Hälsa och samhälle
DEN ÄLDRE MÄNNISKANS
SEXUALITET
VÅRDPERSONALENS KUNSKAPER OCH
ATTITYDER - EN LITTERATURSTUDIE
MARIA CEDERHOLM
THERESE NILSSON
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
DEN ÄLDRE MÄNNISKANS
SEXUALITET
VÅRDPERSONALENS KUNSKAPER OCH
ATTITYDER - EN LITTERATURSTUDIE
MARIA CEDERHOLM
THERESE NILSSON
Cederholm, M & Nilsson, T. Den äldre människans sexualitet. Vårdpersonalens kunskaper och attityder – en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011.
Bakgrund: Människans sexualitet är ett brett och mångfasetterat ämne. De äldres sexualitet negligeras i många situationer så också inom vården. Vårdpersonal upplever ofta ämnet som något tabubelagt och svårt att tala om. Kunskapsbrist är en bidragande faktor till detta problem. Denna kunskapsbrist finns trots att det svenska samhället anses vara öppet och informativt gällande sexualitet. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens kunskaper och attityder gentemot den äldre
människans sexualitet. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning. Dessa
genomarbetades och analyserades så att fyra teman framkom och senare även tre subteman. Resultat: Övervägande goda attityder och kunskaper hos
vårdpersonalen. Problematik rörande frågor om vad som ingår i yrkesrollen gällande sexualitet. Det framkom att organisationen påverkade vårdpersonalens attityder. Majoriteten av vårdpersonalen önskade mer kunskap för att kunna hantera ämnet.
SEXUALITY IN LATER LIFE
HEALTH PROFESSIONALS' KNOWLEDGE AND
ATTITUDES - A LITERATURE REVIEW
MARIA CEDERHOLM
THERESE NILSSON
Cederholm, M & Nilsson, T. Sexuality in later life. Health professionals'
knowledge and attitudes - a literature review. Degree Prodject, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.
Background: Human sexuality is a broad and versatile topic. Sexuality of elderly people is neglected in a range of situations, including health care. Caregivers often experience the subject as taboo and thus they find it difficult to address. The Swedish society is seen as being open and informative about sex and sexuality; however there is a lack of knowledge among caregivers and this is a contributing factor to the underlying issue of elders and their sexuality. Aim: Examine health professionals' knowledge and attitudes towards sexuality and elderly. Method: The study was being conducted as a systematic literature review. Ten articles were selected after quality examination. These articles were then analyzed and four themes were chosen. Three subthemes were also selected. Results: The findings showed that there were mostly positive attitudes and a high knowledge level towards elders and their sexuality among health staff. Issues concerning caregivers role towards elders' sexuality were problematic. It was also found that the health care organization can affect nursing staff attitudes. The majority of caregivers believe they need more knowledge to be able to approach the issue in a professional and respectful way.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING...5
BAKGRUND...5
Äldre kvinnor och män – sexualitet...5
Reproduktionsorganens åldrande...6
Kvinnor...6
Män...6
Attityder gentemot sexualitet...7
Samhället i stort...7
Vårdpersonal...7
Den äldre människan...8
Självbestämmande och integritet i vården ...8
Gruppens påverkan på individen...9
SYFTE...10
Frågeställningar...10
Definitioner och avgränsningar...10
METOD...10
Tabell 1: Sökresultat...11
RESULTAT...12
Kvantitativa artiklar...13
Övergripande uppgifter gällande kunskap och attityder...13
Erfarenhet och kunskap...13
Attityder gentemot sexualitet...14
Faktorer som påverkar attityden...14
Kvalitativa artiklar...14
Erfarenhet och kunskap...14
Attityder gentemot sexualitet...15
Faktorer som påverkar attityden...15
SAMMANFATTNING...17
DISKUSSION...17
Metoddiskussion...17
Resultatdiskussion...19
FRAMTIDA VÄRDE OCH SLUTSATSER...22
REFERENSER...23
INLEDNING
Även äldre människor har sexuella behov och känslor. Dessa kan upplevas svåra att uttrycka, bland annat på grund av de fördomar som finns i samhället.
Fördomarna finns också inom vården och därför negligeras ofta de äldres
sexualitet även här (Larsson & Rundgren, 2008). Eftersom det finns fördomar och de äldres sexualitet ignoreras anser författarna att det är viktigt att lyfta fram just detta och studera hur vårdpersonalens attityder och kunskaper tar sig uttryck. Sexualiteten är en del av livet och därför är det viktigt att denna del beaktas på ett adekvat sätt.
BAKGRUND
Sexualitet är något för människan mycket mångfasetterat och definieras av WHO som:
”Sexualitet är en integrerad del i varje människas personlighet och del gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonym med att ha samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt i att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa” (Ehnfors m fl 2008 s. 142)
Äldre kvinnor och män – sexualitet
Studier har visat att i åldrarna 65 år till 80 år är sexualiteten fortfarande en viktig del. Endast 28 % av männen i åldern 70-80 år menade att sexualiteten inte längre var viktig. Frekvensen samlag var lägre för de kvinnor och män som inte hade någon stadig partner. Speciellt för kvinnor var detta en viktig faktor för att de skulle vara sexuellt aktiva högre upp i åldrarna (Skoog, 2008).
Rörande personer över 80 år sjunker antalet som har ett aktivt sexuellt liv drastiskt. Den sexuella lusten kvarstår och sjunker inte i samma proportion som den sexuella aktiviteten. I åldrarna 70-80 år menade hälften av männen att deras sexuella lust var lika stor som när de var unga. Vid 90 års ålder rapporterade 16 % av de ensamstående männen och 4 % av de ensamstående kvinnorna att de
fortfarande hade en sexuell lust. Männen hade alltså enligt dessa siffror en större lust än kvinnorna under hela ålderdomen (a a).
Olika faktorer påverkar om äldre är fortsatt sexuellt aktiva eller inte. Den största faktorn är som nämnt ovan huruvida de har en stadig partner eller inte. Kvinnors sexuella aktivitet är också relaterat till mannen och dennes hälsa och lust. Äldre som är sexuellt aktiva har ofta haft en tidigare sexualdebut och har haft fler sexualpartners genom livet. För kvinnor spelar förmågan att få orgasm ytterst stor roll för fortsatt sexuell lust (Skoog, 2008).
Somatiska sjukdomar så som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar påverkar den sexuella aktiviteten, men lusten finns fortfarande kvar. Däremot vid sjukdomar så som till exempel depression sänks ofta den sexuella lusten hos både män och kvinnor (a a).
En stor del av de äldre bor på vårdboende, vilket leder till flertalet hinder för ett aktivt sexuellt liv. Det är bland annat brist på privatliv, attityder hos vårdpersonal och anhöriga som påverkar det fortsatta sexuella livet. Men också det faktum att den äldre ofta separeras från, eller har förlorat sin partner påverkar (Yee, 2010). Reproduktionsorganens åldrande
Reproduktionsorganens åldrande skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Även upplevelsen av samlag förändras och skiljer sig åt hos de äldre.
Kvinnor
Vid menopaus förändras kvinnans inre och yttre könsorgan. När en kvinna får sin menopaus betyder det bland annat att ägglossningen och menstruationsblödningen upphör. Detta inträffar oftast mellan 45-55 års ålder. Ovariernas funktion har försvunnit och det produceras inte fler äggceller (Bjålie m fl, 2008). Inte heller produceras könshormonerna östrogen och progesteron. Det faktum att östrogenet upphör att produceras leder till att livmoderslemhinnan inte längre kan växa till och därför upphör menstruationsblödningen (Larsson & Rundgren, 2008). Fettfördelningen i kvinnans kropp förändras vilket innebär bland annat en förändring av brösten där fettet ersätts av bindväv. Slemhinnan i slidan blir tunnare och sår kan lätt uppstå. Ca 5 % av de postmenopausala kvinnorna har problem vid samlag som till exempel smärtor och ömhet (a a). Det är även så att kvinnan vid sexuell upphetsning får, i högre ålder sämre och långsammare lubrikation och mindre blodtillförsel till könsorganen (Rundgren, 2009).
För den äldre kvinnan kan det också ta längre tid att uppnå orgasm. Orgasmen kan bli kortare och mindre intensiv fysiologiskt och muskelsammandragningarna blir färre. Vid orgasm finns även risk för smärtsamma sammandragningar i livmodern (a a).
Män
Reproduktionsorganens åldrande hos män utmärker sig inte lika distinkt som hos den åldrande kvinnan. Den äldre mannens åldersförändringar gällande
könsorganen syns framförallt i testiklarna och prostata (Larsson & Rundgren, 2008).
