”Det här är strukturella fenomen.
De här beteendena som alla gör utan att tänka sig för”
(Anna Wahl i Kvinnorna och pengarna)
En kritisk diskursanalys av glastaket: det osynliga hindret
“This is structural phenomena.
These behaviors that everyone does without even thinking about”
(Anna Wahl in Kvinnorna och pengarna)
A critical discourse analysis of the glass ceiling: the invisible barrier
Lisa Börjesson
Mänskliga rättigheter Kandidatnivå
15hp VT 2018
Abstract
The aim of this essay is to examine how the discourse of the glass ceiling has changed in twenty years. This with an approach of gender studies highlight which performances and power structures between women and men this change is based on. My questions follow my aim. My delimitations are sex/gender, the unequal gender distribution in Swedish industry and a twenty-year period. This is based on my material that are two State public reports from 1997 and 2014 that have treated the glass ceiling. The theory and method are a critical discourse analysis, whereof the theory is Faircloughs three-dimensional model. The conclusion can be drawn from the results and it shows that the discourse of the glass ceiling has changed, from a focus on position segregation to change. The performances and power structures between women and men that this change is based on are separating the sexes and male superiority.
Keywords: the glass ceiling, critical discourse analysis, change, power, sex/gender
Studiens syfte är att undersöka hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod. Detta med avsikt att utifrån ett genusvetenskapligt angreppsätt belysa vilka föreställningar och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen bygger på. Mina frågeställningar följer mitt syfte. Mina avgränsningar är kön/genus, den ojämna könsfördelningen på svenskt näringsliv och en tjugoårsperiod. Dessa avgränsningar grundar sig i mitt material som är två statliga offentliga utredningar från 1997 och 2014 som har behandlat glastaket. Uppsatsens teori och metod består av en kritisk diskursanalys, varav teoridelen består av Faircloughs tredimensionella modell. Slutsatsen dras från resultatet som visar att diskursen om glastaket har förändrats, från ett fokus på en diskurs om befattningssegregering med faktorer som ålder, arbetstid och utbildning till förändring med faktorerna jämställdhet, genus och föräldraskap. De föreställningar och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändringen bygger på är isärhållning av kön och manlig överordning.
Förord
Denna kandidatuppsats skrevs under vårterminen 2018 vid Malmö Universitet. Jag vill börja med att framhäva ett varmt tack till alla som har stöttat mig i mitt arbete med denna uppsats. Min handledare Henrik Andersson som har gett mig vägledning genom processen, mina vänner och familj som har stöttat mig när motivationen i vissa stunder dalade. Jag vill även rikta ett extra tack till Susan Lindholm, Erika Svedberg och Victor Lundberg för deras lärorika kurs i Genusvetenskap som har gett mig ovärderlig kunskap som jag kommer bära med mig av hela livet. Mitt ökade intresse för genusvetenskap som framkom efter denna kurs och mitt intresse för mänskliga rättigheter mynnade ut i denna kandidatuppsats. Uppsatsens förlopp har varit väldigt givande för mig då jag har fått kunskap om diskursers, föreställningars som maktstrukturers påverkan på förändring i glastaket. Slutligen vill jag tacka alla modiga kvinnor som i dåtid och nutid ständigt går emot patriarkala strukturer och kämpar för kvinnors rättigheter och en plats där alla ska behandlas med samma villkor. Ni är hjältar. Stort tack. Malmö maj 2018
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Teori, metod och material ... 3
1.4 Material ... 3
1.4.1 Sammanfattning av SOU 1997:137 och SOU 2014:80 ... 3
1.5 Begreppsutredningar ... 4
1.6 Avgränsningar ... 5
1.7 Disposition ... 5
2. Tidigare forskning och position ... 7
2.1 Två inriktningar ... 7
2.2 Kritik mot forskningsfältet ... 8
3. Metod och teori ... 10
3.1 Textanalys och Diskursanalys ... 10
3.2 Kritisk diskursanalys ... 11
3.3 Faircloughs tredimensionella modell ... 13
3.4 Ett genusvetenskapligt angreppssätt ... 15
3.5 Validitet och reliabilitet ... 16
4. Analys och resultat ... 18
4.1 Diskursen om befattningssegregering ... 18 4.1.1 Ålder ... 19 4.1.2 Arbetstid ... 22 4.1.3 Utbildning ... 25 4.2 Diskursen om förändring ... 27 4.2.1. Jämställdhet ... 28 4.2.2. Genus ... 32 4.2.3. Föräldraskap ... 34 5. Diskussion ... 38 6. Slutsats ... 41
6.1 Förslag till vidare forskning ... 42
1
1. Inledning
Det finns måhända i dessa kvinnofrågor en viss benägenhet att låta orden få makt
över tanken [min anm] så att när problemen debatteras mycket länge, man till slut tror
att de också är reellt lösa (Stina Thyrberg citerad i Hirdman 2014:8)
Jämställdhet är ett ständigt debatterat ämne och är fortfarande i hetluften efter år av lovord och arbete från politiskt håll. Det diskuteras i princip inom alla delar i samhället, den privata som offentliga sfären. Sverige har ratificerat Kvinnokonventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (hädanefter CEDAW) vilket innebär att jämställdhet mellan kvinnor och män ska prioriteras (CEDAW, 1979). Detta kan ses som ett användbart verktyg för att införliva mänskliga rättigheter och jämställdhet inom statens territorium. I CEDAW klargörs det att diskriminering av kvinnor kränker principerna om lika rättigheter och respekt för människans lika värde samt är ett hinder för kvinnor att delta i samhället på samma villkor som män (CEDAW, 1979). På Regeringskansliets hemsida står det att Sveriges regering är feministisk och att jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara i centrum vid beslut (Regeringskansliet, 2016). Detta visar att en diskurs om jämställdhet och dess betydelse råder i Sverige, vilket i sin tur influerar andra diskurser, exempelvis, diskursen om glastaket.
Glastaket är ett begrepp som är vanligt förekommande vid undersökningar om kvinnors svårigheter att klättra i organisationshierarkin (Morrison et al. 1994:124). Majoriteten av dessa undersökningar har fokuserat på olika faktorer som kan begränsa kvinnors möjligheter att klättra i organisationen (t.ex. Muhonen 2010:45–46; Soleymanpour Omran et al. 2015:315) Till följd av denna ensidighet i forskningen anser jag att det skulle vara spännande att ha en annan infallsvinkel. I denna uppsats kommer fokuset istället att vara på hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod. Med hjälp av en kritisk diskursanalys, som kommer vara metod och teori i denna uppsats, kan vi förhoppningsvis få en klarhet över hur diskursen om glastaket har förändrats.
FN:s granskningskommitté för kvinnokonventionen har kritiserat Sverige för diskriminerande könsstereotyper samt kvinnors och mäns olika möjligheter i arbetslivet (FN:s kvinnokommitté, 2016). Dessa synpunkter speglar av sig i det svenska näringslivet då statistisk visar att 70 % av cheferna i svenskt näringsliv är män (Ledarna 2016:6). Diskurser har makt vilket innebär att de kan påverka och skapa maktstrukturer och föreställningar i samhället (Winther Jørgensen & Philips 2000:67). Denna makt kan innebära att kön framställs på ett visst sätt som i sin tur
2
påverkar glastaket genom att denna framställning kan ha negativa respektive positiva följder för att klättra i organisationshierarkin.
Min utgångspunkt är två statliga offentliga utredningar med tjugo års mellanrum som har behandlat glastaket. Min tolkning är att en statlig offentlig utredning kan betraktas som ett dokument som speglar föreställningar om olika ting. I detta fall föreställningar om jämställdhet, kvinnor och män, karriär och föräldraskap. Med hjälp av dessa två rapporter hoppas jag få en bild över hur diskursen om glastaket har förändrats.
