att förstå vilka strategier som är bäst lämpade att använda (a:a). Det finns även sjuksköterskor som upplever
svårigheter i att ge personcentrerad omvårdnad till patienter med alkoholbruksyndrom då de patienterna ofta har levt svåra liv och redan befinner sig i en utmanande position när de blir inlagda på sjukhus (Bové m.fl. 2019; Johansson m.fl. 2005; Lock m.fl. 2002). Det blir stora kontraster mellan de liv som personerna lever privat och sjukhusmiljön där det finns strikta rutiner som sjukvårdspersonalen upplever vara svåra att frångå (a:a).
Somliga sjuksköterskor upplever positiva reaktioner från patienterna när frågan om patientens alkoholvanor uppmärksammas och de upplevs angelägna om att få prata om sitt
alkoholbruksyndrom (Johansson m.fl. 2005; Lock m.fl. 2002). En del sjuksköterskor upplever att det är lättare att samtala om alkoholbruksyndrom om det är uppenbart att patienten lider av sjukdomen (a:a). Andra sjuksköterskor beskriver att de inte reflekterar över om deras patienter har alkoholbruksyndrom förrän patienterna själva har talat om det (de Vargas & Luis 2008; Johansson m.fl. 2005; Lock m.fl. 2002). Trots att somliga sjuksköterskor menar att det finns en del positiva reaktioner upplever sjuksköterskorna att patienterna har en övergripande negativ inställning till frågor kring alkoholkonsumtion. Det leder till att sjuksköterskorna drar sig från att fortsätta försöka ställa frågor kring alkohol. Vidare anser en del sjuksköterskor att alkohol är ett laddat ämne som ofta upprör patienten. En upprörd patient kan vara allt från irriterad till hotfull (a:a). Det finns emellertid sjuksköterskor som anser att de inte har några svårigheter med prata om alkoholkonsumtion med sina patienter (Hellum m.fl. 2016). De arbetar på avdelningar där alkohol många gånger är orsaken till att patienterna har drabbats av olyckor och sjukdomar vilket får sjuksköterskorna att känna sig mer bekväma i ämnet (a:a).
10
De sjuksköterskor som arbetar i små samhällen menar ibland att de har svårt att skilja på sina privata och arbetsrelaterade relationer till patienterna vilket gör det svårt för dem att prata om alkoholkonsumtion (Kennedy m.fl. 2013). Sjuksköterskorna anser att relationen till
patienterna kan bli påverkad om de frågar om alkoholkonsumtion (a:a). Då sjuksköterskorna många gånger känner patienterna och deras anhöriga privat blir det svårt för dem att
upprätthålla ett professionellt förhållningssätt (Johansson m.fl. 2005; Kennedy m.fl. 2013).
6.2.2 Handhavande vid misstanke om alkoholbruksyndrom
Om patienterna inte har ett skadligt och farligt alkoholbruk eller saknar alkoholrelaterade symtom och tecken vill en del sjuksköterskor inte engagera sig i deras problem då de anser att problemen inte är tillräckligt allvarliga (Johansson m.fl. 2005). Andra sjuksköterskor menar att de engagerar sig och anser att det är deras plikt att informera om alla konsekvenser av alkoholbruk (Hellum mfl. 2016). Däremot beskrivs svårigheter i att hjälpa patienterna med att ändra sina alkoholvanor då många patienter undviker att svara på frågorna kring hur deras alkoholkonsumtion ser ut (Lock m.fl. 2002). Det leder till att fortsatt behandling försvåras (a:a).
Det finns olika sätt att bemöta patienter med alkoholbruksyndrom (Bové m.fl. 2019; Hellum m.fl. 2016). Ett perspektiv är att sjuksköterskorna upplever att det enda de kan göra för en patient med alkoholbruksyndrom är att motivera patienterna att söka hjälp (a:a). Ett andra perspektiv som en del sjuksköterskor har är att de inte kan påverka patienterna att komma ur sitt alkoholbruksyndrom på plats (a:a). Ett tredje perspektiv som sjuksköterskor agerar utifrån är att de inte bara fokuserar på hur alkoholen påverkar patienten utan de försöker även förstå varför patienten konsumerar mycket alkohol (Lock m.fl. 2002). Ett fjärde perspektiv är de sjuksköterskor som menar att de enbart dokumenterar nivån av patienternas
alkoholkonsumtion men ingenting mer utöver det. Ett femte perspektiv som somliga
sjuksköterskor står bakom är rådgivning om hur patienten kan minska sin alkoholkonsumtion utöver dokumentation i journalen (a:a).
6.3 Påverkande faktorer till identifiering av alkoholbruksyndrom
Nedanstående tabell presenterar aktuella artiklar för rubriken.
Bové m.fl. (2019) de Vargas & Luis (2008) Hellum mfl. (2016) Johannessen m.fl. (2015) Johansson m.fl. (2005) Kennedy m.fl. (2013) Lacey (2009) Lock m.fl. (2002 McNeely m.fl. (2018) Moretti- Pires m.fl. (2011) x x x x x x x
6.3.1 Arbetsmiljö och tidsbrist
En del sjuksköterskor upplever att de saknar tillräcklig handlingsberedskap och stöd när våldsamma situationer uppkommer på arbetsplatsen i samband med vård av patienter med alkoholbruksyndrom (Lock m.fl. 2002; Kennedy m.fl. 2013). Patienterna beskrivs ha blivit aggressiva mot sjukvårdspersonalen och även agerat ut mot andra patienter i väntrummet, sjuksköterskorna berättar att de vid flera tillfällen har blivit tvungna att tillkalla polis. Det påverkar arbetsmiljön negativt, skapar rädsla samt tar tid från sjuksköterskornas primära arbetsuppgifter (a:a).
