Livskvalitet efter en hjärtinfarkt
En litteraturstudie
Quality of life after a myocardial infarction
A literature study
Madelene Larsson
Rebecka Andersson
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15hp
Handledare: Karin Engdahl & Kristina Rendahl Laage Examinerande lärare: Ann-Kristin Sandin Bojö 2016-11-04
SAMMANFATTNING
Titel: Livskvalitet efter en hjärtinfarkt – en litteraturstudie
Quality of life after a myocardial infarction – a literature study Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Madelene Larsson och Rebecka Andersson Handledare: Karin Engdahl och Kristina Rendahl Laage
Sidor: 24
Nyckelord: Hjärtinfarkt, Livskvalitet, Upplevelser
Introduktion: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i Europa och övriga världen och tiden efter en hjärtinfarkt ställer krav på omställning och anpassning i en förändrad livssituation. Begreppet livskvalitet definieras på olika sätt och innefattar individens subjektiva upplevelse av livssituationen. Syfte: Att belysa livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit och Beck’s niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed och en kvalitetsgranskning utfördes enligt Polit och Beck’s granskningsmallar. Detta resulterade i elva vetenskapliga artiklar som gick igenom kvalitetsgranskningen och svarade på studiens syfte. Ur databearbetningen framträdde tre teman och sex underteman. Resultat: Resultatet redovisas i tre teman; En förändrad
tillvaro, Relationer och En andra chans samt sex tillhörande underteman; Känslomässiga reaktioner, Hälsoproblem, Socialt nätverk, Intimitet och sexualitet, Livsstilsförändringar och Synen på livet och framtiden. Slutsats: Det framkom både negativ och positiv påverkan på
livskvalitén efter en hjärtinfarkt, så som rädsla över att få en ny hjärtinfarkt och tacksamhet över att få en ny chans i livet. Det är viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap inom ämnet för att kunna främja och förebygga onödigt lidande, vilket kan bidra till ökad livskvalitet hos män och kvinnor efter en hjärtinfarkt.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Introduktion ... 4
Vad är en hjärtinfarkt? ... 4
Orsaker och riskfaktorer ... 4
Symtom ... 5 Behandling ... 5 Omvårdnad ... 5 Livskvalitet ... 6 Hälsorelaterad livskvalitet ... 6 Problemformulering ... 6 Syfte ... 7 Metod ... 8 Litteratursökning ... 8
In- och exklusionskriterier ... 8
Urval 1 ... 9 Urval 2 ... 9 Urval 3 ... 9 Databearbetning ... 10 Forskningsetiska överväganden ... 10 Resultat ... 11 En förändrad tillvaro ... 11 Känslomässiga reaktioner ... 11 Hälsoproblem ... 12 Relationer ... 13 Socialt nätverk ... 13
Intimitet och sexualitet ... 13
En andra chans ... 14
Livsstilsförändringar ... 14
Synen på livet och framtiden ... 15
Diskussion ... 16
Resultatdiskussion ... 16
Metoddiskussion ... 18
Klinisk betydelse ... 19
Förslag till fortsatt forskning ... 19
Slutsats ... 20
Referenslista ... 21 Artikelmatris ... Bilaga 1
4
Introduktion
Varje år dör 3,4 miljoner kvinnor och 3,8 miljoner män av hjärtinfarkt och det är en av de vanligaste dödsorsakerna i Europa och övriga världen. Låg- och medel inkomstländerna är värst drabbade, vilket ställer stora krav på sjukvården i dessa länder (World Health Organization [WHO] 2005). I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste enskilda dödsorsaken och drabbar omkring 28 000 människor varje år, vilket är ett stort samhällsproblem (Socialstyrelsen 2015a). Tiden efter en hjärtinfarkt ställer krav på omställning och anpassning i en förändrad livssituation hos individen (Hildingh et al. 2006). Enligt Socialstyrelsen (2015a) är kön och ålder starkt relaterat till uppkomsten av en hjärtinfarkt. Incidenten och mortaliteten är dubbelt så hög hos män jämfört med kvinnor. Män under 75 år och kvinnor över 85 år har störst risk för att drabbas av en hjärtinfarkt och mellan åldrarna 75-85 år har könsskillnaden jämnats ut (Socialstyrelsen 2015a).
Vad är en hjärtinfarkt?
Hjärtmuskeln pumpar ut syrerikt blod genom artärerna till kroppens organ. Lungorna får genom hjärtats högra kammare syresatt blodtillförsel och därefter pumpas blodet genom venerna åter till hjärtat, som tas emot av vänster förmak. Blodet pumpas ut i kroppen från vänster kammare via aortan och sedan tar höger förmak emot blodet som kommer tillbaka från kroppen (Flanigan & Gaskell 2004). En hjärtinfarkt kännetecknas som akut syrebrist (ischemi) i hjärtmuskeln och beror på blodproppar eller förträngningar som medför ett delvis eller totalt stopp i någon del av hjärtats kranskärl, vilket sedan succesivt övergår i celldöd (nekros) (Järhult & Offenbartl 2013). Cellmetabolismen påverkas dramatiskt när leveransen av syrgas och näringsämnen till hjärtmuskulaturen uteblir. Istället för att förbränna fett, förbränner ischemiska hjärtmuskelceller glukos för att spara energi. Denna förbränning av glukos pågår i cirka 10 minuter innan depån är tömd och hjärtmuskelcellerna drabbas av energibrist. Anaerob glykolys påbörjas och metabola slutprodukter ansamlas vilket leder till en vävnadsförsurning (Wikström 2005). Om blodflödet upphör i mer än 15-30 minuter uppstår skador på hjärtmuskeln (Alpert et al. 2000). De strukturella förändringar som sker i hjärtmuskeln begränsas inte till infarktsområdet utan även det friska myokardiet påverkas då det måste kompensera funktionsbortfallet, vilket leder till hypertrofi, kapillärtillväxt och ökning av kollagen i den friska hjärtmuskeln. Detta ger ett styvare hjärta med en försämrad leverans av syrgas (Wikström 2005).
Orsaker och riskfaktorer
Det finns flera orsaker som ökar risken för en hjärtinfarkt. De vanligaste bakomliggande orsakerna till blodproppar eller förträngningar i hjärtats kranskärl är att det uppstår en skada i kärlets vägg eller att ett plack brister (Socialstyrelsen 2015b). Plack innehåller kalk och kolesterol som uppkommer på kärlväggarna på grund av ateroskleros som är en inflammatorisk process, vilket gör att lumen i kärlet blir gradvis trängre, elasticiteten blir begränsad samt hjärtat får en försämrad blod- och syretillförsel. En blödning i kärlet kan även uppkomma orsakat av exempelvis en ruptur av ett plack, som startar koagulationsprocessen och en blodpropp bildas (Nilsson 2005).
Riskfaktorer vid hjärtinfarkt är till exempel rökning, hypertoni, sömnproblem, övervikt, psykosocial stress, diabetes, inaktiv livsstil och alkohol som anses vara påverkbara (Israelsson 2005; Socialstyrelsen 2015a). Manligt kön, ålder, tidig menopaus samt ärftlighet av till exempel fetma och hypertoni är opåverkbara faktorer. Rökning, övervikt, hypertoni och diabetes påverkar kärlen på ett negativt sätt och leder till en ökad risk för ateroskleros. Vid stress och sömnproblem kan kosten bli osund och motionen minskad. Blodsockernivån kan även bli påverkad och risken för proppbildning ökar vid stress. Ärftlighet är en opåverkbar
5
riskfaktor som kan leda till ateroskleros. För den som vet att han/hon ligger i riskzonen för ateroskleros, är det extra viktigt att förebygga detta genom att till exempel öka den fysiska aktiviteten, äta en hälsosam kost, rökstopp samt minska stress (Anand et al. 2008; Socialstyrelsen 2015b).