1.1 Problemformulering
Diskurser kan spegla verkligheten genom att en diskurs kan betraktas som en form av makt då den kan forma samhället. Denna makt kan utspelas på olika vis, t.ex. förändra diskurser och påverka och/eller bygga vidare på föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män i samhället. Hur diskursen om glastaket har förändrats beror säkerligen på den diskurs som råder om jämställdhet i Sverige, det vill säga, Sveriges jämställdhetsarbete och jämställdhetsdebatten i vid mening. Sverige har i många år lyfts fram som ett föregångsland när det kommer till jämställdhet, samtidigt visar statistik att det kommer dröja cirka femtio år innan könsfördelningen på högsta chefsnivån är jämställd (Ledarna 2016:10; Ledarna 2017:16). Att förändring i diskursen om glastaket i grunden bygger på makt innebär att diskursen styr våra handlingar och tankar, hur vi talar och vilket språk vi använder i olika sammanhang. Denna makt som diskurser har när det gäller hur glastaket har förändrats kan innebära och leda till negativa respektive positiva följder för kvinnor och män. Mitt intresse ligger i att undersöka hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod och utgå från vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen bygger på.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att med hjälp av en kritisk diskursanalys undersöka hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod. Detta med avsikt att utifrån ett genusvetenskapligt angreppssätt belysa vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen bygger på. Mitt fokus kommer vara på hur diskursen har förändrats i det svenska näringslivet då mitt material utgår därifrån. Mina frågeställningar kommer att formuleras så jag på bästa möjliga vis kan uppnå mitt syfte.
3
Mina frågeställningar är:
• Hur har diskursen om glastaket förändrats under en tjugoårsperiod?
• Vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män bygger förändring i diskursen på?
1.3 Teori, metod och material
Denna uppsats består både av primär- och sekundärkällor. Min primärkälla består av två statliga offentliga utredningar som har behandlat glastaket. Rapporterna är från 1997 och 2014. Med rapporterna avser jag undersöka diskursen om glastaket och mer specifikt, hur diskursen om glastaket har förändrats över tid. Min andrahandskälla består av en metod och teori som ingår i den kritiska diskursanalysen. En kritisk diskursanalys som metod har ett fokus på maktstrukturer. Med hjälp av dess analytiska verktyg är mina förhoppningar att sätta finger på förändringar, maktstrukturer och föreställningar i diskursen om glastaket. Teorin består av Norman Faircloughs tredimensionella modell. Modellen ingår i den kritiska diskursanalysen och delar in diskursbegreppet i tre olika delar för att visa hur diskursen påverkas och förhåller sig till den större kontexten (samhället).
1.4 Material
I denna del kommer min primärkälla att redovisas, vilket är två statliga offentliga utredningar som har behandlat glastaket. En övergripande bild över rapporterna kommer att ges, vad de består av och hur de kommer att användas i uppsatsen.
1.4.1 Sammanfattning av SOU 1997:137 och SOU 2014:80
Min primärkälla i uppsatsen består av två statliga offentliga utredningar med cirka tjugo års mellanrum som heter SOU 1997:137 Glastak och glasväggar?: den könssegregerade
arbetsmarknaden och SOU 2014:80 Ökad medvetenhet men långsam förändring – om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv.
Den första rapporten är publicerad 1997 och behandlar den horisontella och vertikala könssegregeringen samt arbetsmarknadssituationen för invandrarkvinnor respektive ensamstående mödrar (SOU 1997:137, 2). Rapporten avslutas med undersökningar om skillnaden mellan kvinnors och mäns arbetsmarknadspositioner. Skillnader som uppmärksammas är kvinnors och mäns arbetslöshet, anställningsformer och utträde från arbetsmarknaden. Denna rapport behandlar både glastaket och glasväggar. Mitt fokus är på glastaket, därför kommer enbart de kapitel som behandlar glastaket att beröras i detta arbete.
4
Den andra rapporten är publicerad 2014. Den är en uppföljning av två tidigare statliga offentliga utredningar som har behandlat liknande område, vilka är SOU 2003:16 Mansdominans i
förändring och SOU 1994:3 Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap (SOU 2014:80, 11–
13). Rapporten består av sex delar, varav ett är ett inledningskapitel. De nästkommande fyra delarna består av intervjuer som har genomförts av forskarna. Varje kapitel omfattar en intervjustudie. Informanterna är uppdelade i olika grupper; kvinnliga och manliga företagsledare, unga chefer samt förändringsaktörer. Varje intervjugrupp utgörs av sex till femton individer som har fått frågor om jämställdhet i svenskt näringsliv. I det avslutande kapitlet för forskarna en egen diskussion om resultaten från intervjustudierna samt förslag på olika förändringar som krävs för ett mer jämställt svenskt näringsliv.
Hur rapporterna skapas beror högst troligt på vilka forskare som är med och deras respektive fokusområde. I den första rapporten har forskarna sitt fokusområde inom sociologi och ekonomi, med inriktning på social forskning och kvinnoforskning (SOU 1997:137, 323–325). Den andra rapportens fokusområde är inom ekonomi och organisation med fokus på genusforskning (SOU 2014:80, 7). Forskarnas olika fokusområden innebär att de har olika angreppssätt gentemot glastaket. Detta kan begränsa undersökningen då det är vissa områden som beaktas, samtidigt kan dessa olika inriktningar ge en förklaring till hur diskursen om glastaket har förändrats.
Materialet kommer användas för att analysera hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod. Att fokusera på en tjugoårsperiod för att undersöka diskursen om glastaket kan begränsa arbetet men troligen har mycket förändrats och hänt under denna perioden. Glastaket är dessutom ett relativt nytt begrepp så att anlägga ett längre historiskt perspektiv kan därmed bli svårt. Därför väljer jag att fokusera på en tjugoårsperiod. Detta innebär inte att diskussionen om kvinnors svårigheter att klättra i organisationshierarkin inte har förekommit innan glastaket myntades. Det är inget nytt fenomen att kvinnor är underrepresenterade på chefspositioner. Den största skillnaden mot förr är att idag finns det ett begrepp som sammanfattar det hela och på så sätt underlättar diskussionen.
1.5 Begreppsutredningar
Vissa begrepp som kommer användas i denna uppsats kan vara svåra att förstå. En del begrepp förekommer vanligtvis i forskning om ett specifikt område och inte i vårt vardagsspråk hos gemene man. Min avsikt med detta avsnitt är därmed att beskriva de begrepp som kommer vara genomgående i denna uppsats.
5
• Glastaket: Glastaket introducerades 1987 av Morrison et al. när de genomförde en
intervjustudie och intervjuade 76 kvinnliga chefer (Morrison et al. 1994:9). Glastaket är en metafor för det osynliga hinder som kvinnor stöter på för att klättra i organisationshierarkin (Morrison et al. 1994:124). Detta hinder är ett strukturellt hinder som försvårar för kvinnor att klättra i organisationshierarkin på grund av grupptillhörighet och inte brist på kompetens.
• Kön och genus: Det finns en skillnad mellan begreppen kön och genus. Nationella
sekretariatet för genusforsknings definition av kön och genus lyder: ”Medan könstillhörighet står för den biologiska uppdelningen i två kategorier: kvinnor och män, står genus för de normer, föreställningar, uttryck och egenskaper som ett samhälle tillskriver dem” (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2016).
1.6 Avgränsningar
Glastaket är ett väldigt brett ämne och kan analyseras utifrån många olika perspektiv. Det är tre avgränsningar som jag väljer att göra i denna uppsats. Den första är att fokusera på kön/genus för att undersöka glastaket. Jag utesluter därmed ett intersektionellt perspektiv i uppsatsen. Det innebär däremot inte att det inte finns andra faktorer, t.ex. etnicitet och klass, som påverkar en individs möjligheter i arbetslivet. Dock har begreppet glastaket uppstått från faktorer som kön och genus, därför väljer jag att avgränsa mig på detta vis. Min andra avgränsning är att fokusera på den ojämna könsfördelningen i svenskt näringsliv. Min avsikt är att framhäva den ojämna könsfördelningen då glastaket fokuserar på kön. Denna avgränsning grundas på mitt syfte och material, vilket är att undersöka hur diskursen om glastaket har förändrats utifrån två statliga offentliga utredningar. Den tredje och sista avgränsningen är att jag inte kommer anlägga ett historiskt perspektiv för att undersöka diskursen om glastaket. Detta beslut baseras på två skäl: Glastaket är ett relativt nytt begrepp och mitt material utgår från hur diskursen om glastaket har förändrats under de senaste tjugo åren. Då jag ämnar undersöka diskursen om glastaket kommer jag inte fördjupa mig i hur diskussionen var innan glastaket myntades. Detta kan begränsa arbetet men under en tjugoårsperiod har troligtvis mycket hänt i diskursen om glastaket. 1.7 Disposition
Uppsatsens första kapitel består av ett inledningskapitel som berör problemformulering, uppsatsens syfte och frågeställningar, kort genomgång av vald teori, metod och material, sammanfattning av mina SOU-rapporter, begreppsutredningar samt avgränsningar. Det andra
6
kapitlet är en redogörelse av tidigare forskning med avsikt att hitta mönster i forskningen samt min egen position. I kapitel tre redovisas uppsatsens metod och teori som består av en kritisk diskursanalys, varav teorin består av Norman Faircloughs tredimensionella modell. Ett genusvetenskapligt angreppssätt redovisas även med fokus på genussystemet. Det här avsnittet ämnar jag ha som ett hjälpmedel med dess analytiska verktyg i min analysdel. I kapitel fyra redovisas analys och resultat av mitt material. I kapitel fem ämnar jag föra en egen diskussion utifrån det resultat som framkommit från analysen och en diskussion om uppsatsens relevans för mänskliga rättigheter. Det sjätte kapitlet knyter ihop säcken genom en slutsats samt förslag till vidare forskning. Det sista kapitlet listar en litteraturförteckning.
