ByggherreClass

Full text

(1)Boverket Byggkostnadsforum. ByggherreClass – Kvalificerad vidareutbildning för byggherrar.

(2)

(3) ByggherreClass. – Kvalificerad vidareutbildning för byggherrar. Boverket augusti 2007.

(4) Titel: ByggherreClass – Kvalificerad vidareutbildning för byggherrar Utgivare: Boverket augusti 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN: 978-91-85751-39-6 Sökord: Byggherrar, utbildning, kompetensutveckling Diarienummer: 504-1043/2006 Omslag: Heiko Wolfraum/Scanpix Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. © Boverket 2007.

(5) Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”. . Förord Starka och kunniga byggherrar som styr över byggprocessen. Det är målet för utbildningsprogrammet ByggherreClass som ByggherreForum har utvecklat tillsammans med landets akademier. ByggherreClass, är en vidareutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Utbildningen startade under 2007 och medverkar gör högskolorna i Lund, KTH, Chalmers tekniska högskola och Luleå tekniska universitet. En stark byggherre är en förutsättning för att beställaren ska få det som kunden/byggherren har beställt. Under många år, då nybyggnationen i Sverige var mycket låg, avlövades många allmännyttiga företag och privata förvaltningsbolag på sin beställarkompetens. Idag när nybyggnationen är betydligt större än på många år är en bred och omfattande byggherrekompetens nödvändig. Den inledande kartläggningen visade att högskolorna redan idag erbjuder verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Högskolorna medverkade tidigt i processen och gavs chansen att diskutera möjligheterna att gemensamt etablera ett utbildningsprogram som branschens aktörer kunde ställa sig bakom. Diskussionerna fördes utifrån ett kompetensbehov som utformats utifrån fyra synsätt på byggherrerollen och som utvecklades i ByggherreForums FoU-program ”Byggherren som förändringsagent”. Det som från början var en teoretisk diskussion om en önskad utbildning är idag en verklighet. En chans för yrkesverksamma inom byggherreföretagen eller personer med en byggherreroll bland konsulter och motsvarande att läsa upp till 40 poäng. Det bygger på obligatoriska och valbara kurser om vardera 5 poäng där möjlighet finns att avbryta efter 20 poäng. Deltagarna ska ges möjlighet att läsa 20 poäng/år och förväntas läsa minimum en kurs per halvår. Slutexamination sker när tillämpningsprojektet är godkänt. Avslutad utbildning ger ett diplom som bevis på akademisk vidareutbildning. Deltagarna har även möjlighet att ta ut akademiska poäng för varje genomförd kurs. Rapporten är sammanställd av ByggherreForum som även svarar för innehållet. Karlskrona augusti 2007. Ulf Troedson Överdirektör Boverket.

(6) . ByggherreClass.

(7) Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”. . Innehåll. Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster” Boverkets beslut Projektets syfte och mål Projektresultat Projektgenomförande Slutrapportering. .......... 7. ................................................................................................................................................................................................... 7 7 7 8 12. .................................................................................................................................................................................................................................................... 13. ..................................................................................................................................................................................................... ..................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................................................... ................................................................................................................................................................................ Bilagor. Bilaga 1 ByggherreMasterClass, Slutrapport från förstudien 060215 15 Bilaga 2 71 Kursbeskrivningar 1-12 Bilaga 3 Samverkansavtal 99 Bilaga 4 Avtal om Byggherreutbildning 103 Bilaga 5 Utbildningsprogram 110 Bilaga 6 120 Inbjudan och Informationsbroschyr Bilaga 7 121 Ersättningsmall för kursblock. Bilaga 8 122 Ekonomisk slutrapport ......... .................................................................................................................................................................... . ............................................................................................................................................................................................ .................................................................................................................................. . ............................................................................................................................................................................. . .......................................................................................................... .................................................................................................................................. ...............................................................................................................................................................

(8) . ByggherreClass.