Symtom
Enligt Rosengren (2009) är det huvudsakliga och vanligaste symtomet central bröstsmärta som beskrivs som tryckande, djup eller huggande med smärtutstrålning mot vänster skuldra, arm, armbåge, käke eller rygg. Central bröstsmärta är även det mest rapporterade och klassiska symtomet. Andra symtom kan vara dyspné, kräkning, illamående, ångest, svimning och trötthet (Rosengren 2009). Swahn och Jonasson (2005) beskriver att det finns skillnader på symtom vid hjärtinfarkt mellan kvinnor och män. Kvinnor får i större utsträckning aptitlöshet, dålig matsmältning, dyspné, trötthet, rygg- och käksmärtor, illamående och kräkningar. Hos män är de vanligaste symtomen svettningar och bröstsmärtor. Vid smärtupplevelsen av symtom har skillnader beskrivits mellan män och kvinnor, där kvinnor belyser att de får tyngdkänsla, trånghetskänsla och/eller en åtkramande känsla i bröstet samt tryck mer än vad män gör (Swahn & Jonasson 2005).
Behandling
Den viktigaste behandlingen vid en akut hjärtinfarkt är att ta bort blodproppen som täpper igen kranskärlet och få igång syretillförseln igen. Det sker vanligen genom ballongvidgning och insättande av ett rörformat metallnät (stent), så kallad PCI, samt tillförsel av blodproppslösande läkemedel. Finns det flera förträngningar i kranskärlen eller om ballongvidgning inte tekniskt lämpar sig så utförs öppen kranskärlsoperation, så kallad Coronar Arteriell Bypass-operation (CABG) (Socialstyrelsen 2015b). I hjärtinfarktens akuta skede är infarktsbegränsande behandling, övervakning och smärtlindring hörnstenar i vården av den drabbade patienten, men stor vikt läggs även vid att bedöma vilket psykologiskt stöd patienten behöver samt att minska yttre stressfaktorer (Sjöberg 2005). För att minska risken av återinsjuknande är sekundärprevention en viktig del i eftervården vid hjärtinfarkt. Den kan bestå av farmakologisk behandling med blodpropp- och blodfettshämmande läkemedel, men förändrande levnadsvanor så som rökstopp, ökad fysisk aktivitet, kostomläggning samt viktreduktion är av stor vikt (Socialstyrelsen 2015b).
Omvårdnad
Sjuksköterskan har fyra grundläggande huvudansvar enligt International Council of Nurses [ICN] (2014), som är att förebygga sjukdom, främja hälsa, lindra lidande och återställa hälsa (International Council of Nurses [ICN] 2014). Enligt Sjöberg (2008)är sjuksköterskans arbete i det akuta skedet av en hjärtinfarkt att observera patientens allmäntillstånd och om patienten upplever känslor av till exempel smärta, rädsla eller oro. Genom att lyssna till och samtala med patienten skapas ett förtroendefullt förhållande vilket ligger till grund för god omvårdnad. Närstående bör engageras i ett så tidigt skede som möjligt då deras stöd är av stor betydelse för patientens hälsa och ger en upplevelse av trygghet. I ett senare skede består sjuksköterskans arbete bland annat av att ge stöd och råd till patienten angående den livsstilsförändring som ofta följer insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. Det kan innefatta information om vikten av rökstopp, råd gällande ändrande kostvanor samt att informera och motivera patienten till ökad fysisk aktivitet (Sjöberg 2008). Wiles och Kinmonth (2001) beskriver att som sjuksköterska kan det vara svårt att uppmuntra patienter att anta långsiktiga livsstilsförändringar. Patienter har en stor tillit till personal inom sjukvården och den information som ges till patienterna tiden direkt efter en hjärtinfarkt. Därför är det viktigt som sjuksköterska att kunna förmedla information till patienter på ett professionellt sätt som
6
möjliggör en god omvårdnad (Wiles & Kinmonth 2001). Enligt Hildingh et al. (2006) är en viktig omvårdnadsåtgärd att lyssna på patientens egen berättelse, för att få en ökad förståelse av patientens upplevelse av situationen efter en hjärtinfarkt. Genom kunskap av detta kan sjuksköterskan ge en relevant samt individualiserad information för den specifika situationen som patienten befinner sig i (Hildingh et al. 2006).
Livskvalitet
Begreppet livskvalitet beskriver hur livssituationen upplevs. Livskvalitet är mångdimensionellt och kan endast mätas och beskrivas individuellt. Det finns ett flertal definitioner på begreppet livskvalitet. Nordenfelt (1991) beskriver i sin text att livskvalitetens fundament handlar om en människas välbefinnande, där objektiva och subjektiva förhållanden utgör villkor för en människas välbefinnande. Hälsostatus, ekonomi-, yrkes-, bostads- och familjesituation tillhör de objektiva förhållandena, medan subjektiva förhållanden innebär människans upplevelser av den yttre situationen samt sinnesstämningen i allmänhet. Vidare skriver Nordenfelt (1991) i sin text att människans bedömning och upplevelse av sin situation är av betydelse och att den enskilda människan är domaren över sin livskvalitet.
WHO (1997) definierar begreppet livskvalitet följande:
Quality of life is defined as individuals’ perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns. It is a broad ranging concept affected in a complex way by the person’s physical health, psychological state, level of independence, social relationships, personal beliefs and their relationships to salient features of their environment (World Health Organization 1997, s. 1).
Hälsorelaterad livskvalitet
Modellen Health-Related Quality of Life (HRQoL) har utformats av Wilson och Cleary (1995) och beskrivs som hälsorelaterad livskvalitet samt dess påverkansfaktorer. Modellen HRQoL innehåller fysiologiska, biologiska och funktionella faktorer, generella hälsoupplevelser och symtom. Hur individens miljö ser ut samt hur individen är som människa påverkas från samtliga faktorer i modellen, utom de fysiologiska och biologiska faktorerna (Wilson & Cleary 1995). Ferrans et al. (2005) har vidareutvecklat modellen HRQoL och belyser att samtliga faktorer från den tidigare modellen påverkar varandra och även att de fysiologiska och biologiska faktorerna påverkas av människan och miljön. HRQoL används i forskning inom omvårdnad och medicin samt innefattar individens inställning till sin egen hälsa, funktion och välbefinnande. Modellen innefattar även hur sjukdom och behandling påverkar livskvalitén (Ferrans et al. 2005).
Calvert och Freemantle (2003) tolkar hälsorelaterad livskvalitet som en subjektiv och individuell upplevelse. Hälsorelaterad livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp, vilket innefattar hur sjukdom och dess behandling påverkar de emotionella, fysiska och sociala aspekterna av människors välmående (Calvert & Freemantle 2003).
Problemformulering
Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och kan medföra en förändrad livssituation för den drabbade vilket kan påverka livskvalitén. Utifrån den enskilda individens erfarenheter och livsperspektiv, kan livskvalitén upplevas olika från individ till individ. Då vårdtiden på sjukhus ofta är kort vid en hjärtinfarkt kan det innebära att den drabbade skrivs ut från avdelningen utan att ha bearbetat det som hänt. De känslor och frågor som uppkommer senare fångas därmed inte upp av sjukvårdspersonal. Det är viktigt att sjuksköterskan har
7
kunskap om vilka känslor som kan uppkomma efter en hjärtinfarkt, för att undvika onödigt lidande och osäkerhet hos den drabbade samt för att främja god hälsa. En ökad kunskap inom området leder till utveckling och förbättring i omvårdnadsarbetet.
Syfte
8
Metod
Metoden som författarna har valt är en litteraturstudie som utgår från Polit och Beck’s (2016) modell i nio steg. Polit och Beck (2016) beskriver i sin text att en litteraturstudie av hög kvalitet bör gå att reproduceras med liknande resultat, samt att in- och exklusionskriterierna bör vara tydligt beskrivna. Enligt Forsberg och Wengström (2016) innebär en litteraturstudie att systematiskt söka, kritiskt granska samt sammanställa litteraturen inom valda områden.
Figur 1. Polit och Becks niostegsmodell (2016), fritt översatt och modifierat.
Litteratursökning
När steg 1 i Polit och Beck’s niostegsmodell (2016) genomförts och ett syfte hade utformats fortsatte arbetet i steg 2, där vetenskapliga artiklar framkom genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Sökorden som användes var Myocardial Infarction, Quality of Life,
Experience samt Daily life. För att begränsa sökningen i PubMed till omvårdnad lades
sökordet Nurs* till i sökningen. Sökorden som användes i litteraturstudien ansågs vara relevanta för syftet. I Cinahl gjordes sökningarna utifrån Major Headings (MH) och i PubMed utifrån MeSH-termer. De sökorden som inte återfanns i Major Headings eller MeSH-termer söktes som Fritext och All Fields. Först gjordes sökningarna Myocardial Infarction, Quality
of Life, Experience, Daily life och Nurs* var för sig och sedan i kombination med varandra.