7
2. Tidigare forskning och position
I denna del kommer tidigare forskning om glastaket att redovisas. Detta avsnitt består av en redogörelse över två inriktningar som genomsyrar forskningen och kritik mot forskningsfältet som vävs samman med det sociologiska fältet där jag ämnar hitta min position.
Min avsikt med tidigare forskning har varit att hitta mönster om hur glastaket har beaktats och utifrån detta hitta min position i forskningsfältet. Mitt arbete berör Sverige, med detta i åtanke har jag försökt lokalisera hur forskning om glastaket har genomförts i Sverige. Syftet med detta är att få en uppfattning om vilka områden som har beaktats och hur forskarna har närmat sig glastaket, det vill säga, vilken metod och teori som har använts. Detta med avsikt att både finna inspiration och hitta min egen position.
2.1 Två inriktningar
Det är två inriktningar som genomsyrar forskningsfältet. Den ena inriktningen har ett fokus på en organisationsnivå, det vill säga, organisationskulturens och organisationsstrukturens påverkan på glastaket. Den andra inriktningen utgår från olika faktorer för att undersöka hur dessa faktorer påverkar kvinnors möjligheter att klättra i organisationshierarkin. 1
I den första inriktningen är det en specifik artikel som många forskare har använt. Artikeln heter
Hierarchies, jobs and bodies: A theory of Gendered Organizations och är skriven av sociologen
Joan Acker. Anledningen till att forskare har hänvisat till denna artikel är för den teori som författaren myntade i artikeln. Denna teori heter teori om organisation som en könsbestämd
process. Det som teorin betonar är att vi behöver anlägga ett kön/genusperspektiv på
organisationer för att kunna undersöka den låga representation av kvinnor på höga positioner och maktstrukturer (Acker 1990:140). Forskare har använt denna teori för att skapa sig en förståelse och en diskussion om kvinnors underrepresentation på höga positioner i organisationer. Denna teori kommer inte jag att använda mig av då jag kommer utgå från ett samhällsperspektiv. Det är här min forskning skiljer sig från tidigare forskning, genom att jag fokuserar på en samhällsnivå istället för en organisationsnivå. Denna teori och artikel som helhet är en stor del av forskningsfältet då många forskare har hänvisat till den. Den visar därmed en tydlig bild över hur forskare har närmat sig glastaket.
1 Min tolkning är att organisationskultur och organisationsstruktur inte ses som egna faktorer utan snarare som
8
I den andra inriktningen har flera faktorer använts med syftet att undersöka hur dessa faktorer påverkar kvinnors möjligheter att klättra i organisationer. Två faktorer som har berörts i forskningsfältet är kön och genus. Forskare som har utgått från dessa faktorer har genomfört sina undersökningar genom intervjustudier eller datainsamling i form av statistik. Till exempel har Tuija Muhonen undersökt kvinnors karriärutveckling under en längre tid utifrån bland annat glastaket (Muhonen 2010:45–46). I undersökningen har hon intervjuat samma grupp av kvinnor med ett antal års mellanrum för att se hur deras karriärutveckling har/inte har ägt rum. Denna studie har hjälpt mig att hitta min position i forskningsfältet genom att den undersöker glastaket över en viss tid. Det har inspirerat mig att också anlägga det perspektivet på glastaket.
Tidigare forskning som har undersökt glastaket i Sverige utgår främst från olika faktorer, det vill säga, den andra inriktningen. En studie som utgår från Sverige undersöker familjeformationens och föräldraskapets betydelse för könsgapet på chefspositioner (Bygren & Gähler 2012:795). I denna studie har forskarna anmärkt luckor i forskningen. De luckor som forskarna har lyft fram är att det inte finns så mycket forskning om föräldraskapets påverkan på glastaket. Detta kan troligen bero på att diskursen om glastaket, när studien genomfördes, inte berört detta område. Med tanke på denna avsaknad i forskningen kommer jag att göra en kritisk diskursanalys med avsikt att undersöka hur diskursen har förändrats och om den nuförtiden berör föräldraskap.
Det som är genomgående i tidigare forskning är kopplingen till sociologi. De flesta undersökningarna har mer eller mindre en koppling till sociologi, t.ex. Joan Ackers artikel som har redovisats ovan. Hon är sociolog och har en sociologisk utgångspunkt i sin undersökning. Ett annat exempel är David Purcell et al. som har analyserat sociologiska undersökningar av glastakets påverkan på arbetet, Mahboubeh Soleymanpour Omran et.al som har undersökt glastaket, anledningar bakom den låga andel kvinnor på toppositioner och vad som kan ligga bakom detta samt Joan Acker som har skrivit en artikel om att vi bör gå från begreppet glastaket och istället använda ”inequality regimes” som inkluderar kön, ras och klass (Purcell et al. 2010:705; Soleymanpour Omran et al. 2015:315; Acker 2009:199).
2.2 Kritik mot forskningsfältet
Min bedömning är att en del kritik kan riktas mot tidigare forskning, bland annat mot de två inriktningar som har redovisats ovan. Följden av dessa två inriktningar som genomsyrar forskningen är att det leder till en viss ensidighet. Denna ensidighet har inspirerat mig att hitta nya områden att fokusera på i min undersökning. Ensidigheten tolkar jag som att det existerar
9
luckor i forskningen, förhoppningsvis kan jag med min undersökning bidra till att minska luckorna. Min avsikt är att gå från dessa två inriktningar och därmed hitta en egen position i forskningsfältet.
Utöver ensidigheten har det även varit svårt att uppfatta vilken metod och teori som har använts i respektive studie. Vad det kan bero på är svårt att veta. En förklaring kan dock vara att forskarna har valt att ha en teoretisk utgångspunkt i sina arbeten. Denna ovisshet har försvårat för mig att hitta min position då jag vill hitta en egen infallsvinkel för att närma mig glastaket och inte gå i samma spår som tidigare forskning har. Den största förändringen mot tidigare forskning är mitt val av metod och teori och hur jag väljer att närma mig glastaket. Mitt fokus kommer att vara att undersöka hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod med en kritisk diskursanalys som metod och teori. Förhoppningsvis ger det en ny bild över glastaket och bidrar till forskningsfältet.
10
3. Metod och teori
I detta avsnitt kommer uppsatsens metod och teori att redovisas. Både metod och teori består av en kritisk diskursanalys. I metoddelen kommer den kritiska diskursanalysen utförligt att beskrivas samt vart den härstammar från. Norman Faircloughs tredimensionella modell är utgångspunkten i teoridelen. Modellens analytiska verktyg kommer redovisas samt hur den kommer tillämpas i uppsatsen. Slutligen ges en förklaring över uppsatsens genusvetenskapliga angreppssätt och en reflektion över tillförligheten. Läsaren ska här få en klarhet över mitt val av tillvägagångssätt för att analysera förändring i diskursen om glastaket.
3.1 Textanalys och Diskursanalys
Innan jag påbörjar min redogörelse av den kritiska diskursanalysen kommer en bakgrundsförklaring över vad som menas med en diskursanalys i en generell mening och dess karaktäristiska drag.
En textanalys innebär i bred bemärkelse att analysera, identifiera och undersöka olika delar i en text (Bergström & Boréus 2005:18). Detta kan dock genomföras på olika vis. Min avsikt är att undersöka hur diskursen om glastaket har förändrats över tid utifrån två statliga offentliga utredningar. Därför har jag valt att använda mig av en diskursanalys. Det är en metod och textanalytiskt verktyg som fokuserar på språkets betydelse (Bergström & Boréus 2005:305). Diskursanalys har ett bestämt sätt att se på språk och språkanvändning, vilket är att språket bidrar till att forma verkligheten. Michael Foucault ses som pionjär inom diskursanalys vars definition av diskurs lyder: ”Hela den praktik som frambringar en viss typ av yttranden” (Bergström & Boréus 2005:309). Han menar att en diskurs kan beskrivas som ett regelsystem som legitimerar vissa kunskaper samt pekar ut vilka som har rätt att uttrycka sig (Bergström & Boréus 2005:309).