Somliga sjuksköterskor beskriver stress och tidsbrist som en anledning till att patienterna som är inneliggande på sjukhus inte blir tillfrågade om sina alkoholvanor (Hellum m.fl. 2016; Johannessen m.fl. 2015). Det uppfattas som ett problem på arbetsplatsen om sjuksköterskan inte hinner utföra sina andra arbetsuppgifter på grund av att tiden går åt till att prata om
11
alkohol med patienterna (a:a). En del sjuksköterskor menar att de skulle behöva minst en timmes tid för varje patient för att samtala kring alkohol, vilket de anser att de inte har möjlighet till (Kennedy m.fl. 2013). Sjuksköterskorna menar därför att de enbart har
möjlighet att utföra sina primära arbetsuppgifter som är att vårda patienten för den specifika orsaken som patienten är inneliggande för (Hellum m.fl. 2016; Johannessen m.fl. 2015). För det andra upplever en del sjuksköterskor att patienterna inte alltid har ork till att prata om andra problem än sin somatiska sjukdom, vilket är ännu en orsak till att alkoholbruksyndrom inte identifieras (a:a). En tredje orsak till att sjuksköterskor upplever tidsbrist och stress är att de utöver sina primära arbetsuppgifter även har ansvar för upplärning av nya sjuksköterskor vilket leder till mindre tid till patienterna (Hellum m.fl. 2016; McNeely m.fl. 2018). En fjärde orsak som somliga sjuksköterskor upplever är svårigheter i att fråga patienter som ligger på en flersal om alkoholkonsumtion av rädsla för att bryta sekretessen, då andra patienter kan höra konversationen (Hellum m.fl. 2016). Samtidigt förklarar några sjuksköterskor att det tar för lång tid att uppsöka ett privat rum för att samtala om alkohol och att det inte alltid finns tillgängligt (McNeely m.fl. 2018).
6.3.2 Patientens livssituation och ålder
Den omvårdnad som ges till patienter påverkas bland annat av patientens utbildning, yrke och civilstånd (Hellum m.fl. 2016). Sjuksköterskorna anser att välbärgade patienter och de som har en partner har mer kontroll över sin alkoholkonsumtion och är bättre på att undanhålla sitt alkoholbruksyndrom (Hellum m.fl. 2016; de Vargas och Luis 2008). Några sjuksköterskor förklarar att om en patient som anses ha mer kontroll över sin alkoholkonsumtion får 8 eller mer på AUDIT ignorerades det av läkaren, sjuksköterskan och patienten själv (Hellum m.fl. 2016).
Några sjuksköterskor förklarar att patienter som är yngre men fortfarande går under
benämningen vuxen kan befinna sig i en fas där det är lämpligt att låta patienten växa ur fasen själv (Hellum m.fl. 2016). Det är även normaliserat att ha hög alkoholkonsumtion i yngre ålder (a:a). Att tala med anhöriga till äldre patienter om alkohol och riskbruk anses av några sjuksköterskor vara extra svårt (Johannessen m.fl. 2015). En anledning till det är att
sjuksköterskorna ofta blir ombedda av den äldre patientens anhöriga att inte beröra ämnet alkohol med patienten. Då anhöriga menar att patienten är gammal och inte har någon livskvalitet kvar på grund av fysiska besvär och alkoholen beskrivs som något positivt i den äldres liv (Johannessen m. fl. 2015; de Vargas & Luis 2008). Sjuksköterskorna beskrivs vara medvetna om att de äldre patienterna många gånger är inlagda för olyckor eller sjukdomar som är relaterade till alkoholbruk (Hellum m.fl. 2016). Den äldre patientgruppen blir trots det inte tillfrågad om sin rådande alkoholkonsumtion i lika stor utsträckning då sjuksköterskorna anser att den äldre patienten befinner sig i slutet av sitt liv. Sjuksköterskorna hävdar även att eftersom patienten är gammal är skadan redan skedd och att det därför inte är aktuellt att diskutera patientens alkoholvanor (a:a). Andra sjuksköterskor anser att det är högst relevant att beröra frågor kring alkoholkonsumtion, då alkoholens konsekvenser kan leda till bland annat ökad fallrisk (Johannessen m.fl. 2015).