(9) Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”. . Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”. Boverkets beslut. Boverket beviljade projektet ”Etablering av nationell Byggherremaster”, genom ByggherreForum, ett utvecklingsstöd på 650 000 kronor (exkl. moms), för vidareutveckling av programmet ByggherreMasterClass – en akademisk vidareutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Stödet avsåg ett fortsatt arbete relaterat till Boverkets tidigare beslut om utvecklingsstöd till projektet Byggherremaster – En förstudie. (Bilaga 1).. Projektets syfte och mål. Utgångspunkt för projektet har varit förstudiens förslag till en akademisk vidareutbildning för byggherrar med omfattning 40 poäng. De tekniska högskolornas motsvarighet till administrationens och ekonomins MBA, Master of Buisness Administration (en ledarskapsutbildning), program. Utbildningens kriterier har varit: • Nationell omfattning i samverkan med fyra tekniska högskolorna. • Kursutbud i framkant av branschens utvecklingen. • Distansundervisning. Utbildningen startade januari 2007.. Projektresultat Kursens namn har blivit ByggherreClass eftersom ordet ”master” numera tillhör grundutbildningen vid Europas högskolor. Utbildningen startade med Introduktionskursen 5 poäng den 6 februari 2007 med 16 deltagare. Kursansvarig är Luleå tekniska universitet. Marknadsföring pågick under första halvan av 2007 för att kunna starta ytterligare en introduktionskurs hösten 2007 samt första valbara kursen inom block II..

(10) . ByggherreClass. Projektgenomförande. Projektet har genomförts med följande skeden: • Organisering. • Kursinnehåll och kursbeskrivningar. • Avtal och samverkan. • Webbteknik och hemsida. • Kursprogram. • Marknadsföring och inbjudan. • Ekonomi och ersättningsmall. • Slutrapportering. Organisering. Utgångspunkten i utbildningen har varit att den ska vara nationell så till vida att samtliga fyra tekniska högskolor med byggutbildning ska delta med relevanta avsnitt. Examination kommer då att genomföras på fyra olika högskolor varför frågan om kårtillhörighet och kursansvar prövats. Utbildningen genomförs som uppdragsutbildning varvid kårmedlemskap inte erfordras. ByggherreForum agerar uppdragsgivare åt högskolorna och fördelar kursansvar baserat på optimalt tillgodoseende av relevant kursutbud. Ett nav för utbildningen blir därmed nödvändigt för samordning, administration, marknadsföring, ekonomi och kursplanering. Inom Bygg herreForum har denna rektorsfunktion uppdragits åt Martin Bergdahl från Falun med stöd av Anders Wennström från Luleå tekniska universitet. De kursansvariga från respektive högskola tillsammans med ordförande från ByggherreForum utgör styrgrupp för utbildningen. Rektorsfunktion en är föredragande och sekreterare i denna grupp. Styrgruppen ansvarar för utbildningens kvalitet och genomförande. Följande personer ingår i denna styrgrupp: • Jan Borgbrant, Luleå. • Bengt Hansson, Lund. • Stellan Lundström, KTH. • Håkan Stille, KTH. • Inga Malmqvist, Chalmers. • Göran Lindahl, Chalmers. • Stefan Sandesten, ByggherreForum, ordförande. • Martin Bergdahl, rektorsfunktion. • Anders Wennström, Luleå, sekreterare. Styrgruppen har haft fyra möten under planeringen. Som stöd för styrgruppen har en referensgrupp tillsatts med representanter från målgruppen tillsammans med utbildningsansvariga på hög skolorna. Gruppen ska bevaka kursutbudets relevans och kursinnehåll..

(11) Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”. . Från målgruppen deltar: Offentliga byggherrar: Björn Terstad, Vägverket, region Stockholm. Lars Anebreid, Sveriges kommuner och landsting. Privata byggherrar: Övriga byggherrar: . Anders Lindeborg, Astra Zeneca AB. Per Dahlbäck, AP-Fastigheter. Ola Karlsson, NCC Stockholm. Astrid Evang, Carl Bro Stockholm.. Från högskolorna deltar: Chalmers: Jan Bröchner KTH: Stellan Lundström LTU: Jan Borgbrant LTH: Bengt Hansson Ordförande ByggherreForum: Stefan Sandesten Sekreterare rektorsfunktionen: Martin Bergdahl/Anders Wennström Referensgruppen har haft två sammanträden under planeringsfasen. Kursinnehåll och kursbeskrivningar. Rektorsfunktionen har besökt respektive högskola och samrått om kurs innehåll baserat på målgruppens krav på innehåll. Kursbeskrivningar har upprättats efter en mall med angivande av innehåll baserat på syften, mål och beskrivning av innehåll i seminarier med litteraturlista. Samtliga 12 kursbeskrivningar finns redovisade på hemsida www.byggherreclass.se och bilaga. (Bilaga 2) Kursansvar har fördelats enligt nedan. Block I Kurs 1: Byggherrerollen och byggprocessen: Jan Borgbrant, Luleå. Block II Kurs 2: Beställarrollen: Bengt Hansson, Lund. Kurs 3: Programarbete –Tidiga skeden: Inga Malmqvist, Chalmers. Kurs 4: Samhällsstyrning: Bengt Hansson, Lund. Kurs 5: Projektledning: Göran Lindahl, Chalmers..