Ett diskursanalytiskt angreppssätt bygger på en strukturalistisk och post-strukturalistisk språkfilosofi (Winther Jørgensen & Philips 2000:15). En diskursanalys kan tolkas som en undersökning av samhällsfenomen med språket i fokus (Bergström & Boréus 2005:305–306). I en diskursanalys vävs ord och handling samman vilket innebär att den kan relateras till makt. Detta uppstår av det språkliga mönstret som sätter gränser för vårt sätt att tänka och handla. Det är vidare dessa olika mönster som diskursanalysen analyserar (Winther Jørgensen & Philips 2000:7). Kritisk diskursanalys är en inriktning inom diskursanalysen vilket kommer användas i denna uppsats (Bergström & Boréus 2005:308).
11
Fördelen med en diskursanalys är dess fokus på språk, makt och innovation (Bergström & Boréus 2005:348–349). Med fokus på dessa tre begrepp kan vi sätta finger på annars dolda föreställningar kring olika fenomen och titta på det som sägs och inte sägs. En nackdel med en diskursanalys är att det kan uppfattas som slumpmässigt om vad som kallas för en diskurs (Winther Jørgensen & Phillips 2000:7). Detta kan bli problematiskt då en diskurs kan vara tydlig för en men vara svårtolkad för en annan. Diskursanalys lyfter inte fram enskilda subjekt eller grupper av människor i samhället på grund av att det inte finns någon teori om detta (Bergström & Boréus 2005:351). Detta är dock olika beroende på vilken inriktningen en har inom diskursanalysen. Kritisk diskursanalys strävar från detta då den har ett större fokus på människor. Jag avser att fokusera på olika grupper av människor, närmare bestämt mellan kvinnor och män. Med detta fokus kan en kritisk diskursanalys vara en relevant metod i denna uppsats som jag ämnar gå djupare in på nedan.
3.2 Kritisk diskursanalys
Kritisk diskursanalys kan ses som en metod och teori vars syfte är att bidra till social förändring i form av mer jämlika maktförhållanden i kommunikationsprocesserna och samhället som helhet (Winther Jørgensen & Philips 2000:66;69).
Marianne Winther Jørgensen och Louise Philips beskriver kritisk diskursanalys på följande vis i sin bok Diskursanalys som teori och metod som jag finner väldigt fruktbar.
Den kritiska diskursanalysens forskningsfokus riktas på motsvarande sätt både mot de diskursiva praktiker som konstruerar världsbilder, sociala subjekt, sociala relationer, inklusive maktrelationer, och mot den roll som dessa diskursiva konstruktioner spelar i främjandet av bestämda sociala gruppers intressen (Winther Jørgensen & Philips 2000:69)
Utifrån ovanstående citat ämnar jag undersöka hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod. Detta med avsikt att belysa vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen bygger på. Diskurser är en form av makt vilket innebär att den både kan skapa och återskapa diskurser, maktstrukturer och föreställningar i samhället (Winther Jørgensen & Philips 2000:67). Med hjälp av en kritisk diskursanalys kan vi analysera hur en diskurs har förändrats över tid.
Det som utmärker en kritisk diskursanalys är dess fokus på olika maktstrukturer, t.ex. maktstruktur mellan kön (Bergström & Boréus 2005:321). Utöver detta fäster den även vikt på de dominansmönster där en social grupp är underordnad en annan (Winther Jørgensen & Philips
12
2000:24). Enligt en kritisk diskursanalys påverkar och påverkas diskurser av samhället och människor (Winther Jørgensen & Philips 2000:67–68). En diskurs kan med andra ord forma eller förändra sociala strukturer men även spegla dem. Människor har en stor roll då de har makt genom att de både kan reproducera och förändra diskurser, dock begränsar redan existerande diskurser människors handlingsfrihet och möjlighet till nyskapande (Winther Jørgensen & Philips 2000:24).
I en diskursanalys är diskursen i sig i fokus då syftet är att undersöka vilka mönster som existerar för att se vilka sociala konsekvenser som olika diskursiva framställningar av verkligheten får (Winther Jørgensen & Philips 2000:28). När jag läser mitt material kommer mitt fokus att vara på att hitta mönster i diskursen. Möjligtvis är det något begrepp, föreställning om kön eller liknande som är genomgående och kan användas i min analys.
Norman Fairclough brukar förknippas som grundaren av kritisk diskursanalys och definierar den som en riktning med syfte att systematiskt undersöka
(…) de ofta ogenomskinliga orsaks-och determinansförhållandena mellan (a) diskursiva praktiker, händelser och texter och (b) bredare sociala och kulturella strukturer, relationer och processer … hur sådana praktiker, händelser och texter frambringas och formas ideologiskt av maktrelationer och kampen om makt … hur ogenomskinligheten i dessa relationer mellan diskurs och samhälle själv är en faktor som säkrar makt och hegemoni (Fairclough citerad i Winther Jørgensen & Philips 2000:69)
Faircloughs definition ovan finner jag användbar i denna uppsats, för precis som han förklarar anser jag att det är viktigt att synliggöra relationen mellan diskurs och samhälle för att se hur denna relation förhåller sig till makt och förändring i diskursen om glastaket. Att använda ett genusvetenskapligt perspektiv i denna uppsats innebär att maktstrukturer (mellan kön) kommer att behöva beaktas. Med hjälp av en kritisk diskursanalys och dess fokus på maktstrukturer kan diskursen om glastaket hamna i en större kontext. Den kommer även hjälpa mig att studera hur olika maktstrukturer kan uppmärksammas, undersökas och förändras.
Den kritiska diskursanalysen kan tillämpas till Faircloughs tredimensionella modell genom att båda undersöker hur relationen mellan diskurser och sociala strukturer ser ut (Bergström & Boréus 2005:321–322). En kritisk diskursanalys som metod kan användas på flera olika vis. Ett exempel är att den kan användas för att se hur diskurser bidrar till att upprätthålla
13
maktstrukturer, då diskurser både påverkar och påverkas av samhället och människor.
3.3 Faircloughs tredimensionella modell
Norman Faircloughs tredimensionella modell härstammar från den kritiska diskursanalysen och delar in diskursbegreppet i tre delar: diskurs som text, som diskursiv praktik och som social praktik (Fairclough 1992:72–73). Modellen är ett försök till att föra samman tre analytiska traditioner inom diskursanalysen. Dessa traditioner är utifrån en textnivå med fokus på att analysera språk i texten, en makronivå med avsikt att analysera sociala praktiker samt en mikronivå för att analysera vilka gemensamma regler och procedurer som människors handlingar följer. Fairclough menar att när människor skapar världen formas deras handlingar på ett sätt som de vanligtvis är omedvetna av, närmare bestämt utifrån sociala strukturer, maktrelationer och karaktären av den sociala praktik de är involverade i.
Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips ger en övergripande förklaring av Faircloughs tredimensionella modell och hur den kan användas
Faircloughs tredimensionella modell […] är en analytisk ram som kan användas vid empirisk forskning om kommunikation och samhälle. Alla tre dimensionerna ska dras in i en konkret diskursanalys av en kommunikativ händelse (Winther Jørgensen & Phillips 2000:74)
Faircloughs tredimensionella modell möjliggör den analys jag ämnar göra då modellen delar in diskursbegreppet i tre delar och undersöker relationen mellan diskurser och sociala strukturer, vilket kommer hjälpa mig att undersöka hur glastaket har förändrats.
