Martin Harling
Abstract
This paper maps and examines how wedish student sub ects are constructed in the process of their upper secondary school choice. laborating on the ogics perspective undgren, , focus group interviews with students in th grade are analy ed in terms of social logics which account for rules and common-‐sense on one hand, and fantasmatic logics explaining how the stu-‐ dents are gripped by a school-‐choice-‐ideology on the other lynos
owarth, . The result shows that student’s speech is structured by a choice-‐logic that may evoke both hope and fear an existential-‐logic, construct-‐ ing the students to become, or to be more of what they already are and a commodity-‐logic that constructs the students to invest in and to value them-‐ selves and their peers as human capital. The paper concludes that the current upper secondary school choice system reproduces inequality through these hegemonic social logics, which neutrali es social conflicts in the name of indi-‐ vidual choices.
Keywords
Ine uality, logics-perspective, marketization, upper secondary school choice
Martin Harling, Fil. dr., Göteborgs universitet. martin.harling@ped.gu.se S fström, C. A. (2005). Skillnadens pedagogik. Nya v gar inom den peda-
gogiska teorin. Lund: Studentlitteratur.
Torpsten, A-C. (2015). People in motion, a historical perspective: A narra- tive about leaving and change. In: Elli Heikkil , Auvo Kostiainen, Johan- na Leinonen, Ismo Söderling (ed.), Participation, Integration, and Recog- nition: Changing Pathways to Immigrant Incorporation (pp. 126-138). Turku: Institute of Migration Migration Studie.
(se e empelvis Sörlin m fl, 2016);; men också för hur utbildningsfenomenet diskuteras inom politiken, forskningen och i offentlig debatt (se e empelvis Carlbaum, 2012;; Olsson & Dahlstedt, 2014;; Terning, 2016). Samtidigt har få studier undersökt hur elever resonerar och t nker kring sitt gymnasieval och hur sj lva valprocessen upplevs (se dock Lidström m fl, 2014;; Dovemark & Holm, 2015).
Syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna artikel r att mot ovanstående bakgrund analysera och problematisera gymnasievalets logiker och dess diskursiva praktiker, såsom dessa artikuleras av årskurs 9-elever på se skolor i tre st der.
Detta inneb r att analysera två sammanl nkande frågor:
1. Hur struktureras talet om gymnasievalet bland eleverna i studien
2. Hur konstrueras elevsubjekten inom ramen för gymnasieva- lets praktiker, samt hur delas dessa upp till olika framtidsut- sikter
Kunskapsläget
Denna studie placerar sig i ett f lt som inrymmer forskning om skolval och marknadisering av utbildning relativt frågor om likv rdighet, klass, kön och etnicitet, samt inkludering och e kludering. I detta breda forskningsf lt finns en stor m ngd studier, varav h r presenteras ett mindre urval som har b ring på såv l utgångspunkter som innehåll i denna studie. Urvalet r gjort för att spegla forskningens mittfåra och i slutet av sammanst llningen presenteras föreliggande studies potentiella kunskapsbidrag i relation till forskningsl - get.
Internationellt har Stephen Ball spelat en viktig roll för forskningen om utbildningens marknadisering och dess koppling till skolval (van anten & Kosunen, 2013). Han har sj lv och tillsammans med kollegor publicerat flera böcker på dessa teman (se t e Gewirtz, Ball & Howe, 1995;; Ball, 2007), samt inflytelserika artiklar (e Ball & Vincent, 1998). H r har Bourdieuin- spirerade analyser av v rden, stratifiering av sociala f lt och social repro- duktion ofta kombinerats med mer Foucauldianska studier av makt, mot- stånd och subjektskonstruktion. Givet Balls eklektiska teoribygge har bl a kritik framförts om att Foucaults syn på kunskap/makt som produktivt, inte så l tt låter sig förenas med ett totalit rt och mar istiskt maktbegrepp som
Inledning: Mot framtiden – med marknaden som förebild
Alltså man har en egen frihet att v lja det man vill Elba, 15 år
Samtidigt som en enig forskar- och politikerkår problematiserar ökade resul- tatskillnader mellan dem som lyckas och misslyckas i svensk skola förefaller den politiska enigheten stabil om att v rna det fria skolvalet. Idag gnar sig många politiker och opinionsbildare åt att framhålla skolvalets förtj nster, såv l n r det g ller att höja resultaten, förb ttra skolans likv rdighet, som för att förb ttra kvalit n i skolan (jfr DN, 2016). Detsamma g ller för Skol- kommissionens slutbet nkande, som betonar betydelsen av skolval i en så- dan utstr ckning att man föreslår obligatoriska skolval ven i grundskolan (SOU, 2017). Det fria skolvalet framstår i ljuset av samtidens skoldebatt, som utbildningspolitikens mest heliga ko.
I den offentliga debatten tycks det alltså råda i stort sett konsensus kring ett fritt och aktivt skolval, men hur ser det ut bland dem som faktiskt skall v lja Hur uppfattar eleverna som går i årskurs nio sitt förestående skolval och hur t nker de om sin framtid kopplat till detta val I följande artikel har jag n rmat mig den generella diskursen om skolval genom att empiriskt un- dersöka hur frågor om val och framtid artikuleras i anslutning till gymnasie- valet, det vill s ga ett sammanhang d r valfrihet betonats, och organisering med marknaden som förebild praktiserats under lång tid (Lundahl m fl, 2014). Jag utforskar hur frågor kring gymnasievalet artikuleras hos sju grup- per av 15-åringar som står inför sitt gymnasieval, såsom ett val d r framtiden tycks stå på spel. Men också hur ungdomarna upplever de sociala och e i- stentiella villkor som valet r inb ddat i. Hur ser bilden av framtiden ut och vilka möjligheter erbjuds eleverna som står på randen till vu enlivet Deras ber ttelser speglas också i ljuset av ett mer generellt samtal om valfrihet, utbildning och framtid som pågår i en offentlig diskurs och i forskning.
Studiens bakgrund r ett avreglerat skolsystem i Sverige, d r i synnerhet gymnasieutbildningen kommit att pr glas av marknadst nkande med kon- kurrens, valfrihet och privatisering som allm nna k nnetecken (Lundahl m fl, 2014). Dahlstedt (2007) menar att samtiden generellt, men i synnerhet skolan, pr glas starkt av valfrihetens paradigm d r m nniskan ses som en ekonomiskt rationell, nyttoma imerande varelse. En m ngd studier har pekat på hur betydelsefulla dessa avregleringar varit för hur skola och utbildning organiseras och genomförs (se e empelvis Lund, 2006;; Palme, 2008;; Beach & Dovemark, 2011);; för en ökande segregering i både skola och samh lle
(se e empelvis Sörlin m fl, 2016);; men också för hur utbildningsfenomenet diskuteras inom politiken, forskningen och i offentlig debatt (se e empelvis Carlbaum, 2012;; Olsson & Dahlstedt, 2014;; Terning, 2016). Samtidigt har få studier undersökt hur elever resonerar och t nker kring sitt gymnasieval och hur sj lva valprocessen upplevs (se dock Lidström m fl, 2014;; Dovemark & Holm, 2015).
Syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna artikel r att mot ovanstående bakgrund analysera och problematisera gymnasievalets logiker och dess diskursiva praktiker, såsom dessa artikuleras av årskurs 9-elever på se skolor i tre st der.