(12) 10. ByggherreClass. Block III Kurs 6: Fastighetsföretagande: Stellan Lundström, KTH. Kurs 7: Byggsystem och förvaltning: Bengt Hansson, Lund. Kurs 8: Flexibilitet och användbarhet: Inga Malmqvist, Chalmers. Kurs 9: Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv: Jan Borgbrant, Luleå. Kurs 10: Riskhantering i anläggningsprojekt: Håkan Stille/Sven Olof Hansson, KTH. Kurs 11: Plan och acceptansprocessen: Berit Balfors/Thomas Karlbro, KTH. Kurs 12: Utredningsmetodik: Jan Borgbrant, Luleå. Sammanlagt erbjuds 12 kurser om 5 akademiska poäng. Kurs 1 är obligatorisk för samtliga deltagare i utbildningen. Möjlighet finns sedan att ta del av en eller flera kurser. Minsta insatsen motsvarar därmed 10 poäng. Ambitionen från rektorsfunktionen är att eleverna fortsätter hela utbildningsprogrammet om totalt 40 poäng. För att erhålla diplom som kvalificerad byggherre ska då en projektuppgift omfattande 10 poäng upprättas. Avtal och samverkan. Ett samverkansavtal har upprättats och undertecknats av de fyra hög skolorna tillsammans med ByggherreForum. Detta avtal reglerar ansvar, samverkansform, ersättning och utbildningsformalia. Avtalsmall för samverkan redovisas som bilaga 3. (Bilaga 3) Avtal har också upprättats mellan ByggherreForum som utbildnings givare och respektive företag där deltagare är arbetstagare. Avtalsmall redovisas som bilaga 4. (Bilaga 4) Webbteknik och hemsida. För att kunna attrahera yrkesverksamma byggherrar har intentionerna varit att erbjuda en utbildning som möjliggör distansundervisning. En förutsättning för detta är att det finns en hemsida med möjlighet till inloggning på insynsskyddade sidor för studenter. Seminariedokument ation, projektarbeten, föreläsningar med mera ska kunna redovisas. Möjligheter till tentamen på distans kan ge nytta. Tillgängliga tekniska system på marknaden har utvärderats och val har skett utifrån det mest lämpade för att uppfylla de tekniska kraven på tillgänglighet, säkerhet och ekonomi. Hemsidan finns etablerad och tillgänglig för såväl publik som studenterna i den pågående första kursen (www.byggherreclass.se)..