Testiklarna har inte som kvinnans ovarier en slutproduktion. Testosteron slutar aldrig produceras hos män, och därför finns det fall runt om i världen där det dokumenterats att män blivit fädrar i 70-80 års ålder (Rundgren, 2009).
Testiklarna förändras dock över tid, detta genom att bli både mindre, lättare och mjukare i konsistensen på grund av förändringar av strukturen inne i testiklarna (Larsson & Rundgren, 2008).
Prostatan, även kallad blåshalskörteln förändras också den med åldern. Här bildas det sekret som blandas med spermier vid en mans ejakulation. Hos äldre män blir denna vätska mindre i mängden och inte lika tjock som hos yngre män (a a). Glatt muskulatur i penis och prostata avtar under åren, detta medför att det ofta blir svårare för äldre män att ejakulera som tidigare. Sammandragningar av prostatan förekommer ofta hos äldre män, detta känns obehagligt och smärtsamt, men är ofarligt (Rundgren, 2009).
Äldre män kan drabbas av erektil dysfunktion, vilket betyder att mannen har svårt att få och bibehålla sin erektion. Detta är ett vanligt förekommande problem bland äldre män och det kan bero på många olika faktorer, bland annat sjukdom eller psykologiska problem. Det finns behandlingar idag för erektil dysfunktion detta i form av tabletter (Rundgren, 2009).
Attityder gentemot sexualitet
Många äldre är idag beroende av andra för att klara av det dagliga livet, inkluderat den sexuella aspekten. Hur sexualiteten hanteras hos den äldre påverkas till stor del av andra människors attityder och fördomar, men även den äldres egna tankar kring ämnet spelar en avgörande roll (Skoog, 2010).
Samhället i stort
Människors förståelse och kunskap gällande sexualitet har i alla tider påverkats av det samhälle och den kultur människan levt i. Under sent 1900- tal har fokus gällande sexualitet och äldre snarare handlat om att upprätthålla den fysiska funktionen än relationer och livsstil (Price, 2009).
Det finns en långlivad myt i samhället om att sexualitet upphör vid ålderdom. Detta leder till att äldre som uttrycker sig sexuellt uppfattas negativt och möjligen som om det är ett uttryck för demenssjukdom. Dessa negativa attityder kan vara både medvetna och omedvetna. Människor kan ha en intellektuell förståelse för att sexualiteten kvarstår, dock kan det vara svårt att känslomässigt acceptera detta (Skoog, 2010). Människor delas ofta in i olika fack där de förväntas göra vissa saker och det sexuella livet hör snarare till det unga och friska än till det gamla (Rämgård, 2010).
Vårdpersonal
Historiskt sett har vårdpersonal ansett det vara svårt och komplext att diskutera sexualitet med äldre människor (Price, 2009). Vårdpersonalen känner ofta
maktlöshet och frustration inför hur de ska bemöta vårdtagarens sexualitet. Det är vanligt förekommande att personalen känner en emotionell stress inför att behöva hantera frågor och situationer som anses oerhört privata. Vårdarens egna attityder och känslor påverkar sårbarheten inför detta problem, som vårdare förväntas du att hjälpa vårdtagaren med dennes behov. Problem uppstår då personalen endast väger in egna värderingar i den äldres handlande, och agerar helt enligt dessa. Kunskapsbrist kan leda till att personalen förlitar sig till fullo på sina egna
värderingar vilket kan påverka den äldres sexuella frihet (Rämgård, 2010). Denna kunskapsbrist finns trots att det svenska samhället anses vara öppet och
informativt rörande sexualitet (Hulter, 2004). Vårdpersonal påverkas precis som alla andra människor av samhällets fördomar och attityder (Rämgård, 2010). Fler äldre blir beroende av hjälp utanför det egna hemmet, exempelvis på särskilt boende. Problematiken ligger bland annat i att vårdtagarens rum inte ses som en privat sfär av vårdpersonalen. Personalen känner ett ansvar att upprätthålla kollegor, anhöriga och andra boendes välbefinnande, och kan då hämma både medvetet och omedvetet den äldres behov. Personalen känner också ofta att det är svårt gällande rapportering. Vad som rapporteras som olämpligt sexuellt beteende beror mycket på den attityd personalen själv har gentemot sexualitet och hur dennes värderingar ser ut. Ofta tolkas dessa situationer som att de äldre har ett behov av uppmärksamhet (a a).
Problem uppstår om två vårdtagare på ett särskilt boende inleder en relation med varandra och detta inte accepteras av den boendes anhöriga. Vårdpersonalen ställs då inför en rad olika problem som ställer deras egna attityder på prov.
Diskussioner kan uppkomma angående vad personer får göra och inte göra på ett särskilt boende, vad som är lämpligt och olämpligt. Dock är det så att alla
myndiga personer har rätt att bestämma över sig själva. Detta innebär att personer som försätter sig i situationer som för andra kan tyckas olämpliga ändå har rätt att göra så. Myndigheter och myndighetspersoner har endast rätt att stödja men inte direkt ingripa i livsföringen (Socialstyrelsen, 2007).
Det är inte bara på särskilt boende som problem uppstår utan också när vården sker i hemmet. I det egna hemmet är det ofta mer accepterat av vårdaren att sexualiteten fortfarande är levande. Problematiken ligger i anhöriga som anförtror sig till vårdare som inte känner sig kunniga eller bekväma i ämnet (Rämgård, 2010). Anhöriga i form av barn och barnbarn upplever den äldres sexuella liv som något ångestladdat och svårt att hantera (Johansen, 1999).
Den äldre människan
Det finns en tro om att den äldre människan är asexuell, denna uppfattning påverkar de äldres attityder gentemot den egna sexualiteten på ett negativt sätt. Får en person upprepade gånger veta att de uppfattas som asexuella är risken stor att det också blir så (Skoog, 2008).
Största delen av de äldre med sexualpartner anser dock att sexualiteten fortfarande är något som är viktigt för dem, men då bara inom den redan stabila relationen. Intresset sjunker hos personer som av något skäl inte har en partner, till exempel om personen är änka eller änkling. Detta eller andra hinder som exempelvis rent fysiologiska gör att det sexuella livet nedprioriteras. En mindre del av de äldre anser att deras sexuella liv blivit bättre med åren och därför också blivit viktigare (Gott & Hinchliff, 2003).
I den senare delen av ålderdomen upphör ofta mannens förmåga att genomföra ett samlag (Johansen, 1999). När ett samlag inte längre går att genomföra visas ömhet snarare genom beröring. Detta blir då högre prioriterat än själva samlaget (Gott & Hinchliff, 2003). Äldre människor tycker det är svårt att uttrycka sin sexualitet öppet eftersom det ofta anses vara tabubelagt (Johansen, 1999).
Den äldre människans sexuella liv påverkas alltså både av deras egen, anhörigas, samhällets och vårdgivarens attityder och bemötande (Rämgård, 2010).
Självbestämmande och integritet i vården
Varje människa har rätt till självbestämmande, då detta är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna (Sarvimäki & Stenbock-Hult, 2008). I socialtjänstlagen 1§ (2001:453) står det att ”Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet”. Vilket innebär att vårdpersonalen bör lägga ifrån sig sina privata attityder och värderingar när de går in i sin professionella roll. I stället ska personalen agera efter de boendes egna intressen och
välbefinnande, det vill säga värna om deras självbestämmande (Socialstyrelsen, 2007).
Självbestämmanderätt är dock en svår etisk fråga, som när patienten bedöms att inte kunna fatta egna adekvata beslut till exempel vid demens. Varje person har
rätt att ta egna beslut, men inte beslut som inkräktar på och skadar andra personer och deras självbestämmande (Sarvimäki & Stenbock-Hult, 2008).
Människans integritet är ett känslomässigt samspel mellan stolthet, rädsla och förlägenhet. Det är ett revir som hjälper människan att interagera i en social miljö. En person med väldigt stark integritet har också ofta ett väl avgränsat revir, men vad som betraktas som privat kan variera kraftigt mellan individer (Hansson, 2006). Integritet är precis som självbestämmanderätten en del av människovärdet. I den personliga integriteten innefattas en psykisk sfär, det vill säga känslor och tankar, men också en fysisk och moralisk sfär. I dessa har vårdpersonalen ingen rätt att inkräkta. Att inte kränka den fysiska integriteten kan vara problematiskt inom vården då mycket handlar om kroppen. Bara en lätt beröring kan upplevas som en kränkning. När det kommer till att respektera den psykiska integriteten innebär det att inte tvinga fram mer tankar, känslor och reaktioner än patienten själv är villig att delge. Om personalen sen får tillgång till patientens känslor och tankar ska dessa behandlas med respekt och inte nonchaleras. Den moraliska integriteten handlar om personens etiska övertygelser. Dessa ska också respekteras så länge det inte skadar andra. Vårdpersonalen har dock också rätt till sin egen moraliska övertygelse, om något till exempel strider mot yrkesetiken ska han eller hon inte behöva utföra detta om det inte önskas (Sarvimäki & Stenbock-Hult, 2008).