Både externa och interna dubbletter förekom i sökningarna. Databassökningarna i Cinahl och PubMed presenteras i tabell 1 och 2.
In- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för studien var att artiklarna skulle vara publicerade under tidsperioden 2006-01-01 till 2016-08-30. Samtliga artiklar skulle vara vetenskapligt granskade (peer reviewed) och skrivna på svenska eller engelska. Deltagarna i studierna skulle vara vuxna över 18 år och utskriva från slutenvården samt vara hemma i eget- eller särskilt boende. Det skulle även ha gått minst fyra månader till fem år sedan de drabbades av hjärtinfarkten. Exklusionskriterierna för studien var att review artiklar inte skulle användas i resultatdelen.
1. Formulera och justera primära och sekundära
frågor
2. Utforma en sökstrategi genom att välja databaser och identifiera nyckelord
3. Sök, identifiera och välj ut potentiellt material
för primärkällor. Dokumentera
sökningarna
4. Granska källorna och välj ut relevant och
lämpligt material. Kassera orelevanta eller
opassande referenser 5. Läs källmaterialet i sin
helhet och identifiera nya referenser 6. Kritiskt granska
artiklarna
7. Sammanfatta och koda information från
artiklarna
8. Analysera och bearbeta informationen, identifiera
teman/kategorier
9
Tabell 1. Databassökning i Cinahl
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Myocardial Infarction [MH] 6804 S2 Quality of Life [MH] 18332 S3 Experience [Fritext] 34928
S4 Daily Life [Fritext] 6189
S5 S1 AND S2 107 14 2 2
S6 S1 AND S3 198 17(1*) 7 7
S7 S1 AND S4 31 4(2*) 1 1
Totalt 66 253 35 10 10
MH = Major Heading (*) = Intern dubblett
Tabell 2. Databassökning i PubMed
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Myocardial Infarction [MeSH] 25123 S2 Experience [All Fields] 101621
S3 Nurs* [All Fields] 78651
S4 Quality of Life
[MeSH]
56272
S5 Daily Life [All
Fields] 4347 S6 S1 AND S2 AND S3 59 4(4**) 0 0 S7 S1 AND S3 AND S4 52 9(1*) (1**) 1 1 S8 S1 AND S3 AND S5 6 4(1*) (3**) 0 0 Totalt 266 014 17 1 1
* = Trunkering (*) = Intern dubblett (**) = Extern dubblett
Urval 1
I urval 1 kontrollerades artiklarnas titel och abstrakt enligt steg 3 i Polit och Beck’s niostegsmodell (2016) och de artiklar som ansågs svara på syftet för litteraturstudien valdes ut. Sammanlagt utgjordes urval 1 av 52 artiklar, varav 35 inhämtas via Cinahl och 17 via PubMed. Av de 17 artiklar som hämtades från PubMed var 8 externa dubbletter och 2 var interna dubbletter. Av de 35 artiklar som hämtades från Cinahl var 3 interna dubbletter.
Urval 2
Efter att de interna och externa dubbletterna tagits bort, lästes och kontrollerades 40 artiklar i urval 2 för att säkerställa att de svarade på litteraturstudiens syfte i enlighet med steg 4 och 5 i Polit och Beck’s niostegsmodell (2016). Artiklarnas syfte, metod och resultat granskades, vilket resulterades i att 29 artiklar exluderades; 22 från Cinahl och 7 från PubMed, då de inte ansågs svara på studiens syfte eller uppnådde de satta inklusionskriterierna.
Urval 3
I steg 6 (Polit & Beck 2016) granskades de kvarvarande 11 artiklarna enligt Polit och Beck’s (2016) granskningsmallar ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”. I steg 7 sammanfattades
10
och kodades informationen av de granskade artiklarna. I urval 3 föll ingen artikel bort under granskningen och artiklarna som inkluderades i litteraturstudiens resultat sammanställdes i en artikelmatris (bilaga 1).
Databearbetning
Litteraturstudiens databearbetning utfördes i steg 8 i enlighet med Polit och Beck’s (2016) modell i nio steg. De valda artiklarna analyserades och sökning efter likheter samt nyckelord utfördes. Författarna läste artiklarna enskilt för att få en helhetsbild av texten och för att se om en röd tråd kunde knytas an mellan studiens syfte och artiklarnas resultat. Författarna skrev upp de nyckelord de tyckte sammanfattade artiklarna i ett dokument. Sedan diskuterades artiklarna en efter en och nyckelorden jämfördes för att se om artiklarna hade uppfattats på samma sätt av båda författarna. Fanns det oklarheter diskuterades dessa. Nyckelorden sorterades sedan och tre teman samt sex underteman växte fram. Därefter sammanställdes resultatet i steg 9 (Polit & Beck 2016).
Forskningsetiska överväganden
Forskning kan definieras som en systematisk och kreativ process som har syftet att skapa ny kunskap. Vid forskning som omfattar människor, har forskaren ett ansvar att värna om deltagarnas värdighet och integritet (Sykepleiernes samarbeid i Norden 2003). Forskaren har även en skyldighet att se till att forskningen är av god kvalitet samt är acceptabel på ett moraliskt sätt (CODEX 2016a). Litteraturstudien innehåller en sammanställning av dokumenterad kunskap som grundar sig på vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Polit och Beck’s (2016) forskningsetiska förhållningssätt har eftersträvats i upplägget och genomförandet av studien, vilket innebär att studier som gjort noggranna etiska övervägande eller blivit granskade av en etisk kommitté har används i denna litteraturstudie (Polit & Beck 2016). Forsberg och Wengström’s (2016) rekommendationer har följts i studien, vilket innebär att vikten har lagts vid att forskningsprocessen inte förvrängts genom att framställa data på ett felaktigt sätt samt inte plagierat eller stulit data (Forsberg & Wengström 2016). Korrekt språk har används i studien och inga förkortningar förekommer. Översättning från engelska till svenska har gjorts noggrant med hjälp av lexikon för att undvika missförstånd och för att innebörden i texten ska förbli densamma. Citat är skrivna på originalspråk och fusk och plagiat förekommer ej (CODEX 2016b).
11
Resultat
Litteraturstudiens syfte var att belysa livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvalitativa och två var kvantitativa. Ur databearbetningen framkom tre teman; En förändrad tillvaro, Relationer och En andra chans samt sex underteman; Känslomässiga reaktioner, Hälsoproblem, Socialt nätverk, Intimitet
och sexualitet, Livsstilsförändringar och Synen på livet och framtiden. Teman och
underteman presenteras i figur 2.
Figur 2. Resultates teman och underteman som belyser livskvalitet efter en hjärtinfarkt.
En förändrad tillvaro
En förändrad tillvaro handlade sammanfattningsvis om män och kvinnors olika
känslomässiga reaktioner samt de hälsoproblem de upplevde efter hjärtinfarkten, vilka hade en stor inverkan på deras liv. Hjärtinfarkten medförde känslor så som rädsla, oro, ilska och skuld, och flera uttryckte känslor av orättvishet över att just de hade drabbats. Män och kvinnor beskrev fatigue som det största hälsoproblemet då det ledde till begränsningar i det dagliga livet, vilket medförde att de behövde förlita sig mer på andra.
Känslomässiga reaktioner
Flera studier visade att rädsla och oro var vanliga känslomässiga reaktioner efter en hjärtinfarkt. Detta berodde oftast på att män och kvinnor var rädda över att drabbas av en ny hjärtinfarkt och att den denna gång skulle få en dödlig utgång (Junehag et al. 2014; Kazimiera Andersson et al. 2013; Kristofferzon et al. 2008; Kristofferzon et al. 2007; Sjöström-Strand et al. 2011). Enligt Kazimiera Andersson et al. (2013) var rädslan att dö även kopplat till rädslan av att inte få se deras barn växa upp. De upplevde rädsla och oro angående deras barns hälsa och risken att även de skulle drabbas av en hjärtinfarkt i framtiden (Kazimiera Andersson et al. 2013). Kvinnor som levde ensamma upplevde rädsla över att få en ny hjärtinfarkt under natten samt att dö utan att bli upphittade av till exempel en familjemedlem eller vän. Vissa av kvinnorna kände sig även osäkra och konstant oroliga. De kände sig inte längre säkra och behövde förlita sig på andra, vilket de inte var vana vid (Kazimiera Andersson et al. 2013; Sjöström-Strand et al. 2011). En del kvinnor upplevde oro fyra till tio månader efter hjärtinfarkten på grund av att de insåg att de hade blivit sjuka, vilket var relaterat till att de kände sig stressade. När de upplevde smärta eller andra symtom som var liknande vid
En förändrad tillvaro Känslomässiga reaktioner Hälsoproblem Relationer Socialt nätverk Intimitet och sexualitet En andra chans Livsstilsförändringar
Synen på livet och framtiden
12
situationen när hjärtinfarkten utlöstes, blev de ännu mer stressade för de antog att de skulle få en ny hjärtinfarkt (Sjöström-Strand & Fridlund 2007). En del av kvinnorna besökte ofta akutmottagningen när de upplevde smärta eller andra symtom. En kvinna berättade: ”Last week I went to the emergency department. I thought I was having a second heart attack but it was only stomach pain. I’ve been there twice since last week” (Sjöström-Strand & Fridlund 2007, s. 13).