Detta inneb r att analysera två sammanl nkande frågor:
1. Hur struktureras talet om gymnasievalet bland eleverna i studien
2. Hur konstrueras elevsubjekten inom ramen för gymnasieva- lets praktiker, samt hur delas dessa upp till olika framtidsut- sikter
Kunskapsläget
Denna studie placerar sig i ett f lt som inrymmer forskning om skolval och marknadisering av utbildning relativt frågor om likv rdighet, klass, kön och etnicitet, samt inkludering och e kludering. I detta breda forskningsf lt finns en stor m ngd studier, varav h r presenteras ett mindre urval som har b ring på såv l utgångspunkter som innehåll i denna studie. Urvalet r gjort för att spegla forskningens mittfåra och i slutet av sammanst llningen presenteras föreliggande studies potentiella kunskapsbidrag i relation till forskningsl - get.
Internationellt har Stephen Ball spelat en viktig roll för forskningen om utbildningens marknadisering och dess koppling till skolval (van anten & Kosunen, 2013). Han har sj lv och tillsammans med kollegor publicerat flera böcker på dessa teman (se t e Gewirtz, Ball & Howe, 1995;; Ball, 2007), samt inflytelserika artiklar (e Ball & Vincent, 1998). H r har Bourdieuin- spirerade analyser av v rden, stratifiering av sociala f lt och social repro- duktion ofta kombinerats med mer Foucauldianska studier av makt, mot- stånd och subjektskonstruktion. Givet Balls eklektiska teoribygge har bl a kritik framförts om att Foucaults syn på kunskap/makt som produktivt, inte så l tt låter sig förenas med ett totalit rt och mar istiskt maktbegrepp som
Inledning: Mot framtiden – med marknaden som förebild
Alltså man har en egen frihet att v lja det man vill Elba, 15 år
Samtidigt som en enig forskar- och politikerkår problematiserar ökade resul- tatskillnader mellan dem som lyckas och misslyckas i svensk skola förefaller den politiska enigheten stabil om att v rna det fria skolvalet. Idag gnar sig många politiker och opinionsbildare åt att framhålla skolvalets förtj nster, såv l n r det g ller att höja resultaten, förb ttra skolans likv rdighet, som för att förb ttra kvalit n i skolan (jfr DN, 2016). Detsamma g ller för Skol- kommissionens slutbet nkande, som betonar betydelsen av skolval i en så- dan utstr ckning att man föreslår obligatoriska skolval ven i grundskolan (SOU, 2017). Det fria skolvalet framstår i ljuset av samtidens skoldebatt, som utbildningspolitikens mest heliga ko.
I den offentliga debatten tycks det alltså råda i stort sett konsensus kring ett fritt och aktivt skolval, men hur ser det ut bland dem som faktiskt skall v lja Hur uppfattar eleverna som går i årskurs nio sitt förestående skolval och hur t nker de om sin framtid kopplat till detta val I följande artikel har jag n rmat mig den generella diskursen om skolval genom att empiriskt un- dersöka hur frågor om val och framtid artikuleras i anslutning till gymnasie- valet, det vill s ga ett sammanhang d r valfrihet betonats, och organisering med marknaden som förebild praktiserats under lång tid (Lundahl m fl, 2014). Jag utforskar hur frågor kring gymnasievalet artikuleras hos sju grup- per av 15-åringar som står inför sitt gymnasieval, såsom ett val d r framtiden tycks stå på spel. Men också hur ungdomarna upplever de sociala och e i- stentiella villkor som valet r inb ddat i. Hur ser bilden av framtiden ut och vilka möjligheter erbjuds eleverna som står på randen till vu enlivet Deras ber ttelser speglas också i ljuset av ett mer generellt samtal om valfrihet, utbildning och framtid som pågår i en offentlig diskurs och i forskning.
Studiens bakgrund r ett avreglerat skolsystem i Sverige, d r i synnerhet gymnasieutbildningen kommit att pr glas av marknadst nkande med kon- kurrens, valfrihet och privatisering som allm nna k nnetecken (Lundahl m fl, 2014). Dahlstedt (2007) menar att samtiden generellt, men i synnerhet skolan, pr glas starkt av valfrihetens paradigm d r m nniskan ses som en ekonomiskt rationell, nyttoma imerande varelse. En m ngd studier har pekat på hur betydelsefulla dessa avregleringar varit för hur skola och utbildning organiseras och genomförs (se e empelvis Lund, 2006;; Palme, 2008;; Beach & Dovemark, 2011);; för en ökande segregering i både skola och samh lle
att det låter forskaren operationalisera t mligen abstrakta diskursteoretiska resonemang relativt ett konkret empiriskt material för att d rmed visa på sp nningar i en social praktik som rör sig mellan stabilitet och för ndring. Ontologiska utgångspunkter för denna gren av diskursteorin (PDT) r bland annat uppfattningen om det socialas grundl ggande kontingens. Det inneb r att objektiva sanningsanspråk och essenser förnekas och ses som tillf lliga fi eringar av mening i artikulatoriska praktiker, vilket inneb r att praktiken alltid kan för ndras och göras på andra s tt. En konsekvens r att det sociala i grunden ses som politiskt, och pr glat av grundl ggande konflikter. Kon- flikterna r en k lla till tillvarons och subjektets konstitutiva brist , det vill s ga en olöslig grundl ggande brist som tillskrivanden av mening, harmoni och helhet försöker förneka och kompensera för (Glynos & Howarth, 2007). Logikbegreppet r således studiens viktigaste analysbegrepp och likt Si- low Kallenberg (2016) menar jag att begreppet både har en ontologisk sida, som definierar hur det sociala r best mt i princip, och en ontisk sida som kan anv ndas för att både beskriva och förklara hur empirin r innehållsligt strukturerad och kan tolkas. Studiens andra centrala begrepp r sublimt objekt . Också detta begrepp har både en ontologisk och en ontisk dimens- ion. Begreppet r lånat från i ek (1989) och i linje med Clarke (2014) prö- var jag om gymnasievalet kan ses som ett sublimt objekt och vilken roll detta då får i mötet med min empiri. Ett (ideologiskt) sublimt objekt r ett ting eller ett fenomen som laddas med en upplyft men samtidigt undflyende me- ning tack vare sin plats i en övergripande struktur. Det kan hj lpa oss förstå hur gymnasievalet laddas med hopp om att harmoni och lycksalighet är möj-ligt att uppnå och att det därmed ger oss något att tro på. Det kan också ses som en tes om framtiden som skapar stabilitet i en instabil värld. Dock ligger det sublima objektet alltid utom räckhåll och ges därför en nästan mytisk karaktär som väcker begär. För att låna Lundins (2008) metafor ligger det sublimas logik väldigt nära uttrycket ”gräset är alltid grönare på andra sidan” (s.62). Detta kan förklara hur det sublima konstant pockar på uppmärksam-het, men då det också är ideologiskt rotat krävs samtidigt försvar och legiti-mering för att återuppladda det sublima med positiv energi och få det att öka i trovärdighet.