Gruppens påverkan på individen
Alla människor strävar efter att tillhöra en större grupp/organisation detta för att få ett sammanhang och en mening. En grupp är ett samspel mellan individer som strävar efter att nå ett gemensamt mål tillsammans. En grupp på till exempel ett särskilt boende kan definieras som en formell grupp. Formella grupper skapas för ett uttalat syfte vilket innebär att man inte väljer gruppens medlemmar. En grupp individer som alla strävar mot samma mål skapar olika relationer till varandra. Gruppen blir då till ett socialt fenomen som styrs av de uppgifter som finns och ska utföras. Förändras en del i hela organisationen förändras också de olika relationerna i gruppen (Svedberg, 2007).
Alla i gruppen har sin roll och antingen är det en informell eller en formell ledare som styr. Beroende på gruppens dynamik påverkas den egna individen mer eller mindre av vad andra i gruppen uttrycker för åsikter. En grupp med stort samspel och nära relationer riskerar dock att enbart identifiera sig med organisationens åsikter och förtränga sina egna uppfattningar. Detta är inte enbart negativt, denna grupp har vad som kallas hög kohesion. Detta betyder att alla i gruppen ger upp en stor del av sin individuella autonomi för att bli en del av gruppen istället, vilket resulterar i en oerhört sammansvetsad grupp men med risk för trångsynthet. En grupp kan även bestå av medlemmar som skapar låg kohesion, denna organisation ter sig på så vis att gruppens enskilda individer väljer att behålla sin autonomi vilket kan resultera i otydliga gränser och risk för oenighet (a a).
I olika grupper och konstellationer skapas olika organisationsklimat. Detta klimat är frukten av den sociala interaktionen mellan individer och baserar sig på
gruppens tolkade föreställningar om vad som sker inom organisationer (Törner, 2010).
Det är vilket värde och mening individer i gruppen sätter vid olika saker som till exempel policydokument och arbetsuppgifter som blir organisationsklimatet. Ledaren påverkar till stor del hur organisationsklimatet ser ut (Törner, 2010). Organisationskultur är ett liknande begrepp. Också detta handlar om det sociala i en grupp. En sådan kultur ger gruppen en viss mening, ordning och normer för hur gruppen arbetar och därmed också en trygghet. Det kan dock finnas
organisationskulturer som det inte råder harmoni inom. En organisationskultur som har väldigt starkt fäste i organisation kan bli allt för rigid i sin struktur och gruppen hindras då från en produktiv utveckling. Hur kulturen utvecklas påverkas mycket av hur gruppens ledare hanterar frågan (a a).
SYFTE
Syftet med litteraturstudien var att undersöka vårdpersonalens kunskaper och attityder gentemot den äldre människans sexualitet.
Frågeställningar
• Hur ser vårdpersonalens attityder och kunskaper ut gällande den äldre människans sexualitet och vilka faktorer påverkar dessa?
Definitioner och avgränsningar
Sexualitet definierades i litteraturstudien som heterosexuella relationer inkluderat samlag, intimitet och beröring.
I denna litteraturstudie definierades vårdpersonal som undersköterskor och sjuksköterskor. Kategorin läkare valdes bort då fokus skulle ligga på omvårdnad och inte medicin. Litteraturstudien berörde anställda på särskilda boenden. Den äldre människan definierades som alla kvinnor och män över 65 år. Denna avgränsning gjordes med tanke på det är då det är vanligast att personer går i pension. Men också på grund av att det är den avgränsning som sker i
socialstyrelsens Folkhälsorapport från 2009 (Socialstyrelsen, 2009). ASKAS står för aging sexual knowledge and attitudes scale. Detta är ett
mätinstrument som används för att mäta attityder och kunskap angående äldres sexualitet. Den är uppdelad i två delar. Låga poäng indikerar på positivare attityd respektive högre kunskapsnivå (White, 1998).
KATES betyder knowledge and attitudes toward elderly sexuality. KATES utreder kunskaper och attityder genom att deltagaren får ta ställning till 70 olika
uttalanden. Den är indelad i fyra delar som berör olika aspekter (Walker & Harrington, 2002).
METOD
Studien som genomförts är en systematisk litteraturstudie enligt de anvisningar och steg som beskrivs i Forsberg och Wengström (2008).
De databaser som huvudsakligen användes var Pubmed och Cinahl. Sökningar gjordes även i Internurse, dessa gav dock inga ytterligare relevanta tillägg därför
redovisas de inte i söktabellen (tabell 1). Huvudsökorden var sexuality, aging, attitudes of health personnel och elderly. Sökningarna har till största del utförts i par. Vid datamättnad avslutades sökningarna. Även manuella sökningar gjordes genom att granska flertalet relevanta referenslistor i tidigare framkomna artiklar och i använd bakgrundslitteratur. I de manuella sökningarna framkom fyra artiklar som användes i resultatet.
Begränsningar har inte använts i tid då forskningsområdet inte är speciellt stort. Dock har avgränsningar skett gällande ålder, då litteraturstudien omfattar en specifik ålderskategori, det vill säga personer över 65 år. Endast artiklar på engelska har varit aktuella. Homosexualitet exkluderades då studier som inkluderade homosexualitet ofta bara berörde män respektive bara kvinnor, författarna var intresserade av generella attityder gentemot båda könen. Det var även så att dessa ofta inkluderade HIV/AIDS och då specifika sjukdomstillstånd inte svarade till syftet i litteraturstudien blev dessa inte aktuella. Många av artiklarna rörande homosexualitet var inte heller ur vårdpersonalens perspektiv och därför föll de bort. Homosexualitet exkluderades också eftersom författarna anser att problematiken och attityderna kring homosexualitet ser annorlunda ut än problematiken kring heterosexualitet. Eftersom all denna problematik fanns exkluderades homosexualitet till slut helt. Även artiklar rörande demens och andra specifika sjukdomar så som cervixcancer exkluderades eftersom dessa inte
svarade till syftet. Artiklar rörande läkare har också de exkluderas då det inte är den kategori av vårdpersonal som åsyftas. Litteraturstudien kom att endast beröra särskilt boende då det vid sökningar inte framkom någon annan forskning. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats då det gör att resultatet speglar flera olika perspektiv och det blir lättare att förstå hur verkligheten fungerar (Axelsson, 2008). Några av de kvalitativa studierna som framkom i sökningarna använde sig av kvantitativa verktyg till exempel enkäter. Författarna har dock valt att ändå beteckna dem som kvalitativa genomgående i
litteraturstudien. Tabell 1: Sökresultat Databas/ sökord Begränsning ar
Antal träffar Antal lästa abstract Antal granskade artiklar Använda artiklar i resultatet Datum Pubmed: Sexuality [MeSH Major Topic] AND aged[MeSH Terms]) AND attitudes of health personnel 116 23 3 2 3/2-2011 Pubmed: Sexuality [MeSH Major Topic] AND aged[MeSH Terms]) AND attitudes of health Endast: Engelska, Svenska, danska och Norska. Ålder: +65år 76 15 4 3 3/2-2011
personnel NOT gay NOT Lesbians Cinahl: Sexuality AND Attitude AND aging Endast engelska Ålder: + 65 år Peer Reviwed 208 5 1 1 3/2-2011 Pubmed: Attitudes of health personnel AND elderly sexuality NOT HIV NOT AIDS NOT homosexualit y NOT Dementia Endast engelska Ålder +65 och >80 år 96 12 2 0 1/4-2011
De utvalda artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes enligt Polit och Becks (2006) granskningsprotokoll för både kvalitativa och kvantitativa studier. Dessa protokoll valdes på grund av dess noggranna struktur och tydlighet. För att underlätta ytterligare översattes och modifierades dem (se bilaga ett och två). Författarparets kvalitetsbedömning graderades i låg, medel och hög. Låg
motsvarade 0-9 poäng/0-30%, medel 10-20 poäng/33-67% och hög 21-30 poäng 70-100%. Alla studier under 60% exkluderades för att hålla en god standard på resultatet.
Efter granskningen lästes alla artiklarna noggrant igenom av båda författarna, först enskilt och sedan gemensamt. I detta skede skapades en artikelmatris (bilaga 3) som summerade de valda artiklarnas syfte, metod och resultat liknande den struktur som finns i Forsberg och Wengström (2008). Artiklarna lästes ännu en gång för att fastställa huvudteman och under denna läsning gjordes även anteckningar. Dessa anteckningar fördes sedan in under de olika temana.