Bristen på information om varför de hade drabbats av en hjärtinfarkt samt om hur de förhindrar att en ny hjärtinfarkt uppstår, bidrog till att de upplevde en ökad rädsla och oro (Kazimiera Andersson et al. 2013; Kristofferzon et al. 2008; Kristofferzon et al. 2007; Sjöström-Strand et al. 2011).
Kognitiva problem som minskad koncentrationsförmåga, glömska samt stavningssvårigheter skapade maktlöshet över situationen vilket påverkade männen och kvinnornas privatliv och arbete efter hjärtinfarkten. Män och kvinnor upplevde även plötsliga starka humörsvängningar, ilska och irritation, vilket ledde till känslor av maktlöshet och brist på förtroende över sin kropp (Kazimiera Andersson et al. 2013). Några beskrev känslor av att de inte längre litade på sin kropp, värdelöshet, rädsla att vara ensam och saknad av livslust efter hjärtinfarkten (Kazimiera Andersson et al. 2013; Kristofferzon et al. 2007). I studien av Kristofferzon et al. (2008) uttryckte en del kvinnor att de var arga på sig själva på grund av att de hade förtryckt sina egna behov under flera års tid, samt för att det inte längre kunde utföra dagliga aktiviteter som tidigare. Vissa av männen och kvinnorna uttryckte i studien att de fyra till sex månader efter hjärtinfarkten hade känslor av att de exempelvis kände sig deprimerade, lätt blev rörda till tårar, rastlöshet och otålighet (Kristofferzon et al. 2008).
Hälsoproblem
Tiden efter hjärtinfarkten upplevde män och kvinnor olika hälsoproblem så som minskad fysisk kondition, arytmi, magsmärta, bröstsmärta samt dyspné (Brink et al. 2006; Kristofferzon et al. 2008). De beskrev dock fatigue som det mest besvärliga hälsoproblemet (Alsén & Brink 2013; Brink et al. 2006; Sjöström-Strand et al. 2011). Fatigue beskrevs som ett allvarligt tillstånd med olika grader av brist på energi och/eller trötthet samt utmattning. Behovet att lägga sig tidigare och vila efter fysisk aktivitet var en benämning av mildare former av trötthet och brist på energi (Brink et al. 2006; Sjöström-Strand et al. 2011). Fatigue var även beskrivet som en otrevlig samt chockerande upplevelse. En kvinna beskrev: “It’s just
that I’ve been so tired. It’s like someone stuck a tap into me, turned it on and drained all my energy” (Brink et al. 2006, s. 407). I en studie av Alsén och Brink (2013) mättes män och kvinnors grad av fatigue och depression fyra månader samt två år efter hjärtinfarkten med hjälp av bedömningsinstrumenten MFI-20 (Multidimensional Fatigue Inventory-20), SF-36 (Short Form Survey) och Hospital Anxiety and Depression Scale. Deras fatigue hade i studien blivit avsevärt bättre två år efter hjärtinfarkten, jämfört mot efter fyra månader. 48% rapporterade att de fortfarande besvärades av fatigue efter två år. 18% av dessa rapporterade fatigue tillsammans med depression, och 30% fatigue utan depression (Alsén & Brink 2013). En konstant brist på energi orsakade begränsningar ett år efter hjärtinfarkten, då männen och kvinnorna inte längre kunde utföra aktiviteter i samma grad som tidigare (Junehag et al. 2014; Kazimiera Andersson et al. 2013). Detta ledde till att det dagliga livet och livet med familjen påverkades. Männen och kvinnorna beskrev stunder när fatigue helt tog över livet och påverkade deras förmåga att utföra de enklaste sysslorna och aktiviteterna. Det ledde till att de behövde be om hjälp och kände sig därmed beroende av andra. Några av männen och
13
kvinnorna beskrev dock att de försökte så långt som möjligt att hantera situationen själva, då de inte ville involvera vänner och familj (Kazimiera Andersson et al. 2013).
Kvinnorna i studien av Sjöström-Strand et al. (2011) upplevde svaghet och trötthet efter hjärtinfarkten, vilket påverkade deras arbetssituation (Sjöström-Strand et al. 2011). De uttryckte att de ville stanna hemma eller arbeta deltid, men var tvungna att komma tillbaka till sina arbeten på heltid vilket innebar att de inte kunde stanna hemma och fullfölja sin rehabilitering på grund av deras ekonomiska situation. Detta blev en väldigt stressig situation för kvinnorna, främst för de kvinnor som levde ensamma med sina barn (Sjöström-Strand et al. 2011; Sjöström-Strand & Fridlund 2007). Enligt Kazimiera Andersson et al. (2013) kunde känslor av osäkerhet och rädsla för ekonomisk kris drabba män och kvinnor som var sjukskriva efter en hjärtinfarkt. Några av männen och kvinnorna var tvungna att sälja sina personliga ägodelar och låna pengar från anhöriga för att klara sig ekonomiskt (Kazimiera Andersson et al. 2013).
Relationer
Relationer handlade sammanfattningsvis om män och kvinnors upplevelser kring förhållanden
och nära relationer med vänner och familj. Meningsfulla relationer och stöd från omgivningen bidrog till ökad hälsa och ansågs viktigt för livskvalitén. Sexualiteten och intimiteten förändrades hos männen och kvinnorna och att återuppta sexlivet efter hjärtinfarkten var för flera deltagare ångestladdat. De upplevde att ömhet och omtanke var viktigare efter hjärtinfarkten och att detta kunde bidra till en djupare och mer betydelsefull relation med sin partner.
Socialt nätverk
Johansson Sundler et al. (2009) beskriver i sin studie hur vikten av nära och meningsfulla relationer blev intensifierad efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Ett rikt socialt nätverk bidrog till hälsa och välbefinnande hos kvinnorna i studien. Några kvinnor upplevde att hjärtinfarkten stärkte deras relation, medan den hos andra kvinnor hade en negativ påverkan (Johansson Sundler et al. 2009). Vänner drog sig undan på grund av rädsla för att prata om hjärtinfarkten, eller rädsla över att en ny skulle inträffa och att de då skulle bli ansvariga. Detta bidrog till känslor av ensamhet och sorg hos de drabbade (Johansson Sundler et al. 2009; Junehag et al. 2014).
I flera studier upplevde kvinnor ett enormt stöd från familj och vänner (Kristofferzon et al. 2008; Kristofferzon et al. 2007; Sjöström-Strand et al. 2011). De beskrev det som hjälp med praktiska saker men även med dagliga aktiviteter. En del kvinnor upplevde dock att de inte hade tillräckligt med stöd. De beskrev hur de ville förändra sin livssituation, men att de inte hade stöd från sina familjer (Sjöström-Strand et al. 2011). En del män upplevde sina familjer och släktingar som stöttande, medan andra inte fick något stöd från dom. De beskrev att deras barn inte hade tid för dem, eller att de hade problematiska relationer med sina fruar/ex-fruar (Kristofferzon et al. 2008).