Logikperspektivet
För Glynos och Howarth (2007) r logiker ett begrepp som kan anv ndas för att undersöka hur diskurser verkar i praktiker på en konkret och vardaglig nivå och de syften, regler och antaganden som gör en praktik möjlig, rimlig Ball vill göra g llande (Wang, 2011). Inte minst i Sverige har dock Balls
arbete påverkat forskningen genom att begrepp som hot/cold knowledge importerats, vilket beskriver hur skolv ljande elever v rderar informell kun- skap om e empelvis en skolas rykte annorlunda n officiell statistik om t e medelbetyg (jfr Palme, 2008;; Bunar, 2013;; Lundahl m fl, 2014). ven Balls klassificeringar av olika typer av v ljande elever/för ldrar, såsom privili- ged/skilled chooser, semi-skilled chooser och disconnected chooser har haft betydelse för svensk forskning kring gymnasieval (se Lund, 2006;; Forsberg, 2015). I Sverige har dessa typer av processer, differentiering och kategorise- ringar analyserats i relation till klass, kön och etnicitet (se e empelvis San- dell, 2007;; Beach & Dovemark, 2011;; Johansson & Hammar n, 2010). I relation till syftet med denna artikel r Lunds (2006) och Lundahls m fl (2014) resultat s rskilt relevanta, då dessa visar på hur vissa grupper gynnas och andra missgynnas genom en tilltagande marknadisering och avreglering på gymnasieskolans område. Också den senare studiens slutsatser om en ökande möjlighetsstress och subtila e kluderingsmekanismer kan kopplas till den h r studiens kunskapsintresse, liksom frågor om hur elevers och sko- lors identiteter samvarierar, vilket bl a undersöks av Lidström m fl (2014) och Holm (2013). Gemensamt för merparten av den svenska forskningen om gymnasieval r dess starka påverkan av Bourdieu, liksom den mer struktural- istiskt inriktade Ball, d r de ontiska10 dimensionerna av gymnasieval hamnar
i förgrunden. I kontrast till dessa studier r denna artikels utgångspunkter poststrukturalistiskt orienterade med stöd i logikperspektivets diskursbe- grepp (se nedan). Detta inneb r att de ontologiska föruts ttningarna för fe- nomenet gymnasieval analyseras och problematiseras på ett nytt s tt, då diskurser ses som både konstituerade och konstituerande av den sociala praktiken (jfr Lundgren, 2012). Studiens kunskapsbidrag kan d rför såv l förklara, problematisera och potentiellt utmana förgivet tagna antaganden om hur gymnasievalet kan uppfattas och vilka effekter det kan ha, liksom att studien bryter ny mark i teoretiskt avseende (jfr. Harling & Dahlstedt, 2017).
Gymnasievalets de-politisering – studiens utgångspunkter och
begrepp
Studiens övergripande ansats r politisk diskursteori (PDT) som omsatts av Glynos och Howarth (2007) i Logics of critical explanation, på svenska kal- lat Logikperspektivet (Lundgren, 2012). En po ng med detta perspektiv r
10 Med ”ontisk” menar jag ”tjockare”, mer konkret och specifikt knutet till studiens empiriska
att det låter forskaren operationalisera t mligen abstrakta diskursteoretiska resonemang relativt ett konkret empiriskt material för att d rmed visa på sp nningar i en social praktik som rör sig mellan stabilitet och för ndring. Ontologiska utgångspunkter för denna gren av diskursteorin (PDT) r bland annat uppfattningen om det socialas grundl ggande kontingens. Det inneb r att objektiva sanningsanspråk och essenser förnekas och ses som tillf lliga fi eringar av mening i artikulatoriska praktiker, vilket inneb r att praktiken alltid kan för ndras och göras på andra s tt. En konsekvens r att det sociala i grunden ses som politiskt, och pr glat av grundl ggande konflikter. Kon- flikterna r en k lla till tillvarons och subjektets konstitutiva brist , det vill s ga en olöslig grundl ggande brist som tillskrivanden av mening, harmoni och helhet försöker förneka och kompensera för (Glynos & Howarth, 2007). Logikbegreppet r således studiens viktigaste analysbegrepp och likt Si- low Kallenberg (2016) menar jag att begreppet både har en ontologisk sida, som definierar hur det sociala r best mt i princip, och en ontisk sida som kan anv ndas för att både beskriva och förklara hur empirin r innehållsligt strukturerad och kan tolkas. Studiens andra centrala begrepp r sublimt objekt . Också detta begrepp har både en ontologisk och en ontisk dimens- ion. Begreppet r lånat från i ek (1989) och i linje med Clarke (2014) prö- var jag om gymnasievalet kan ses som ett sublimt objekt och vilken roll detta då får i mötet med min empiri. Ett (ideologiskt) sublimt objekt r ett ting eller ett fenomen som laddas med en upplyft men samtidigt undflyende me- ning tack vare sin plats i en övergripande struktur. Det kan hj lpa oss förstå hur gymnasievalet laddas med hopp om att harmoni och lycksalighet är möj-ligt att uppnå och att det därmed ger oss något att tro på. Det kan också ses som en tes om framtiden som skapar stabilitet i en instabil värld. Dock ligger det sublima objektet alltid utom räckhåll och ges därför en nästan mytisk karaktär som väcker begär. För att låna Lundins (2008) metafor ligger det sublimas logik väldigt nära uttrycket ”gräset är alltid grönare på andra sidan” (s.62). Detta kan förklara hur det sublima konstant pockar på uppmärksam-het, men då det också är ideologiskt rotat krävs samtidigt försvar och legiti-mering för att återuppladda det sublima med positiv energi och få det att öka i trovärdighet.
Logikperspektivet
För Glynos och Howarth (2007) r logiker ett begrepp som kan anv ndas för att undersöka hur diskurser verkar i praktiker på en konkret och vardaglig nivå och de syften, regler och antaganden som gör en praktik möjlig, rimlig Ball vill göra g llande (Wang, 2011). Inte minst i Sverige har dock Balls
arbete påverkat forskningen genom att begrepp som hot/cold knowledge importerats, vilket beskriver hur skolv ljande elever v rderar informell kun- skap om e empelvis en skolas rykte annorlunda n officiell statistik om t e medelbetyg (jfr Palme, 2008;; Bunar, 2013;; Lundahl m fl, 2014). ven Balls klassificeringar av olika typer av v ljande elever/för ldrar, såsom privili- ged/skilled chooser, semi-skilled chooser och disconnected chooser har haft betydelse för svensk forskning kring gymnasieval (se Lund, 2006;; Forsberg, 2015). I Sverige har dessa typer av processer, differentiering och kategorise- ringar analyserats i relation till klass, kön och etnicitet (se e empelvis San- dell, 2007;; Beach & Dovemark, 2011;; Johansson & Hammar n, 2010). I relation till syftet med denna artikel r Lunds (2006) och Lundahls m fl (2014) resultat s rskilt relevanta, då dessa visar på hur vissa grupper gynnas och andra missgynnas genom en tilltagande marknadisering och avreglering på gymnasieskolans område. Också den senare studiens slutsatser om en ökande möjlighetsstress och subtila e kluderingsmekanismer kan kopplas till den h r studiens kunskapsintresse, liksom frågor om hur elevers och sko- lors identiteter samvarierar, vilket bl a undersöks av Lidström m fl (2014) och Holm (2013). Gemensamt för merparten av den svenska forskningen om gymnasieval r dess starka påverkan av Bourdieu, liksom den mer struktural- istiskt inriktade Ball, d r de ontiska10 dimensionerna av gymnasieval hamnar
i förgrunden. I kontrast till dessa studier r denna artikels utgångspunkter poststrukturalistiskt orienterade med stöd i logikperspektivets diskursbe- grepp (se nedan). Detta inneb r att de ontologiska föruts ttningarna för fe- nomenet gymnasieval analyseras och problematiseras på ett nytt s tt, då diskurser ses som både konstituerade och konstituerande av den sociala praktiken (jfr Lundgren, 2012). Studiens kunskapsbidrag kan d rför såv l förklara, problematisera och potentiellt utmana förgivet tagna antaganden om hur gymnasievalet kan uppfattas och vilka effekter det kan ha, liksom att studien bryter ny mark i teoretiskt avseende (jfr. Harling & Dahlstedt, 2017).