Indelningen i teman och subteman skedde för att skapa en meningsfull struktur i resultatet (Axelsson, 2008). Analysen resulterade i fyra huvudteman vilka var: Övergripande uppgifter gällande kunskap och attityder, erfarenhet och kunskap, attityder gentemot sexualitet, Faktorer som påverkar attityden. Under den sistnämnda utvecklades det tre subteman som var: Demografiska variabler, organisationen och privatlivs problematik. Litteraturstudiens teman delades upp under kvalitativa och kvantitativa artiklar.
RESULTAT
Resultatet delas upp efter kvantitativa artiklar respektive kvalitativa artiklar då de skiljer sig avsevärt angående de framkomna resultaten som diskuteras och för att göra resultatet i litteraturstudien tydligt (Forsberg & Wengström, 2008).
Kvantitativa artiklar
Resultatet bestod av sex kvantitativa studier. Till största del utredde dessa attityder och kunskapsnivåer utifrån formulären ASKAS och KATES. Fyra av de
kvantitativa studierna bedömdes ha hög kvalitet och de resterande två graderades som medel.
Övergripande uppgifter gällande kunskap och attityder
År 1986 genomfördes en enkätstudie med 57 stycken respondenter. Genom ASKAS formuläret påvisades det att kunskapsnivån inte var märkbart hög hos vårdpersonalen och attityderna gentemot den äldre människans sexualitet var mycket restriktiva (Glass m fl, 1986). I en något senare enkätstudie från 1991 visar ASKAS att den tillåtande och positiva attityden ökat hos personalen men även att kunskapen om äldres sexualitet var hög (Furman Luketich, 1991). Detta stärks av en liknande, mer omfattande studie med 234 respondenter med liknande resultat gällande attityd (Bouman m fl, 2007).
Tabell 2: ASKAS poäng
Artikel Attityder - medelvärde Kunskap - medelvärde
Glass m fl: 1986 121,89 (max 130*) 53,04 (max 70*) Furman Luketich: 1991 50,95 (max 182*) 51,24 (max 105*) Bouman m fl: 2007 59,52 (max 130*) ---**
*Pga variationer i studiemetoden varierar ASKAS skalans maxpoäng. **Mätningar angående kunskaper har inte gjorts i denna studie.
I Walker m fl (1998) användes mätinstrumentet KATES. I studien tillfrågades 126 vårdgivare, 65,78% av dessa visade på en positiv attityd och 70,31% visade på hög kunskap angående den äldres sexualitet (a a).
Erfarenhet och kunskap
I en tidig studie (Glass m fl, 1986) framkom en negativ korrelation mellan kunskap och attityder. När kunskapen ökade sjönk de tillåtande attityderna. Personer med högre formell utbildning hade bättre kunskap gällande de äldres sexualitet. Dessa hade också oftare en ledande anställningsposition vilket resulterade i att de troligen kände mer ansvar gentemot hela institutionen då inkluderat andra personer på boendet och anhöriga. Den enskilda boendes
sexuella behov blev då sekundärt och attityderna gentemot sexualiteten restriktiva (a a). Nyare studier visar dock att attityderna förändrats. Bouman m fl (2007) påvisar att chefernas attityder var mer tillåtande än både sjuksköterskornas och undersköterskornas, relaterat till antalet poäng som framkom enligt ASKAS (a a). Högre kunskaps och utbildningsnivå som relaterar till en mer tillåtande attityd stöds även av en studie utförd av Furman Luketich (1991).
I Glass m fl (1986) framkommer det att det inte finns någon signifikans mellan lång erfarenhet, hur länge personal arbetat på en och samma plats och deras attityder gentemot äldres sexualitet. År 2007 framkommer det dock att personal med mindre än fem års erfarenhet har mer negativa och restriktiva attityder än de med längre erfarenhet (Bouman m fl, 2007).
Vårdpersonal understryker att de inte har tillräcklig kunskap om
sexualproblematiken och önskar därför mer utbildning för att bättre kunna hantera ämnet (Furman Luketich, 1991). Det poängteras också i en interventionsstudie från 2002 att det är viktigt att sprida kunskap till personal inom äldrevården
angående åldersbetingade fysiska förändringar som rör sexualiteten och vikten av att föra en diskussion om personalens egen sexualitet. Dessa diskussioner kan påverka personalens förståelse gentemot de äldre personernas sexualitet (Walker & Harrington, 2002). Walker och Harrington (2002) utbildade därför personal i ämnet i sin studie. Utbildningen resulterade i bättre kunskap och attityder, samt att personalen själva rekommenderade undervisningen till andra vårdare (a a).
Attityder gentemot sexualitet
Det har visat sig att en sjuksköterska som är tillåtande angående sexualitet generellt, är mer tillåtande också inför de äldre människornas sexualitet (Smook, 1992). I en studie (Walker m fl, 1998) framkommer det att 73 % av personalen betraktar sexualitet och intimitet som mycket viktigt. 18 % anser det viktigt, 9 % har inte svarat och ingen tycker att det är oviktigt. Negativa attityder påträffades vid frågor angående onani, erotisk film och homosexualitet och äldre. Vid
enkätfrågor som diskuterade onani valde många respondenter att inte svara på och enbart 10 % ansåg att personalen ska hjälpa de boende med erotiska filmer och tidningar. 55 % av personalen ansåg att homosexualitet är något onaturligt.
Angående påståendet att homosexuella inte ska få bo på särskilt boende så höll 13 % med (a a).
Faktorer som påverkar attityden
Demografiska variabler. I ett antal studier påvisas statistisk signifikans mellan demografiska variabler och attityder, men i andra inte. I Furman Luketich (1991) påvisas ingen statistisk signifikans gällande demografiska variabler så som till exempel ålder och kön. Även i Walker och Harrington (2002) som är en
interventionsstudie påträffas ingen signifikans gällande variablerna som etnicitet, relationsstatus och utbildning. Inte heller i enkätstudien som utförts av Smook (1992) finns någon signifikans gällande demografiska variabler.
Positiv relation mellan kunskap och religion påträffades i Glass m fl (1986). Det upptäcktes att ju mer religiös personen sade sig vara desto högre kunskap hade de också om äldres sexualitet. Även Bouman m fl (2007) har undersökt relationen mellan attityder och religion. Studien påvisar dock ingen signifikans.
När vårdpersonalen har en något högre ålder har de också mer tillåtande och positiva attityder. Detta kan möjligen bero på att äldre vårdpersonal lättare identifierar sig med de äldre människorna (Bouman m fl, 2007).
Kvalitativa artiklar
Resultatet bestod av fyra kvalitativa studier med några kvantitativa inslag. De kvalitativa studierna består i endera djupintervjuer varav den ena är en
hermeneutisk fenomenologi och den andra baseras på grounded theory, eller ASKAS-formulär som analyserats med innehållsanalys. Artikelgranskningen resulterade i att alla de kvalitativa studierna bedömdes som höga.
Erfarenhet och kunskap
Steinke (1997) gjorde en interventionsstudie där personal utbildades i sexualitet och testades före och efter utbildning. Kunskapen ökade men attityderna
påverkades inte nämnvärt, författarna till studien anser dock att detta beror på att personalen redan hade relativt goda kunskaper och attityder (a a).
Attityder gentemot sexualitet
Att äldre har ett behov av intimitet är något som majoriteten av informanterna i en studie från år 2010 (Gilmer mfl, 2010) anser. De menar att särskilda boenden ska stödja de äldres behov och sexuella aktiviteter. En informant säger ”Just because your old dosen´t mean things have to change” (Gilmer m fl, 2010 s. 21). Det finns dock informanter som inte håller med och anser att sexualiteten bland de äldre är minimal (a a).
Majoriteten av vårdpersonalen är positiv till sexualiteten men tycker den är svår att stödja på grund av bland annat anhöriga som inte samtycker. Personalen anser att det är ett pinsamt och svårt ämne att diskutera. Lika så upplevs ett ansvar gentemot de andra på boendet som gör att de sexuella beteendena hindras (Gilmer m fl, 2010).
När personalen ombads beskriva hur de äldre uttryckte sig sexuellt beskrevs både aktiviteter som ansågs passande respektive opassande. Passande beteende
beskrevs som att hålla handen, pussas, kramas och onani. Opassande beteende var porrtidningar, sexuella skämt och sexuella trakasserier gentemot vårdpersonalen (a a).