Intimitet och sexualitet
Intimitet och sexualitet är viktiga beståndsdelar i livskvaliteten (Johansson Sundler et al. 2009). Søderberg et al. (2013) beskriver att kvinnorna kände sig förändrade efter hjärtinfarkten samt att fatigue och ångest influerade deras sexuella mönster. De uttryckte känslor av oro och osäkerhet kring att återuppta deras sexuella aktivitet, vilket gjorde det svårt för dem att känna sexuell tillfredställelse och de kände en tveksamhet till att ha samlag. Detta resulterade i att kvinnorna fick en minskad självkänsla. Rädsla att få en ny hjärtinfarkt
14
påverkade sexualiteten och ångest och nervositet vid samlag gjorde att kvinnorna ville skjuta upp att återuppta sin sexualitet. Några kvinnor la ner sin sexualitet helt och hållet, eftersom de inte hade kraften till att tänka på sitt sexliv samt tvekade på om de kunde få ett aktivt sexliv igen på grund av mentala problem och brist på energi efter hjärtinfarkten (Søderberg et al. 2013).
Flera kvinnor i ett förhållande beskrev att de fått en minskad sexlust och att samlag inte var lika viktigt längre. De var i större behov av intimitet, omtanke och ömhet än att ha samlag (Johansson Sundler et al. 2009; Søderberg et al. 2013; Thylén & Brännström 2015). Detta kunde leda till en obalans i förhållandet om deras partner hade en oförändrad sexuell aktivitet sedan tidigare. För kvinnorna kunde detta bidra till känslan av förlust, eftersom de saknade sitt gamla sexuella förhållande med sin partner (Søderberg et al. 2013). Kvinnorna upplevde att relationen med sin partner blev mer djup och betydelsefull efter hjärtinfarkten och att intimiteten och närheten förstärktes. Den ökade kontakten med sin partner kunde öka kvinnors välbefinnande. Kvinnorna sökte sig även till mer kroppslig kontakt oavsett om de var sexuellt aktiva genom samlag eller ej (Johansson Sundler et al. 2009).
Två studier påvisade att både män och kvinnor upplevde problem under samlag på grund av till exempel dyspné, erektionsproblem och bröstsmärta (Søderberg et al. 2013; Thylén & Brännström 2015). Männen i studien av Thylén och Brännström (2015) hade minskad sexuell aktivitet efter hjärtinfarkten och de beskrev att året efter var samlag inte lika viktigt längre i deras dagliga liv. Dock var männen mindre nöjda med att de hade ett minskat sexliv och upplevde ofta problem med tidig ejakulation under det senaste året jämfört med innan hjärtinfarkten (Thylén & Brännström 2015).
Enligt Søderberg et al. (2013) hade kvinnorna i studien inga förväntningar på att de skulle få information av sjukvårdspersonalen om sexualitet under sjukhusvistelsen, dock uttryckte kvinnorna att sjukvårdspersonalen gärna kunde ha frågat om de ville ha information angående sex efter en hjärtinfarkt. Sexuell rådgivning av sjukvårdspersonal efter utskrivning ansåg kvinnorna som lämpligt, för att kunna till exempel få svar på frågor om sex efter en hjärtinfarkt. Vissa av kvinnorna ville även att deras partner skulle få tillgång till information om sex, på grund av svårigheter att förklara för sin partner om innebörden av att ha fått en hjärtinfarkt (Søderberg et al. 2013).
En andra chans
Sammanfattningsvis handlade En andra chans om livsstilsförändringar män och kvinnor behövde utföra efter hjärtinfarkten och svårigheter de upplevde i samband med detta. De beskrev att stöd från vårdpersonal och familj var viktigt för att upprätthålla de förändringar de gjort. Kvinnorna beskrev att de hade bortprioriterat sin hälsa, men att de efter hjärtinfarkten fokuserade mer på sig själva, och att de var motiverade att utföra de förändringar som krävdes. Hos både männen och kvinnorna förändrades prioriteringarna i livet och de uttryckte en tacksamhet över att få en andra chans.
Livsstilsförändringar
Tiden efter hjärtinfarkten beskrevs vara en svår period (Kazimiera Andersson et al. 2013; Sjöström-Strand et al. 2011), då männen och kvinnorna behövde anpassa sig till en ny hälsosam livsstil med till exempel ändringar i kosten och fysisk aktivitet. Genom professionellt stöd till männen och kvinnorna, kunde livsstilsförändringarna utföras på ett succesivt sätt. De nämnde dock ett bristande stöd, vilket ledde till att målen som männen och kvinnorna hade satt inte alltid uppnåddes (Kazimiera Andersson et al. 2013). Vissa män och
15
kvinnor i studien av Sjöström-Strand et al. (2011) ville inte utföra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten. De var nöjda med att leva livet som innan utan att behöva ge upp något. Även om de hade kunskapen om att livsstilsförändringar var viktigt för hälsan, trodde de att förändringarna negativt skulle påverka deras liv och vara svåra att upprätthålla (Sjöström-Strand et al. 2011).
Livsstilsförändringar handlade enligt Kristofferzon et al. (2008) främst om fysisk aktivitet, rökning, stresshantering och kost. Männen och kvinnorna fick stöd och uppmuntran att leva hälsosammare av sin omgivning (Kristofferzon et al. 2008). Enligt Kristofferzon et al. (2007) upplevde kvinnorna svårigheter med livsstilsförändringar, på grund av att de var beroende av stöd från familjen. Det fanns även stor brist på kunskap om hur de praktiskt skulle hantera livsstilsförändringar som till exempel matvanor, vilket negativt påverkade kvinnornas hälsa och välmående. De mest utmanande livsstilsförändringarna som negativt påverkade männens hälsa och välmående, var svårigheter i det dagliga livet på grund av låg motivation eller att motstå frestelse av ohälsosam kost, alkohol och tobak, samt förändringar gällande rökning och fysisk aktivitet (Kristofferzon et al. 2007). Några män och kvinnor beskrev att efter hjärtinfarkten hade de varit med om positiva livsstilsförändringar, som till exempel ökad fysisk kapacitet jämfört med innan hjärtinfarkten. Detta ökade både männens och kvinnornas hälsa och välmående (Kristofferzon et al. 2008).
Synen på livet och framtiden
I flera studier uttryckte männen och kvinnorna tacksamhet över att få en andra chans i livet (Junehag et al. 2014; Kazimiera Andersson et al. 2013; Kristofferzon et al. 2008; Sjöström-Strand et al. 2011). Kvinnor beskrev i studien av Johansson Sundler et al. (2009), att de insåg efter hjärtinfarkten att de innan hade stressat för mycket eller inte haft tid att fokusera på sin egen hälsa och välbefinnande (Johansson Sundler et al. 2009). De beskrev även hur de prioriterade annorlunda efter hjärtinfarkten (Johansson Sundler et al. 2009; Kazimiera Andersson et al. 2013; Kristofferzon et al. 2008). Kvinnorna prioriterade sig själva (Johansson Sundler et al. 2009), de levde ett hälsosammare liv, hade bättre ekonomi och var mer framåtinriktade i livet. Även männen uttryckte att de levde ett hälsosammare liv, att de fick möjligheter att utföra saker de missat tidigare i livet och att de återupptog relationer med vänner. De lärde sig att prata om sina känslor efter hjärtinfarkten istället för att dölja dom och de upplevde sig inte längre vara rädda för att dö (Kristofferzon et al. 2008). Deras livsvärderingar förändrades och männen och kvinnorna värderade att spendera tid med vänner och familj (Kazimiera Andersson et al. 2013; Kristofferzon et al. 2008). Livet handlade om mer än bara jobb och de tänkte på saker som gav deras liv mening (Kristofferzon et al. 2008). Att vara i naturen, umgås med djur samt att hjälpa andra beskrevs även som viktigt (Johansson Sundler et al. 2009; Junehag et al. 2014; Kristofferzon et al. 2008). Männen och kvinnorna kände hopp över livet och medan några önskade ett hälsosamt, normalt och aktivt liv, önskade andra att få leva tillräckligt länge för att vara med sina barn och se sina barnbarn växa upp (Kristofferzon et al. 2008).
16
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvalitet efter en hjärtinfarkt. I resultatet framkom det en försämring av livskvaliteten hos både män och kvinnor efter en hjärtinfarkt så som brist på stöd från familjen, fatigue och rädslan över att få en ny hjärtinfarkt. Det uppmärksammades även förbättringar av livskvaliteten i form av fördjupade relationer, tacksamhet över få en andra chans i livet och omprioriteringar i det dagliga livet. Tre teman identifierades i databearbetningen av resultatet från de utvalda artiklarna; En förändrad
tillvaro, Relationer och En andra chans, samt sex underteman; Känslomässiga reaktioner, Hälsoproblem, Socialt nätverk, Intimitet och sexualitet, Livsstilsförändringar och Synen på livet och framtiden.