(13) Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”. 11. Kursprogram. Kursprogrammet presenteras i upprättat program med titeln: ByggherreClass Kvalificerad vidareutbildning för byggherrar Program Programmet beskriver utbildningens bakgrund och målgruppsanalys. Beskrivning finns av utbildningsplan och kursutbud. Kursadministration och förkunskapskrav med anmälningsblankett redovisas. Programmets syfte är att vara en presentation av utbildningen för målgrupp. Programmet ligger ute på publika hemsidan och visas i Bilaga 5. Marknadsföring och inbjudan. Förstudiens marknadsundersökning pekade på ett underlag av cirka 50 kursdeltagare per år under de närmaste åren. Byggherrar inom såväl hussom anläggningssektorn tillhör målgruppen, liksom entreprenörer och konsulter med inriktning mot projektledning. En inbjudan har producerats som tillsammans med broschyrer utgör marknadsföringsmaterial. Detta material har spridits i samtliga tillgängliga informationskanaler inom sektorn. Bland mottagarna finns samtliga ByggherreForums medlemsföretag, nätverken för Sveriges kommuner och landsting, Samverkansforum av statliga byggherrar, SABO företag, Fastighetsägarna, BQR, STD, BI, SVR, Byggkommittén, högskolor och branschnätverken kring dessa såsom CMB Göteborg, KTH Byggvetenskap, Byggrådet i Lund och Bygg forum nord Luleå. Upprepade annonseringar har skett på målgruppens olika hemsidor. Materialet som tagits fram redovisas i Bilaga 6. Ekonomi och ersättningsmodell. Avgörande för att attrahera målgruppen är att kunna erbjuda hela utbildningen för en låg kostnad. Denna ska inte konkurrera med marknadens och högskolornas övriga utbud av kortare fortbildningskurser. Därför har en ersättningsmodell skapats som innebär en låg kostnad för hela programmet om 40 poäng men marknadsmässigt pris för den som väljer enbart enskild kurs. Möjligheten att genomföra en kurs har därmed bedömts till minst 15 deltagare. Programmet ska kunna genomföras för kostnaden 2 basbelopp eller 2 000 kronor i medeltal per kurs och deltagare. En förutsättning för att kunna välja enskild kurs om 5 poäng är att också delta i den obligatoriska introduktionskursen. Med uppfyllande av förkunskapskrav kan därmed den som enbart väljer enskild kurs delta till kostnaden 3 000 kronor per poäng. Fördelningen av ersättningen är 90 procent till skolan och 10 procent till rektorsfunktionen. Utöver kursavgiften tillkommer omkostnader för resor och övernattning för deltagarna i samband med seminarier på den högskoleort som är värd för respektive kurs. Varje deltagare ska planera för högst 4 seminariedagar per 5 poängskurs..

(14) 12. ByggherreClass. Detta begränsar företagens kostnader för produktionsbortfall vid deltagarnas frånvaro. Ersättningsmall redovisas som bilaga. (Bilaga 7). Slutrapportering. Projektet ”Etablering av nationell Byggherremaster” med ekonomiskt stöd från Boverkets Byggkostnadsforum slutredovisades sommaren 2007. Sammanställd ekonomisk rapport bifogas som bilaga. (Bilaga 8) Projektledaren ByggherreForum ser fram emot en framgångsrik nationell spetsutbildning i Byggherrerollen för Sveriges byggföretag..

(15) Bilagor. 13. Bilagor. Bilaga 1. ByggherreMasterClass, Slutrapport från förstudien 060215 Bilaga 2. Kursbeskrivningar 1–12 Bilaga 3. Samverkansavtal Bilaga 4. Avtal om Byggherreutbildning Bilaga 5. Utbildningsprogram Bilaga 6. Inbjudan och Informationsbroschyr Bilaga 7. Ersättningsmall för kursblock. Bilaga 8. Ekonomisk slutrapport.

(16) 14. ByggherreClass.

(17) Bilagor. Bilaga 1. BYGGHERREFORUM. ByggherreMasterClass Akademisk vidareutbildning för byggherrar Slutrapport från förstudie 060215. ByggherreForum arbetsgrupp för FoU och högskolekontakter i samverkan med Chalmers, Luleå tekniska universitet, Lunds tekniska högskola och Tekniska högskolan i Stockholm. VASAGATAN 52, 2tr, 111 20 STOCKHOLM. TELEFON 08-23 32 40 TELEFAX 08-20 38 28. E-POST: office@byggherre.se HEMSIDA: www.byggherre.se. BANKGIRO 164-6892. POSTGIRO 50 30 80-4.. 15.

(18) 16. ByggherreClass. Innehåll. Inledning Byggherreutbildning behövs Förstudien Syfte. sid 2 2 3. Förslag till utbildningsprogram Utbildningsplan Målgrupp Genomförande Förkunskapskrav. 3 4 4 4. Ledning och organisation Rektorsfunktion Referensgrupp Styrgrupp Planering och utveckling Kostnader Fortsatt arbete. 4 5 6 6 6 7. Tabeller Tabell 1:1 Tabell 1:2. Kursplan Kursinnehåll. Bilagor Förstudieprogram Kursinventering Målgruppsanalys. Bilaga A Bilaga B Bilaga C. 1.

