Linköpings universitet. Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier Grundlärarprogrammet - Examensarbete 1, inom Ämnesdidaktik
Samhällsorienterande ämnen
Forskningskonsumtion LIU-FGI-3-N-G--18/19--SE
Konfessionell eller
icke-konfessionell
religionsundervisning?
– En studie om religionsundervisning ur ett svenskt
och ett internationellt forskningsperspektiv
Lina Fjällby Johansson Isabelle Karlsson
Handledare: Björn Segrell
Linköpings Universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 00 00, www.liu.se
Sammanfattning
Det här är en strukturerad litteraturstudie med syftet att analysera och diskutera vad den ämnesdidaktiska forskningen säger om konfessionell och icke-konfessionell
religionsundervisning ur ett internationellt perspektiv. Med hjälp av manuella sökningar och databassökningar har relevant forskning inom ämnet hittats och bearbetats utifrån en
kvalitativ innehållsanalys. Analysen av forskningen visar att merparten av forskarna
förespråkar den icke-konfessionella religionsundervisningen för att den har en större positiv påverkan på elever att bli goda medborgare. Andra forskare förespråkar istället den
konfessionella religionsundervisningen eftersom den ger eleverna ett ökat moraliskt tänk. För att tydliggöra vad forskningen säger om konfessionell och icke-konfessionell
religionsundervisning presenteras för- och nackdelar med de olika undervisningsmetoderna i analysen. Sedan ställs dessa argument mot varandra i en slutgiltig diskussion. I diskussionen dras slutsatsen att lärarens roll i religionsundervisningen har stor betydelse och att det krävs mer didaktisk forskning inom ämnet för att lärare ska känna sig trygga i att lära ut och förmedla religionskunskap på ett korrekt sätt.
Innehållsförteckning
1. Inledning 3
1.2. Syfte och frågeställningar 4
2. Centrala begrepp 5 2.1. Konfessionell religionsundervisning 5 2.2. Icke-konfessionell religionsundervisning 5 3. Bakgrund 6 4. Metod 7 4.1. Sökmetod 7 4.1.1. Databassökning 7 4.1.2. Manuell sökning 7 4.2. Avgränsning 8 4.3. Urval 8 4.4. Analysmodell/metod 9 5. Material 10 5.1. Forskningsöversikt 10
5.2. Kortfattad presentation av forskning 12
6. Analys 15
6.1. Konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning 15
6.1.1. Föräldraperspektivet 17
6.1.2. Lärarperspektivet 18
6.2. För- och nackdelar med konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning 19
6.2.1. Konfessionell religionsundervisning 19
6.2.2. Icke-konfessionell religionsundervisning 20
7. Diskussion 22
1. Inledning
Det framgår tydligt i Skolverkets styrdokument att det är viktigt med kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i dagens samhälle “(...)för att skapa en ömsesidig förståelse mellan människor”.1 I dagens mångkulturellt växande samhälle bör religionskunskap upplevas mer
betydelsefullt nu än någonsin.2 I Sverige har media tillsammans med skolan en viktig uppgift
att förmedla kunskap om och förståelse för religion. Det är genom religionskunskap som barn och unga får sin kännedom om situationer och händelser som grundar sig i religion.3 Enligt
Carl Olivestam är religion ett skolämne som ständigt har förändrats och ifrågasatts, och troligtvis kommer det att fortgå. Olivestam skriver även att många har agerat kring ämnets utformning och innehåll för att på bästa sätt möjliggöra elevernas rätt till information, integritet och självständighet som en förutsättning för att eleven ska utvecklas till en
demokratisk medborgare.4 Det framgår även i Skolverkets läroplan där det bland annat står att
läraren ska “Förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle”.5
Lärarens kunskaper om olika religioner och pedagogiken för religionsämnet har alltid varit central. De här egenskaperna är om möjligt än viktiga i dagens samhälle, när fler religioner har större plats i samhället samtidigt som fördomar om religioner växer. Med utgångspunkt i dagens mångkulturella samhälle fokuserar arbetet på att studera vad den ämnesdidaktiska forskningen säger om konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning ur ett internationellt perspektiv. I arbetet kommer det att presenteras vad forskningen säger om för- och nackdelar med de olika undervisningsmetoderna inom religionsämnet.
Undervisningsmetoderna presenteras som ett verktyg för lärare att möjliggöra och skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en “förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva”.6
1 Skolverket (2017), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad
2017). Stockholm: Skolverket, s.209
2 Larsson, Rune (2009). Samtal vid brunnar – introduktion till religionspedagogikens teori och didaktik. Lund: Arcus, s.93
3 Löfstedt, Malin (red.) (2011:a). Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur, s.10
4 Olivestam, E. Carl (2006). Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen. 1. uppl. Stockholm: Liber, s.9
5 Skolverket (2017), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2017), s.16 6 ibid., s.209
1.2. Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att studera vad den ämnesdidaktiska forskningen säger om konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning. För att konkretisera arbetets syfte utgår studien från följande frågeställningar:
• Vad säger forskningen om konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning ur ett svenskt och ett internationellt perspektiv?
• Vad säger forskningen om för- och nackdelar med konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning?
2. Centrala begrepp
Genomgående i arbetet är vissa terminologiska begrepp centrala, såsom ”konfessionell religionsundervisning” och ”icke-konfessionell religionsundervisning”. Det här avsnittet syftar till att beskriva vad som avses med begreppen och användningen av begreppen i arbetet.
2.1. Konfessionell religionsundervisning
Karin Kittelmann Flensner uttrycker att konfessionell religionsundervisning ses som undervisning i religion där syftet är att stärka elevernas religiösa identitet.7 Konfessionell
undervisning innebär att undervisningen präglas av ett specifikt religiöst trosinnehåll som även utgör en central del av läroplanen. Syftet med en konfessionell undervisning är att få eleverna att förstå och anamma trosinnehållet.8
2.2. Icke-konfessionell religionsundervisning
Till skillnad från konfessionell religionsundervisning beskriver Kittelmann Flensner konfessionell som religionsundervisning om religion. Det innebär att vid en
icke-konfessionell religionsundervisning undervisas eleverna tillsammans oavsett religiös eller icke-religiös bakgrund.9 I undervisningen får inte några religiösa inslag äga rum, till exempel
välsignelse, predikan, bön och trosbekännelse. Det är dock vedertaget att uppmärksamma traditioner som har en religiös utgångspunkt så länge undervisningen förhåller sig till
skollagens bestämmelser om en icke-konfessionell utbildning. Förslagsvis är det accepterat att uppmärksamma adventsfirande i form av att tända ljus, men det får inte förekomma någon adventsbön.10 I Skollagen står det till exempel att “Utbildningen vid en skolenhet eller
förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell” och att “Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara
icke-konfessionell”.11
7 Kittelmann Flensner, Karin (2015). Religious education in contemporary pluralistic Sweden. Department of Literature, History of Ideas, and Religion. University of Gothenburg, Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. s.278
8 Wahlin, Bo (2008). Om Waldorfskolan och gränsen mellan konfessionella och icke-konfessionella skolor i Religion och Livsfrågor, nr.4 (2008). Natur & Kultur, s.12. Hämtad från http://www.flr.se/tidningar/rol-0804.pdf
- 2018.02.05 9 ibid., s.276 - 278
10 Skolverket (2012). Skolan och kyrkan, s.3. Hämtad från https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/skolan-och-kyrkan-1.162940 - 2018.02.05