Resultatdiskussion
I temat En förändrad tillvaro framkom det att män och kvinnor upplevde olika känslomässiga reaktioner samt fysiska förändringar efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Känslor av rädsla och oro var vanligt förekommande bland deltagarna i studierna, och starkt kopplat till rädslan över att drabbas av en ny hjärtinfarkt. Även känslor som till exempel otålighet, irritation och ilska efter en hjärtinfarkt förekom och var relaterade till svårigheter i vardagen och minskad energi att utföra dagliga aktiviteter, vilket ledde till ett sämre självförtroende. Liknande upplevelser konstaterades i en studie av Horne et al. (2014) med män och kvinnor som drabbats av en stroke. De beskrev känslor av en förlorad identitet och rädsla över att få en ny stroke (Horne et al. 2014). De uttryckte även känslor av irritation, ilska, ångest och oro (Thompson & Ryan 2009), vilket var liknande upplevelser efter en hjärtinfarkt. Även fysiska svårigheter upplevdes av män och kvinnor efter en stroke som begränsade det dagliga livet samt påverkade deras liv negativt (Popovich et al. 2007), vilket i likhet beskrevs av hjärtinfarktdrabbade män och kvinnor i litteraturstudien.
I litteraturstudiens resultat beskrev männen och kvinnorna att de inte hade fått tillräckligt med information av sjukvårdpersonalen angående vilka känslor som kan uppstå efter en hjärtinfarkt och att det bidrog till känslor av oro och ångest. Författarna anser att det kan bero på att läkare och annan sjukvårdpersonal är mer inriktade på fysiologi och att kroppen ska läka, vilket medför att psykiska problem och känslomässiga reaktioner ofta åsidosätts. Genom en ökad förståelse för psykiska problem efter en hjärtinfarkt kan onödigt lidande förhindras för de drabbade vilket innebär en bättre livskvalitet. I en studie av Hogg et al. (2007) upplevde män efter en hjärtinfarkt att de hade fått otydlig eller bristfällig information från sjukvårdpersonalen, och de upplevde svårigheter att förstå informationen som hade delgivits. Vissa av männen blev förvirrade av olika professioners information, vilket ledde till misstro för vården då de upplevde att de inte kunde lita på kunskapen hos sjukvårdpersonalen. På grund av misstron sökte männen kunskap på egen hand, för att kunna ta hand om sitt eget liv (Hogg et al. 2007). Kvinnorna i en studie av Johansson och Ekebergh (2006) berättade att det fanns en stor brist på individuell samt relevant information, vilket ledde till förvirring. De blev även nonchalerade eller inte tagna på allvar från sjukvårdspersonalen och upplevde att de blev försummande och förolämpade när deras behov av information och stöd inte uppmärksammades (Johansson & Ekebergh 2006).
Enligt litteraturstudiens resultat är fatigue det hälsoproblem som har störst negativ inverkan på livskvalitén hos de som drabbats av en hjärtinfarkt. Männen och kvinnorna beskrev att en konstant brist på energi påverkade deras dagliga liv i hög grad samt medförde begränsningar de inte tidigare haft. Detta stärks i en studie av Roebuck et al. (2001), som beskriver att fatigue har störst negativ inverkan på män och kvinnors livskvalitet efter en hjärtinfarkt. De upplevde att fatigue hade en stor påverkan på deras dagliga aktiviteter, vilket relaterade i att
17
de kände sig tvungna att vila för att orka med dagen. De män och kvinnor som levde själva kände sig ensamma och isolerade till följd av deras fatigue. Detta orsakade begränsningar i vardagen som bland annat oförmåga att gå ut och träffa vänner eller handla (Roebuck et al. 2001). Författarna anser att det är viktigt av sjukvårdpersonalen att informera de drabbade om fatigue, samt att ge råd angående hur de kan hantera och planera sin energiförbrukning utifrån de mål de har. Det kan leda till att det dagliga livet fungerar bättre, även om det inte alltid blir som det var innan de drabbades av en hjärtinfarkt.
Det framkom i litteraturstudiens resultat att hjärtinfarkten kunde påverka ekonomin och arbetssituationen hos den drabbade. Rädslan för ekonomisk kris ledde till att vissa män och kvinnor blev tvungna att sälja sina ägodelar eller låna pengar av sina anhöriga. Ekonomisk status anses av Nordenfelt (1991) vara en del av den objektiva livskvalitén, och kan påverka livskvalitén i positiv eller negativ riktning. Författarna anser även att ekonomisk status är en faktor som påverkar den emotionella dimensionen av hälsorelaterad livskvalitet beskriven av Calvert och Freemantle (2003) då ekonomisk kris till följd av hjärtinfarkten kan medföra känslor av bland annat skuld, oro och ångest. Hur man upplever sin ekonomi är dock olika från individ till individ och en god ekonomisk status behöver inte betyda en hög livskvalitet. I temat Relationer framkommer det i litteraturstudiens resultat att nära och meningsfulla relationer har ett stort samband med hög livskvalitet. Ett bristande socialt nätverk bidrog till känslor av ensamhet och sorg. Stöd från vänner och familj bidrog till en ökad hälsa och ett mer välfungerande liv. Nordenfelt (1991) beskriver att familjesituationen är en del av begreppet livskvalitet. En upplevd bra familjesituation kan därmed leda till en högre livskvalitet, medan en upplevd mindre bra familjesituation kan leda till en sämre livskvalitet (Nordenfelt 1991). Författarna betonar dock att vad som upplevs vara en bra familjesituation är individuellt och kan endast beskrivas utifrån de som befinner sig i situationen.
I litteraturstudiens resultat framkom det att information om sexualitet efter en hjärtinfarkt är ofta efterfrågat. Kvinnorna i studien av Søderberg et al. (2013) förväntade sig inte att få någon information från sjukvårdspersonalen under sjukhusvistelsen om sexualitet efter en hjärtinfarkt. I en studie av Özdemir och Akdemir (2008) framkom det att sjuksköterskor inte tar upp män och kvinnors sexualitet efter en hjärtinfarkt, därför att det ofta glömdes bort och de hade stor brist på kunskap inom ämnet. När vissa av männen och kvinnorna hade frågor kring sin sexualitet efter hjärtinfarkten och frågade sjuksköterskor om detta, hänvisade sjuksköterskorna dem till att fråga en läkare eftersom de ansåg inte ha tillräckligt med kunskap att besvara på frågorna (Özdemir & Akdemir 2008). Det står skrivet i Hälso- och Sjukvårdslagen (SFS 1982:793) att sjukvårdspersonal skall tillgodose patienter med individuellt anpassad information om deras aktuella hälsotillstånd och enligt International Council of Nurses [ICN] (2014) ska bland annat sjuksköterskan arbeta för att främja och återställa hälsa. Enligt författarna är det viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap inom området sexualitet eftersom det ofta glöms bort i samband med en hjärtinfarkt. Varje individ som drabbats av en hjärtinfarkt har rätten till god vård som främjar sexualiteten, vilket kommer leda till en ökad livskvalitet.
I temat En andra chans framkommer det i resultatet att deltagarna upplevde svårigheter med att förändra hur de levde sina liv efter hjärtinfarkten. Brist på stöd från sjukvårdpersonal och familj påverkade männen och kvinnornas motivation att utföra de livsstilsförändringar som krävdes för att förbättra deras hälsa, vilket ansågs som negativa och svåra att genomföra. De som drabbats av en hjärtinfarkt blir ofta ombedda av sjukvårdpersonal att utföra livsstilsförändringar då det minskar risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt samt ökar den
18
hälsorelaterade livskvalitén. Cobb et al. (2006) beskriver att hälso- och sjukvårdspersonal har en betydelsefull roll i vården, för att informera män och kvinnor som gemomgått en hjärtinfarkt om rekommenderande livsstilsförändringar (Cobb et al. 2006). En del män och kvinnor i litteraturstudien ville inte utföra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten och de kände sig nöjda med att leva livet som innan utan att behöva ge upp något. De hade även kunskap om att livsstilsförändringar var viktigt för hälsan, men trodde att förändringarna negativt skulle påverka deras liv. Enligt författarna kan sjukvårdspersonal genom motiverande samtal och information angående livsstilsförändringar hjälpa den drabbade att förbättra sin hälsa och därmed öka den hälsorelaterade livskvalitén. Utan information om varför dessa förändringar behöver ske och motivationen till att utföra dem, uteblir de positiva effekterna förändringarna för med sig. Författarna anser även att ta till sig information från sjukvårdspersonal och förstå vikten av att följa råd och restriktioner hör ihop med viljan och motivationen från den drabbade att förbättra sin livssituation och hälsa, vilket kommer öka livskvaliteten.