(19) Bilagor. 17. INLEDNING Byggherreutbildning behövs Behovet av kompetensutveckling av byggherrar inom bygg-och anläggningsområdet anses stort. Detta mot bakgrund av att x Det är stora volymer av samhällets medel som investeras i byggnader och anläggningar. Bygg- och anläggningsindustrin beräknas årligen omsätta drygt 200 miljarder. x Det är en komplex verksamhet som bedrivs. x Det har förekommit kostnads- och tidsöverskridanden samt kvalitetsbrister i en rad projekt som varit mycket uppmärksammade och som skapat stora problem. x En kompetent byggherre är en förutsättning för framgångsrikt projekt x Specifik byggherreutbildning saknas. x En akademisk fortbildning ger en högre kvalitetsstatus än andra utbildningsinstituts alternativ. Med ledning av initialt arbete inom IVAs Byggherreråd och tidigare kartläggningar via Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter inom ByggherreForum, har behovet av en mer samlad akademisk efterutbildning för yrkesverksamma byggherrar uppmärksammats. Målgrupp är t ex personer med traditionell arkitekt- och civilingenjörsutbildning eller andra med motsvarande praktisk/teoretisk kompetens. Bristen på kvalificerad byggherreutbildning har påpekats både inom husbyggnads- och anläggningssektorn. Behovet av ”spetsutbildning” för byggherrar är uppmärksammat i betänkandet ”Skärpning gubbar” och har förstärkts i det nu pågående arbetet för ett förnyelseprogram inom sektorn som initieras av den nationella byggsamordnaren. Mot denna bakgrund har ByggherreForum tagit ett initiativ till en nationell efterutbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar (se Bilaga A). Motsvarighet till MBA inom ekonomi/administration söks. Omfattningen bör vara 40 poäng och syfta till någon form av diplomering. Möjlighet till distansundervisning ska kunna erbjudas. Förstudie På initiativ av Byggherreforum har en samverkansgrupp etablerats med företrädare för Chalmers, Lunds tekniska högskola (LTH), Luleå tekniska universitet (LTU) och Tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Efter inledande möten om förutsättningar för en nationell samverkan lämnade ByggherreForum en ansökan till Byggkostnadsforum om medel för att genomföra en förstudie i syfte att tydliggöra akademiska strukturer och förutsättningar för att genomföra föreslaget utbildningsprogram, högskolornas medverkan, målgruppsanalyser och kostnader. Byggkostnadsforum beviljade medel till förstudien i augusti 2005 Samverkansgruppen har inom ramen för förstudien haft 8 protokollförda möten. Inledningsvis genomfördes en kursinventering och en inledande målgruppsanalys för att ge underlag för diskussioner om villkor för ett gemensamt utbildningsprogram. För att utarbeta ett konkret koncept till utbildningsprogram tillsattes en arbetsgrupp från högskolorna vars förslag diskuterats i samverkansgruppen och förankrats i ByggherreForums styrelse. 2.

(20) 18. ByggherreClass. Arbetsgruppen har bestått av: Chalmers: Inga Malmqvist KTH: Håkan Stille/ Stellan Lundström LTH: Bengt Hansson LTU: Jan Borgbrant Anders Wennström, LTU har varit utredningssekreterare. Kursinventering ByggherreForums inledande kartläggningar från 2004 visar att högskolorna idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Samtidigt konstateras att den gjorda inventeringen av relevanta kurser behöver utvidgas då det utbud av kurser som sammantaget berörs är betydligt bredare för att svara mot ByggherreForums kravlista. Kursinventeringen som genomfördes under hösten 2005 visar att det sökta utbudet av kunskap är väl representerat i de kurser som idag är tillgängliga vid högskolorna. Med stöd av denna kursinventering har samverkansgruppen bedömt att utformningen av ett gemensamt utbildningsprogram i huvudsak kan baseras på kurser som är tillgängliga inom grundutbildningen med viss pedagogisk anpassning till målgruppen. För vissa kursmoment kan begränsade behov av utvecklingsarbete föreligga. (se Bilaga B). Målgruppsanalys I samband med ansökan gjordes en förfrågan om intresset för föreslagen utbildning i Byggherreforums styrelse med mycket positivt gensvar. På initiativ av Samverkansgruppen genomfördes en inledande målgruppsanalys genom att företrädare för olika kategorier av byggherrar ombads ge sin bild av efterfrågan och synpunkter på programupplägg. Denna studie visade på en potential om storleksordningen 50 elever/år. Analysen bekräftade förstudiens utgångspunkter och inriktningen av det fortsatta arbetet (se bilaga C). Syfte Det förslag till utbildningsprogram som presenteras i denna rapport är så långt utvecklat att det ger underlag för planering och beslut om ett fördjupat programarbete. Rapporten ger även förslag på hur värdskap, ansvar, organisation och administration och andra praktiska frågor som behöver lösas för att klara genomförandet. Programförslaget ger också underlag för förankring bland i första hand ByggherreForums medlemmar samt också andra intressenter bland konsult- och entreprenörsföretag.. FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSPROGRAM Utbildningsplan Förslaget presenteras översiktligt i kursplan tabell 1. Utbildningen är upplagd så att möjligheten finns att läsa 20 eller 40 poäng. Kursprogrammet inleds med en obligatorisk översiktskurs, Byggherrerollen och byggprocessen, om 5 p. I denna kurs beskrivs byggherrens situation utifrån de fyra perspektiv som ByggherreForum lyfter fram: Kund/brukare, Ägare, Samhälle och Bransch. De följande fyra kurserna har en inriktning på byggherrens roll som förändringsagent och coach i byggprocessen. Bland dessa är det obligatoriskt att välja minst två.. 3.