11 Skollagen (SFS 2010:800): med Lagen om införande av skollagen (SFS 2010:801), Nordstedt juridik, Stockholm, 2010.
3. Bakgrund
I den tidiga folkskolan kallades ämnet religionskunskap istället för
kristendomsundervisning.12 Kristendomsundervisningen innehöll två ämnen, undervisning i
katekesen och biblisk historia. På grund av att katekesläsningen utgjorde en stor del av kristendomsundervisningen, och undervisningen i helhet, kom folkskolan att få en stark konfessionell prägel.13 Kritiken mot de starka kristna inslagen i skolan yttrades i slutet på
1800-talet. Det svenska samhället genomgick många förändringar under den här perioden. Faktorer som industrialisering, demokratisering och urbanisering påverkade religionens roll och ledde successivt till en sekularisering av samhället. En av sekulariseringens följder var att religion betydde allt mindre för allt fler människor, vilket ledde till att kraven på ett mindre kristet religionsämne ökade under 1900-talet.14 Den svenska skolan blev sedan
icke-konfessionell 1962 och ämnet genomgick en namnförändring från kristendomsundervisning till kristendomskunskap. Bytet från ”undervisning” till “kunskap” syftade till att tydliggöra de för tiden viktiga kraven på en objektiv, saklig och neutral undervisning. År 1969 reviderades kursplanen och ämnet bytte namn till religionskunskap. I samband med det fick ämnet minskad undervisningstid och etik och livsfrågor fördes in i ämnet.15 År 1994 introducerades
värdegrunden som skulle bli en grund för skolans undervisning då det svenska samhället blev alltmer mångkulturellt. I och med kursplanen från 1994 kan det noteras att undervisningen om andra religioner har fått större betydelse, vilket har samband med den ökade mångfalden.
Ämnet religionskunskap genomgick ytterligare förändringar i samband med den nya läroplanen, Lgr11. En stor förändring var att läroplanen fick en ny del, ett så kallat centralt innehåll som skulle fungera som ett stöd för läraren då riktlinjerna för innehållet blev tydligare. Det centrala innehållet för religionskunskapsämnet på lågstadiet resulterade i att fokus skulle ligga på att eleverna får lära sig om religion i det lokala samhället och ta del av berättande.16 Malin Löfstedt konstaterar att förändringarna i religionskunskapsämnet har följt
samhällsutvecklingen under åren. Hon beskriver därför religionsämnet som en spegling av de omvälvande förändringar som har skett i det svenska samhället.17
12 Löfstedt, Malin (2011:b). Mångfald, berättande och livsfrågor – om religionskunskapsämnet i skolans tidigare
år, i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.) (2011). Barn i religionernas värld. 1. uppl. Stockholm: Liber,
s.210–213
13 Algotsson, Karl-Göran (1975). Från katekestvång till religionsfrihet: debatten om religionsundervisningen i
skolan under 1900-talet. Diss. Uppsala: Universitet.
14 Löfstedt, Malin (2011:b), s.210–213 15 Kittelmann Flensner, Karin (2015), s.280 16 Löfstedt, Malin (2011:b), s.210–213 17 ibid., s.210–213
4. Metod
Uppsatsen är en strukturerad litteraturstudie och är en form av systematiskt litteraturstudie som fokuserar på aktuell ämnesdidaktisk forskning. Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg och Yvonne Wengström definierar en systematisk litteraturstudie som ”att den strävar efter att heltäckande identifiera, bedöma och syntetisera alla relevanta studier inom ett givet ämne”.18 Därav följer slutsatsen att en systematisk litteraturstudie innebär att
systematiskt söka, kritiskt granska och sedan sammanställa litteratur inom det valda
ämnesområdet. Studien har inte berört all aktuell forskning inom området och därför benämns arbetet som en strukturerad litteraturstudie eftersom ett urval av den aktuella forskningen har gjorts.
4.1. Sökmetod
För att finna relevant litteratur till studien har två metoder för litteratursökning använts, manuell sökning och databassökning. Fördelen med användningen av båda metoderna är att resultatet blir omfattande, vilket har resulterat i en strukturerad litteraturstudie av relevant forskning inom det valda området.
4.1.1. Databassökning
I litteraturstudien har databassökningar skett i databaserna UniSearch, ERIC och LIBRIS. Enligt Matthew David och Carole Sutton är det viktigt att vid litteratursökning i databaser använda sig av relevanta nyckelord för att leda till rätt inriktning.19 För att uppnå en så
relaterad sökning som möjligt har sökorden därför genererats utifrån studiens frågeställningar, som även som Eriksson Barajas m.fl. nämner som en vanligt förekommande sökstrategi.20
4.1.2. Manuell sökning
Utöver databassökningen har även en manuell sökning gjorts där de funna artiklarnas referenslista har granskats djupare. Genom att gå till grundkällan har ytterligare användbara artiklar och vetenskapliga texter hittats, något som Eriksson Barajas m.fl. presenterar som en bra metod vid manuell sökning.21 I samband med rådgivning med bibliotekarie påträffades
18 Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg. Stockholm: Natur &
Kultur. s.28
19 David, Matthew & Sutton, D. Carole (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. s.64
20 Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013), s.78 21 ibid., s.74.
även litteratur i form av vetenskapliga texter och antologier som kom att bli en betydelsefull del i den här litteraturstudien.