Gymnasievalets de-politisering – studiens utgångspunkter och
begrepp
Studiens övergripande ansats r politisk diskursteori (PDT) som omsatts av Glynos och Howarth (2007) i Logics of critical explanation, på svenska kal- lat Logikperspektivet (Lundgren, 2012). En po ng med detta perspektiv r
10 Med ”ontisk” menar jag ”tjockare”, mer konkret och specifikt knutet till studiens empiriska
förstås utifrån dess vardagliga anv ndning som påhitt eller verklighets- fr mmande drömmar . Ist llet laddas fantasier av Glynos och Howarth med innebörder inspirerade av Lacan, i ek och Laclau som inbegriper hur den a iomatiska brist som n mns ovan, döljs och kompenseras, vilket gör att subjekten kan stå ut med sprickor, konflikter och parado er. Vidare r fantasmatiska logiker det som greppar subjekten k nslom ssigt, som mo- biliserar dem att söka helhet och social ordning som antingen kan ha karak- t r av utopi eller dystopi (jfr Silow Kallenberg, 2016 s.50).
Metodologi, design och analys
Studiens ansats r en etnografiskt inspirerad diskursanalys med grund i poli- tisk diskursteori. Liksom Silow Kallenberg (2016) uppfattar jag diskursbe- greppet som överordnat logikbegreppet, d r det senare anv nds som redskap för att undersöka vissa aspekter av en diskurs på en konkret, empirisk nivå. Logikerna r det som kan förklara praktikernas uppkomst, realisering, dess stabilitet och dess för ndring genom att t e ge praktikerna mening och ko- herens. Vidare kan logikbegreppet delas upp på två s tt, dels utifrån Glynos och Howarth (2007) ontologiskt orienterade logiktypologi: sociala, politiska och fantasmatiska logiker, dels utifrån materialets innehållsliga, alltså mer ontiska konte t som i mitt fall r gymnasievalets praktiker. Det senare har i analysen delats upp och fogats samman utifrån tre övergripande logiker som jag valt att kalla: valets logiker, varats logiker och varans logiker, d r talet fokuseras kring frågor om vad valet inneb r, hur e istentiella dimensioner hanteras, respektive hur ett marknadst nkande artikuleras. Dessa konstituerar gemensamt gymnasievalet såsom detta iscens tts i den undersökta konte ten (jfr Glynos & Howarth, 2007 s.186). Var och en för sig innehåller dessa innehållsliga logiker aspekter av social, politisk och fantasmatisk logik.
Studiens urval består av tretton fokusgruppsintervjuer med totalt 54 ele- ver från se skolor i tre mellanstora st der. Studien r en del av ett större forskningsprojekt med förutbest mda kommuner och urvalet r att betrakta som strategiskt utifrån en ambition att skapa kunskap om skolvalet och skolmarknaden i tre mellanstora svenska kommuner/st der (jfr Bunar, 2013). De olika skolorna r valda för att få så stor variation i föruts ttningar för gymnasieval som möjligt med avseende på social och etnisk sammans ttning samt i förhållande till skolans profil . Såv l eleverna som skolorna har fin- gerade namn. De senare kallas för: Toppskolan, Förortsskolan, Cityskolan, Landsortsskolan, Konfessionella skolan & Medelskolan (9A, 9B). På sko- lorna kontaktades rektorer och mentorer för att få hj lp att rekrytera infor- och sårbar. Silow Kallenberg (2016), som undersöker hur förståelsen av
ungdomar skapas i gr nslandet mellan vård och straff inom tvångsvården, tar logiker i bruk för studiet av diskurser på mikronivå (s. 44). Hon betonar att perspektivet kan bidra till att fånga de förhållanden och förest llningar som får praktikerna att fungera (s.44). Detta r ett syns tt som jag ansluter mig till. Jag ser logikperspektivet som ett s tt att analysera vilken mening elever- na sj lva tillskriver olika aspekter av praktiken, vilka regler och villkor som strukturerar dessa, och vad som framstår som rimligt, respektive orim- ligt relativt en viss logik. Detta betyder att logikerna både finns i den em- piriska praktiken, men också att jag som forskare tillskriver dem vissa bety- delser i relation till studiens problematik, premisser och forskningsfrågor.
Den logiktypologi som Glynos och Howarth utvecklat består av sociala, politiska och fantasmatiska logiker. Detta r en analytisk uppdelning som syftar till att fånga en praktik, eller en regim av praktikers11 a) sociala dyna-
mik och ordning;; b) tillkomst och för ndring, samt;; c) den ideologiska di- mension som får m nniskor att ansluta sig till och acceptera den sociala praktiken. I denna artikel kommer jag i huvudsak anv nda mig av begreppen sociala och fantasmatiska logiker, då mitt empiriska material inte möjliggör diakrona studier och mina kunskapsanspråk d rför r begr nsade till en syn- kron bild av gymnasievalets praktiker i en avgr nsad konte t.
De sociala logikerna k nnetecknas alltså av diskursiva mönster som strukturerar vad som r förgivettaget, vanligt och socialt accepterat i en viss praktik. Det kan g lla regler, rutiner och sj lvförståelser som aktörerna s ll- an reflekterar över, t e uppdelningar av olika subjekt till olika platser (hie- rarkier), samt vilka subjektiva strategier och incitamentsstrukturer som k n- netecknar praktiken i fråga. Bland praktikens uppdelande rutiner kan s rskilt n mnas de sj lvteknologier (Foucault, 1987/2003) som förser subjekten med resurser att forma och arbeta med sig sj lva i linje med den sociala lo- gikens normer. I denna studie kan det g lla vad som r sj lvklart att göra och t nka som v ljande elev, vilka skrivna och oskrivna regler som omg r- dar valet eller vad som anses viktigt, respektive oviktigt för eleverna.
De fantasmatiska logikerna befinner sig på en affektiv nivå och d rmed n rmast den ideologiska dimensionen av en praktik. De ger svar på varför en social logik ses som ofrånkomlig för subjekten och d rför uppr tthåller den sociala logiken, samt döljer dess ofullst ndiga och kontingenta karakt r. Begreppet, som h r kommer anv ndas synonymt med fantasier skall inte 11
Sedimenterade och samstämmiga praktiker, exempelvis apartheidsystemet i Sydafrika (Glynos & Howarth, 2007 s. 15)
förstås utifrån dess vardagliga anv ndning som påhitt eller verklighets- fr mmande drömmar . Ist llet laddas fantasier av Glynos och Howarth med innebörder inspirerade av Lacan, i ek och Laclau som inbegriper hur den a iomatiska brist som n mns ovan, döljs och kompenseras, vilket gör att subjekten kan stå ut med sprickor, konflikter och parado er. Vidare r fantasmatiska logiker det som greppar subjekten k nslom ssigt, som mo- biliserar dem att söka helhet och social ordning som antingen kan ha karak- t r av utopi eller dystopi (jfr Silow Kallenberg, 2016 s.50).