Vid hälsoanamnes negligeras ofta sexualiteten (Steinke, 1997). I Steinkes (1997) studie diskuteras strategier som kan underlätta samtalet kring sexualitet. Detta genom att hålla ett öppet klimat kring ämnet, genom att bland annat bjuda in till diskussion och frågor. Genom att normalisera problematiken och göra det till ett positivt laddat ämne, kan de äldre känna sig tryggare i tanken om att diskutera sin sexualitet. Personalen måste också vara öppen för de signaler den äldre kan ge som visar på ett intresse för en diskussion gällande sexualitet (a a).
Majoriteten av personalen känner dock att det inte är deras roll att diskutera sexualitet och har ofta då inte heller något intresse av att upprätthålla den äldres sexuella liv (Gilmer m fl, 2010). I en hermeneutisk fenomenologisk studie menade informanterna att sexualiteten inte var viktig inom vården av äldre eftersom medicin och daglig hygienskötsel var högre prioriterat. De äldre är ofta stark beroende av personalens attityder eftersom det är de som upprätthåller privatlivet och vården (Bauer, 1999).
Faktorer som påverkar attityden
Organisationen. Hur personalen uppfattar de äldres sexualitet handlar mycket om hur bekväma de känner sig i ämnet, men också vilka etiska normer organisationen de arbetar i har (Roach, 2004). I Roach (2004) beskrivs det att organisationen, det vill säga gruppen individen arbetar i kan befinna sig inom ett spann av
uppfattningar och attityder. Organisationen kan vara antingen mycket restriktiva till det sexuella beteendet hos äldre eller förstående och stödjande men även allt mellan dessa ytterligheter. Detta spektrum kan även finnas hos enskilda individer inom personalgruppen. Individen agerar på olika sätt för att skydda sig själv och andra mot att känna obehag. Detta görs på olika vis beroende dels på den egna individen men också på det etos som finns i hela arbetsgruppen och
organisationen. Det är blandningen av organisationen och personalens attityder och uppfattningar som påverkar hur den äldre kan uttrycka sin sexualitet. De mer restriktiva metoderna handlar ofta om att skydda vårdpersonalen mot obehag, men också att skydda organisationen från situationer som kan leda till problem (a a).
I en organisation som är mycket restriktiv och som har individer i personalen som också är restriktiva blir det asexuella beteendet hos de äldre något som är normalt och önskat. Olika fysiska barriärer skapas så som att man till exempel fysiskt flyttar de boende från varandra. Det har visat sig att brist på intimitet och
relationer kan försämra den mentala hälsan. Ett annat försvar som personalen kan ta till för att minimera det egna obehaget är att använda sig av den egna religionen eller moralen för att rättfärdiga sitt handlande (Roach, 2004).
Om personalen är öppen i en restriktiv organisation kan detta leda till att
personalen inte får det stöd som han eller hon behöver. Denna person arbetar med att förstärka de boendes självkänsla men även med att hindra de mer restriktiva i personalen från att vara det gentemot de äldre. När den äldres självkänsla
förstärks höjs också deras livskvalitet (Roach, 2004).
I en mer tillåtande miljö får den boende större möjligheter att bli hörd och ta egna beslut. Här finns regler och strukturer från ledningen, angående hur sexualitet ska bemötas och stödjas. Det öppna klimatet är positivt för både boende och personal då relationerna och livskvaliteten ökar. I denna studie visade det sig att det fanns skillnader mellan Australien och Sverige. Då Australien var mer restriktiva i sitt synsätt än Sverige (a a).
Privatlivs problematik. Medvetenheten är hög angående att det lider brist på privatliv inom äldrevården. Inför detta känner personalen ofta en frustration och maktlöshet. Privatliv är något som är accepterat i teorin men anses omöjligt att genomföra och upprätthålla. Personalen gör dock sitt bästa för att upprätthålla privatlivet för de äldre, till exempel nämns vikten av att knacka innan man går in till en av de boende (Bauer, 1999). I denna studie (Bauer, 1999) som är från Australien framkommer det att många institutioner inte har några enkelrum och det enda som åtskiljer de boende är draperier. Även få rum har dörrar (a a). På ett annat boende i USA fanns inga speciella åtgärder för att upprätthålla privatlivet hos de boende, det som dock genomförs är som ovan nämnt att man knackar på stängda dörrar (Steinke, 1997). Även studien från Nya Zeeland (Gilmer m fl, 2010) betonar samma problematik som den Australiensiska (Bauer, 1999). Denna studie tar upp dörrar utan lås, personal som inte respekterar stängda dörrar och dubbelrum (Gilmer m fl, 2010).
Det är inte endast öppna dörrar som är ett problem utan också rapportering och hanterande av information. Ofta rapporteras intima detaljer om de boende, detaljer som inte alltid är nödvändiga för den fortsatta vården. Detta ses dock inte som ett problem av vårdpersonalen själva (Bauer, 1999). I en annan studie framkommer det av några informanter att sexualitet inte diskuteras på arbetsplatsen
överhuvudtaget. Andra informanter diskuterar dock problematiken kring
privatlivet men alla diskussioner utelämnas angående glidmedel, kondomer och andra medicinska hjälpmedel (Gilmer m fl, 2010).
I Gilmer m fl (2010) tas det upp att 65 % av informanternas arbetsplatser har regler för hur personalen ska gå tillväga vid sexuella beteenden. Vårdpersonal bekräftar att de tidigare tillsagda att inte stödja sexuella relationer och därför alltid hålla dörrarna öppna och de boende under uppsikt (a a).
SAMMANFATTNING
• Goda attityder och relativt god kunskapsnivå (Furman Luketich, 1991. Steinke, 1997. Bouman m fl 2007). Många anser dock att det inte ingår i deras yrkesroll att behandla den äldre människans sexualitet (Gilmer m fl, 2010).
• Högre anställningsposition och mer erfarenhet relaterar i de flesta studier till bättre attityder (Furman Luketich, 1991. Bouman m fl 2007)
• Bättre attityder gentemot sexualitet i allmänhet ger också bättre attityder gentemot de äldres sexualitet (Smook, 1992). Negativa attityder gällande homosexualitet, erotisk film, porrtidningar, sexuella skämt och trakasserier (Gilmer m fl, 2010. Walker m fl, 1998).
• Vårdpersonal önskar mer kunskap och studier visar på att utbildning ger bättre attityder ( Walker & Harrington, 2002. Furman Luketich, 1991)
• Äldre vårdpersonal har bättre attityder (Bouman, 2007). Tidig forskning påvisar att religion har betydelse för attityderna (Glass, 1986), dock påvisas ingen relation i nyare studier (Bouman m fl, 200 ).
• Organisationen påverkar vårdpersonalens attityder och hur de äldre behandlas (Roach, 2004).
• Problematik rörande de äldres privata sfär. Vårdpersonalen ser det inte som något problem och de i personalen som gör det har svårigheter i att upprätthålla dessa (Gilmer m fl, 2010. Bauer, 1999).
DISKUSSION
Diskussionsavsnittet är uppdelat i två delar. En del där metodens styrkor och svagheter diskuteras och hur detta kan ha påverkat det slutgiltiga resultatet. Den andra delen består i en resultatdiskussion där det ovan redovisade resultatet bland annat vägs mot artikelgranskningen men också mot det som framkommer i bakgrunden.
Metoddiskussion
Författarparet valde att göra en systematisk litteraturstudie framför en empirisk studie. En empirisk studie hade varit intressant att utföra på ämnet men författarna ansåg att tiden inte räckt till för att göra studien så omfattande att resultatet hade blivit godtagbart. Det valda området ansågs av intresse då tidigare litteraturstudier vid Malmö högskola inte direkt vidrört ämnet vårdpersonalens attityder och kunskaper, utan snarare de äldres egna perspektiv.
Sökningar gjordes i tre databaser, främst i Pubmed och Cinahl. Sökningar gjorde även i Internurse men inget av relevans framkom i dessa. Hade sökningar gjorts i andra tänkbara databaser är det möjligt att fler artiklar framkommit även om detta inte är troligt då aktuella sökningar upplevdes ha gett datamättnad. Denna
datamättnad bekräftades med flertalet manuella sökningar. De manuella sökningarna upplevdes som fullgoda då all tillgänglig litteratur i ämnet har
granskats. En avgörande faktor för sökresultatet var sökorden som valdes ut för att svara till litteraturstudiens syfte. Hade dessa förändrats så hade möjligen också sökresultatet sett annorlunda ut men inte svarat till syftet.
Flertalet begränsningar gjordes för att passa studien. Begränsningen gällande ålder var relevant eftersom studien syftar till att undersöka attityder gentemot personer
över 65 år. Att gränsen sätts vid 65 år är egentligen inget som är självklart då åldrandet och begreppet äldre är för varje person väldigt individuellt. Gränsen bör dock sättas någonstans och då föll det på den vanligaste åldern för pension, hade syftet varit annorlunda hade också begränsningen gällande ålder varit det.