4.2. Avgränsning
Litteraturstudiens urval har avgränsats med hjälp av specifika sökord i olika databaser. Beslutet om att använda specifika sökord togs för att avgränsa antalet träffar från artiklar om religion till artiklar om konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning. Vid avgränsningen har både svenska och internationella vetenskapliga texter studerats. För att en referens skulle vara av betydelse utgick avgränsningen från ett antal kriterier, till exempel att det i sammanfattningen skulle framgå att artikeln skulle omfatta konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning. Att utgå från artikelns sammanfattning förklarar David och Sutton som en bra metod för att få en överblick för relevansen av artikeln.22 Eftersom
litteraturstudien innefattar en bred analys av vad den ämnesdidaktiska forskningen säger om religionsundervisningen ur ett internationellt perspektiv, togs beslutet att inte sätta upp några kriterier för vilka länder som skulle tas med i studien och inte. Det här gjordes för att undvika att sökningen skulle avgränsas på fel sätt och att relevanta artiklar därmed skulle försvinna. Artikelsökningen avgränsades till publiceringsåren 2000–2017 för att ta del av den mest aktuella forskningen inom ämnet. Majoriteten av samtliga vetenskapliga texter presenterade religionsundervisningen ur ett historiskt perspektiv vilket resulterade i ett uteslutande av äldre forskning.
4.3. Urval
I litteraturstudien gjordes artikelsökning i tre databaser, ERIC, UniSearch och LIBRIS. Vid sökningen inkluderas endast texter som var peer-reviewed, vilket innebär att texten är vetenskapligt granskad. Nedan presenteras de artiklar som hittades i respektive
databassökningar samt vilken urvalsprocess som använts i samband med sökningarna. Den första urvalsprocessen resulterade i ett stort antal träffar vilket ledde till att sökresultaten avgränsades genom att artiklarnas titlar granskades och därmed uteslöts de titlar som upplevdes ha fel riktning. Efter att ha läst de återstående artiklarnas sammanfattning skedde ännu en urvalsprocess där ytterligare artiklar togs bort efter att de vid närmare granskning visade sig vara irrelevanta för studien.
Databas: UniSearch
Sökord: ”religious education”, ”confessional”, ”non-confessional”, ”Sweden”
Vid den första sökningen i UniSearch användes sökorden ”religious education”,
”confessional” och ”non-confessional”, vilket gav 1124 träffar. Under sökfunktionen ämne valdes ”religious education” vilket resulterade i en avgränsning på 285 träffar. Efter att ha utgått från de urvalsprocesser som nämns ovan, återstod två artiklar: Franck, Olof (2015) och Carr, David (2007). Sökningen utvecklades sedan genom att sökordet ”Sweden” lades till. Det resulterade i ytterligare en relevant artikel: Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (2000).
Databas: ERIC
Sökord: ”religious education”, ”confessional”
Sökningen i ERIC gav 58 träffar. Precis som vid sökningen i UniSearch utgick även den här sökningen från de tidigare nämnda urvalsprocesserna. Efter det återstod två relevanta artiklar: Barnes, L. Philip (2011) och Alberts, Wanda (2010).
Databas: LIBRIS
Sökord: ”konfessionell religion”
Efter sökning i ERIC och UniSearch uppstod intresse av att finna fler referenser i form av vetenskapliga texter och därför togs beslutet att söka i databasen LIBRIS eftersom majoriteten av träffarna i databasen var vetenskapliga texter. Sökningen gav nio träffar varav en var av relevans för studien: Holmqvist Lidh, Carina (2016). De vetenskapliga texterna lånades på biblioteket.
4.4. Analysmodell/metod
För att bearbeta litteraturen har en kvalitativ innehållsanalys gjorts, vilket är en empirisk vetenskaplig metod som används för att dra slutsatser om innehållet i för studien relevanta artiklar. Enligt Eriksson Barajas m.fl. kännetecknas en kvalitativ innehållsanalys av att ”forskaren på ett systematiskt och stegvist sätt klassificerar data, för att lättare kunna identifiera mönster och teman(...)”.23 Genom att identifiera mönster och teman vid
bearbetning av litteraturen, förklarar David och Sutton hur den metoden kan vara till hjälp för att dra slutsatser om litteraturens innehåll.24
23 Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013), s.147 24 David, Matthew & Sutton, D. Carole (2016), s.173
5. Material
5.1. Forskningsöversikt
Författare År Titel Sökning Databas + sökord
1. Alberts, Wanda 2010 The academic study of religion and intergrative religious education in Europe Databas ERIC ”confessional”, ”religious education”
2. Almén, Edgar & Aurelius, A. Carl
2000 Some second thoughts on religious education in Great Britain, Russia and Sweden i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia Databas UniSearch ”religious education”, ”Sweden”, ”confessional”
3. Almén, Edgar 2000 Presentation and problem inventory: religious education in Sweden i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia Databas UniSearch ”religious education”, ”Sweden”, ”confessional”
4. Askling, Berit 2000 Religious education at the crossroad i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia Databas UniSearch ”religious education”, ”Sweden”, ”confessional”
5. Barnes, L. Philip 2011 What has morality to do with religious education? Databas ERIC ”religious education”, ”confessional”
6. Carr, David 2007 Religious Education, Religious Literacy and Common Schooling: a Philosophy and History of Skewed Reflection
Databas UniSearch ”religious education”, ”confessional”
7. Franck, Olof 2015 Critical religious education: highlighting religious truth-claims in non-confessional educational contexts Databas UniSearch ”religious education”, ”non-confessional” 8. Holmqvist Lidh, Carina
2016 Representera och bli representerad
Databas LIBRIS ”konfessionell religion”
9. Jämterud, Ulf 2008 Religiösa inslag i den icke-konfessionella skolan i Föreningen lärare i
religionskunskap, Religion & Livsfrågor – Konfessionell och icke konfessionell
undervisning
Manuell -
10. Kay, K. William 2000 British Comment on the Swedish PPI i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia Databas UniSearch ”religious education”, ”Sweden”, ”confessional”
11. Kay, K. William 2000 Presentation and problem inventory: religious education in Great Britain i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia Databas UniSearch ”religious education”, ”Sweden”, ”confessional” 12. Kittelmann Flensner, Karin 2015 Religious education in contemporary pluralistic Sweden Manuell - 13. Olivestam, E. Carl 2006 Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i
religionsundervisningen
5.2. Kortfattad presentation av forskning
Följande avsnitt innefattar en kort sammanfattande presentation av den forskning som använts i studien, samt de forskare som publicerat forskningen. I de fall där den vetenskapliga texten utgörs av olika kapitel har endast relevanta kapitel presenterats.