Metodologi, design och analys
Studiens ansats r en etnografiskt inspirerad diskursanalys med grund i poli- tisk diskursteori. Liksom Silow Kallenberg (2016) uppfattar jag diskursbe- greppet som överordnat logikbegreppet, d r det senare anv nds som redskap för att undersöka vissa aspekter av en diskurs på en konkret, empirisk nivå. Logikerna r det som kan förklara praktikernas uppkomst, realisering, dess stabilitet och dess för ndring genom att t e ge praktikerna mening och ko- herens. Vidare kan logikbegreppet delas upp på två s tt, dels utifrån Glynos och Howarth (2007) ontologiskt orienterade logiktypologi: sociala, politiska och fantasmatiska logiker, dels utifrån materialets innehållsliga, alltså mer ontiska konte t som i mitt fall r gymnasievalets praktiker. Det senare har i analysen delats upp och fogats samman utifrån tre övergripande logiker som jag valt att kalla: valets logiker, varats logiker och varans logiker, d r talet fokuseras kring frågor om vad valet inneb r, hur e istentiella dimensioner hanteras, respektive hur ett marknadst nkande artikuleras. Dessa konstituerar gemensamt gymnasievalet såsom detta iscens tts i den undersökta konte ten (jfr Glynos & Howarth, 2007 s.186). Var och en för sig innehåller dessa innehållsliga logiker aspekter av social, politisk och fantasmatisk logik.
Studiens urval består av tretton fokusgruppsintervjuer med totalt 54 ele- ver från se skolor i tre mellanstora st der. Studien r en del av ett större forskningsprojekt med förutbest mda kommuner och urvalet r att betrakta som strategiskt utifrån en ambition att skapa kunskap om skolvalet och skolmarknaden i tre mellanstora svenska kommuner/st der (jfr Bunar, 2013). De olika skolorna r valda för att få så stor variation i föruts ttningar för gymnasieval som möjligt med avseende på social och etnisk sammans ttning samt i förhållande till skolans profil . Såv l eleverna som skolorna har fin- gerade namn. De senare kallas för: Toppskolan, Förortsskolan, Cityskolan, Landsortsskolan, Konfessionella skolan & Medelskolan (9A, 9B). På sko- lorna kontaktades rektorer och mentorer för att få hj lp att rekrytera infor- och sårbar. Silow Kallenberg (2016), som undersöker hur förståelsen av
ungdomar skapas i gr nslandet mellan vård och straff inom tvångsvården, tar logiker i bruk för studiet av diskurser på mikronivå (s. 44). Hon betonar att perspektivet kan bidra till att fånga de förhållanden och förest llningar som får praktikerna att fungera (s.44). Detta r ett syns tt som jag ansluter mig till. Jag ser logikperspektivet som ett s tt att analysera vilken mening elever- na sj lva tillskriver olika aspekter av praktiken, vilka regler och villkor som strukturerar dessa, och vad som framstår som rimligt, respektive orim- ligt relativt en viss logik. Detta betyder att logikerna både finns i den em- piriska praktiken, men också att jag som forskare tillskriver dem vissa bety- delser i relation till studiens problematik, premisser och forskningsfrågor.
Den logiktypologi som Glynos och Howarth utvecklat består av sociala, politiska och fantasmatiska logiker. Detta r en analytisk uppdelning som syftar till att fånga en praktik, eller en regim av praktikers11 a) sociala dyna-
mik och ordning;; b) tillkomst och för ndring, samt;; c) den ideologiska di- mension som får m nniskor att ansluta sig till och acceptera den sociala praktiken. I denna artikel kommer jag i huvudsak anv nda mig av begreppen sociala och fantasmatiska logiker, då mitt empiriska material inte möjliggör diakrona studier och mina kunskapsanspråk d rför r begr nsade till en syn- kron bild av gymnasievalets praktiker i en avgr nsad konte t.
De sociala logikerna k nnetecknas alltså av diskursiva mönster som strukturerar vad som r förgivettaget, vanligt och socialt accepterat i en viss praktik. Det kan g lla regler, rutiner och sj lvförståelser som aktörerna s ll- an reflekterar över, t e uppdelningar av olika subjekt till olika platser (hie- rarkier), samt vilka subjektiva strategier och incitamentsstrukturer som k n- netecknar praktiken i fråga. Bland praktikens uppdelande rutiner kan s rskilt n mnas de sj lvteknologier (Foucault, 1987/2003) som förser subjekten med resurser att forma och arbeta med sig sj lva i linje med den sociala lo- gikens normer. I denna studie kan det g lla vad som r sj lvklart att göra och t nka som v ljande elev, vilka skrivna och oskrivna regler som omg r- dar valet eller vad som anses viktigt, respektive oviktigt för eleverna.
De fantasmatiska logikerna befinner sig på en affektiv nivå och d rmed n rmast den ideologiska dimensionen av en praktik. De ger svar på varför en social logik ses som ofrånkomlig för subjekten och d rför uppr tthåller den sociala logiken, samt döljer dess ofullst ndiga och kontingenta karakt r. Begreppet, som h r kommer anv ndas synonymt med fantasier skall inte
11 Sedimenterade och samstämmiga praktiker, exempelvis apartheidsystemet i Sydafrika
Valets logiker
Inledningsvis vill jag visa hur valets sociala logik artikuleras hos några av eleverna. Med den sociala logiken avser jag det vanliga, rutinartade och na- turliga s ttet som eleverna talar om gymnasievalet. Det g ller de diskursiva mönster (jfr Glynos & Howarth, 2007 s.140) som formar valets spelregler, hur eleven t e konstrueras som skolv ljare och vad som tas för givet av deltagarna i fokusgruppsamtalen. Jag vill också direkt understryka att min egen medverkan i fokussamtalen, mina frågor och min roll som forskare sj lvklart har betydelse för vad som artikuleras och hur detta görs. Jag ser det som omöjligt att fastst lla e akt vad denna påverkan har inneburit, men givet dennas studies utgångspunkter som inte gör anspråk på objektiva san- ningar, menar jag att tolkningarna ndå r giltiga på sina egna premisser.
En vanligt förekommande tankefigur i samtalen r att gymnasievalet be- skrivs som något sj lvklart och ganska oproblematiskt, samtidigt som det upptar mycket tid och tankeverksamhet.
Camilla: Alltså typ ah, eller typ dom flesta av mina kompisar r ganska beslutsamma och vet vad dom ska gå så det blir inte så stor grej när vi pratar om det. Vi har typ pratat om det här sen vi gick i fyran. Vad vi vill bli. Så det är liksom såhär bara...basic (Lands- ortsskolan 151201).
Kanske kan man förstå citatet ovan i ljuset av att skolval i allm nhet och gymnasieval i synnerhet r något som de intervjuade 15-åringarna vu it upp med och som d rmed blivit ett sj lvklart s tt att t nka på skola och framtid. Samtidigt saknas inte laddning kring frågan om gymnasievalets avgörande betydelse, sj lva valprocessen och vad valet kan leda till. Eleverna på Kon- fessionella skolan resonerar både om valets meningserbjudande för platser, subjektiviteter och positioner, hur viktigt och hoppingivande valet r och om valet som ångestfullt och hur det skapar oro.
Martin: r det ett viktigt val, tycker ni I så fall, varför r det viktigt Andreas: Det skapar din framtid.