En språkbegränsning till artiklar enbart på engelska gjordes efter att författarparet insett att utan denna framkom flertalet artiklar på språk författarparet inte
behärskade, vilket är beklagligt då resultatet troligen blivit bredare och mer generaliserbart. Språk som svenska, danska och norska föll bort naturligt med tanke på att de valda sökorden var på engelska, detta sågs dock inte som ett problem eftersom den största delen av publicerade artiklar i dessa länder ges ut på engelska.
Homosexualitet exkluderades bland annat eftersom författarna anser att problematiken och attityderna kring homosexualitet ser annorlunda ut än problematiken kring heterosexualitet. En jämförelse mellan de båda hade varit intressant men på grund av begränsning i tid valdes till slut en inriktning mot heterosexualitet. Andra faktorer som spelade in är de nämnda i metoden så som bland annat att artiklarna rörande homosexualitet ofta inte speglade
vårdpersonalens perspektiv.
Artiklar rörande specifika sjukdomar som påverkar sexualiteten exkluderades även dem, eftersom syftet med litteraturstudien var att undersöka attityderna mot de äldres sexualitet och inte attityderna gentemot specifika sjukdomar.
Personalkategorin läkare valdes bort då ett intresse hos författarparet fanns gällande omvårdnadsrelaterad problematik. Hade dessa exklusionskriterier förändrats eller tagits bort hade resultatet möjligen förändrats.
Det valdes att inte göra någon begränsning i tid eftersom forskningsområdet inte är så stort men även då intresse fanns att utröna förändringar över tid. Både kvantitativa och kvalitativa studier användes eftersom resultatet troligen hade blivit allt för likriktat om någon av dem exkluderats och för att få mer djup i resultatet.
Initialt var ambitionen att resultatet skulle inkludera både problematik rörande hemvård, sjukhusvård och vård på särskilt boende. Men på grund av att de studier som framkommit i sökningarna endast behandlade särskilda boenden fick de övriga exkluderas. Intresset fanns också för att undersöka resultat från skilda delar av världen för att kunna eventuellt se skillnader mellan olika kulturer. Dock fann författarna inga passande studier mer än ifrån länder med relativt lika kulturella preferenser så som Sverige, USA, Nya Zeeland och Australien. Resultatet kan därför inte generaliseras över hela världen.
Själva granskningen beslutade författarparet att göra både enskilt och gemensamt. Detta anser författarna höja studiens tillförlitlighet, då först egna tankar kan utvecklas utan påverkan från den andra författaren. Därefter kan en diskussion genomföras angående resultatet av granskningen och på så vis görs en adekvat bedömning. Valet av granskningsprotokoll påverkar även bedömningarna av artiklarna. Ett annat protokoll tar möjligen upp andra kriterier och bedömningen hade då kanske blivit annorlunda. Även det faktum att författarna valt att
påverkat resultatet av granskningen eftersom ingen av författarna behärskar engelska språket till fullo, och därför kan vissa fel uppstått.
Texterna analyserades utifrån syftet flertalet gånger, detta för att säkra gott resultat som svarar till litteraturstudiens syfte. Innehöll studierna andra saker än endast det som svarade till den här litteraturstudiens syfte sållades dessa fakta bort. Även här finns en språkproblematik som kan ha påverkat tolkningen av resultaten i
artiklarna.
I resultatet läggs stor vikt vid studien utförd av Roach (2004). Hela subtemat organisationen baseras på information hämtat ur denna studie. Detta anser sig författarna kunna göra eftersom denna studie fått väldigt goda poäng i sin kvalitetsbedömning. Studien används även frekvent som referens i andra studier vilket framkom under de manuella sökningarna.
Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen är strukturerad på det vis att resultatet i varje huvudtema mycket är kortfattat beskrivet. Detta resultat diskuteras sedan bland annat utifrån studiernas validitet, ålder, design och i jämförelse med bakgrundsinformationen. Från frågeformulären ASKAS respektive KATES sammanfattades övergripande uppgifter angående kunskap och attityder som framkommit över tid i olika valda studier. Dessa visade på generellt hög kunskap i de flesta studierna (Furman Luketich, 1991. Walker m fl, 1998. Bouman m fl, 2007) men något lägre
kunskaper och mer restriktiva attityder i den tidigaste studien (Glass m fl, 1986). I resterande studierna var attityden relativt positiv och tillåtande. Alla de ovan nämnda studierna använder sig av enkäter vilket kan medföra en risk som har påverkat resultatet. Det finns en möjlighet att enbart de personer som redan har en viss kunskap och ett intresse för ämnet väljer att delta. Detta kan leda till att resultatet blir enkelspårigt och inte generaliserbart. Ett annat problem är gällande studien som utförts av Bouman m fl (2007) som har ett stort bortfall, endast 54 % av de utskickade enkäterna blev besvarade. Problematiskt är varför de övriga inte valt att delta, möjligen också här på grund av bristande intresse, och om detta påverkar resultatet åt en viss riktning. Uppgifterna om att vårdpersonalen är positiv motsäger dock Skoog (2008) till viss del som menar att det finns negativa attityder kring de äldres sexualitet och att denna för människan är känslomässigt svårt att hantera och acceptera. Viktigt att notera när resultatet tolkas är
skillnaderna mellan studierna vad gäller kvalitet. Glass m fl (1986)
kvalitetsbedömdes med 70 % värde medan till exempel Bouman m fl (2007) fick 87 %. Resultaten från Bouman m fl (2007) bör därför väga tyngre än de resultat som framkommit i Glass m fl (1986). Det vill säga att personalens attityder är övervägande positiva(Bouman mfl, 2007).
Vad gäller kunskap påvisas det att högre kunskaps nivå är direkt relaterat till högre anställningsposition. I Glass m fl (1986) har de i personalen med högre anställning en sämre attityd medan i Bouman m fl (2007) är de personer med hög position de som är mest tillåtande i sina attityder. Litteraturstudiens författare anser då att chefernas attityder bör vara mycket viktiga då de ofta påverkar hela organisationen de jobbar i. Även gällande erfarenhet skiljer sig studierna åt. I den tidiga studien (Glass m fl, 1986) påvisas ingen statistisk signifikans medan i den senare studien (Bouman m fl, 2007) framkommer det att de i personalen som har mindre än fem års erfarenhet också har mindre positiva attityder. Skillnaden som finns mellan de två studierna relaterar författarna till litteraturstudien till både den
skillnaden som finns i kvalitetsbedömningen som redan nämnt men även med tanke på att de producerats i helt olika tid. Attityderna till sexualitet antas ha förändrats mycket under de 20 år som skiljer studierna åt därför är det inte överraskande att resultaten skiljer sig så markant åt.
Vikten av fortsatt utbildning om sexualitet har framkommit i två kvantitativa studier (Walker & Harrington, 2002. Furman Luketich, 1991) medan i en kvalitativ studie påvisas det att personalgrupper med redan goda attityder och kunskaper angående sexualitet inte förbättrar sin attityd avsevärt, men sina kunskaper efter utbildning i ämnet (Steinke, 1997). Det som bör lyftas fram är att kvaliteten på dessa studier skiljer sig åt. Walker och Harringtons (2002) studie har bedömts till 77 % i granskningen, Furman Luketich (1991) har 64 % och ligger endast på medel. Den kvalitativa studien (Steinke, 1997) har högst poäng på 80 %. Furman Luketich (1991) och Walker och Harringtons (2002) studier visar på liknande resultat varvid de styrker varandra. I Steinkes (1997) studie
framkommer annorlunda resultat men å andra sidan diskuteras det att resultatet påverkas av att personalen redan innan har goda attityder och kunskaper som därför inte förändras(a a). Författarna anser sig därför kunna dra slutsatsen att utbildning är viktigt för attityder och ökad respektive bibehållen kunskap.
Inför ämnet attityder är informanterna respektive respondenterna i studierna över lag positiva till sexualitet bland äldre. Informanterna i en studie menar att de äldre har ett sexuellt behov (Gilmer m fl, 2010). Det framkommer att intimitet och sex identifieras som viktigt för alla individer (Smook,1992. Walker m fl, 1998). Trots denna förståelse anser många av de tillfrågade att stödja sexualiteten hos de äldre inte ingår i deras arbete (Gilmer m fl, 2010). Problematiskt med Gilmer m fl:s (2010) studie är det stora bortfallet författarna till studien uppskattar att endast 7% av de med tillgång till enkäten har svarat, vilket bör påverka resultatet markant så att det inte riktigt går att generalisera utifrån. Både kvalitativa och kvantitativa studier kommer fram till liknande resultat i ämnet. Författarna anser att vad gäller problematiken kring att äldres sexualitet inte ingår i arbetet ändå grundar sig i okunskap och rädsla, trots det ovan nämnda resultatet att kunskaperna är relativt goda, men också det faktum att personalen känner sig obekväm. Detta kan kopplas till Rämgård (2010) som tar upp att personal ofta känner sig emotionellt stressad inför ämnet samt att de känner maktlöshet eftersom de inte anser sig själv inneha tillräckligt med kunskap för att ta upp och hantera sexualitet i en
diskussion med de äldre.