Alberts, Wanda (2010). The academic study of religion and intergrative religious
education in Europe
Wanda Alberts är docent för religionsstudier vid Universitetet i Bergen i Norge. Hon är ansvarig för ämnena religion, livssyn och etik på lärarutbildningen vid Högskolan i Bergen. I artikeln introduceras begreppet förenad religiös undervisning, som innebär undervisning om olika religioner i ett religiöst blandat klassrum, i motsats till konfessionell undervisning. Artikeln presenterar några resultat av Alberts analys av de senaste tillvägagångssätten för integrerad religionsundervisning, huvudsakligen från England och Sverige.
Almén, Edgar & Aurelius, A. Carl (2000). Some second thoughts on religious education
in Great Britain, Russia and Sweden i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.)
(2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia
Almén och Aurelius är två universitetslektorer som tidigare varit verksamma vid Linköpings Universitet. I deras kapitel diskuteras de olika ländernas metoder för religionsundervisning.
Almén, Edgar (2000). Presentation and problem inventory: religious education in Sweden i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great
Britain, Sweden and Russia
I följande kapitel presenterar och problematiserar universitetslektorn Edgar Almén
religionsundervisningen ur ett svenskt perspektiv. Han fokuserar på religionsundervisningens historiska utveckling.
Askling, Berit (2000). Religious education at the crossroad i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia’
Askling är en professor som tidigare varit verksam vid Linköpings Universitet. I kapitlet beskriver hon konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning utifrån fyra olika modeller.
Barnes, L. Philip (2011). What has morality to do with religious education?
Barnes är professor emeritus i religiös och teologisk utbildning vid Kings College i London. Barnes syfte med artikeln är att redogöra för ett positivt fall gällande att öka den religiösa moralens roll och betydelse inom ämnet religiös utbildning i brittiska skolor.
Carr, David (2007). Religious Education, Religious Literacy and Common Schooling: a
Philosophy and History of Skewed Reflection
David Carr är professor i utbildning, lärande och ledarskap vid universitetet i Edinburgh. I artikeln diskuteras konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning och de olika undervisningsmetoderna ställs mot varandra.
Franck, Olof (2015). Critical religious education: highlighting religious truth-claims in
non-confessional educational contexts
Olof Franck är docent och universitetslektor i de samhällsorienterande ämnenas didaktik vid Göteborgs Universitet. I artikeln diskuteras frågan om hur man motiverar
kunskapsteoretiska analyser inom religionsundervisning, det här med hänvisning till tre relevanta skeptiska argument. Dessa argument görs föremål för kritiska kommentarer, och en illustration av pedagogiska och metodologiska konsekvenser presenteras med hänvisning till de nya kursplanerna för religiös utbildning i Sverige.
Jämterud, Ulf (2008). Religiösa inslag i den icke-konfessionella skolan i Föreningen lärare i religionskunskap, Religion & Livsfrågor – Konfessionell och icke konfessionell
undervisning
Jämterud är utbildad gymnasielärare inom Religionskunskap och Historia. Hans kapitel presenterar tankar och åsikter som berör den svenska skolans problematik vad gäller
religionsundervisning. Han är en av flera författare som skrivit ett kapitel i Föreningen lärare i religionskunskap, Religion & Livsfrågor – Konfessionell och icke konfessionell
undervisning. Jämteruds kapitel är det enda som var relevant för studien.
Kay, K. William (2000). British Comment on the Swedish PPI i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia
Kay är en professor och forskar för tillfället inom ämnet religion vid universitetet i Chester. Han belyser likheter och skillnader på religionsundervisningen i respektive land och
Kay, K. William (2000). Presentation and problem inventory: religious education in Great
Britain i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia
I det här kapitlet presenterar Kay religionsundervisningen ur ett brittiskt perspektiv. Han fokuserar på religionsundervisningens historiska utveckling.
Holmqvist Lidh, Carina (2016). Representera och bli representerad
Representera och bli representerad är Holmqvist, Lidhs doktorsavhandling utgiven vid Karlstad Universitet. Holmqvist Lidh arbetar som universitetsadjunkt i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen på institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Den religionsdidaktiska studien handlar om hur elever som positionerar sig inom judisk, buddhistisk, muslimsk och kristen tradition talar om skolans
religionskunskapsundervisning.
Kittelmann Flensner, Karin (2015). Religious education in contemporary pluralistic
Sweden
Karin är en universitetslektor vid Högskolan Väst i Trollhättan. Hon forskar inom området samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap. Hon har gjort en studie där hon observerat 125 religionsundervisningslektioner i Sverige. Hon tar även upp de olika undervisningsmetoderna inom religion och hur det ser olika ut i olika länder.
Olivestam, E. Carl (2006). Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i
religionsundervisningen
Olivestam är docent i ämnesdidaktik med inriktning mot religionsvetenskap och historia vid Göteborgs Universitet. Han beskriver religionsundervisningen utveckling från konfessionell till icke-konfessionell. Han tar även upp didaktiska aspekter och ger tips på hur
religionsundervisningen kan utformas. Det här är en lärobok som bygger på Olivestams tidigare forskning inom ämnet.