August: Ja. Det formar din framtid som... Ja, det kommer att ge dig jobb och möjligheter liksom... Utan såhär gymnasieutbildning så är det väldigt svårt att komma nånstans i livet om man inte såh r... Ehm...Lyckas med YouTube. …
manter till fokusgrupperna från elever i årskurs nio. Samtliga grupper inter- vjuades två gånger, en gång före och en gång efter den årliga gymnasiem s- san på orten. Fokusgrupperna bestod av mellan se och tio elever. Grupperna hade en j mn könsfördelning. Alla informanter har skriftligen informerats om projektets innehåll och syfte och givit samtycke till medverkan. I övrigt har vetenskapsrådets forskningsetiska rekommendationer och riktlinjer dis- kuterats i projektet och efterföljts i dess genomförande. Förutom att informe- rat samtycke inh mtats skriftligt har e empelvis projektets skolor erbjudits resultatåterkoppling (Vetenskapsrådet, 2016).
Alla intervjuer spelades in med videokamera och separat ljudinspelning. Detta gav möjlighet att hålla is r deltagarnas tal vid den transkription som gjordes av samtliga intervjuer i sin fulla l ngd. L ngden på intervjuerna va- rierade mellan 45 minuter och en och en halv timma. Efter transkriptionen l stes alla intervjuer igenom och återkommande teman och mönster notera- des. D refter importerades transkripten till programmet NVivo som r kon- struerat för kvalitativa analyser. I programmet kodades materialet i inne- hållsligt konstruerade noder, samtidigt som programmet möjliggjorde att dessa noder kopplades till teoretiska kategorier som h mtats från forskning och studiens teoretiska överbyggnad. I detta skede började innehållsliga logiker synliggöras i materialet. Ur en stor m ngd potentiella citat valdes, då en teoretisk m ttnad infunnit sig, slutligen ett antal ut som tydligast kunde illustrera såv l de innehållsligt/ontiskt som de mer ontologiskt orienterade (sociala, politiska och fantasmatiska) logikerna. Detta val har inneburit att citat från några fokusgrupper lyfts fram mer n andra.
Resultat: gymnasievalets logiker
Studiens resultat r strukturerat i tre delar som följer av de tre övergripande empiriska logiker som bidrar till att förklara men också problematisera gym- nasievalets praktiker, såsom dessa artikuleras i elevernas fokussamtal. Som tidigare n mnts kallar jag de tre logikerna valets logiker, varats logiker och varans logiker. Analysen nedan visar hur dessa logiker strukturerar elever- nas tal om gymnasievalet, hur logikerna gör såv l villkoren för, som fantasi- erna kring gymnasievalet rimliga och meningsfulla för eleverna sj lva. Fet- stil i citaten anger s rskilt betydelseb rande formuleringar för att illustrera analysens po nger, vilka koncentreras till kursiverade ord och meningar mellan citaten.
Valets logiker
Inledningsvis vill jag visa hur valets sociala logik artikuleras hos några av eleverna. Med den sociala logiken avser jag det vanliga, rutinartade och na- turliga s ttet som eleverna talar om gymnasievalet. Det g ller de diskursiva mönster (jfr Glynos & Howarth, 2007 s.140) som formar valets spelregler, hur eleven t e konstrueras som skolv ljare och vad som tas för givet av deltagarna i fokusgruppsamtalen. Jag vill också direkt understryka att min egen medverkan i fokussamtalen, mina frågor och min roll som forskare sj lvklart har betydelse för vad som artikuleras och hur detta görs. Jag ser det som omöjligt att fastst lla e akt vad denna påverkan har inneburit, men givet dennas studies utgångspunkter som inte gör anspråk på objektiva san- ningar, menar jag att tolkningarna ndå r giltiga på sina egna premisser.
En vanligt förekommande tankefigur i samtalen r att gymnasievalet be- skrivs som något sj lvklart och ganska oproblematiskt, samtidigt som det upptar mycket tid och tankeverksamhet.
Camilla: Alltså typ ah, eller typ dom flesta av mina kompisar r ganska beslutsamma och vet vad dom ska gå så det blir inte så stor grej när vi pratar om det. Vi har typ pratat om det här sen vi gick i fyran. Vad vi vill bli. Så det är liksom såhär bara...basic (Lands- ortsskolan 151201).
Kanske kan man förstå citatet ovan i ljuset av att skolval i allm nhet och gymnasieval i synnerhet r något som de intervjuade 15-åringarna vu it upp med och som d rmed blivit ett sj lvklart s tt att t nka på skola och framtid. Samtidigt saknas inte laddning kring frågan om gymnasievalets avgörande betydelse, sj lva valprocessen och vad valet kan leda till. Eleverna på Kon- fessionella skolan resonerar både om valets meningserbjudande för platser, subjektiviteter och positioner, hur viktigt och hoppingivande valet r och om valet som ångestfullt och hur det skapar oro.
Martin: r det ett viktigt val, tycker ni I så fall, varför r det viktigt Andreas: Det skapar din framtid.
August: Ja. Det formar din framtid som... Ja, det kommer att ge dig jobb och möjligheter liksom... Utan såhär gymnasieutbildning så är det väldigt svårt att komma nånstans i livet om man inte såh r... Ehm...Lyckas med YouTube. …
manter till fokusgrupperna från elever i årskurs nio. Samtliga grupper inter- vjuades två gånger, en gång före och en gång efter den årliga gymnasiem s- san på orten. Fokusgrupperna bestod av mellan se och tio elever. Grupperna hade en j mn könsfördelning. Alla informanter har skriftligen informerats om projektets innehåll och syfte och givit samtycke till medverkan. I övrigt har vetenskapsrådets forskningsetiska rekommendationer och riktlinjer dis- kuterats i projektet och efterföljts i dess genomförande. Förutom att informe- rat samtycke inh mtats skriftligt har e empelvis projektets skolor erbjudits resultatåterkoppling (Vetenskapsrådet, 2016).
Alla intervjuer spelades in med videokamera och separat ljudinspelning. Detta gav möjlighet att hålla is r deltagarnas tal vid den transkription som gjordes av samtliga intervjuer i sin fulla l ngd. L ngden på intervjuerna va- rierade mellan 45 minuter och en och en halv timma. Efter transkriptionen l stes alla intervjuer igenom och återkommande teman och mönster notera- des. D refter importerades transkripten till programmet NVivo som r kon- struerat för kvalitativa analyser. I programmet kodades materialet i inne- hållsligt konstruerade noder, samtidigt som programmet möjliggjorde att dessa noder kopplades till teoretiska kategorier som h mtats från forskning och studiens teoretiska överbyggnad. I detta skede började innehållsliga logiker synliggöras i materialet. Ur en stor m ngd potentiella citat valdes, då en teoretisk m ttnad infunnit sig, slutligen ett antal ut som tydligast kunde illustrera såv l de innehållsligt/ontiskt som de mer ontologiskt orienterade (sociala, politiska och fantasmatiska) logikerna. Detta val har inneburit att citat från några fokusgrupper lyfts fram mer n andra.
Resultat: gymnasievalets logiker
Studiens resultat r strukturerat i tre delar som följer av de tre övergripande empiriska logiker som bidrar till att förklara men också problematisera gym- nasievalets praktiker, såsom dessa artikuleras i elevernas fokussamtal. Som tidigare n mnts kallar jag de tre logikerna valets logiker, varats logiker och varans logiker. Analysen nedan visar hur dessa logiker strukturerar elever- nas tal om gymnasievalet, hur logikerna gör såv l villkoren för, som fantasi- erna kring gymnasievalet rimliga och meningsfulla för eleverna sj lva. Fet- stil i citaten anger s rskilt betydelseb rande formuleringar för att illustrera analysens po nger, vilka koncentreras till kursiverade ord och meningar mellan citaten.
skapsproducerande apparat ges såv l samh llets institutioner som eleverna sj lva redskap att styra (sig) i namn av framtiden, och fantasin kan d rmed ses som en v sentlig och affektiv del av en iscens ttning d r gymnasievalet görs till ett sublimt objekt.