Den första delen, diskurs som text, fokuserar på textens grammatiska struktur, t.ex. vokabulär och egenskaper i texten (Bergström & Boréus 2005:322–323). Med hjälp av olika analytiska verktyg kan vi se hur diskursen förverkligas textuellt. Syntaxanalys hjälper till att se olika aspekter på meningsbyggnaden, exempelvis kan olika begrepp lyftas när det talas om glastaket eller kön och hur olika ord associeras med negativa eller positiva följder. En syntaxanalys bygger på en idé om att språk innehåller ett antal olika tankemodeller för hur en kan beskriva ett händelseförlopp och relationer, t.ex. fokuserar ett händelseförlopp på att beskriva förändringar. Ett perspektiv på världen läggs för att beskriva händelseförloppet då en väljer bland de tankemodeller som finns. Transitivitet ingår i detta då den fokuserar på hur händelser och processer förbinds med subjekt och objekt, det vill säga, att klargöra de konsekvenser som olika framställningsformer har (Winther Jørgensen & Phillips 2000:87). Detta innebär att undersöka vad som sägs eller inte sägs samt vad som påstås explicit och vad som är
14
underförstått. Beroende på hur någon eller något framställs kan det innebära olika konsekvenser, t.ex. om någon framställs som ansvarig för ett problem eller ej och vilka konsekvenser denna framställning kan innebära för involverade. Etos riktar sig mot hur identiteter konstrueras genom språk och kroppsliga drag, exempelvis att vissa egenskaper kopplas till kvinnor och andra till män och hur det kan forma olika identitetskonstruktioner. Binära stereotyper, det vill säga stereotyper som uttrycks genom motsatsförhållanden, som att kvinnor kopplas till känslor och män till förnuft, är ett exempel som kan skapas utifrån etos. Den andra delen, diskursiv praktik, koncentrerar sig på hur texter produceras, distribueras och konsumeras (Winther Jørgensen & Phillips 2000:75). Ett exempel är att se hur texter relateras till varandra och vilka olika genre och existerande diskurser som en text bygger på. I denna del analyseras språkbruk i texten med syfte att undersöka diskursiva praktikers roll i upprätthållandet av den sociala ordningen och social förändring. Diskursiva praktiker bidrar till att skapa och reproducera ojämlika maktförhållanden mellan olika grupper, t.ex. kvinnor och män (Winther Jørgensen & Phillips 2000:69). Diskursordning är ett system som omringar samtliga diskurser inom en social institution (Winther Jørgensen & Phillips 2000:76). Den ses som en resurs då den påverkar vilka diskurser som är tillgängliga och begränsar därmed vad en kan säga, t.ex. att vissa ord brukar användas i vissa situationer eller platser. Språkbrukare kan dock förändra diskursordningen genom att hen antingen ser diskurser på ett nytt sätt eller drar nytta av diskurser från andra diskursordningar. Vidare kommer jag inte gå in på hur konsumenten tolkar texten, vilket kan belysas med hjälp av olika tolkningsstrategier (Bergström & Boréus 2005:324). Min avsikt är inte att undersöka olika tolkningsstrategier därför kommer jag inte redogöra för denna del.
Den sista delen, social praktik, placerar de två tidigare delarna, diskurs som text och diskursiv praktik, i ett större sammanhang (Winther Jørgensen & Phillips 2000:90). I denna del betonas ett ideologi- och maktperspektiv för att se hur diskursen relateras det. Genom att sätta diskursen i ett större sammanhang uppstår en möjlighet med att säga något ”kritiskt” om makt då diskursen ingår i en större struktur. I denna delen kan de maktstrukturer och maktförhållanden som återspeglas i diskurser avslöjas, t.ex. avslöja om en diskurs bygger på maktstrukturer mellan kvinnor och män. Begreppet diskursens sociala matris används för att studera hur andra strukturer, även icke-diskursiva, påverkar diskursen som analyseras. Det finns inga tydliga instruktioner på hur denna del av diskursanalysen ska genomföras, vilket innebär att författaren kan forma denna del med fria händer (Bergström & Boréus 2005:325). Det är här jag avser
15
använda mig av ett genusvetenskapligt perspektiv och fokusera på olika kön-och genuskonstruktioner.
Norman Faircloughs tredimensionella modell kommer att användas i analysen på följande vis. Diskurs som text avses vara två statliga offentliga utredningar. Dessa kommer vara utgångspunkten för att analysera hur diskursen om glastaket har förändrats. Med hjälp av de analytiska verktyg som har redovisats (syntaxanalys, transitivitet och etos) ämnar jag analysera hur materialet bygger på dessa begrepp. Med den andra delen, diskursiv praktik, avser jag undersöka vilka diskurser som framträder i förändringen och om diskursen bygger på redan existerande diskurser och/eller förändrar diskursordningen. Social praktik kommer användas för att placera materialet och den diskurs som råder i ett större sammanhang och se hur diskursen förhåller sig till ett maktperspektiv. Diskursens sociala matris utgår från ett genusvetenskapligt angreppssätt med avsikt att belysa vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen om glastaket bygger på. Jag har valt att använda mig av Norman Faircloughs tredimensionella modell då den passar bra med att analysera ett fenomen (glastak), då den delar upp diskursbegreppet i tre olika delar. Detta innebär att relationen mellan diskurs och samhälle kan synliggöras. Modellen kan även belysa föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män genom att diskursen placeras i ett större sammanhang där ett genusvetenskapligt perspektiv kommer tillämpas. 3.4 Ett genusvetenskapligt angreppssätt
Det finns mängder av olika feministiska och genusvetenskapliga teorier som berör relation mellan könen och samhällets uppbyggnad. Genussystemet är ett exempel och kommer tillämpas i denna uppsats. Genussystemet introducerades i slutet av 1980-talet av Yvonne Hirdman. Den bygger på olika mönsterstrukturer som kan delas in i två principer: Isärhållning av kön och manlig överordning (Hirdman 1988:51). Den första principen, isärhållning av kön, är en dikotomi där manligt och kvinnligt inte ska blandas. Den andra principen, manlig överordning, har sin grund i hierarki där mannen är norm. Genussystemet kan appliceras på arbetsfördelningen mellan könen på flera olika sätt. Ett exempel är den könssegregerade arbetsmarknaden som påverkas av arbetsfördelning mellan kön. Detta kommer jag inte gå vidare in på och analysera eftersom mitt fokus i denna uppsats är på glastaket.
Lena Gemzöe hävdar att isärhållning av könen kan appliceras till arbetsfördelning mellan kön genom att när ett kön tilldelas en särskild arbetsuppgift innebär det indirekt att det är förbjudet för det andra könet att utföra den uppgiften (Gemzöe 2014:89–90). Detta leder till att vissa
16
människor, majoriteten kvinnor, utesluts från de uppgifter som har prestige och makt. Hon diskuterar även kring glastakets påverkan på arbetsfördelningen mellan könen och förklarar att det stödjs av föreställningar om att kvinnor och män har olika egenskaper och karaktärer (Gemzöe 2014:84–85). Hon menar att om vi ständigt upprepar de egenskaper som ”tillhör” respektive kön slår vi fast att vissa roller och arbeten är mer lämpliga för kvinnor och andra för män. Raewyn Connell och Rebecca Pearse ger exempel på hur genus avspeglas i biologiska skillnader mellan könen (Connell & Pearse 2015:59). Personlighetsmässigt anses män vara aggressiva och kvinnor omvårdande, intellektuellt är män rationella och kvinnor har intuition. Detta bygger troligen på föreställningar om könen, vad som är ”manligt och ”kvinnligt”, som både implicit och explicit existerar i vårt samhälle. Genussystemets två principer är därmed ett användbart verktyg för att synliggöra föreställningar och maktstrukturer i diskursen om glastaket.
Yvonne Hirdman förklarar vikten av att analysera sociala processer utifrån systemtermer på följande vis
Att inte tro att sociala processer kan analyseras i systemtermer innebär […] att man förnekar den existerande verkligheten och ser världen ur ett plågsamt perspektiv av icke sammanhållande partiklar av handlingar, tankar och levda verkligheter (Hirdman 1993:58)
Min avsikt med ett genusvetenskapligt angreppssätt i denna uppsats är att belysa vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen om glastaket bygger på.
3.5 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är två begrepp som är viktiga att reflektera över för att kunna göra en sådan förtroendegivande undersökning som möjligt. Med validitet menas att jag undersöker det som jag faktiskt har tänkt att undersöka och att jag kan besvara mina frågor med min undersökning (Bergström & Boréus 2005:34). I kritisk diskursanalys bör ett maktperspektiv relateras till validitetsfrågan (Bergström & Boréus 2005:353). Min utgångspunkt är att makt ses som diskursivt på grund av språket är i fokus, därför kommer citat ha en betydande roll och gynna transparensen i studien. Författarens egna förförståelse kan förändra validiteten, genom att författaren är med och skapar sitt studieobjekt (Bergström & Boréus 2005:35). Därför är det utöver validitetsbedömning även viktigt att reflektera över författarens historiska och sociala förförståelse. Min förförståelse över glastaket bygger på föreställningar som jag har sett och hört i min omgivning. Det är många gånger som jag har förbryllats över hur kvinnor och män
17
framställs och att något ”kvinnligt” och ”manligt” kodad fortfarande existerar i vårt samhälle. Jag identifierar mig som feminist och står för att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter på alla platser och positioner i samhället. Denna subjektiva syn ska jag försöka skala bort för att objektivt kunna undersöka diskursen om glastaket.