Gällande faktorer som påverkar attityder gentemot den äldres sexualitet skiljer sig resultatet åt mellan de kvantitativa och de kvalitativa studierna. Religion menar Glass m fl (1986) att denna påverkar attityden, detta motbevisar Bouman m fl (2007) som menar att det inte finns någon statistisk signifikans mellan dessa variabler. Denna skillnad antar författarparet beror på den förändring som skett mellan åren 1986 och 2007 med en ökad sekularisering och därmed har också religionen förlorat sin betydelse.
Roach (2004) beskriver att organisationens etiska normer samspelar med personalens attityder. En organisation med restriktiva attityder påverkar personalen att agera på ett visst sätt (a a). Detta kan bero på gruppens dynamik som påverkar den egna individen mer eller mindre beroende av vad andra i gruppen uttrycker för åsikter. En grupp med stort samspel och nära relationer det vill säga hög kohesion riskerar dock att enbart identifiera sig med organisationens
åsikter och förtränga sina egna uppfattningar (Svedberg, 2007). En reflektion kring detta är att gruppens utveckling möjligen stagnerar. Gruppens kultur ger en viss mening, ordning och normer för hur gruppen arbetar och därmed också en trygghet (Törner, 2010). Det kan därför vara svårt för en enskild individ att bryta denna organisationskultur om den till exempel är mycket restriktiv mot den äldres sexualitet och därför måste individer i personalen agera på ett speciellt vis för att skydda sig själva och sina kollegor från obehag.
Det finns en problematik rörande privatliv på boenden. De boendes privata liv upplevs som svårt att upprätthålla av vårdpersonalen (Steinke, 1997. Bauer, 1999. Gilmer m fl, 2010). Det resultat som framkommit i studierna stämmer väl
överens med det som finns i Rämgård (2010). De boendes rum ses inte som helt privata och personalen har svårt att veta vad som är konfidentiellt och nödvändigt gällande till exempel rapportering (a a). Åter igen antar författarna att detta grundar sig i en kunskapsbrist, rädsla att inte räcka till och en rädsla för att inte göra rätt i ögonen på kollegor eller anhöriga. Att inte respektera andra människors privatliv är dock indirekt att inte respektera deras psykiska och fysiska integritet (Sarvimäki & Stenbock-Hult, 2008). Diskussionen kring privatliv kan möjligen påverkas av hur de olika institutionerna i de olika länderna ser ut. I till exempel Nya Zeeland och Australien beskrivs det att det finns få enkelrum och de boende lever med att personalen har stor insyn (Gilmer m fl, 2010. Bauer, 1999).
Eftersom förhållandena inte ser liknande ut i till exempel Sverige så kan det vara problematiskt att applicera dessa resultat i olika länder där det skiljer sig åt. En annan sak som bör ha påverkat resultatet i studien utförd av Bauer (1999) är det faktum att deltagare valdes ut efter kriteriet att de var villiga att delta och diskutera ämnet fritt. Även om detta är nödvändigt för att kunna utföra intervjuer så bör det kunna påverka på samma vis som att enkäter möjligen bara fylls i av de personer som redan har en viss kunskap och ett visst intresse.
Vårdpersonalen var negativa till att exempelvis hjälpa de äldre med att sätta igång en erotisk film (Gilmer m fl, 2010. Walker m fl, 1998). Om vårdpersonal skulle neka eller vägra hjälpa en boende skulle detta kunna vara att kränka dennes självbestämmanderätt. Författarna vill belysa att i socialtjänstlagen 1§ (2001:453) står det att ”Verksamheten skall bygga på respekt för människornas
självbestämmanderätt och integritet” och detta bör givetvis följas. Dock vill författarna markera att detta är en problematisk fråga eftersom vårdpersonalen också har rätt att värna om sin moraliska integritet och tyckande (Sarvimäki & Stenbock-Hult, 2008).
En annan faktor som bör tas i beaktande är den förmodade demens som finns på många boenden. Ingen av artiklarna behandlar personer med demens och kognitiv nedsättning separat. Därför kan det tänkas att personal på boenden med många demenssjuka personer svarar annorlunda än övriga.
Förutom problem med bortfall är en svaghet i flera studier har få deltagare som resultatet utgår ifrån, detta bland annat i studierna utförda av Bauer (1999), Steinke (1997) och Smook (1992). Detta kan leda till att resultatet inte går att applicera på en större personalgrupp.
Litteraturstudiens författare vill till slut lyfta fram att det varit givande med både kvalitativ och kvantitativa studier då det kvantitativa har gett resultatet i konkreta
siffror medan de kvalitativa gett en fördjupning av dessa. Även det faktum att artiklarna varit från så skilda årtal har gett en intressant vinkling på arbetet.
FRAMTIDA VÄRDE OCH SLUTSATSER
Då mycket av denna litteraturstudies studier inte är nyproducerade anser författarna att fler studier bör utföras för att få bättre kunskap om ämnet, detta både för personalen och de äldres gagn.
Resultatet pekar också på att kunskap är något värdefullt som förbättrar för boende och personal därför anser författarna att mer utbildning bör erbjudas i frågan.
I kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005), lyfts det fram att sjuksköterskan ska värna om och visa respekt för patienters autonomi, integritet och värdighet. Patientens sexualitet är den stor del av omvårdnaden och vårdpersonalens attityder gentemot denna reflekterar på vilket sätt de visar respekt för ovan nämnda punkter. Därför har denna litteraturstudie ett stort framtida värde som kan få vårdpersonal att tänka över sina egna attityder, värderingar och vilka faktorer som påverkar dessa och på så sätt påverka omvårdnaden i en positiv riktning.
REFERENSER
Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:
Studentlitteratur, s 173-188.
Bauer, M (1999) Their only privacy is between their sheets -privacy and the sexuality of elderly nursing home residents. Journal of Gerontological Nursing,25(8), 37-41.
Bjålie, J G m fl (2008) Människokroppen Fysiologi och anatomi. (2:a upplagan) Stockholm: Liber AB.
Bouman, W P m fl (2007) Nottingham study of sexuality and ageing (NoSSA II). Attitudes of care staff regarding sexulity and residents: A study in residential and nursing homes. Sexual and Relationship Therapy, 22(1), 45-61.
Ehnfors, M m fl (2008) VIPS-boken om en forskningsbaserad modell för
dokumentation av omvårdnad i patientjournalen. Stockholm: Vårdförbundet, FOU rapport 48.
Forsberg, C & Wengström, Y (2008) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2:a upplagan) Stockholm: Natur och kultur.
Furman Luketich, G (1991) Sex and the elderly: What do nurses know? Educational Gerontology, 17, 573-580.
Gilmer, M J m fl (2010) Staff beliefs about sexuality in aged residential care. Nursing Praxis in New Zealand, 26(3), 17-24.
Glass, Jr J C m fl (1986) Knowlege and attitudes of health care providers toward sexuality in the institutionalized elderly. Educational Gerontology, 12, 465- 475.
Gott, M & Hinchliff, S (2003) How important is sex in later life? The views of older people. Social Science & Medicine, 56, 1617-1628.
Hansson, M G (2006) Integritet - I spänningen mellan avskildhet och delaktighet. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Hulter, B (2004) Sexualitet och hälsa. Lund:Studentlitteratur.
Johansen, B D (1999) Kärlek har ingen ålder -Om glädjen med sex senare i livet. Stockholm: Liber AB.
Larsson, M & Rundgren, Å (2008) Geriatriska sjukdomar. (2:a upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Polit, D & Beck, C T (2006) Essentials of Nursing Research, Appraising Evidence for Nursing Practice. (6th ed.) Philadelphia, PA: Lippincott Williams & Wilkins.
Price, B (2009) Exploring attitudes towards older people’s sexuality. Nursing Older People, 21(6), 32-39.
Roach, S M (2004) Sexual behaviour of nursing home residents: staff perceptions and responses. Journal of Advanced Nursing, 48(4), 371-379.
Rundgren, Å (2009) Äldre och sexualitet, Nordisk Geriatrik, 3, 17-23.