6. Analys
6.1. Konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning
Debatten kring religionsundervisningens utformning och innehåll är, enligt Ulf Jämterud, ett infekterat ämne i en del länder.25 Eftersom religionsämnet ständigt förändras finns det många
olika åsikter om vilken undervisningsmetod som gynnar eleverna bäst. Wanda Alberts är en av de forskare som uttrycker åsikter om den konfessionella och icke-konfessionella
undervisningen. Alberts framhäver att skolutbildningen i allmänhet ska syfta till att eleverna utvecklas till att bli välinformerade och ansvarsfulla individer, med respekt för sina egna och andras rättigheter som medborgare i den rådande pluralistiska demokratin. Det gör Alberts till en förespråkare för en icke-konfessionell undervisning. I England och Sverige betraktas det integrerade tillvägagångssättet, att undervisa om religioner, som ett viktigt inslag i
utbildningen.26 Det förespråkar även Olof Franck som menar att ett brett och öppet
tillvägagångssätt, där elever uppmanas att hitta sina egna vägar genom att leta efter svar på frågor baserade på personliga erfarenheter, är att föredra.27 Philip Barnes är istället
ifrågasättande till den icke-konfessionella religionsundervisningen. Han beskriver hur kritiken mot den konfessionslösa skolan i England flödade starkt i början. Han menar att formationen från den konfessionella till icke-konfessionella religionsundervisning bidrog till ett minskat innehåll av moraliska delar.28 I takt med det växande pluralistiska samhället stod det ändå
klart att någon form av utbildning där eleverna skapade förståelse för fler religioner var bäst anpassat.29
I merparten av länderna runt om i världen råder någon form av konfessionell
religionsundervisning där undervisningen utgår från att eleverna undervisas i respektive religionstillhörighet. Det är ofta representanter för den egna religionen som håller i
undervisningen. Konfessionell religionsundervisning förekommer till exempel i Tyskland, Finland, Belgien, Italien och Spanien.30 I Sverige däremot råder det, precis som i exempelvis
Norge, England och Schweiz, en icke-konfessionell religionsundervisning som ur ett
25 Jämterud, Ulf (2008). Religiösa inslag i den icke-konfessionella skolan i Religion och Livsfrågor, nr.4 (2008), s.8. Hämtad från: http://www.flr.se/tidningar/rol-0804.pdf - 2018.02.08
26 Alberts, Wanda (2010). The academic study of religion and intergrative religious education in Europé. British Journal Of Religious Education, 32, 3, s. 278
27 Franck, Olof (2015). Critical religious education: Highlighting religious truth-claims in non-confessional
educational contexts. British Journal Of Religious Education, 37, 3, s.227
28 Barnes, L. Philip (2011). What has morality to do with religious education? Journal Of Beliefs & Values, 32, 2, s. 131
29 ibid., s. 140
internationellt perspektiv anses vara en ovanlig undervisningsform.31 Kittelmann Flensner
förklarar att eleverna ska ges en objektiv och neutral bild av de olika religionerna och därför undervisas eleverna tillsammans, oavsett religiös tillhörighet.32 Frankrike, Kina och USA har
istället valt att exkludera religionsundervisningen från den offentliga skolan.33 I Frankrike och
USA erbjuder skolan eleverna en frivillig religionsundervisning som styrs av religiösa organisationer.34 Olivestam förklarar att USA utgår från ideologin att sträva efter en religiös
neutral stat och beskriver hur de, utifrån ideologin, anser det motsägelsefullt att göra religionskunskap till ett obligatoriskt ämne och av den anledningen har
religionsundervisningen uteslutits.35 Risken med att utesluta religionsundervisningen är att
elever växer upp utan en mångfaldig religionskunskap vilket kan bidra till en ökad risk för konflikter mellan olika religiösa grupper.36
Forskare beskriver konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning på olika sätt. Berit Askling delar till exempel upp religionsundervisningen i fyra olika
undervisningsmodeller. Confession-Collective knowledge syftar till att undervisningen gemensamt ska introduceras i ”rätt” ideologi. Modellen eftersträvar gemenskap och
undervisningens fokus är att eleverna får kunskap om ritualer, texter och andra för religionen hemmahörande delar. Confession-individual knowledge är en liknande undervisningsmodell som den första men skillnaden är att elevernas egna religiösa och icke-religiösa erfarenheter sätts i fokus. Eleverna får, utifrån de egna erfarenheterna, individuellt reflektera och komma fram till egna tankar. Non-confession collective knowledge är en objektiv och neutral
undervisningsmodell som resulterar i att eleverna får kunskap om alla religioner. Den här modellen utgör en bas för att eleverna ska få möjlighet att utforma egna tankar och val. Den sista modellen, non-confession individual knowledge uppmuntrar till reflektion kring
livsfrågor och eleverna inspireras av olika allmänna teologier och filosofier.37 Enligt
Skolverkets läroplan ska ”undervisningen i skolan vara icke-konfessionell”.38 Med
utgångspunkt i Asklings fyra undervisningsformer utesluts därför Confession-Collective
31 Holmqvist Lidh, Carina (2016). Representera och bli representerad - Elever med religiös positionering talar
om skolans religionskunskapsundervisning. Lic.-avh. Karlstad: Karlstads universitet, 2016, s.24
32 Kittelmann Flensner, Karin (2015), s.278 33 Holmqvist Lidh, Carina (2016), s.24 34 Kittelmann Flensner, Karin (2015), s.278
35 Olivestam, E. Carl (2006). Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen. 1. uppl. Stockholm: Liber, s.9
36 ibid., s.10
37 Askling, Berit (2000). Religious education at the crossroad iAlmén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia. Presentations, Problem Inventories and
Commentaries. Linköping: Linköping University Electronic Press, s.111–112
knowledge och Confession-individual knowledge ur ett svenskt perspektiv, eftersom
modellerna utgår från en konfessionell undervisning. I läroplanen står det att ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart(...)”39, vilket relateras till
undervisningsformen Non-confession collective knowledge. Den svenska
religionsundervisningen kan även relateras till non-confession individual knowledge eftersom Skolverkets läroplan skriver att eleverna ska ges förutsättningar ”att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt”.40 Den möjliga slutsats som kan
formuleras är att den svenska religionsundervisningen präglas av de båda icke-konfessionella undervisningsformerna som Askling presenterade.