Reliabilitet innebär att resultatet ska vara pålitligt, vilket kräver en noggrannhet i undersökningens alla led (Bergström & Boréus 2005:35–36). Tolkningsaspekten är ett exempel på reliabilitet som kräver att textläsningen ska vara tillräcklig noggrann för uppsatsens syfte. Min utgångspunkt är två statliga offentliga utredningar som bland annat har behandlat glastaket. För att reliabiliteten ska vara god krävs det att en stor mängd tid läggs ner på läsning av material. Det är nödvändigt för förståelsen över materialet och hur glastaket har behandlats men även för att behålla objektiviteten i uppsatsen. Detta gäller även tolkningsaspekten som kommer underbyggas av citat från materialet så att uppsatsen uppnår sitt syfte. Intersubjektivitet är en del av reliabilitet vilket innebär att intersubjektiviteten är god om undersökningens resultat blir samma trots att olika personer genomför den. Detta är ett ideal som grundas på föreställningen om ett neutralt observationsspråk. Det här vill jag påstå blir svårt att uppnå då vi bär på olika fördomar, åsikter och föreställningar. Denna neutralitet kan därför bli ett svårt ideal att uppnå.
18
4. Analys och resultat
I denna del kommer analys och resultat av materialet att redovisas, vilket är två statliga offentliga utredningar från 1997 och 2014. Det är två diskurser som framträder när det kommer till hur diskursen om glastaket har förändrats samt tre faktorer som respektive diskurs bygger på. Den ena diskursen är om befattningssegregering där faktorer som ålder, arbetstid och utbildning lyfts fram (SOU 1997:137, 10). Den andra diskursen är om förändring, inom denna diskurs är det faktorer som jämställdhet, genus och föräldraskap som blir synligt (SOU 2014:80, 13). Min avsikt är att först analysera dessa diskurser var för sig för att sedan knyta ihop säcken och analysera dem ihop för att visa hur diskursen om glastaket har förändrats och vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som dessa diskurser bygger på. De faktorer som har nämnts ovan kan tolkas som ”mindre” diskurser som finns i de två större diskurserna, befattningssegregering och förändring. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod och belysa vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen bygger på. Min avsikt med analysen är därmed att visa denna förändring genom att den ska vara som en röd tråd, det vill säga, en kronologisk ordning över hur diskursen om glastaket har förändrats. Diskurserna har analyserats med stöd av de analytiska verktyg som tillhör den kritiska diskursanalysen, Faircloughs tredimensionella modell som delar in diskursbegreppet i tre delar och utifrån ett genusvetenskapligt angreppssätt, som redovisades i metod- och teorikapitlet. Fortsättningsvis kommer den första diskursen att redovisas, en förklaring om hur Faircloughs tredimensionella modell har använts i analysen och dess koppling till mina frågeställningar samt analys av de tre faktorerna.
4.1 Diskursen om befattningssegregering
I SOU 1997:137 visar sig befattningssegregering vara en diskurs som träder fram när det talas om glastaket. Det påpekas att trots att kvinnor har gjort framsteg på arbetsmarknaden existerar en befattningssegregering och kvinnors underrepresentation på höga poster alltjämt (SOU 1997:137, 109–110). Med befattningssegregering menas att kvinnor och män arbetar på olika platser och positioner i arbetslivet. Eva M. Meyerson och Trond Petersen var ansvariga i undersökningen om befattningssegregering. För att undersöka befattningssegregeringen har de valt att göra en distinktion mellan arbetsgivarens handlingar och individers egna handlingar med avsikt att skilja mellan diskriminering och andra former av urval till befattningar. Det är
19
tre faktorer som forskarna har berört för att se om dessa påverkar befattningssegregeringen, vilket jag ämnar gå djupare in på nedan.
För att undersöka diskursen om befattningssegregering och diskursen om förändring har Norman Faircloughs tredimensionella modell varit min utgångspunkt. I den första delen, diskurs som text, var min avsikt att hitta mönster i rapporterna för att se om det är några faktorer som träder fram. I den första utredningen lyfts tre faktorer fram: ålder, arbetstid och utbildning (SOU 1997:137, 10). I den andra utredningen lyfts följande faktorer: jämställdhet, genus och föräldraskap (SOU 2014:80, 13). De analytiska verktyg (syntaxanalys, transitivitet, etos) som ingår i denna del har använts för att analysera hur materialet bygger på begreppen. Den andra delen, diskursiv praktik, har använts för att se vilka språkbruk som faktorerna bygger på, om språkbruket bygger på redan existerande diskurser eller om en förändring i diskursordningen har inträffat. Den sista delen, social praktik, har använts för att sätta diskursen i ett större sammanhang och se hur den förhåller sig till ett maktperspektiv. Diskursens sociala matris har använts för att belysa vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och mänsom förändring i diskursen bygger på.
Faircloughs tredimensionella modell knyter an till mina frågeställningar i form av att med de faktorer som lyfts fram kan jag, med hjälp av modellen och kritisk diskursanalys som metod besvara min första frågeställning, hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod. Denna koppling kan göras genom att modellen delar upp diskursbegreppet i tre delar vilket innebär att jag kan få ett större grepp om hur en förändring i en diskurs ser ut. Med hjälp av social praktik och mer precist, det genusvetenskapliga angreppssättet, kan jag även besvara min andra frågeställning, vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen bygger på. Detta genom att sätta diskursen i en större kontext och därmed belysa föreställningar och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändringen bygger på.
Fortsättningsvis kommer de tre faktorerna att analyseras i följande ordning: ålder, arbetstid och utbildning.
4.1.1 Ålder
En av faktorerna som Meyerson och Petersen lyft fram som en faktor bakom kvinnors underrepresentation på toppbefattningar är ålder (SOU 1997:137, 110). De förklarar att kvinnor oftast är yngre än män i respektive befattningar. Utöver detta så är det ett begrepp som återkommer i diskursen, vilket är genomsnittsålder (SOU 1997:137, 118). Det talas om att ju
20
högre upp i befattningshierarkin vi är, desto högre genomsnittsålder. På de lägre befattningshierarkierna är genomsnittsåldern ungefär densamma mellan könen. Det uppstår dock en skillnad i genomsnittsålder mellan könen högre upp i befattningshierarkin. Kvinnors genomsnittsålder är cirka två till sju år lägre än männens i de högre befattningsnivåerna. Denna åldersskillnad som uppstår mellan könen i högre befattningsnivå är ett tecken på flera omständigheter, som lyfts fram i SOU 1997:137
Yngre kvinnor kan vara relativt bättre utbildade än äldre kvinnor. Om arbetsgivare önskar kvinnor i chefsbefattningar krävs då att de rekryterar yngre personer än vad som krävs då män rekryteras. En annan omständighet kan vara att kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökat och att antalet yngre kvinnor, tillgängliga och kvalificerade för denna typ av befattning, från vilken arbetsgivare kan välja har ökat jämfört med antalet äldre kvalificerade kvinnor (SOU 1997:137, 118)
Med hjälp av den första delen i Norman Faircloughs tredimensionella modell, diskurs som text, kan olika analytiska verktyg användas för att studera en text, vilka har redovisats i metod-och teorikapitlet.En syntaxanalys visar att ålder påverkar kvinnor och män på olika sätt. Ålder anses inte ha en sådan stor betydelse för män, oavsett vilken befattningsnivå det än gäller. Däremot har en hög ålder en negativ effekt på kvinnor då deras chanser att klättra och nå en högre befattningsnivå försvåras. Transitivitet i citatet ovan är relativt låg då forskarna uttrycker ”Om arbetsgivare önskar...” vilket skapar bilden av att huvudansvar för att förändra andel kvinnor på höga befattningar inte ligger i de individer som ansvarar för rekryterings- och befordringsprocessen, något som arbetsgivare i vissa fall kan vara. Etos skapas genom att ålder påverkar vem som bör rekryteras eller ej. Med hjälp av dessa verktyg kan vi se att åldersdiskursen visar att en individs ålder har en roll i vilken befattningsnivå hen med största sannolikhet har, t.ex. att det anses bättre att rekrytera yngre kvinnor vilket innebär att äldre kvinnor som har den kompetens som krävs inte rekryteras till en toppbefattning. Detta visar på en förändring i diskursen om glastaket då det ses som en fördel att rekrytera yngre kvinnor, dock kan vi, med hjälp av dessa analytiska verktyg se att de ändå stöter på glastaket på grund av att de inte har den genomsnittsålder som ”krävs” för att nå en toppbefattning.