Rämgård, M (2010) Det Sexuella Rummet – En kunskapsverkstad om sexualitet och samliv i äldreomsorgen. Lund: FoU Skåne skriftserie 2010:1.
Sarvimäki, A & Stenbock-Hult, B (2008) Omvårdnadens etik – Sjuksköterskan och det moraliska rummet. Stockholm: Liber AB.
Skoog, I (2008) Sexuality in old age. I:Traeen, B & Lewin, B (Eds) Sexology in Context. Oslo: Universitetsförlaget, s 89-100.
Skoog, I (2010) Sexualitet hos äldre. I: Lundberg, P O & Löfgren-Mårtensson, L (Red) Sexologi. (3:e upplagan) Stockholm: Liber AB, s 101-109.
Smook, K (1992) Nurses´attitudes towards the sexuality of older people: an investigative study. Nursing Practice, 6(1), 15-17.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Artikelnr 2005-105-1).
Socialstyrelsen (2007) Etik i socialtjänsten: Berätta för anhöriga om kärleksrelation på äldreboende.
>http://www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjansten/berattaforanhorigaomkarle
ksrel<2011-04-12.
Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport 2009 (Artikelnr 2009-126-71). Socialtjänstlagen, 2001:453.
Steinke, E E (1997) Sexuality in aging: Implications for Nursing facility staff. The Journal of Continuing Education in Nursing, 28(2), 59-63.
Svedberg, L (2007) Gruppsykologi om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Törner, M (2010) Bra samspel och samverkan skapar säkerhet – om klimat och kultur på arbetsplatsen. Stockholm: Arbetsmiljöverket Rapport 2010:1. Walker, B L m fl (1998) Staff and elderly knowledge and attitudes toward elderly sexuality. Educational Gerontology, 24(5), 471-489.
Walker, B L & Harrington, D (2002) Effects on staff training on staff knowledge and attitudes about sexuality. Educational Gerontology, 28, 639-654.
White, C B (1998) Aging Sexual Knowledge and Attitudes Scale I: Davis, C M et al (Eds) Handbook of sexuality-related measures. London:SAGE publications, s. 66-69.
>http://books.google.se/books?
id=EFPs55zfAKcC&lpg=PA66&ots=Qz7tIR3Say&dq=%22ASKAS %22%2B %2B%22attitudes%22&pg=PP1#v=onepage&q=%22ASKAS %22%20%20%22attitudes%22&f=true< 2011-04-26.
Yee, L (2010) Aging and sexuality. Australian Family Physician, 39(10), 718- 721.
BILAGOR
Bilaga 1: Protokoll för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier Bilaga 2: Protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier Bilaga 3: Artikelmatris
Bilaga 1:Protokoll för kvalitetetsbedömning av kvantitativa studier (modifierad efter Polit & Beck 2006).
Artikel innehåll Bedömningsgrunder Poäng
0 1 2
Titel Tydligt och relevant för
innehållet
Låg Medel Hög
Abstrakt God sammanfattning av
artikelns huvudpunkter (Syfte,metod, resultat)
Låg Medel Hög
Introduktion Problemformulering/syfte:
Identifierbart och relevant
Låg Medel Hög Bakgrund:
Grundlig och relevant
Låg Medel Hög Teoretisk ramverk:
Förekomst och vikt för fortsatt studie
Låg Medel Hög Hypoteser och
Frågeställningar: Syftar till bakgrund och fortsatt studie. Tydlig.
Låg Medel Hög
Metod Studiedesign:
Korrekt för frågeställningen Låg Medel Hög Population:
Beskriven, adekvat mängd ev. bortfall
Låg Medel Hög Urval:
Finns inklusionskriterier och exklusionskriterier
Låg Medel Hög Datainsamling:
relevant instrument, säker insamling Låg Medel Hög Resultat Analys: God beskrivning av tillvägagångssätt Låg Medel Hög Fynd:
Adekvat sammanfattning och tabeller
Låg Medel Hög
Diskussion Tolkning av fynd:
Diskuteras alla stora fynd
Låg Medel Hög
Framtida användning Låg Medel Hög
Övergripande aspekter Bra språk, välorganiserad,
god validitet
Låg Medel Hög Låg: 0-9 poäng (0-30%)
Medel: 10-20 poäng (33-67%) Hög: 21-30 poäng (70-100%)
Bilaga 2:Protokoll för kvalitetetsbedömning av kvalitativa studier (modifierad efter Polit & Beck 2006).
Artikel innehåll Bedömningsgrunder Poäng
0 1 2
Titel Tydligt och relevant för
innehållet
Låg Medel Hög
Abstrakt God sammanfattning av
artikelns huvudpunkter (syfte, metod, resultat)
Låg Medel Hög
Introduktion Problemformulering/Syfte
Identifierbart och relevant
Låg Medel Hög Bakgrund:
Grundlig och relevant
Låg Medel Hög Frågeställningar:
Syftar till bakgrund och fortsatt studie. Tydlig.
Låg Medel Hög
Metod Studiedesign:
Passar design med problemformuleringen
Låg Medel Hög Population och Urval: god
populationsbeskrivning fanns inklusions och
exklusionskriterier
Låg Medel Hög Datainsamling:
lämplig metod, data mättnad, säkerhet Låg Medel Hög Trovärdighet Låg Medel Hög Resultat Analys: God beskrivning av tillvägagångssätt, kompatibel med vald design
Låg Medel Hög Fynd:
Adekvat sammanfattning och teman
Låg Medel Hög
Diskussion Tolkning av fynd:
Diskuteras alla stora fynd, tolkas utifrån en social och kulturell kontext,
Generaliserbarhet
Låg Medel Hög
Framtida användning Låg Medel Hög
Övergripande aspekter Bra språk, välorganiserad,
god validitet
Låg Medel Hög Trovärdighet av hela studien Låg Medel Hög Låg: 0-9 poäng (0-30%)
Medel: 10-20 poäng (33-67%) Hög: 21-30 poäng (70-100%)
Bilaga 3: Artikelmatris Författare, År,
Land,Tidsskrift Titel
Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgranskning Begränsningar
Bauer, M 1999 Australien Journal of
Gerontological Nursing Their only privacy is between their sheets
Undersöker hur betalda vårdgivare upplever äldre boendes sexualitet
Kvalitativ Hermeneutisk fenomenologi Djupintervjuer 5 Personal är medveten om bristen på privatliv på särskilda boenden. Personalen ser på detta med känsla av
maktlöshet. Sexualitet ses inte som en del av vården. Bristen på privatliv ses inte som ett viktigt problem.
Hög 23 poäng/77% Svårt att utröna frågeställningar. Urval – endast de som är villiga att tala fritt om ämnet. Enbart sammanfattning ingen direkt diskussion Bouman, W P Arcelus, J Benbow, S M 2007 Storbritannien
Sexual and Relationship Therapy
Nottingham study of sexuality and ageing (NoSSA II). Attitudes of care staff regarding sexulity and residents: A study in residential and nursing homes
Undersöka attityder hos vårdpersonal angående boendes sexualitet. Kvantitativ Deskriptiv enkätstudie ASKAS formulär
234 Positiva och tillåtande attityder.
Hög erfarenhet och ålder relaterar till positivare attityder.
Personer med högre utbildningsgrad och anställningsposition hade positivare attityder.
Hög 26 poäng/87 % Stort bortfall (54% svarade)
Författare, År, Land,Tidsskrift Titel
Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgranskning Begränsningar
Furman Luketich, G 1991
USA
Educational Gerontology
Sex and the elderly: What do nurses know?
Utröna specialist sjuksköterskestudenters kunskaper om attityder gentemot äldres sexualitet. Samt se om kunskaper och attityder relaterar till demografiska variabler som ålder, ekonomi, arbetslivserfarenhet och civilstatus.
Kvantitativ Enkätstudie ASKAS-formulär
39 God kunskap och attityder. Ingen statistisk signifikans mellan demografiska variabler och attityder. Respondenterna
önskade mer utbildning i ämnet.
Medel 19 poäng/64% Tunn bakgrund och resultatdel. Gilmer, M J Meyer, A Davidson, J Koziol-MaLain, J 2010 Nya Zeeland
Nursing Praxis in New Zealand
Staff beliefs about sexuality in aged residential care
Att identifiera faktorer som påverkar vårdpersonalens bedömningar och hanterande av boendes sexualitet. Kvalitativ pilotstudie Deskriptiv enkätstudie med både öppna och slutna frågor Innehållsanalys
52 Vårdpersonalen
bekräftar att de anser att sexualiteten finns, och ska stödjas. Dock anser de att detta inte ingår i deras arbetsuppgifter.
Hög 22 poäng/74% Stort bortfall endast ca 7% av de med tillgång till enkäten svarade.