Ett annat omdiskuterat ämne i debatten om religionsundervisning är hur moralen påverkas av de olika undervisningsformerna. Ur ett svenskt perspektiv utvecklades den svenska
konfessionella religionsundervisningen successivt mot ett neutralt och objektivt koncept. Ämnet kristendom utvecklades från att vara ett självständigt moralgrundande ämne till ett integrerat samhällsorienterande ämne. Moral och religion gick från att vara en central del av skolan till att bli varje individs privata angelägenhet. Undervisningen skulle istället handla om att möjliggöra för morgondagens samhällsansvariga att göra egna självständiga
ställningstaganden.41 Barnes uttrycker att det i dagens mångkulturella och demokratiska
samhälle är olämpligt att prioritera den sekulära undervisningen istället för den religiösa. Om så är fallet bör inte det sekulära åtagandet minimera innehållet av moral i den
icke-konfessionella religionsundervisningen.42
6.1.1. Föräldraperspektivet
Under förändringsprocessen från en konfessionell till icke-konfessionell
religionsundervisning var stödet att behålla samarbetet med kyrkor och kristna organisationer högt bland föräldrarna.43 Carina Holmqvist Lidh beskriver hur det har framförts kritik mot
föräldrarnas inflytande över sina barns val. Den här typen av inflytande kunde i vissa fall anses strida mot barns rättigheter.44 Holmqvist Lidh beskriver den icke-konfessionella
religionsundervisningen som ett sätt för elever att få kunskap om alla religioner. Det
minimerar risken att eleverna blir påverkade av föräldrarnas religiösa åsikter och val.45 I och
39 Skolverket (2017), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2017), s.7 40 ibid., s.209
41 Olivestam, E. Carl (2006), s.21–22 42 Barnes, L. Philip (2011), s.138 43 Olivestam, E. Carl (2006), s.13 44 Holmqvist Lidh, Carina (2016), s.24 45 ibid., s.24
med att kristendomsämnet ersattes med ämnet religionskunskap gick synen från att “läraren vet bäst” till “eleven i centrum”. Det här innebar att eleven för första gången framträdde som aktör i skolan och hade rätt att hävda sina åsikter och sin integritet gentemot bland annat föräldrar.46 William Kay belyser och jämför den icke-konfessionella religionsundervisningen i
Sverige med den icke-konfessionella religionsundervisningen i England. Den svenska religionsundervisningen är obligatorisk, till skillnad från Englands där föräldrarna har möjlighet att exkludera sina barn från religionsundervisningen. Ur ett brittiskt
föräldraperspektiv ses det obligatoriska deltagandet som en brist i den svenska religionsundervisningen.47
6.1.2. Lärarperspektivet
I Holmqvist Lidhs studie presenteras elevers åsikter om den ideala läraren i
religionsundervisning. En upprepande synpunkt som presenteras i studien är att läraren ska vara objektiv och rättvis samt att undervisningen ska vara neutral. Studien visar att lärare med en religiös tro har svårare att hålla religionsundervisningen objektiv eftersom det finns stor risk för att lärarens egna åsikter träder fram. Det här kan leda till att läraren favoriserar sin egen religion på bekostnad av andra religioner.48 I dagens mångkulturella klassrum finns
därför risken att elever med annan religiös tro än lärarens känner sig kritiserad och utmanad.49
Holmqvist Lidh ser det som en fördel att lärare inte avslöjar sin religiösa tro eftersom undervisningen lättare hålls objektiv och neutral.50 Jämterud uttrycker att läraren måste
förhålla sig till grundskolans ämnesbeskrivning där det står att undervisningen ska innehålla estetiska uttryck och gestaltningar, samtidigt som undervisningen måste vara objektiv och neutral. Han beskriver att estetiska inslag som musik, riter och högtider kan uppfattas som en konfessionell del i undervisningen. Det här måste läraren ha i åtanke för att undvika att bryta den icke-konfessionalitet som den svenska skolan ska präglas av.51
I samband med utvecklingen från konfessionell kristendomskunskap till icke-konfessionell religionskunskap skedde förändringar som ökade kraven på läraren. En förändring var att innehållet utökades samtidigt som undervisningstimmarna minskades. Som en följd av den
46 Olivestam, E. Carl (2006), s.21
47 Kay, K, William (2000:a). British Comment on the Swedish PPI i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia. Presentations, Problem Inventories and
Commentaries. Linköping: Linköping University Electronic Press, s.117
48 Holmqvist Lidh, Carina (2016), s.171–172 49 Franck, Olof (2015), s.235
50 Holmqvist Lidh, Carina (2016), s.172 51 Jämterud, Ulf (2008), s.7
konfessionslösa undervisningen tillkom krav på att undervisningen skulle vara neutral och objektiv.52 Det krävdes således en utökad kunskap som religionslärare, vilket enligt Edgar
Almén kan leda till stresspåslag.53 Olivestam beskriver lärarnas reaktion på utvecklingen som
den så kallade “objektivitetschocken”.54 I och med förvandlingen från konfessionell till
icke-konfessionell religionsundervisning fick lärarna en helt annan roll i ämnet.
I Skolverkets läroplan står det att den svenska icke-konfessionella religionsundervisningen ska ta hänsyn till det mångkulturella klassrummet.55 Kay anser dock att den svenska
religionsundervisningen vilar på ett komplext system eftersom bristande kunskaper hos läraren kan resultera i olämpligt innehåll för religionsundervisningen. Som följd av detta kan elever känna sig förolämpade på grund av sin religion.56 Holmqvist Lidh beskriver hur en del
lärare i dagens mångkulturella klassrum känner sig obekväma i situationer där elever ges utrymme att uttrycka åsikter om sin egna eller andras religion. Av den anledningen undviker de lärarna att ta upp och diskutera kring ämnen som anses kontroversiella.57
6.2. För- och nackdelar med konfessionell och icke-konfessionell
religionsundervisning
6.2.1. Konfessionell religionsundervisning
Barnes tar upp den positiva inverkan av moral i den konfessionella religionsundervisningen. Han uttrycker att förändringen från den konfessionella till icke-konfessionella
religionsundervisningen bidrog till ett minskat innehåll av inslag av moral i undervisningen, vilket han anser ha negativa följder ur ett samhällsperspektiv.58 Edgar Almén och Carl
Aurelius beskriver att den tidigare konfessionella religionsundervisningen ansågs av vissa som en positiv undervisningsmetod då de moraliska värderingarna stärks genom undervisning i en specifik religion.59
52 Olivestam, E. Carl (2006), s.55
53Edgar, Almén (2000). Presentation and problem inventory: religious education in Sweden i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia. Presentations,
Problem Inventories and Commentaries. Linköping: Linköping University Electronic Press, s.66
54 Olivestam, E. Carl (2006), s.29
55 Skolverket (2017), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2017), s.7 56 Kay, K, William (2000:a), s.117–118
57 Holmqvist Lidh, Carina (2016), s.44 58 Barnes, L. Philip (2011), s.131
59 Almén, Edgar & Aurelius, A. Carl (2000). Some second thoughts on religious education in Great Britain,
Russia and Sweden i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia. Presentations, Problem Inventories and Commentaries. Linköping: Linköping University
Olivestam uttrycker en nackdel med konfessionella undervisningen där han förklarar att risken med en konfessionell undervisning är att elever som växer upp utan mångfaldig religionskunskap bidrar till en ökad risk för konflikter mellan olika konfessionella grupper.60
Ytterligare en nackdel med de konfessionella förhållningssätten till religionsutbildning är, enligt David Carr, risken att vara för religiöst inriktade på vad som är rätt och fel. Risken med det är att den pedagogiska betydelsen av att kritiskt granska, jämföra och tolka religioner exkluderas.61
6.2.2. Icke-konfessionell religionsundervisning
Den svenska religionsundervisningens utformning fokuserar på olikheter inom trossystem och grupperingar, vilket är en kontrasterande inriktning. Genom att ställa de olika
livsåskådningarna, religionerna och riktningarna i förhållande till varandra redovisas skillnaderna på ett tydligt sätt.62 Det här menar Olivestam skapar förståelse, respekt och
identifikation och eleverna lär sig att inse sin betydelse för samhället och individerna. Ur ett annat perspektiv kan den här formen av undervisning ha en kritiskt granskande uppgift genom att tydliggöra konsekvenserna av det trossystem man anpassar sig efter och den gruppering man ansluter sig till.63
Almén beskriver hur Sveriges sätt att organisera religionsundervisningen syftar till att ge eleverna en bred orientering om religioner och traditioner, och inte bara på att tillgodose föräldrarnas önskemål om vad undervisningen ska innehålla. Elevernas tänkande och reflekterande står i fokus och de ges möjlighet att själva avgöra vilken information som är relevant och inte, vilket Almén anser vara en fördel med icke-konfessionell undervisning.64
Det finns dock de som anser att elevernas möjlighet att tänka och reflektera är en nackdel med den konfessionella undervisningen. Innan undervisningen i Sverige blev
icke-konfessionell, och föräldrar fick möjlighet att välja religiösa skolor åt sina barn, sågs inte de icke-konfessionella skolorna som ett positivt alternativ.65 Det fanns två anledningar till det,
den första är att föräldrar ansåg att deras personliga val gynnade deras barn. Den andra
60 Olivestam, E. Carl (2006), s.10 61 Carr, David (2007), s.668 62 Olivestam, E. Carl (2006), s.171 63 ibid., s.171 64 Edgar, Almén (2000), s.72
65 Kay, K. William (2000:b). Presentation and problem inventory: religious education in Great Britain i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia.