6.3.3 Patientrelation
Några sjuksköterskor upplever att så länge de inte nedvärderar patienterna med sina frågor har de inte några problem med att arbeta och samla in uppgifter om patienternas alkoholvanor (Lock m.fl. 2002). Andra sjuksköterskor beskriver att om problem kring alkohol inte finns nedtecknat finns det inte heller i verkligheten (Lacey 2009). En anledning till att
sjuksköterskorna undviker att fråga patienterna om deras alkoholkonsumtion är för att de oroar sig för att patienterna ska bli upprörda i samband med att deras alkoholbruksyndrom
12
identifieras. För det andra anser sjuksköterskorna att det är av stor vikt att ha en god
patientrelation där patienten är trygg i att alkoholkonsumtion diskuteras, vilket innebär att inte vem som helst kan lyfta ämnet (a:a). Somliga sjuksköterskor menar att det är viktigt att
identifiera alkoholbruksyndrom hos patienterna för att de ska få så bra vård och
förutsättningar som möjligt för att bli friska (McNeely m.fl. 2018). En del sjuksköterskor beskriver att det finns rutiner som används för att identifiera tobak, däremot finns det inget liknande test som kan identifiera substanser och därmed upplever personalen att patienter med alkoholbruksyndrom förblir oupptäckta (a:a).
Några sjuksköterskor hävdar att det är svårt att identifiera alkoholbruksyndrom då de inte träffar patienterna regelbundet vilket resulterar i att patienterna inte har förtroende för dem och att frågan kring alkohol inte kan lyftas (Kennedy m.fl. 2013). Andra sjuksköterskor beskriver att de enbart frågar nya patienter om alkoholbruk men inte de patienter som
sjuksköterskan har vårdat över en tid (Lacey 2009). Det finns de sjuksköterskor som beskriver att de ska fråga samtliga patienter om deras alkoholkonsumtion enligt bestämda riktlinjer (Hellum m.fl. 2016). Patienterna ska även bedömas utifrån AUDIT för att sjuksköterskorna ska få en förståelse över patientens situation, för att kunna behandla eventuella symtom som kan uppkomma i samband med avhållsamhet från alkohol som sker när patienten hamnar på sjukhus (a:a).
6.4 Sjuksköterskans attityder kring alkohol
Nedanstående tabell presenterar aktuella artiklar för rubriken.
Bové m.fl. (2019) de Vargas & Luis (2008) Hellum mfl. (2016) Johannessen m.fl. (2015) Johansson m.fl. (2005) Kennedy m.fl. (2013) Lacey (2009) Lock m.fl. (2002 McNeely m.fl. (2018) Moretti- Pires m.fl. (2011) x x x
6.4.1 Sjuksköterskors generaliseringar av uppkomst till alkoholbruksyndrom
En del sjuksköterskor hävdar att alkohol är ett skadligt ämne som kan förändra både personlighet och beteende (de Vargas & Luis 2008). Vidare beskriver sjuksköterskorna att hög alkoholkonsumtion förändrar en persons mentala och emotionella mående, samt att alkoholkonsumtion kan resultera i ett beroende. För det första menar en del sjuksköterskor att alkoholbruksyndrom uppstår när en person konsumerar alkohol ensam utan att det är kopplat till ett socialt sammanhang. För det andra anser några sjuksköterskor att alkoholbruksyndrom uppkommer av ett levnadssätt som går ut på att ha roligt där ansvarstagande uteblir. För det tredje associerar somliga sjuksköterskor alkoholbruksyndrom med ett kompulsivt beteende, vilket innebär att personen saknar hämningar och agerar på impuls (a:a). Sjuksköterskor som själva inte konsumerar alkohol anses ha en mer negativ inställning till alkohol än de som konsumerar alkohol (de Vargas & Luis 2008; Moretti- Pires m.fl. 2011). Å ena sidan beskrivs alkoholkonsumtion som något positivt så länge personen har kontroll över alkoholintaget och vet när de ska sluta dricka. Å andra sidan anser en del sjuksköterskor att alkoholbruksyndrom borde klassas som ett folkhälsoproblem då det hade gjort det lättare för sjukvårdspersonalen att behandla syndromet med fokus på att bota det (a:a).
6.4.2 Sjuksköterskans avsaknad av tilltro och motivation
Motivationen till att sluta dricka alkohol är den största faktorn till om patienterna lyckas bli nyktra eller inte enligt några sjuksköterskor (de Vargas & Luis 2008). Exempelvis berättar sjuksköterskorna om situationer där patienter inte har behövt hjälp för att sluta dricka alkohol
13
då de själva har haft motivationen till att sluta och därmed lyckats. Andra sjuksköterskor uttrycker även att de saknar tilltro till att personer med alkoholbruksyndrom ska bli friska. Sjuksköterskorna beskriver vidare att patienterna kommer in på sjukhuset desorienterade och därefter lämnar de sjukhuset som friska och återhämtade personer (a:a). Samtidigt hävdar några sjuksköterskor att så fort patienterna lämnar vården kommer de gå in på en bar och dricka alkohol, vilket också är en faktor till att de aldrig kommer bli friska (de Vargas & Luis 2008; Kennedy m.fl. 2013). Sjuksköterskorna beskriver därför patienterna som kroniskt sjuka då de alltid kommer att återkomma till sjukvården (a:a).
Då alkohol har en social funktion för patienten anser en del sjuksköterskor att arbete med alkoholfrågor är obekvämt då patientens privatliv inkräktas (Kennedy m.fl. 2013).
Sjuksköterskorna menar att ifall de informerar patienterna om att de skulle må bra av att dricka mindre eller ingen alkohol alls skulle det förmodligen leda till att patienterna blir ensamma då alkoholen bidrar till ett socialt liv. Sjuksköterskorna beskriver även alkohol som socialt accepterat och en stor del i många patienters liv (a:a).