Metoddiskussion
Litteraturstudien har utförts i enlighet med Polit och Beck’s (2016) niostegsmodell, vilket gav ett systematiskt och strukturerat tillvägagångssätt genom arbetsprocessen. Författarna valde att fritt översätta samt modifiera modellen i form av att byta plats på steg sex och sju, för att skapa bättre förutsättningar under arbetets gång av litteraturstudien. Sökningarna utfördes systematiskt i de två databaserna Cinahl och PubMed. Databaserna valdes ut på grund av att Cinahl är specialiserat på omvårdnadsforskning och PubMed anses vara en bred databas som täcker både medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström 2016). Sökorden som användes ansågs vara relevanta för att få fram ett resultat. Myocardial Infarction användes mer frekvent än andra sökord, vilket ledde till att sökordet i kombination med andra ansågs generera flera artiklar. Då studien endast fokuserar på hjärtinfarkt och inte andra hjärt- och kärlsjukdomar, användes sökordet Myocardial Infarction i alla sökningar. Myocardial Infarction söktes
enbart i MeSH och Major Headings. Hade det sökts utan MeSH, Major Headings eller om synonymer för hjärtinfarkt hade används, hade resultatet möjligtvis kunnat se annorlunda ut. Även sökordet Quality of Life användes i Cinahl och PubMed, eftersom det var en Major Heading och MeSH. Sökorden Experience och Daily Life användes som Fritext och All Fields i båda databaserna. Författarna ville enbart använda sig av termerna Major Headings och MeSH på grund av att de representerar artiklarnas huvudsakliga innehåll. Dock gick inte detta för de sökorden som användes i Fritext och All Fields gick inte att söka i Major Headings eller MeSH och författarna ansåg att sökorden som användes i Fritext och All Fields var relevanta för att få mer sökträffar samt passade in på syftet. Nurs* lades till i sökningarna i PubMed och söktes som All Fields för att ge fler artiklar gällande omvårdnad, då sökningar utan Nurs* genererade i ett flertal artiklar inriktade på medicin vilket inte var relevant för studien.
Sökningarna i databaserna begränsades till ett tioårs spann trots att det innebar att äldre forskning kan ha fallit bort som kunde ha varit relevant för studien. Detta på grund av att författarna ville inkludera så aktuell forskning som möjligt i litteraturstudien. En inklusionskriterie var att det skulle ha gått minst fyra månader till högst fem år sedan de drabbades av hjärtinfarkten. Tidsperioden valdes på grund av att författarna ville undersöka livskvalitén några månader efter hjärtinfarkten, men även hur de drabbade upplevde sin livskvalitet efter några år. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska då det är språk som båda författarna behärskar väl. Då alla artiklar var skrivna på engelska och inte svenska som är författarnas modersmål innebär det dock en risk för feltolkning av texten, vilket kunde ha påverkat resultatet. Artiklarna kommer från Sverige och Danmark. Enligt
19
författarna är det en styrka i studien, då det innebär en hög överförbarhet i svensk kontext. Det kan även vara en svaghet i studien då överförbarheten är lägre i länder utanför Norden.
Resultatet är baserat på elva vetenskapliga artiklar; nio kvalitativa och två kvantitativa. Endast två kvantitativa artiklar återfanns som stämde överens med studiens syfte. Detta tyder möjligtvis på att lite forskning är gjord i kvantitativ metod inom området. Få kvalitativa artiklar har undersökt män och kvinnors upplevelser av livskvalitet efter en hjärtinfarkt enligt (Kristofferzon et al. 2008; Kristofferzon et al. 2007), samt anmärkningsvärt lite forskning kring området är gjort angående mäns upplevelser av livskvalitet. På grund av detta valde författarna att inkludera både män och kvinnor i studien, då upplevelser efter en hjärtinfarkt kan variera mellan könen och författarna ville få en ökad kunskap om detta och hur det påverkar omvårdnaden. Författarna ansåg även att de kvalitativa artiklarna var lättare att tolka än de kvantitativa artiklarna. I de kvalitativa artiklarna uttryckte männen och kvinnorna sina subjektiva upplevelser av livskvalitén, medan de kvantitativa artiklarna mätte livskvalitet med hjälp av olika statistiska bedömningsinstrument.
Författarna upplevde att de olika temana i resultatdelen överlappade varandra, och fann vissa svårigheter med att kategorisera livskvalité som deltagarna i studierna upplevt under rätt tema. Trots detta ansåg författarna att de olika temana sammanfattade artiklarna på ett korrekt sätt samt att de var relevanta för litteraturstudien. Temana placerades i den ordningen som författarna ansåg logisk, där känslor och hälsoproblem kommer tätt inpå hjärtinfarkten och livsstilsförändringar och hopp om framtiden kommer lite längre fram i tiden.
Klinisk betydelse
Hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd som förknippas med låg livskvalitet. Forskning visar att efterförloppet av en hjärtinfarkt präglas av olika känslomässiga och fysiska upplevelser och att dessa påverkar livskvalitén. Genom att ha kunskap om dessa upplevelser kan sjuksköterskan vägleda den drabbade och förmedla information för att förhindra onödigt lidande. Bristande information beskrevs av männen och kvinnorna i studien som en bidragande faktor till ökad ohälsa, och författarna anser att detta är något som behöver förbättras av personal inom vården. Det är även viktigt av sjukvårdspersonal att ha en förståelse för att upplevelser av livskvalitet efter en hjärtinfarkt kan skilja sig mellan olika människor, och att en individuell och personcentrerad vård är grunden för en bättre hälsa. Förslag till fortsatt forskning
Fortsatt forskning bör fokusera mer på mäns upplevelser av livskvalitet efter en hjärtinfarkt, då forskningen idag främst är inriktad på kvinnors upplevelser. Det skulle även vara av värde att forska vidare kring mäns emotionella upplevelser samt hur de upplever intimitet och sexualitet efter hjärtinfarkten, då författarna anser att huvudfokus i nuvarande forskning ligger på mäns fysiska upplevelser. Vidare anser författarna att vilken information de drabbade önskar få efter hjärtinfarkten, samt hur denna information på bästa sätt delges är viktiga kunskapsämnen att forska vidare inom.
20
Slutsats
Litteraturstudiens resultat visade att livskvalitet efter en hjärtinfarkt var skiftande beroende på omgivning, situation samt sjukvårdpersonalens engagemang. Att drabbas av en hjärtinfarkt skapade olika upplevelser hos män och kvinnor med både negativ och positiv påverkan på livskvalitén, som till exempel rädsla över att få en ny hjärtinfarkt och tacksamhet över att få en ny chans i livet. Män och kvinnor behövde efter hjärtinfarkten anpassa sig till nya livsstilsförändringar för att förhindra återinsjuknande, dock valde många att fortsätta leva sina liv som tidigare eller accepterade situationen utan att genomföra livsstilsförändringar. Brist på information från sjukvårdspersonal om varför de hade drabbats av en hjärtinfarkt och hur de förhindrar att en ny hjärtinfarkt uppstår, upplevdes av många män och kvinnor i studien. Detta skapade känslor av ökad rädsla och oro, vilket leder till en försämring av livskvalitén. Det är viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap inom ämnet för att kunna främja och förebygga onödigt lidande. Genom motivation, information och utbildning kan sjukvårdspersonal bidra till ökad livskvalitet hos män och kvinnor efter en hjärtinfarkt.