anledningen till varför icke-konfessionella skolor undveks var för att det ansågs förvirrande för eleverna att komma i kontakt och undervisas om flera olika religioner i tidig ålder.66
Kay fortsätter presentera för- och nackdelar med icke-konfessionell undervisning. Han förklarar hur den svenska icke-konfessionella religionsundervisningen, ur ett brittiskt perspektiv, ses som ett komplext system. Eftersom undervisningen måste ta hänsyn till det mångkulturella klassrummet beskriver han hur det kan medfölja en del risker med
undervisningen, till exempel att lätt snubbla över förolämpningar.67
Holmqvist Lidh skriver hur förespråkare för en icke-konfessionell och obligatorisk
religionskunskapsundervisning hänvisar till den roll religion har i dagens samhälle. Med tanke på religionens ökade synlighet och betydelse, genom ökad migration och nya
kommunikationsvägar, krävs det god kunskap och förståelse hos medborgarna.68 Holmqvist
Lidh förklarar hur viktigt det är att vi utvecklar kunskap och tolerans för olikheter för att leva tillsammans i ett pluralistiskt samhälle. Fördelen med den icke-konfessionella undervisningen är att den ger elever kunskap om olika religioner och fostrar de på så sätt till samhälleliga medborgare.69 Alberts argumenterar också för en icke-konfessionell undervisning och skriver
hur den undervisningsformen bidrar till att elever med olika kulturella och religiösa
bakgrunder lär sig tillsammans och därmed också lär sig att leva med varandra trots att de kan ha olika världssyner.70
66 Kay, K. William (2000:b), s.49 67 Kay, K, William (2000:a), s.117 68 Holmqvist Lidh, Carina (2016), s.26 69 ibid., s.26
7. Diskussion
Religionsundervisning är betydelsefullt i dagens mångkulturellt växande samhälle, där det är viktigt med kunskap om religioner och livsåskådningar “(...)för att skapa en ömsesidig förståelse mellan människor”.71 I följande avsnitt diskuteras resultaten av den analyserade
ämnesdidaktiska forskningen som besvarat studiens frågeställningar om konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning. Forskningen diskuteras utifrån ett svenskt och ett internationellt perspektiv.
I debatten om konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning nämner Carr både för- och nackdelar med de båda undervisningsmetoderna. Alberts, Franck, Olivestam, Kay, Aurelius, Holmqvist Lidh, Almén och Øster är tydliga förespråkare för en icke-konfessionell religionsundervisning. Få av de forskare som har analyserats i studien förespråkar istället en konfessionell religionsundervisning. Barnes till exempel uttrycker att en nackdel med den icke-konfessionella religionsundervisningen är den minskade rollen av moral i
undervisningen. Han menar att det rådande mångkulturella samhället skulle gynnas av ett religiöst skolsystem istället för ett sekulariserat skolsystem. En annan viktig aspekt som Barnes tar upp är att den sekulariserade religionsundervisningen inte bör minimera innehållet av moral i undervisningen, utan fortfarande utgöra en del av religionsundervisningen. Almén och Aurelius beskriver, trots sin ståndpunkt för en icke-konfessionell religionsundervisning, att den tidigare konfessionella religionsundervisningen ansågs av vissa som en positiv undervisningsmetod då de moraliska värderingarna stärks genom undervisning i en specifik religion.
Majoriteten av den bearbetade forskningen framhäver dock hur en icke-konfessionell
religionsundervisning har en större positiv påverkan på elever att bli goda medborgare. Dessa forskare anser att en icke-konfessionell undervisning skapar förståelse, respekt och
identifikation och eleverna lär sig att inse sin betydelse för samhället och individerna. Elever som växer upp i en miljö utan kontakt med fler religioner riskerar att få en minskad förståelse för andra. Det ökar risken för konflikter mellan olika konfessionella grupper. De flesta
forskare beskriver även hur en icke-konfessionell religionsundervisning bidrar till att elever med olika kulturella och religiösa bakgrunder lär sig tillsammans och därmed också lär sig att leva med varandra trots att de kan ha olika världssyner. Dessa forskare förespråkar den
71 Skolverket (2017), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2017), s.209
konfessionella religionsundervisningen eftersom eleverna utvecklar ett ökat inflytande på sin religiösa eller religiösa åsikt. Det här beskrivs som en positiv aspekt av
icke-konfessionell religionsundervisning eftersom eleverna fostras till att ta egna beslut. Därmed uppfylls ett av läroplanens syften ”att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt”.72
Förändringen till en icke-konfessionell religionsundervisning i Sverige var enligt vissa forskare en självklar förändring i det svenska skolsystemet. Religionsundervisningen ser däremot annorlunda ut i olika delar av världen och valet av en icke-konfessionell
undervisning är inte självklart överallt. Tyskland, Finland, Belgien, Italien och Spanien har fortfarande en konfessionell undervisning där eleverna undervisas i respektive
religionstillhörighet, medan England, Norge och Schweiz har likt Sverige en icke-konfessionell undervisning. Olivestam beskriver vikten av att i religionsundervisningen undvika ”vi och dem” och sluta koncentrera sig på religionernas olikheter. Skolan bör istället fokusera på likheterna och det som förenar oss. Med utgångspunkt i forskningen diskuterade vi om ett gemensamt synsätt på religionsundervisning skapar bättre förutsättningar för elever att fokusera på det som förenar oss istället för det som skiljer oss åt?