7.0 METODDISKUSSION
En fördel med litteraturstudier är att en litterturstudie består av en komprimerad
sammanställning av flera olika studier inom ett specifikt område. Några svagheter som kan identifieras vid en litteraturstudie är att det material som finns att tillgå endast motsvarar en liten andel av allt publicerat material, vilket i sin tur kan påverka studiens kvalitet. Olika slutsatser kan framkomma beroende på valda artiklar och de tolkningar som görs utifrån dem. Då studiens syfte var att undersöka erfarenheter var endast studier med kvalitativ ansats intressanta att analysera (Forberg & Wengström 2016).
7.1 Sökord
Vid sökning i databaser användes ämnesord som tillsammans med andra ämnesord gav en enklare beskrivning över vad studien handlade om. Problematiken med ämnesord var att de kunde skilja sig åt mellan olika databaser och att en del ämnesord inte avspeglade de ord som idag är aktuella. Det innebar att synonymer och andra likvärdiga sökord behövde konstrueras,
alcohol use disorder var ett sådant begrepp. Begreppet var inte väletablerat i studierna och
andra sökord som alcoholism, alcohol missuse och alcohol addiction blev de mest frekvent använda ämnesorden. Liknande problem uppstod vid somatic care då studierna i somliga fall avspeglade patienternas perspektiv, fokuserade på psykiatrisjuksköterskor eller handlade om sjuksköterskors alkoholbruksyndrom. Experience gav inte alltid tillfredsställande sökresultat, därför användes även attitudes of health personnel, perception och attitudes som sökord. Då de ämnesord som avspeglade litteraturstudiens syfte bäst inte var etablerade inom databaserna kan ha påverkat sökresultatet (Karlsson 2017).
Majoriteten av ämnesorden i PubMed och Cinahl var desamma men det fanns en mindre andel av sökorden som inte var likvärdiga i de olika databaserna. Det innebar att samtliga sökningar inte kunde vara överförbara och identiska utan var tvungna att konstrueras specifikt efter den aktuella databasen. De booleska termerna AND och OR användes för att kombinera ämnesorden men begreppet NOT användes inte då det avgränsar sökträffarna (Karlsson 2017).
14
7.2 Databaser
Två stora databassökningar gjordes för att få fram material till litteraturstudien, vid det senare tillfället användes expertis inom området för databassökningar vilket ledde till fler relevanta träffar än vid det första söktillfället. Cinahl och PubMed gav de mest givande träffarna då de berör området omvårdnad. PsycINFO hanterade alkoholbruksyndrom men inte omvårdnad i samma grad som Cinahl och PubMed vilket ledde till färre relevanta träffar på PsycINFO. Då PsycINFO är mer inriktat på beteendevetenskap och psykologi än på omvårdnad hade
databasen eventuellt varit mer lämplig att använda vid ett syfte inriktat på patientens
perspektiv. För att bredda sökresultatet genomfördes ett antal manuella sökningar genom att granska referenslistor på de studier som ansågs erhålla god kvalitet. Då samtliga artiklar fick väljas bort eftersom de inte stämde överens med inklusionskriterierna och syftet drogs slutsatsen att de två primära sökningarna var tillräckligt omfattande. Vid ett flertal gånger påträffades studier som inte fanns i fulltext i databaserna. Då ett inklusionskriterie för studien var att artiklarna kostnadsfritt skulle gå att öppna upp i fulltext valdes de artiklarna bort. Då en del artiklar som har förekommit i sökträffarna inte har kunnat öppnats upp i fulltext finns risken att resultatets slutsats blivit annorlunda, i jämförelse med om alla artiklar som framkom bland sökträffarna hade inkluderats (Karlsson 2017).
7.3 Urvalsprocessen
Sökningar gjordes i flera olika databaser vilket gjorde att studiens trovärdighet blev högre då antalet relevanta sökträffar ökade. Vid databassökningen användes både fritext och ämnesord vilket innebär att även artiklar som inte fanns med under specifika ämnesord identifieras. Det resulterar i att specificiteten i sökprocessen ökar. Studiens kvalitet beror delvis på
inklusionskriterierna. I litteraturstudien inkluderades artiklar från olika länder i världen vilket skapade bredd och perspektiv. Trots att litteraturstudien inkluderade studier från samtliga nationaliteter i världen påträffades endast ett fåtal studier som inte tillhörde västvärlden. Några studier gjorda utanför västvärlden som påträffades exkluderades då de inte stämde överens med inklusionskriterierna. Avsaknaden av studier utanför västvärlden kan ha haft betydelse för litteraturstudiens trovärdighet. Studien kan vara mindre trovärdig i länder med
kultur och samhällsstruktur som skiljer sig från de länder som de vetenskapliga artiklarna grundar sig på. Överförbarheten identifierades genom att samtliga artiklar mer eller mindre kom fram till liknande resultat. Svenska och engelska var de språk som inkluderades i de utvalda artiklarna vilket var baserat på författarnas språkkunskaper. Det skapade
begränsningar och gjorde att några studier fick väljas bort (Henricson 2017).