21
Referenslista
* Artiklar som tillhör resultatet
Alpert, J.S., Thygesen, K., Antman, E., & Bassand, J.P. (2000). Myocardial infarction redefined – a consensus document of The Joint European Society of Cardiology/American College of Cardiology Committee for the redefinition of myocardial infarction. Journal of American College of Cardiology, 36(3), 959-969. doi: 10.1016/S0735-1097(00)00804-4
*Alsén, P., & Brink, E. (2013). Fatigue after myocardial infarction – a two-year follow-up study. Journal of Clinical Nursing, 22(11-12), 1647-1652. doi: 10.1111/jocn.12114 Anand, S.S., Islam, S., Rosengren, A., Franzosi, M.G., Steyn, K., Yusufail, A.H., Keltai, M.,
Diaz, R., Rangarajan, S., & Yusuf, S. (2008). Risk factors for myocardial infarction in women and men: Insights from the INTERHEART study. European Heart Journal, 29(7), 932-940. doi: 10.1093/eurheartj/ehn018
*Brink, E., Karlson, B.W., & Hallberg, L.R.-M. (2006). Readjustment 5 months after a first-time myocardial infarction: reorienting the active self. Journal of Advanced Nursing, 53(4), 403-411. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.03737.x
Calvert, M., & Freemantle, N. (2003). Use of health-related quality of life in prescribing research. Part 1: why evaluate health-related quality of life? Journal of Clinical
Pharmacy and Therapeutics, 28(6), 513-521. doi: 10.1046/j.0269-4727.2003.00521.x
Cobb, L.S., Brown, J.D., & Davis. L.L. (2006). Effective interventions for lifestyle change after myocardial infarction or coronary artery revascularization. American Academy of
Nurse Practitioners, 18(1), 31-39. doi: 10.1111/j.1745-7599.2006.00096.x
CODEX. (2016a). Forskarens etik. http://codex.vr.se/forskarensetik.shtml [2016-09-14] CODEX. (2016b). Oredlighet i forskning. http://codex.vr.se/etik6.shtml [2016-09-02]
Ferrans, C.E., Johnson Zerwic, J., Wilbur, J.E., & Larson, J.L. (2005). Conceptual model of Health-Related Quality of Life. Journal of Nursing Scholarship, 37(4), 336-342. doi: 10.1111/j.1547-5069.2005.00058.x
Flanigan, M., & Gaskell, S.M. (2004). A Review of Cardiac Anatomy & Physiology. Home
Healthcare Nurse, 22(1), 45-51.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Hildingh, C., Fridlund, B., & Lidell, E. (2006). Access to the world after myocardial infarction: Experiences of the recovery process. Rehabilitation Nursing, 31(2), 63-68. doi: 10.1002/j.2048-7940.2006.tb00127.x
Hogg, N.M., Garratt, V., Shaw, S.K., & Tagney, J. (2007). It has certainly been good just to talk: An interpretative phenomenological analysis of coping with myocardial infarction.
22
Horne, J., Lincoln, B.N., Preston, J., & Logan, P. (2014). What does confidence mean to people who have had a stroke? – A qualitative interview study. Clinical Rehabilitation, 28(11), 1125-1135. doi: 10.1177/0269215514534086
International Council of Nurses [ICN]. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Israelsson, B. (2005). Riskfaktorer, prevention och rehabilitering. Wallentin, L. (red.) Akut
kranskärlssjukdom. 3. uppl. Stockholm: Liber AB. s. 235-249.
Johansson, A., & Ekebergh, M. (2006). The meaning of well-being and participation in the process of health and care – women’s experiences following a myocardial infarction.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 1(2), 100-108.
doi: 10.1080/17482620500494717
*Johansson Sundler, A., Dahlberg, K., & Ekenstam, C. (2009). The meaning of close relationships and sexuality: women’s well-being following a myocardial infarction.
Qualitative Health Research, 19(3), 375-387. doi: 10.1177/1049732309331882
*Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 289-296. doi: 10.1111/scs.12058
Järhult, J., & Offenbartl, K. (2013). Kirurgiboken. 5. uppl. Stockholm: Liber AB.
*Kazimiera Andersson, E., Borglin, G., & Willman, A. (2013). The experience of younger adults following myocardial infarction. Qualitative Health Research, 23(6), 762-772. doi: 10.1177/1049732313482049
*Kristofferzon, M.L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2008). Managing consequences and finding hope – experiences of Swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3), 367-375. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00538.x
*Kristofferzon, M.L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2007). Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Journal of
Clinical Nursing, 16(2), 391-402. doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01518.x
Nilsson, J. (2005). Åderförkalkning och inflammation. Wallentin, L. (red.) Akut
kranskärlssjukdom. 3. uppl. Stockholm: Liber AB. s. 250-255.
Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Roebuch, A., Furze, G., & Thompson, D.R. (2001). Health-related quality of life after myocardial infarction: an interview study. Journal of Advanced Nursing, 34(6), 787-794. doi: 10.1046/j.1365-2648.2001.01809.x
23
Rosengren, A. (2009). Hjärt- och kärlsjukdomars epidemiologi. Lindgärde, F., Thulin, T., & Östergren (red.) Kärlsjukdom – vaskulär medicin. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur. s. 25-39.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. 10. uppl. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Popovich, J.M., Fox, P.G., & Bandagi, R. (2007). Coping with stroke: psychological and social dimensions in U.S. patients. International Journal of Psychiatric Nursing
Research, 12(3), 1474-1487.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Sjöberg, G. (2005). Omvårdnad vid akut kranskärlsjukdom. Wallentin, L (red.) Akut
kranskärlsjukdom. 3. uppl. Stockholm: Liber AB. s. 227-235.
*Sjöström-Strand, A., Ivarsson, B., & Sjöberg, T. (2011). Women’s experience of a myocardial infarction: 5 years later. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), 459-466. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00849.x
*Sjöström-Strand, A., & Fridlund, B. (2007). Stress in women’s daily life before and after a myocardial infarction: a qualitative analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(1), 10-7. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00433.x
Socialstyrelsen. (2015a). Hjärtinfarkter 1994-2014.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19943/2015-11-1.pdf
[2016-09-14]
Socialstyrelsen. (2015b). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19925/2015-10-4.pdf
[2016-09-20]
Sykepleiernes samarbeid i Norden. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i
Norden. http://www2.dsr.dk/dsr/upload/3/0/813/SSN_etiske_retningslinjer.pdf [2016-09-15]
Swahn, E., & Jonasson, L. (2005). Akut kranskärlssjukdom ur ett genusperspektiv. Wallentin, L (red.) Akut kranskärlsjukdom. 3.uppl. Liber: Stockholm. s. 217-226.
*Søderberg, L.H., Johansen, P.P., Herning, M., & Berg, S.K. (2013). Women’s experiences of sexual health after first-time myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 22(23-24), 3532-3540. doi: 10.1111/jocn.12382
Thompson, H.S., & Ryan, A. (2009). The impact of stroke consequences on spousal relationships from the perspective of the person with stroke. Journal of Clinical Nursing, 18(12), 1803-1811. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02694.x
*Thylén, I., & Brännström, M. (2015). Intimate relationships and sexual function in partnered patients in the year before and one year after a myocardial infarction: A longitudinal
24
study. European Journal of Cardiovascular Nursing, 14(6), 468-477. doi: 10.1177/1474515115571061
Wikström, G. (2005). Kranskärlsförändringar och myokardiets reaktioner på ischemi. Wallentin, L. (red.) Akut kranskärlssjukdom. 3. uppl. Stockholm: Liber AB. s. 262- 271. Wiles, R., & Kinmonth, A.L. (2001). Patients’ understandings of heart attack: implications for
prevention of recurrence. Patient Education and Counseling, 44(2), 161-169. doi: 10.1016/S0738-3991(00)00187-7
Wilson, I.B., & Cleary P.D. (1995). Linking clinical variables with health-related quality of life. A conceptual model of patient outcomes. The Journal of the American Medical
Association, 273(1), 59-65. doi: 10.1001/jama.1995.03520250075037
World Health Organization [WHO]. (2015). Cardiovascular diseases (CVDs). http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en/ [2016-09-18]
World Health Organization [WHO]. (2005). The Atlas of Heart Disease and Stroke – Deaths
from Coronary Heart Disease.
http://www.who.int/cardiovascular_diseases/resources/atlas/en/ [2016-09-18]
World Health Organization [WHO]. (1997). WHOQOL – Measuring Quality of Life.
http://www.who.int/mental_health/media/68.pdf [2016-09-19]
Özdemir, L., & Akdemir, N. (2008). Nurses’ knowledge and practice involving patients’ resuming sexual activity following myocardial infarction: implications for training.