Religionsundervisningens utformning och lärarens kunskaper om olika religioner är ett stort och omdiskuterat ämne. Olivestam beskriver hur olika kulturer och religioner tidigare
placerats på världskartan men är idag verklighet i de svenska klassrummen. Eftersom läraren, och därmed även undervisningen måste ta hänsyn till det mångkulturella klassrummet
beskriver forskare hur det kan medfölja en del risker med undervisningen, till exempel att omedvetet förolämpa en elev. I samband med utvecklingen från konfessionell
kristendomskunskap till icke-konfessionell religionskunskap ökade kraven på läraren.
Förvandlingen från konfessionell till icke-konfessionell religionsundervisning resulterade i att lärare fick en annan roll i ämnet. Bristande kunskaper hos lärare kan, enligt forskningen, resultera i olämpligt innehåll för religionsundervisningen. I värsta fall kan det leda till att elever känner sig förolämpade på grund av sin religion. Kraven på en objektiv och neutral undervisning, i kombination med kraven på estetiska inslag, utgör ytterligare en utmaning för lärare. Enligt Skolverkets läroplan ska eleverna ges kunskap om olika religioners högtider, symboler och berättelser. Inslag som musik, riter och högtider kan dock uppfattas som en
72 Skolverket (2017), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2017), s.209
konfessionell del i undervisningen och därför blir det svårt för lärare att hålla religionsundervisningen objektiv och neutral.
Lärarens roll i den icke-konfessionella religionsundervisningen är av stor betydelse. En del forskare beskriver dock hur vissa lärare i dagens mångkulturella klassrum känner sig obekväma i situationer där elever ges utrymme att uttrycka åsikter om sin egna eller andras religion. Med utgångspunkt i den forskning som bearbetats i studien konstateras det att lärare undviker att ta upp och diskutera kring ämnen som anses kontroversiella, vilket gör att en del lärare inte förstår vikten av sin roll i ämnet. Lärare bör vara förberedda på att diskussioner kring ämnet kan förekomma och måste därför ha kunskap om att hantera situationer där eventuella diskussioner kan uppstå. Utifrån detta kan slutsatsen dras att det krävs mer
forskning om vilka undervisningsmetoder som lärare bör använda för att känna sig trygga i att bemöta de kontroversiella ämnen som kan uppstå i religionsundervisningen. Det krävs även mer forskning om hur läraren ska utforma religionsundervisningen för att uppfylla
läroplanens mål och riktlinjer. När lärare inser sin roll i religionsundervisningen och vågar ta upp och diskutera med eleverna om de olika religionerna på ett korrekt sätt, bidrar det till att alla elever, oavsett religionstillhörighet, känner sig sedda under religionsundervisningen. Det kan i sin tur leda till att både elever och lärare gynnas av en icke-konfessionell
religionsundervisning.
Resultatet av den här strukturerade litteraturstudien har bidragit till ett ökat intresse att fördjupa oss ytterligare i ämnet. Vi vill därför undersöka hur religionsundervisningen ser ut i praktiken och hur de bemöts av lärare samt vilka eventuella svårigheter som lärare påträffar. Det här hoppas vi få möjligheten att göra i det kommande produktionsarbetet.
8. Referenslista
Alberts, Wanda (2010). The academic study of religion and intergrative religious education in Europé. British Journal of Religious Education, 32, 3
Algotsson, Karl-Göran (1975). Från katekestvång till religionsfrihet: debatten om religionsundervisningen i skolan under 1900-talet. Diss. Uppsala: Universitet.
Almén, Edgar (2000). Presentation and problem inventory: religious education in Sweden i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia. Presentations, Problem Inventories and Commentaries. Linköping: Linköping University Electronic Press
Almén, Edgar & Aurelius, A. Carl (2000). Some second thoughts on religious education in Great Britain, Russia and Sweden i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.)
(2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia. Presentations, Problem Inventories and Commentaries. Linköping: Linköping University Electronic Press
Askling, Berit (2000). Religious education at the crossroad i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia.
Presentations, Problem Inventories and Commentaries. Linköping: Linköping University Electronic Press
Barnes, L. Philip (2011). What has morality to do with religious education? Journal of Beliefs & Values, 32, 2
Carr, David (2007). Religious Education, Religious Literacy and Common Schooling: a Philosophy and History of Skewed Reflection. Journal of Philosophy of Education, 41, 4 David, Matthew & Sutton, D. Carole (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Franck, Olof (2015). Critical religious education: Highlighting religious truth-claims in non-confessional educational contexts. British Journal of Religious Education, 37, 3
Holmqvist Lidh, Carina (2016). Representera och bli representerad - Elever med religiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning. Lic.-avh. Karlstad: Karlstads universitet, 2016
Jämterud, Ulf (2008). Religiösa inslag i den icke-konfessionella skolan i Religion och Livsfrågor, nr.4. Osbeck, Christina (redaktör) (2008). Natur & Kultur. Hämtad från:
http://www.flr.se/tidningar/rol-0804.pdf - 2018.02.08
Kay, K, William (2000:a). British Comment on the Swedish PPI i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia. Presentations, Problem Inventories and Commentaries. Linköping: Linköping University Electronic Press
Kay, K. William (2000:b). Presentation and problem inventory: religious education in Great Britain i Almén, Edgar & Øster, Hans Christian (red.) (2000). Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia. Presentations, Problem Inventories and Commentaries.
Linköping: Linköping University Electronic Press
Kittelmann Flensner, Karin (2015). Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet
Larsson, Rune (2009). Samtal vid brunnar – introduktion till religionspedagogikens teori och didaktik. Lund: Arcus
Löfstedt, Malin (2011:b). Mångfald, berättande och livsfrågor – om religionskunskapsämnet i skolans tidigare år, i Berglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.) (2011). Barn i religionernas värld. 1. uppl. Stockholm: Liber
Löfstedt, Malin (red.) (2011:a). Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur
Olivestam, E. Carl (2006). Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen. 1. uppl. Stockholm: Liber
Skolverket (2017), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2017). Stockholm: Skolverket
Skolverket (2012). Skolan och kyrkan. Hämtad från
https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/skolan-och-kyrkan-1.162940 - 2018.01.25
Wahlin, Bo (2008). Om Waldorfskolan och gränsen mellan konfessionella och icke-konfessionella skolor i Religion och Livsfrågor, nr.4. Osbeck, Christina (redaktör) (2008). Natur & Kultur. Hämtad från http://www.flr.se/tidningar/rol-0804.pdf - 2018.02.05