7.4 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen startades när urvalsförfarandet av studier var genomförda. SBU-mallen var ett verktyg som användes vid kvalitetsgranskning av artiklarna. Samtliga artiklar
kvalitetsgranskades individuellt och konsensus nåddes gällande vilka artiklar som erhöll hög och medelhög kvalitet. Då kvalitetsgranskningen utfördes individuellt av samtliga artiklar stärkte det studiens trovärdighet (Henricson 2017). Forskarnas förförståelse var inte alltid beskriven vilket ledde till att studier bedömdes med lägre kvalitet i förhållande till SBU:s (2017) kvalitetsgranskningsmall. Studiernas giltighet upplevdes i somliga fall bristande på grund av analysförfarandets otydlighet (SBU 2017).
7.5 Analys
Samtliga artiklar som användes i litteraturstudien lästes och tolkades individuellt och därefter gemensamt vilket stärker kvaliteten i studien då studiens resultat baserades på två oberoende läsare. De vetenskapliga artiklarna kodades gemensamt utifrån diskussion av individuella
15
tolkningar vilket resulterade i fyra huvudkategorier. Huvudkategorierna som framkom svarade på litteraturstudiens syfte. Tre av huvudkategorierna; kunskap, bemötande och
identifiering av alkoholbruksyndrom framkom omgående då majoriteten av artiklarna berörde ämnen som stämmer överens med kategorierna. Den fjärde huvudkategorin; attityder, växte fram genom diskussion kring hur sjuksköterskans attityd har relevans för omvårdnad av patienter med alkoholbruksyndrom. Då flertalet studier framkom med samma slutsatser stärkte det trovärdigheten för litteraturstudien. Underkategorier framkom efterhand när resultatet skrevs vilka gjorde resultatet mer lättläst och gav en tydligare struktur till resultatet då de ringar in olika teman i huvudkategorierna (Henricson 2017; Forsberg & Wengström 2016).
8.0 RESULTATDISKUSSION
I litteraturstudien framgår fyra teman som är gemensamma och återkommande ämnen i de tio olika vetenskapliga artiklarna som analyseras. Kunskapsbrist, bemötande, identifiering och attityder. Nedan kommer de olika kategorierna diskuteras bland annat utifrån perspektivet personcentrerad omvårdnad.
8.1 Kunskapsbrist
Sjuksköterskor har splittrade kunskaper kring vilka riktlinjer som finns kring
alkoholkonsumtion vilket skapar svårigheter vid identifiering och samtal kring alkohol (Johansson m.fl. 2005). Sjuksköterskan kan ha olika åsikter kring vad som är ett riskbruk vilket leder till oklarheter kring behandling och rådgivning. Brist på kunskap kring alkoholbruksyndrom gör även att en del sjuksköterskor tycker att det är svårt att prata om alkohol med patienter och undviker därför ämnet (a:a). Några sjuksköterskornas anser att deras egna erfarenheter och relation till alkohol präglar deras sätt att hantera och se på
patienter med alkoholbruksyndrom (Lacey 2009; Johannessen m.fl. 2015). Det kan betyda att patienter får olika chanser till behandling och rådgivning beroende på vilken sjuksköterska patienten möter (a:a). Personcentrerad omvårdnad utgår ifrån att ge så god omvårdnad som möjligt till alla patienter vilket innebär att sjuksköterskan behöver identifiera patientens alla behov, även de behov som upplevs vara obekväma att prata om (Willman 2019; Willman 2013). Det innebär även att sjuksköterskan ser individen bakom patienten och ger patienten vård utifrån individuella behov samt att individen sätts framför sjuksköterskans egna
föreställningar (McCance & McCormack 2019). Liksom personcentrerad omvårdnad är viktig för att ge patienten individuell omvårdnad är evidensbaserad omvårdnad nödvändig för att vården ska utföras på ett korrekt sätt och inte utifrån egna föreställningar (Willman 2013). Evidensbaserad omvårdnad beskrivs som ett sätt att ta beslut utifrån vetenskapliga bevis vilket innebär att sjuksköterskor som inte baserar sin kunskap på evidens utan på egen erfarenhet inte har ett korrekt agerande. Det kan i sin tur även leda till att omvårdnaden inte ges på ett adekvat sätt (a:a). Gemensamt för några av studierna är att sjuksköterskorna uttrycker brist på och möjlighet till kunskap kring alkoholbruksyndrom och alkoholens konsekvenser (Lacey 2009; Johannessen m.fl. 2015; Hellum m.fl. 2016; Lock m.fl. 2002; Johansson m.fl. 2005). Det leder till att sjuksköterskan inte identifierar patientens alla behov vilket resulterar i bristande omvårdnad. Bristande omvårdnad kan leda till att patienten endast behandlas för den somatiska sjukdom som patienten söker för medan alkoholen som många gånger är grunden till att sjukdomen uppstår förblir oupptäckt och obehandlad (a:a).