På gymnasiem ssorna iscens tts framtiden för eleverna som gr nslös och fylld av o ndliga möjligheter. I fokussamtalen återspeglas denna framtidstro, d r det samlade utbudet av program och skolor kan framstå som ett smör- gåsbord av möjligheter. Å andra sidan uttrycks också en stor frustration över den informationsöverdos som m ssbesökarna drabbas av. Eleverna på Me- delskolan beskriver:
Martin: Var det l tt att j mföra då Ni som var d r Beppe: Nej, inte så. Jag tyckte inte m ssan gav mig någonting. Jag blev mer förvirrad n l ttad av m ssan. … Jag var ju ganska s ker innan vad jag ville gå. Men efter m ssan så vet jag egentligen inte vilken skola jag vill gå på l ngre (Medelskolan 151022).
Obehagsk nslor, valångest, eller aningar om att gymnasievalet kanske inte alls för ndrar din framtid (se varats logik, nedan), kompenseras av fantasin om det fria valet, som d rmed ger eleverna i intervjuerna en möjlighet att hantera dessa mots gelser och brister. Det g ller artikulationer d r eleverna talar om friheten att v lja, om allas lika chanser och om hur ens framtid och historia på olika s tt r kopplad till gymnasievalet. Fantasin bygger alltså på antagandet om gymnasievalet som ett sublimt objekt, d r valet görs fritt och oberoende, samt att det får bestående konsekvenser för individen, och denna fantasmatiska logik t cker d rmed över vetskapen om att valen på många s tt dels r starkt villkorade till vem som v ljer, dels kanske inte får så ge- nomgripande konsekvenser som fantasin implicerar. Denna fantasi artikule- ras av Elba på Förortsskolan i citatet nedan då hon mots tter sig att valet skulle vara villkorat utifrån ens bakgrund. Detta r något som både Emad, Ermin och Esmat d refter ifrågas tter, vilket d rmed i någon mening artiku- lerar en politisk logik – ett möjligt klassperspektiv – som bryter mot synen på gymnasievalet som ett sublimt objekt, oberoende av sociala villkor. De tre ifrågas ttande eleverna pekar snarare på hur för ldrarnas erfarenheter av och syn på utbildning kan få stor betydelse för valet och hur framtiden kan komma att bli efter utbildningen. På frågan om bakgrundens betydelse s ger eleverna:
Martin: K nner ni mest gl dje eller mest oro Ayla: Ångestfullt. …
Ayla: Eeh... Är det där rätt val, kommer jag att ångra mig, kommer jag att trivas Ja, allt sånt.
August: Kommer jag att klara det Ayla: Kommer det att gynna mig (Konfessionela skolan 151007).
Förutom att illustrera gymnasievalets sociala logik tolkar jag hoppet och oron inför valet som uttrycks ovan som en del i gymnasievalets fantasmat- iska logik (Glynos & Howarth 2007 s.147). Denna logik greppar, eller fångar in subjekten k nslom ssigt och skapar en tillf llig stabilitet i den komple a sociala praktik som gymnasievalet utgör. Genom att betrakta dessa artikulationer som fantasier kan utsagor av en till synes motstridig karakt r analyseras och förstås b ttre, t e hur både hopp och oro kan artiku- leras tillsammans som i citatet ovan. Glynos och Howarth (s. 127f) menar med h nvisning till Lacan, att denna typ av fantasier kan ses som en affektivt mobiliserande kraft, som hj lper subjektet att skapa en imagin r stabilitet och helhet, trots såv l strukturens som subjektets konstitutiva brister och ofullst ndigheter, vilka d rmed t cks över och döljs. Fantasin utgörs i citatet av e empelvis Det skapar din framtid . Du kan underförstått bli vad du vill, vilket r ett kategoriskt och stabiliserande påstående. E empel på de konsti- tutiva bristerna kan vara den relativa os kerhet som gymnasievalets löfte trots allt innehåller och som kan e emplifieras med r det d r r tt val .
”Att välja det man vill”
I flera delar av mitt material återkommer ett tema jag kallat för fantasin om det fria valet (jfr Silow Kallenberg, 2016 s.105) som förklarar och legitime- rar det stora engagemang som eleverna utrycker för gymnasievalet. Fantasin h mtar också n ring ur den kunskapsproducerande apparat (jfr. Foucault, 1987/2003) som samh llet tillhandahåller, dvs all information som produce- ras om valet, studie- och yrkesv gledarnas arbete, gymnasiem ssor, olika antagningsprocedurer etc. En j mförelse kan h r göras med hur den psyko- logiska vetenskapens framv t under tiden för förra sekelskiftet producerade nya kategorier av m nniskor (t.e . den sinnesslöe eller den arbets- skygge ), liksom nya teknologier för att tolka och kategorisera dessa m nni- skor (e empelvis Binets intelligenstest) (Rose, 1995). Tack vare denna kun-
skapsproducerande apparat ges såv l samh llets institutioner som eleverna sj lva redskap att styra (sig) i namn av framtiden, och fantasin kan d rmed ses som en v sentlig och affektiv del av en iscens ttning d r gymnasievalet görs till ett sublimt objekt.
På gymnasiem ssorna iscens tts framtiden för eleverna som gr nslös och fylld av o ndliga möjligheter. I fokussamtalen återspeglas denna framtidstro, d r det samlade utbudet av program och skolor kan framstå som ett smör- gåsbord av möjligheter. Å andra sidan uttrycks också en stor frustration över den informationsöverdos som m ssbesökarna drabbas av. Eleverna på Me- delskolan beskriver:
Martin: Var det l tt att j mföra då Ni som var d r Beppe: Nej, inte så. Jag tyckte inte m ssan gav mig någonting. Jag blev mer förvirrad n l ttad av m ssan. … Jag var ju ganska s ker innan vad jag ville gå. Men efter m ssan så vet jag egentligen inte vilken skola jag vill gå på l ngre (Medelskolan 151022).
Obehagsk nslor, valångest, eller aningar om att gymnasievalet kanske inte alls för ndrar din framtid (se varats logik, nedan), kompenseras av fantasin om det fria valet, som d rmed ger eleverna i intervjuerna en möjlighet att hantera dessa mots gelser och brister. Det g ller artikulationer d r eleverna talar om friheten att v lja, om allas lika chanser och om hur ens framtid och historia på olika s tt r kopplad till gymnasievalet. Fantasin bygger alltså på antagandet om gymnasievalet som ett sublimt objekt, d r valet görs fritt och oberoende, samt att det får bestående konsekvenser för individen, och denna fantasmatiska logik t cker d rmed över vetskapen om att valen på många s tt dels r starkt villkorade till vem som v ljer, dels kanske inte får så ge- nomgripande konsekvenser som fantasin implicerar. Denna fantasi artikule- ras av Elba på Förortsskolan i citatet nedan då hon mots tter sig att valet skulle vara villkorat utifrån ens bakgrund. Detta r något som både Emad, Ermin och Esmat d refter ifrågas tter, vilket d rmed i någon mening artiku- lerar en politisk logik – ett möjligt klassperspektiv – som bryter mot synen på gymnasievalet som ett sublimt objekt, oberoende av sociala villkor. De tre ifrågas ttande eleverna pekar snarare på hur för ldrarnas erfarenheter av och syn på utbildning kan få stor betydelse för valet och hur framtiden kan komma att bli efter utbildningen. På frågan om bakgrundens betydelse s ger eleverna:
Martin: K nner ni mest gl dje eller mest oro Ayla: Ångestfullt. …
Ayla: Eeh... Är det där rätt val, kommer jag att ångra mig, kommer jag att trivas Ja, allt sånt.