Med hjälp av resterande delar i Faircloughs tredimensionella modell kan vi se hur den andra delen, diskursiv praktik, förhåller sig till ett större sammanhang som är den tredje delen, social praktik. Syntaxanalys, transitivitet och etos visar att ålder har en stor påverkan på vilken befattningsnivå en individ har. Utifrån diskursiv praktik innebär det att arbetsgivare med sin makt kan förändra den diskursordning som råder för tillfället, t.ex. våga rekrytera en kvinna till
21
en toppbefattning. Detta kan förändra åldersdiskursen men även diskursen om glastaket genom att klyftan mellan könen minskar. Det kan i sin tur innebära en förändring i maktstrukturer mellan könen, exempelvis, vilka föreställningar vi har om kvinnor och män som troligtvis påverkar hur mycket makt vi har eller inte har. Social praktik innehar ett maktperspektiv, vad vi kan se utifrån den kritiska diskursanalysens analytiska verktyg är att åldersdiskursen bygger på föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män. Diskursens sociala matris visar att en arbetsfördelning mellan könen existerar genom att de arbetar på olika befattningsnivåer som innehar olika makt vilket bibehåller genussystemets två principer; isärhållning av kön och manlig överordning. Att förändra diskursordningen genom att införa ett genusvetenskapligt perspektiv kan innebära stora förändringar på diskursen om glastaket, genom att vi blir mer medvetna om hur vi resonerar om och bedömer personer.
I rapporten kopplar forskarna den skillnad som uppstår i olika åldersgrupper mellan könen till familjesituationen: ”Kvinnors karriärer, sammanfaller med stigande ålder och med ökat familjeansvar. Karriärutvecklingen sammanfaller ofta med kvinnors barnafödande och småbarnsperiod […] Bristen på tid och energi kan därför medföra negativa effekter för kvinnors karriärutveckling relativt männens” (SOU 1997:137, 129).
Ovanstående citat visar att åldersdiskursen förändras och vidrör ett nytt område, vilket är familjesituationen. Citatet bygger på att ansvar för familj och barn ofta är ett skäl bakom bristen på kvinnor i toppbefattningar (SOU 1997:137, 129). Det förklaras att kvinnor inte satsar på karriären på grund av familjeåtaganden men även att arbetsgivare diskriminerar kvinnor i fertil ålder och kvinnor med barn. En syntaxanalys visar att kvinnor associeras med ”familj” och ”barn”. Detta visar sig genom att diskursen skapar ett samband mellan ålder och familjesituation genom att den härleder ålder till familjeansvar. Transitivitet visar att familjeansvar uttryckligen gäller för kvinnor och inte för män, vilket kan bero på att kvinnor i traditionell mening har huvudansvar för familj. Diskursiv praktik visar att den diskursordning som råder om kvinnor som huvudsakliga ansvarstagare för familj speglar av sig i åldersdiskursen. Detta visar att diskursen bygger på redan existerande diskurser. Social praktik omringar detta och skapar en bild av att det är onödigt att rekrytera kvinnor till höga befattningar samt att kvinnor inte kan kombinera karriär med moderskap. Diskursens sociala matris visar att diskursen bygger på föreställningar om kvinnor då de kopplas till huvudansvar för familj och att kvinnor i en viss ålder satsar på barn före karriär.
För att koppla detta till mina frågeställningar så kan vi se att den första frågeställningen, hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod, visas genom att diskursen
22
förflyttas från ålder till familjeansvar för kvinnor. Detta kan kopplas till min andra frågeställning, vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen bygger på, då vi kan se att denna förändring innefattar en maktstruktur då kvinnor begränsas av familjesituationen, vilket leder till att deras jobbåtaganden minskar. Diskursen skapar även en bild om att alla kvinnor vill bli mamma och att detta är något självklart. Vi lever i ett samhälle som bygger på traditioner, strukturer och normer. Detta påverkar oss omedvetet att bete oss, tänka och handla på ett specifikt sätt, som enligt samhället är det rätta. Denna syn påverkar även den diskursiva praktiken om ålder och familjeansvar, som bygger på den diskursordning som den befinner sig i. I detta fall bygger diskursen på traditionella könsroller och föreställningar om kvinnor, t.ex. att kvinnor tillhör den privata sfären där familjeansvar har prioriterats. Detta påverkas i sin tur av den sociala praktiken, det vill säga, av samhällets uppbyggnad, där traditionella könsroller, maktstrukturer och föreställningar blir synligt.
Nästa faktor som kommer analyseras är arbetstid för att se hur den påverkar förändring i diskursen om glastaket.
4.1.2 Arbetstid
Arbetstid var en annan faktor som Meyersen och Petersen tog upp som kan ligga bakom kvinnors underrepresentation på toppbefattningar (SOU 1997:137, 110). De förklarar att kvinnor arbetar mer deltid än män, vilket de gör på varje befattningsnivå och har gjort de senaste fyrtio åren (SOU 1997:137, 119). Förutom detta delar diskursen upp arbetstid och antal arbetade timmar i heltids-och deltidsarbete. Det talas om att kvinnor som arbetar heltid har en mindre chans att nå toppbefattningar än män, trots samma antal timmar (SOU 1997:137, 119–120). Män har sju till åtta gånger högre chans än kvinnor att nå en toppbefattning.
Arbetstidens eller närmare bestämt, heltids-och deltidsarbetets inflytande på de olika befattningsnivåerna förklaras på följande vis: ”Vidare kan vi konstatera att ju högre upp i befattningshierarkin, desto större är andelen heltidsanställningar. Deltidsarbete minskar starkt för varje befattningsnivå. Ju högre upp i befattningshierarkin, desto färre deltider” (SOU 1997:137, 119).
Genom att göra en syntaxanalys kan vi se om heltids- och deltidsarbete innebär positiva eller negativa följder. Några ord som har en positiv association med heltidsarbete är ”karriär” ”män” och ”högre befattningsnivå”. Att heltidsarbete beskrivs med dessa ordval visar att arbetstidsdiskursen förknippar män med karriär och makt och att kvinnor utesluts från detta.
23
Transitivitet visar att arbetstid har en stor påverkan på vilken befattningsnivå en har. Denna framställning innebär olika konsekvenser beroende på vilken befattningsnivå en individ har. Det skapas även en relativt tydlig bild om antal timmar respektive kön arbetar, vilket citatet ovan illustrerar. Diskursen säger implicit att kvinnor som arbetar deltid minskar sina chanser om att nå toppbefattningar. Etos skapas genom att arbetsdiskursen bygger på traditionella könsmönster om kvinnor och män, genom att män förknippas med makt och chefskap, vilket troligtvis är en bidragande orsak till den tydliga uppdelningen mellan heltids-och deltidsarbete. Den andra delen i Faircloughs tredimensionella modell, diskursiv praktik, skapas genom att kvinnor associeras med deltidsarbete som har en negativ påverkan på att klättra i organisationshierarkin, vilket vi kan se i citatet ovan. Diskursiv praktik visar även att den diskursordning som råder påverkar arbetsdiskursen då den bygger på redan existerande diskurser, då män kopplas till chefskap och heltidsarbete och kvinnor till deltidsarbete. Social praktik skapar en maktstruktur mellan kvinnor och män då diskursen framställer könen på olika vis som har negativa respektive positiva följder för dem att klättra i organisationshierarkin. Denna maktstruktur som råder kan försvåra för kvinnor att nå toppbefattningar och gör att de istället slår i glastaket. Diskursens sociala matris visar att genussystemets två principer finns i diskursen. Vi isärhåller könen så de inte kan eller ska arbeta på samma befattningsnivå och därmed vidmakthåller vi den manliga överordningen. Genom detta skapar vi dessutom en arbetsfördelning mellan könen, män och kvinnor tillhör olika befattningsnivåer och bör inte sammanblandas. Ett genusvetenskapligt perspektiv visar att diskursen har en stor betydelse för hur uppdelat arbetsfördelning och arbetstid mellan könen faktiskt är.