(21) Bilagor. 19. Därefter väljs bland ett utbud av mera ämnesspecifika kurser med valbar intresseinriktning mot husbyggnad alternativt anläggningar samt ett par kurser som är mera generella. Minst en kurs ska väljas bland dessa valbara för minimum om totalt 20 poäng. För den som vill fullfölja hela programmets 40 poäng kompletteras utbildningen med en kurs i utredningsmetodik 5p (som är obligatorisk för att fullfölja programmet) samt en kurs om 5 poäng som väljs efter intresse i hela utbudet av kurser. Utbildningen avslutas med en projektuppgift om 10 poäng som utförs enskilt eller i par. Målgrupp Utbildningsprogrammet riktar sig till yrkesverksamma inom byggherreföretagen eller till dem som har en byggherreroll tex bland konsulter och motsvarande. Genomförande Utbildningen genomförs på distans i så stor utsträckning som möjligt. Normalt genomförande innebär att en kurs på 5 poäng innehåller 2-4 seminarie-/kursdagar (i pass om en till två dagar) och i övrigt distansundervisning. Det skall finnas en hemsida för varje kurs för digital kommunikation och där instuderingsmaterial med möjlighet att ladda ned föreläsning, övningsuppgifter och annan för kursen relevant information görs tillgänglig. Det är viktigt att de som deltar i kurserna får en möjlighet att träffa varandra i någon form för att kunna diskutera sina erfarenheter, vilket kan bidra till ökat utbyte för deltagarna av utbildningen. Deltagarna ska ges möjlighet att läsa 20 poäng/år (max halvfart) och förväntas läsa minimum en kurs per halvår. Examinationer sker vid slutet av varje 5 poängskurs. Slutexamination av utbildningsprogrammet sker när tillämpningsprojektet är godkänt. Avslutad utbildning ger ett diplom som bevis på akademisk vidareutbildning. Deltagarna har även möjlighet att ta ut poäng för varje genomförd kurs, givet att de uppfyller förkunskapskraven (se nedan). Förkunskapskrav För intag till utbildningar på högskolorna gäller generellt grundläggande behörighet. Mer information om kraven finns på www.vhs.se. För att delta i denna ByggherreMasterClass krävs högskoleutbildning motsvarande 120 p eller gymnasiekompetens med yrkeserfarenhet. Förkunskapskraven gäller främst om kursdeltagaren vill ta ut akademiska poäng. LEDNING OCH ORGANISATION Rektorsfunktion Utgångspunkten i formandet av en akademisk vidareutbildning för byggherrar är att utbildningen skall ha en nationell förankring. För att underlätta samverkan mellan deltagande högskolor föreslås att en särskild ”rektorsfunktion” bildas med ansvar för programmets administration inklusive kursregistrering, lokalanskaffning, samordning av kurstillfällena och budget. ”Rektorsfunktionen” föreslås fungera som en beställarorganisation gentemot medverkande högskolor där högskolorna ansvarar för det pedagogiska innehållet. Rektorsfunktionen är viktig för att koordinera kursutbudet och sammanlänka kompetenser från de fyra högskolorna/universiteten och från andra organisationer. Rektorsfunktionen skall ha möjlighet att ta in kompetenser till kurserna som bäst kan förmedla kunskapsinnehållet.. 4.