August: Kommer jag att klara det Ayla: Kommer det att gynna mig (Konfessionela skolan 151007).
Förutom att illustrera gymnasievalets sociala logik tolkar jag hoppet och oron inför valet som uttrycks ovan som en del i gymnasievalets fantasmat- iska logik (Glynos & Howarth 2007 s.147). Denna logik greppar, eller fångar in subjekten k nslom ssigt och skapar en tillf llig stabilitet i den komple a sociala praktik som gymnasievalet utgör. Genom att betrakta dessa artikulationer som fantasier kan utsagor av en till synes motstridig karakt r analyseras och förstås b ttre, t e hur både hopp och oro kan artiku- leras tillsammans som i citatet ovan. Glynos och Howarth (s. 127f) menar med h nvisning till Lacan, att denna typ av fantasier kan ses som en affektivt mobiliserande kraft, som hj lper subjektet att skapa en imagin r stabilitet och helhet, trots såv l strukturens som subjektets konstitutiva brister och ofullst ndigheter, vilka d rmed t cks över och döljs. Fantasin utgörs i citatet av e empelvis Det skapar din framtid . Du kan underförstått bli vad du vill, vilket r ett kategoriskt och stabiliserande påstående. E empel på de konsti- tutiva bristerna kan vara den relativa os kerhet som gymnasievalets löfte trots allt innehåller och som kan e emplifieras med r det d r r tt val .
”Att välja det man vill”
I flera delar av mitt material återkommer ett tema jag kallat för fantasin om det fria valet (jfr Silow Kallenberg, 2016 s.105) som förklarar och legitime- rar det stora engagemang som eleverna utrycker för gymnasievalet. Fantasin h mtar också n ring ur den kunskapsproducerande apparat (jfr. Foucault, 1987/2003) som samh llet tillhandahåller, dvs all information som produce- ras om valet, studie- och yrkesv gledarnas arbete, gymnasiem ssor, olika antagningsprocedurer etc. En j mförelse kan h r göras med hur den psyko- logiska vetenskapens framv t under tiden för förra sekelskiftet producerade nya kategorier av m nniskor (t.e . den sinnesslöe eller den arbets- skygge ), liksom nya teknologier för att tolka och kategorisera dessa m nni- skor (e empelvis Binets intelligenstest) (Rose, 1995). Tack vare denna kun-
dande d r individen formar sin egen framtid inom ramen för de villkor som hen uppfattar. Som vi sett ovan byggs sådana resonemang upp genom valets sociala logik, d r framtiden skapas genom ett aktivt gymnasieval, d r hinder och oro måste överkommas eftersom aktiv valfrihet enbart blir meningsfullt i relation till en passiv ofrihet. Men lika starkt som för ndringens kraft kopp- las till gymnasievalet menar jag att stabilitet och oför nderlighet kan förklara hur talet om gymnasievalet r ordnat. Om tesen om framtiden r den struktu- rerande principen i valets logiker, bildar nuet och den man är utgångspunkt och ett slags antites för det jag kallat för varats logiker. H r dominerar talet om likhet och skillnad samtalen;; hur elever på vissa skolor och program r, samt på vilka s tt dessa förest llningar speglas i vem man sj lv r och vilken social identitet man har på den skola man går.
”Att passa in”
Elevernas tal om gymnasievalet r laddat med en m ngd förest llningar om hur skilda skolor och program passar olika sorters individer. Den tradition- ella bilden av att en persons intressen och preferenser styr vad hen v ljer för utbildning r tydligt representerad i flera av mina fokussamtal, men nyanse- ras också ofta. Det kan handla om att betygen eller den upplevda förmågan inte kommer r cka till för det program och den skola man vill söka till, men också att man r os ker på att passa in i den position man t nker sig få bland de övriga studenterna och med skolans profil. I första hand tycks indi- videns intressen vara kopplat till valet av program, d r distinktionen mel- lan högskoleförberedande eller yrkesförberedande r ett för många viktigt val, något som bl a artikuleras av eleverna på Medelskolan angående min fråga om vad man bör t nka på inför valet:
Bea: Att v lja vad som är bäst för en själv.
Bashir: Det r v l det d r du tror att du kommer att trivas b st. Alltså, välj efter dina intressen.
Benjamin: Var du kommer att passa in också. Det r ju, alltså, om man passar som... Eller att gå just den linjen, eller så.
Bianca: Menar du passa i linjen, eller...
Benjamin: Men alltså, passa in liksom i sj lva... skolarbetet, typ. Om man pallar gå nåt högskoleförberedande (Medelskolan 9A (151008). Elba: Alltså man har en egen frihet att välja det man vill.
Emad: Det kanske r om alltså ens för lder jobbar med bilar och så då n r man l ser om det n r man v er upp, det påverkar och så. Ermin: Det kanske att den personen inte har haft det bra på skolan då kanske man tar nåt enklare.
Esmat: Alltså nån förebild, typ pappa jobbar med bilar, jag vill också göra det (Förortsskolan 151005).
I följande citat kopplas också valet till för ldrarnas perspektiv på utbildning och val, vilket kan ses som relaterat till social klass, genom att gymnasieva- lets betydelse v rderas olika i hem med skilda sociala bakgrunder (jfr Jo- hansson & Hammar n, 2010). Feli från Toppskolan menar att de för ldrar som inte varit aktiva i sina egna (utbildnings-) val kanske inte heller r det i sina barns (h r talar Feli om för ldrar från fattigare områden, se citat under rubriken Varats logiker). Valfriheten kopplas d rmed i hög grad till aktivitet, medan passivitet kan leda till vad man skulle kunna kalla för ofrihet. Samti- digt sorterar detta tal individerna till olika platser och positioner. Han be- skriver hur de egna för ldrarnas historia gjort att de v rdes tter utbildning högt och att de r aktiva i hans gymnasieval, men att vissa för ldrar kanske inte förstår eller vet hur viktig den h r chansen r.
Feli : Jamen vissa., vissa föräldrar kanske inte vet hur den här chansen är. Dom kanske t nker såh r: jamen jag gick inte på gymnasiet och jag klarade mig bra. Typ så. Och då kanske dom tänker att då kanske dom inte känner sig lika aktiva i sina barns val på grund av att dom själva inte var aktiva i sina (Toppskolan, 151006).
Genom att artikulera vissa för ldrar med kunskap om valets betydelse, gra- den av aktivitet och konsekvenser för elevens framtid destabiliserar Feli liksom eleverna i citatet ovan gymnasievalet som sublimt objekt - rationellt, fritt och oberoende. Ist llet presenteras först llningar om en grundl ggande skillnad mellan olika sorters för ldrars syn på gymnasievalet, vilket skall undersökas mer i detalj under rubriken varats logiker som följer.
Varats logiker
Bland eleverna konstaterades alltså ofta att vem man blir i framtiden formas genom det val som görs till gymnasiet. Valet beskrivs som ett meningserbju-