16
8.2 Bemötande
Personcentrerad omvårdnad innebär att se hela personen och ta hänsyn till existentiella, andliga, psykiska och sociala behov (Bergbom 2019). Personcentrerad omvårdnad innebär även att patienten och vårdpersonalen skapar gemensamma mål som de tillsammans strävar mot (a:a). Sjuksköterskor agerar olika i förhållande till personcentrerad vård vid omvårdnad av patienter med alkoholbruksyndrom. Å ena sidan anser en del sjuksköterskor att oavsett sjukdom kan inte patienter generaliseras som en patientkategori och vården bör därför
anpassas efter varje individ (Bové m.fl. 2019). Å andra sidan finns det sjuksköterskor som har en dömande attityd gentemot alla patienter med alkoholbruksyndrom då de anses vara
vårdslösa och svårhanterliga (de Vargas & Luis 2008). Den dömande attityden tar fokus från patientens sjukdom vilket leder till att patienten får sämre vård och personcentrerad
omvårdnad frångås. En anledning till en del sjuksköterskor finner svårigheter i att främja hälsa hos patienter med alkoholbruksyndrom är att patienterna ofta är negativt inställda till frågor kring alkoholkonsumtion. Det leder till att sjuksköterskorna låter bli att prata om ämnet (a:a). Andra sjuksköterskor anser att det är obekvämt att prata om alkoholkonsumtion trots att patienten är angelägen om att beröra ämnet (Johansson m.fl. 2005; Lock m.fl. 2002). Det resulterar i att många patienters alkoholbruksyndrom inte blir identifierade och de blir försummade av adekvat omvårdnad. Det i sin tur kan leda vidare till somatiska sjukdomar som alkoholen kan ge upphov till (a:a). För att sjuksköterskan ska kunna främja hälsa hos patienter bör sjuksköterskan respektera den enskilda personens tolkning av vad hälsa betyder (Bergbom 2019). En annan anledning till att sjuksköterskor finner svårigheter i att främja hälsa hos patienter med alkoholbruksyndrom är att även det emotionella och psykiska
måendet påverkas av alkoholkonsumtion (de Vargas & Luis 2008). Sjuksköterskan bör därför inte bara se till patientens fysiska hälsa utan behöver även identifiera patientens psykiska hälsa (a:a). Då hälsa kan innebära olika saker för olika individer är det därför viktigt att sjuksköterskan utgår ifrån patientens perspektiv (Bergbom 2019). En förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna arbeta professionellt är att sjuksköterskan har tillräcklig kompetens för att identifiera patientens behov av omvårdnad (McCance & McCornmack 2019).
8.3 Identifiering av alkoholbruksyndrom
Miljön har betydelse för personcentrerad omvårdnad, exempelvis beskrivs enkelrum vara en förutsättning för att kunna ha personliga samtal med patienterna (Wijk 2013). För det första utgör bristen på enkelsalar en risk för att sekretessen bryts, några sjuksköterskor menar därför att identifiering av alkoholbruksyndrom inte bör ske på sjukhus (Hellum m.fl. 2016). För det andra upplever en del sjuksköterskor svårigheter i att identifiera patienter med
alkoholbruksyndrom på grund av tidspress och det faktum att patienterna oftast är inneliggande i bara några dagar (a:a). En tredje anledning till att sjuksköterskor upplever svårigheter kring identifiering av alkoholbruksyndrom beror på de olika professionernas roller kring patienten är otydliga (Johannessen m.fl. 2015). Olika professioner arbetar gemensamt med patienten inom sjukvården. De olika professionerna har olika kunskaper och olika ansvarsområden vilket kräver ett bra samarbete och god kommunikation mellan
professionerna för att kunna ge bra vård (Berlin 2019). En del sjuksköterskor anser att de inte får stöd av läkarna i att utföra identifiering av alkoholbruksyndrom vilket leder till att
sjuksköterskorna i lägre grad utför identifiering av alkoholbruksyndrom då läkarnas stöd har stor inverkan på sjuksköterskornas arbete (Hellum m.fl. 2016; Johannessen m.fl. 2015). Otydligheter och brist på kommunikation kan finnas i teamarbetet kring vem som har ansvar för vad vilket bland annat beror på att sjuksköterskan till viss del har gränsöverskridande arbetsuppgifter (Berlin 2019). Det är därför viktigt att det finns en tydlig kommunikation kring vilken profession som har ansvar för vad för att skapa trygghet och tydlighet för patienten och teamet (a:a). Samtliga faktorer leder till att sjuksköterskorna inte samtalar med
17
sina patienter om alkoholkonsumtion vilket resulterar i att identifieringen av alkoholbruksyndrom uteblir (Hellum m.fl. 2016; Johannessen m.fl. 2015).
Sjuksköterskans relation till patienten upplevs påverka identifieringen av alkoholbruksyndrom (Hellum m.fl. 2016; de Vargas och Luis 2008). Faktorer som upplevs påverka identifieringen av alkoholbruksyndrom är socioekonomiska faktorer liksom ålder, utbildning och civilstånd. Det finns sjuksköterskor som anser att personer i både äldre och yngre åldrar kan anses ha en högre acceptans angående deras alkoholvanor. Yngre personer förväntas gå igenom en fas som de självmant kommer växa ur. Den äldre generationens alkoholvanor accepteras i större utsträckning då de befinner sig i slutet av livet och att alkohol är för dem en positiv del. Vidare anser en del sjuksköterskor att personer med högre socioekonomisk status har mer kontroll över sin alkoholkonsumtion. Sjuksköterskornas selektiva acceptans leder till att många patienter faller mellan stolarna. Att sjuksköterskan har olika uppfattningar om olika grupperingar i samhället resulterar i en del grupper behandlas ojämlikt (a:a). För att undvika att ovanstående sker är sjuksköterskans objektiva syn på patienterna av stor vikt (Hjalmarsson 2019). En person som kontaktar hälso- och sjukvården hamnar direkt i en beroendeställning till vården på grund av att patienten är i behov av hälso- och sjukvården. För att kunna möta patienten är det därför viktigt att skapa en jämbördig relation vilket innebär att det inte finns någon hierarkisk ordning mellan sjuksköterskan och patienten. Med andra ord betyder det att varken patienten eller sjuksköterskan ska hamna i underläge (a:a).