(22) 20. ByggherreClass. För att utbildningen skall säkerställa den nationella förankringen har rektorsfunktionen också en viktig roll i att balansera de olika högskolorna/universitetens deltagande i utbildningen. Referensgrupp. Till utbildningen knyts en referensgrupp med syfte att vidareutveckla kursinnehållet och bidra med konkretion i given struktur. Ordföranden utses från målgruppen, sekreterare utses från ByggherreForum. Referensgruppen föreslås bestå av 12 personer enligt nedan Ordföranden + sekreterare 2 st Professorer från högskolorna Marknadsrepresentant Jan Bröchner Chalmers Stellan Lundström KTH Jan Borgbrant LTU Bengt Hansson LTH. Offentliga beställare: (VV, BV, LFV) 1 st Kommun, landsting 1 st Privata beställare: (Stora beställare) 1 st (Små beställare) 1 st Övriga: Beställarkonsulter 1 st Entreprenör 1 st. Styrgrupp Styrgruppens uppgift är att kvalitetssäkra programmet. Styrgruppen ansvarar för uppföljning, utvärdering och revideringar. Styrgruppen består av fem personer med en person från vardera ByggherreForum, Chalmers, KTH, LTH och LTU Planering och utveckling För att kunna komma igång krävs vidare utveckling av såväl kursinnehåll som kursblocksfördelning. Målgruppsanalysen kommer därvid att bli styrande. Rektorsfunktionens roll måste planeras liksom preliminär kostnadsbudget. Förutsättningar för distansutbildningen klarläggs liksom administrativa rutiner för examination. Högskolorna har därvid att utreda -. Lärarresurser Distansstöd Litteratur Ansvarsfördelning mellan skolor Examination Föreläsningar Workshops Websystem. Rektorsfunktionen (BHF) har att utreda - Avstämning mot målgrupp - Kontakter med övriga marknaden (marknadsföring) - Registrering/anmälan¨ - Administrativ planering (lokaler etc) - Upphandling av kurser - Budget - inbjudningsmaterial. Kostnader Den tillsatta arbetsgruppen har uppskattat storleksordningar av kostnader för utveckling och genomförande av utbildningen baserat på att befintliga kursutbud vid deltagande högskolor. 5.

(23) Bilagor. 21. kan nyttiggöras. Detta är en styrande faktor för att kunna erbjuda låg kostnad för utbildningen. Samverkansgruppen har gått igenom dessa bedömningar och enats i målsättningen att hela programmet ByggherreMasterClass 40 poäng ska kunna genomföras inom en kostnad av 2 basbelopp (ca 80 000:-) per deltagare. En förutsättning för kostnad enligt ovan är minst 15 deltagare per kurs. Till kursavgiften detta kommer omkostnader för resor och övernattning i samband med seminarier vid högskola. Dessa kommer att förläggas till den högskola som är värd för aktuell kurs. Utbildningstiden är som lägst två år med möjlighet till genomförande på fyra år. Som lägst ska utbildningen omfatta 20 poäng men för diplomering krävs godkända 40 poäng. Varje elev bör förutsätta närvaro vid 2-4 seminariedagar per 5 poängskurs. Detta innebär totalt 16-32 dagar under hela programmet. Ovanstående målsättning avser löpande kostnader för rektorsfunktion och genomförande av kurser. För etablering av rektorsfunktionen, detaljplanering av programmet, koordinering av kurser/kursmoment, Information och rekrytering samt planering av distansundervisning mm fordras särskilda resurser. Målsättningen är att utbildning inom programmet ska starta i januari 2007. Fortsatt arbete Det förslag till utbildningsprogram som redovisas i denna rapport har presenterats för ByggherreForums styrelse vid möte den 9 februari 2006. Styrelsen tillstyrkte föreslaget upplägg och målsättningen om 80 000 kr per elev. Nästa tillfälle för bredare förankring bland ByggherreForums medlemmar är vid föreningens årsmöte den 8 mars. Styrelsen gjorde bedömningen att det inte behövs någon ytterligare förhandsförfrågan utan att nästa steg gentemot medlemmarna kan vara ett erbjudande om Anmälan med tillhörande information. Samverkansgruppen har vid sitt senaste möte den 15 februari godkänt denna rapport som formell slutrapport från förstudien. Vid mötet diskuterades också riktlinjer för ett fortsatt och fördjupat programarbete under 2006 som underlag för en ansökan till Byggkostnadsforum. Vidare uppdrogs åt ByggherreForum att inlämna slutrapporten till Byggkostnadsforum samt formulera ansökan om fortsatt programarbete. 15 februari 2006 Martin Bergdahl Ordförande. Anders Wennström Utredningssekreterare. Samverkansgruppens högskolerepresentanter: Jan Bröchner, Göran Lindahl och Inga Malmqvist (Chalmers), Bengt Hansson (Lunds tekniska högskola), Jan Borgbrant och Anders Wennström (Luleå tekniska universitet) samt Sven-Erik Delsenius, Stellan Lundström och Håkan Stille (Tekniska högskolan i Stockholm). Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter Martin Bergdahl (Landstingsfastigheter Dalarna). Gillis Edholm (SABO), Anders Lindeborg (AstraZeneca), Stefan Sandesten (ByggherreForum), Kajsa Sundberg (Samverkansforum), Lars Redtzer (Banverket), Robert Wibom (Fortverket) och Björn Svedinger (sekreterare).. 6.