Meyerson och Petersen lyfter fram att trots att kvinnor har förbättrat sin position i befattningshierarkin kvarstår problemet
Under de studerade 20 åren har kvinnorna förbättrat sin relativa position. Nu finns kvinnor i större utsträckning i befattningar med karriärmöjligheter och de har också förbättrat sin representation inom toppbefattningar inom sina respektive befattningsområden. Även om situationen förbättras och den största delen av problemet förklaras av kvinnors och mäns olika val med avseende på utbildning, arbetstid m.m. finns det fortfarande fall där kvinnor och män med samma kvalifikationer hamnar på olika befattningsnivåer (SOU 1997:137, 133)
Kvinnor har förbättrat sin position i organisationen och befinner sig nu alltmer i befattningar med karriärmöjligheter vilket kan tolkas som en förändring i diskursen om glastaket. En syntaxanalys visar att det är mycket som spelar roll i vilken befattningsnivå en kommer få, både arbetsgivarens handlingar som individers egna handlingar har en stor påverkan. Ordet
24
”problem” skapar en diskurs som bygger på att det är ett problem att kvinnor och män väljer olika, istället för att se vad deras val baseras på och påverkas av, t.ex. föreställningar och maktstrukturer. Transitivitet visar att det inte finns någon aktör som är ansvarig för den diskurs och situation som råder om arbetstid. Etos skapas av uppdelningen mellan heltids- och deltidsarbete samt att ”kvinnor och män med samma kvalifikationer hamnar på olika befattningsnivåer” på grund av att vi tillkännager kvinnor och män med samma kvalifikationer olika identiteter. Trots att båda könen besitter samma kvalifikationer skapar diskursen bilden av att ett kön passar bättre i de högre befattningsnivåerna. Det som kan ifrågasättas är vad som menas med och räknas in i ”kvalifikationer”. Det vi kan se i diskursen är att heltids- och deltidsarbete, val av utbildning och ålder spelar roll för vilken befattningsnivå en individ hamnar på. Om en kvinna och en man har samma kvalifikationer i form av arbetstid, utbildning och ålder har de trots detta inte samma möjlighet att avancera i befattningshierarkin. Män har en större chans, innebär det att det är en ”kvalifikation” att vara man?
Diskursiv praktik skapas genom att de normer som finns om arbetsfördelning mellan könen förstärks. Detta visar att diskursen styrs av redan existerande diskurser, mönster och traditioner i samhället. Diskursen reproducerar därmed bilden av att ”så har det alltid varit och kommer alltid vara”. Om arbetstidsdiskursen ständigt förhåller sig till redan existerande diskurser och andra strukturer i samhället kommer kvinnors svårigheter att nå toppbefattningar fortsätta att existera. Med fler kvinnor på höga befattningsnivåer kan diskursordningen troligen förändras och bli mer könsneutral. Social praktik visar att arbetstidsdiskursen bygger på maktstrukturer mellan könen då kvinnor tilldelas arbeten på en lägre befattningsnivå med mindre antal timmar, vilket har en negativ påverkan på deras karriärmöjligheter. Diskursens sociala matris visar att denna maktstruktur bygger på genussystemets ena princip; isärhållning av könen, då diskursen särar på kvinnor och män i både antal timmar och befattningsnivå.
För att koppla detta till mina frågeställningar så kan vi se att den första frågeställningen, hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod, visas genom att arbetstidsdiskuren pekar på en förändring då diskursen visar en medvetenhet om att kvinnor är underrepresenterade på toppbefattningar. Den visar även att arbetstid är en del av problemet, då den poängterar uppdelningen mellan heltids- och deltidsarbete. Dock bygger diskursen på maktstrukturer mellan könen vilket kan kopplas till min andra frågeställning, vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som diskursen bygger på. I detta fall är det arbetsfördelning mellan könen som infinner sig i diskursen, t.ex. att män finns i positioner som innehar mycket makt och prestige och oftast är chefer. Denna arbetsfördelning
25
innebär att de positioner i befattningsnivån som kvinnor och män har snarare reproduceras än förändras.
Vidare kommer den sista faktorn att analyseras för att sedan knyta ihop säcken och analysera samtliga faktorer ihop.
4.1.3 Utbildning
Den sista faktorn bakom kvinnors underrepresentation på toppbefattningar som Meyerson och Petersen tagit upp är utbildning (SOU 1997:137, 110). Den lyfts fram som ”Den viktigaste faktorn bakom befattningssegregeringen” (SOU 1997:137, 110). I utbildningsdiskursen finns institutionella faktorer som individer själva inte kan påverka, t.ex. utbildningssystemet (SOU 1997:137, 112–113). Diskursen sammanväver utbildningsystemet med arbetslivet genom att arbetsgivare rekryterar personal från vissa utbildningar. Det visar sig att utbildningsval har en stor påverkan på kvinnors svårigheter att klättra i organisationshierarkin. Kvinnor underrepresenterar i de utbildningar som vanligtvis krävs för att nå en toppbefattning (SOU 1997:137, 110). Meyersen och Petersen kopplar denna underrepresentation till kvinnors anpassning till familjen
Även om arbetsgivare har ett begränsat urval kvinnor att rekrytera till toppbefattningar […] finns fortfarande fall där kvinnor med lika kvalifikationer som männen inte når toppbefattningar. Om detta beror på dessa kvinnors preferenser, anpassning till familjeförhållanden eller arbetsgivarens val är inte helt klarlagt men vår studie tyder på att kvinnors anpassning till familjen spelar en roll (SOU 1997:137, 110)
Vidare förklaras det att kvinnor som väljer utbildning efter familjesituation framställer ” (…) ett uttryck för traditionella könsmönster” (SOU 1997:137, 111).
Genom en syntaxanalys kan vi se att kvinnors anpassning till familjen har negativa följder på rekrytering och utbildningsval, då det försvårar deras chanser att nå en toppbefattning. Transitivitet synliggör att diskursen enbart kopplar kvinnors underrepresentation i utbildningar till familjesituationen och inte anledningen till varför kvinnor baserar sina val utifrån det. Detta innebär att kvinnors anpassning till familjesituationen anses vara något ”normalt” och något de bör göra, istället för att satsa på sin utbildning. Det som transitivitet visar dock är en förändring i diskursen om glastaket då den visar en medvetenhet över familjesituationens påverkan på kvinnors underrepresentation i utbildningar. Etos skapas genom att kvinnor kopplas till familjen och stereotypiseras, vilket påverkar deras utbildningsval.
26
Diskursiv praktik och den diskursordning som råder kan påverka hur kvinnor framställs i diskursen. Kvinnor kopplas ihop med familj och män anses vara mer lämpliga som chefer då kvinnor med lika kvalifikationer inte når samma toppbefattning. Utbildningssystemets utformning och arbetslivets behov kan påverka befattningssegregeringen då arbetsgivare mestadels rekryterar från de utbildningar som domineras av män. Social praktik visar att diskursen relateras till en maktstruktur mellan kvinnor och män om hur de ”bör” vara, vilket uttrycks genom att det är ”ett uttryck för traditionella könsmönster”. Diskursens sociala matris visar att genussystemets två principer infinner sig i diskursen genom att vissa utbildningar och yrken passar bättre in på män och andra på kvinnor. Detta visar att en individs kön påverkar våra val av utbildningar och yrken. Det implicit utesluter kvinnor från högre befattningsnivåer. Diskursen förstärker därmed den maktstruktur som råder mellan könen då män oftast innehar de yrken och befattningar med mest makt och prestige. Diskursen uttrycker även att kvinnor behöver ta hänsyn till familjesituation vid beslut och att det inte drabbar män i samma bemärkelse. Trots att föräldraskap som begrepp inte nämns i rapporten har familjesituationen beaktats. Detta visar på en förändring i diskursen om glastaket. I den andra rapporten (från 2014) diskuteras föräldraskap mer utförligt.
För att koppla detta till mina frågeställningar så kan vi se att den första frågeställningen, hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod, visas genom att utbildningsdiskursen förändrar diskursen om glastaket då den uppmärksammar de faktorer som individer själva inte kan påverka t.ex. utbildningssystemet. Den andra frågeställningen, vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen bygger på, visar att val av utbildning bygger på en diskurs om föreställningar och maktstrukturer mellan könen. Detta uppstår genom att könen isärhålls, då de förknippas med olika utbildningar samt att kvinnors val härleds till familjesituationen. Denna diskurs som råder om utbildning påverkar med största sannolikhet arbetsfördelningen mellan kvinnor och män då den särskiljer könen vilket innebär att de läser olika utbildningar och därmed befinner sig på olika befattningsnivåer i organisationen.
Gemensam analys av diskurserna
I denna del ämnar jag sammanfatta och analysera de mindre diskurserna ihop och koppla dem till mina frågeställningar.
Mina frågeställningar är att undersöka hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod samt vilka föreställningar om och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen bygger på. Den första frågeställningen, hur diskursen om glastaket har