Det finns sjuksköterskor som även upplever olust i att fråga om alkoholkonsumtion, dels för att alkohol är ett känsligt ämne och dels på grund av sjuksköterskans rädsla att förolämpa patienten (Lacey 2009). Personer som söker vård ofta är sårbara på grund av sin situation, det är därför viktigt att patienten känner tillit och förtroende för sjuksköterskan för att våga öppna upp sig och för att vilja prata om alkohol (Bergbom 2019). För att patienten ska kunna känna tillit och förtroende för sjuksköterskan måste sjuksköterskan känna trygghet i sin profession och kommunikation samt ha kunskap kring hur personcentrerad omvårdnad ges. På så vis blir identifieringen av alkoholbruksyndrom lättare (a:a).
8.4 Attityder
Några sjuksköterskor beskriver alkoholbruksyndrom som en sjukdom medan andra ser det som självförvållat vilket skapar ojämlik vård då sjuksköterskornas attityd till patienterna skiljer sig åt (de Vargas m.fl. 2008; Moretti-Pires m.fl. 2011). En del sjuksköterskor menar att alla kan sluta dricka alkohol och att det enda som krävs är viljan (de Vargas & Luis 2008). Sjuksköterskorna anser därför att det är lönlöst att hjälpa en person som inte vill förändra sitt beteende vilket visar sig i sjuksköterskornas engagemang i att hjälpa patienterna i att bli friska. Några sjuksköterskor menar att personer med alkoholbruksyndrom är hopplösa fall som förmodligen aldrig kommer att bli friska då de kommer att falla tillbaka till sitt
alkoholbruksyndrom igen. Det leder till att patienterna med alkoholbruksyndrom redan från början är dömda att misslyckas av sjuksköterskorna. Det innebär att patienterna inte har någon chans att lyckas bli friska från sin sjukdom (a:a). Patientinkludering beskrivs som en del av evidensbaserad omvårdnad där patientens synvinkel ska respekteras även om det kan resultera i konsekvenser för patienten då patienten inte alltid är kapabel till att fatta beslut som leder till bättre hälsa (Willman 2019). Sjuksköterskan förväntas arbeta utifrån personcentrerad
omvårdad där fokus ligger i att patienten känner sig respekterad och bekräftad (McCance & McCormack 2019). Det innebär att sjuksköterskan sätter individen framför sina egna
fördomar. Sjuksköterskans attityd och bemötande har stor inverkan på hur patienten upplever och tilltror vården vilket genererar i sämre vård och sämre chans för hälsa (a:a).
18
Några sjuksköterskor menar att risken med att förespråka att en patient ska ta bort alkoholen ur sitt liv är att patienten hamnar i utanförskap då alkoholen spelar en stor social roll i många patienters liv (Kennedy m.fl. 2013; Lock m.fl. 2002). Utifrån föregående föreställning utgår sjuksköterskor med sådan attityd inte ifrån evidensbaserad omvårdnad utan ifrån egna åsikter (Willman 2013; Willman 2019). Evidensbaserad omvårdnad är baserad på erfarenhet,
vetenskap och kunskap kring patienternas tillstånd. Utöver det krävs det att sjuksköterskan har kunskap i att reflektera kring varje patients situation utifrån ett omvårdnadsperspektiv i
samråd med patienten vilket kräver att sjuksköterskan gör patienten delaktig i sin egen vård. Genom att utgå ifrån patientens individuella perspektiv och inte sina egna föreställningar om vad som är bäst för patienten agerar sjuksköterskan utifrån personcentrerad omvårdnad (a:a).
9.0 KONKLUSION
Resultatet av litteraturstudien visade på fyra huvudkategorier; kunskapsbrist, bemötande, identifiering och attityder som tillsammans påverkade sjuksköterskans erfarenheter av att ge omvårdnad till personer med alkoholbruksyndrom. Studierna var utförda på somatiska avdelningar och inom primärvården där patienterna primärt behandlades eller sökte för somatisk sjukdom. Kunskapsbristen visade sig bero på oklara riktlinjer kring
alkoholkonsumtion, svårigheter kring identifiering och begränsad kunskap kring alkoholens effekter. Resultatet visade att det behövdes möjligheter till ökad kunskap, tydligare riktlinjer och verktyg i samband med identifiering av alkoholbruksyndrom. Bemötandet präglade patientrelationen som var en viktig del för identifiering av alkoholbruksyndrom.
Sjuksköterskans attityder hade betydelse för all omvårdnad kring patienten och hade därmed en väsentlig roll för hur sjuksköterskors erfarenheter såg ut.
Resultatet visade att sjuksköterskor i många fall endast såg till den fysiska hälsan istället för att se hela patienten som även innefattade patientens psykiska hälsa. Sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal fokuserade på den faktiska sjukdomen och inte i lika hög grad på bakomliggande orsaker. Slutligen kunde sjuksköterskans kunskapsbrist, bemötande, identifiering och attityder leda till att patienter med alkoholbruksyndrom inte fick den omvårdnad som de behövde och hade rätt till.
10.0 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE
Inom somatiken och primärvården framgår det att det saknas kunskap bland sjuksköterskor kring alkoholbruksyndrom. Sjuksköterskorna vet många gånger inte hur de ska bemöta patienter med alkoholbruksyndrom och vilka konsekvenser syndromet kan orsaka. Större kunskapsspridning kring alkoholbruksyndrom bland sjuksköterskor och en tydligare dialog kring syndromet inom hälso- och sjukvården behövs för att kunna bemöta patienterna på ett korrekt sätt. Den somatiska sjukdomen som patienten söker för kan vara en förklädnad av ett alkoholbruksyndrom. Det är därför av största vikt att sjuksköterskan har kunskap kring alkoholbruksyndrom för att kunna identifiera och arbeta hälsofrämjande. För att kunna identifiera och arbeta hälsofrämjande är det av stor vikt att tydliga riktlinjer och rutiner konstrueras som ett stöd för sjuksköterskans arbete.
I en framtida studie kan det vara intressant att undersöka sjuksköterskors erfarenheter kring att vårda män respektive kvinnor med alkoholbruksyndrom utifrån ett jämställdhetsperspektiv, där skillnader mellan kön avseende prevalens, incidens, vårdkontakt och behandling.
19
Tillräcklig kunskap om den äldre patientkategorin och dess alkoholvanor saknas. Det vore av intresse att undersöka hur stor andel av den äldre populationen som har ett
alkoholbruksyndrom, samt undersöka en eventuell koppling mellan alkoholbruksyndrom och förskrivning av antidepressiva och sederande läkemedel till äldre. Att undersöka
sjuksköterskors vana av att använda AUDIT i förhållande till utdelning av preparat som sederande läkemedel och vid upprepade fallolyckor kan vara till hjälp vid utveckling av identifiering av alkoholbruksyndrom, framförallt hos den äldre patienten.
Upplysning om alkoholbruksyndrom till sjuksköterskor inom somatiken och primärvården behövs då resultatet visar på en stor kunskapslucka, osäkerhet och dömande attityder vilket hör hemma inom hälso- och sjukvården. Upplysning kan resultera i en mer adekvat
20
11.0 REFERENSER
Abidi L, Oenema A, van den Akker M & van de Mheen D, (2017) Do general practitioners record alcohol abuse in the electronic medical records? A comparison of survey and medical record data. Current Medical Research and Opinion 34, 567–572
Backman Y, Gardelli T, Gardelli V, Persson A, (2014) Vetenskapliga tankeverktyg- till grund
för akademiska studier. Lund, Studentlitteratur AB.
Bergbom I, (2019) Vårdande kompetens, personcentrerad vård och & organisationer I: Leksell J & Lepp M (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser (Andra upplagan). Stockholm, Liber AB.
Berlin J, (2019) Teamarbete I: Leksell J & Lepp M (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser (Andra upplagan). Stockholm, Liber AB.
Bové M. H, Lisby M, Norlyk A (2019) Do the carers care? A phenomenological study of providing care for patients suffering from alcohol use disorders Nursing Inquiry,1-9 Christiansen R, Christensen S. A- M, Bilberg R, Emiliussen J (2019) Factors Influencing Moral Responsibility and Control in People Suffering from Alcohol Use Disorder - a Qualitative Study. Alcoholism Treatment Quarterly, 37, 497–512
Danielson. E (2017) Kvalitativ innehållsanalys I: Vetenskaplig teori och metod: från idé till
examination inom omvårdnad. Maria Henricson (Red). Lund, Studentlitteratur AB
de Vargas D, Luis M.V (2008) Alcohol, alcoholism and alcohol addicts: conceptions and attitudes of nurses from district basic health centers. Revista Latino-Americana de
enfermagem, vol 16, 543-550
Forsberg C & Wengström Y (2016) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm, Natur och kultur
Graneheim- Hällgren U, Lundman B (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär M, Nielsen- Höglund B, (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2: a upplagan). Lund, Studentlitteratur AB
Hellum R, Bjerregaard L, Søgaard A (2016) Factors influencing whether nurses talk to somatic patients about their alcohol consumption. Nordic Studies on Alcohol and Drug, 30, 415-436
Hjalmarsson P, (2019) Ett patientperspektiv på den multiprofessionella vården I: Leksell J & Lepp M (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser (Andra upplagan). Stockholm, Liber AB Immonen S, Valvanne J, Pitkälä H. K (2013) The prevalence of potential alcohol–drug interactions in older adults. Scandinavian journal of primary health care, 31, 73- 78 Johannessen A, Engdal K, Helvik A-S (2015) Use and misuse of alcohol and psychotropic drugs among older people: Is that an issue when services are planned for and implemented?