(24) Obligatorisk 5p. 5p. - ägarperspektivet - brukarperspektivet - samhällsperspektivet - branschperspektivet. Byggherrerollen och byggprocessen. I. 5p. 15 p. 5p. 5p. 20 P. Alternativt valbara, 2 x 5p obligatorisk. Projektledning. Samhällsstyrning. Program och tidiga skeden 5p. Beställarrollen. Byggherren som förändringsagent. II. 5p. 5p 5p. Riskhantering i anläggningsprojekt Plan- och acceptansprocessen. Flexibilitet, användbarhet 5p Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv 5p. Byggsystem och förvaltning. Fastighetsföretagande 5p. III. 10 P. + Kurs ur utbudet IIIII 5p. Utredningsmetodik (obligatorisk kurs) 5p. IV. 20 P. Syftet är att i praktiken omsätta 25 p av kursinnehållet. Eget arbete eller i par. Examination sker i ett öppet seminarium. Ett tillämpningsprojekt + rapport. V. Tabell 1:1. 7. 22. ByggherreClass. Tabell 1 Kursplan för Byggherre MasterClass.

(25) Bilagor. 23. Tabell 1:2. Byggherrerollen och I byggprocessen - Beställare och byggherre inom bygg/anläggning och förvaltning. - Byggprocessens styrverktyg. - Byggherre ur ägarperspektiv - Finansiering, Risk - Målstyrning ,Best Practice - Samhällskrav. - Samverkansformer, incitament. - Marknadsanalys - Livscykelperspektiv, förvaltning Samhällsstyrning II - Planprocessen,tillstånd ,PBL - Tekniska bestämmelser, BVL - Fukt och Energidimensionering - Kvalitetsledning - Samhällets miljökrav,MB - Kvalitetsansvarig PBL - Arbetsmiljö - Kvalitetsansvarig nivå K (möjlighet till certifiering) - Kommunikation - Opinionshantering. Byggsystem och förvaltning III - Industriellt byggande - Byggnaden som system - Översikt av produkltionsmetoder - Fuktdimensionering - Energioptimering - LCC-analys - LCA-livscykelanalys - Miljövärdering - Förvaltning och driftoptimering - Funktionskrav och överlämnande - Fastighetsjuridik JB - Avtalsjuridik AvtL - Facility Management. Riskhantering i III anläggningsprojekt - Olika typer av risker med fokus på georelaterade risker - Risk- och skadeanalys - Riskreducering - Riskbaserade kalkylering - Olika ersättningsformer för georisker - Organisation för att beakta georisker. II Beställarrollen - Upphandling, inköp, LOU - Samverkansformer - Incitaments konstruktioner - Brukarmedverkan - Branschavtal - Kvalitetsstyrning, mätning - Överlämnande och garanti - Förhandling, - Etik och social kompetens - Mjuka värden - Miljökrav Projektledning II Ledning och styrning av projekt - Process ,Engagemang - Krav och mål - Resurser ,Samverkan - Kommunikation, IT - Kalkylering, LCC - Tidsplanering - Kostnadsuppföljning - Kvalitetssäkring,Mätning - Riskhantering, garantier - Överlämnande, förvaltn. dokum Praktisk tillämpning ingår. (Kompetens motsvarande IPMA nivå D erhålles) Flexibilitet och användbarhet III - Faktorer som påverkar den framtida användbarheten och flexibiliteten hos byggnader och lokaler - Användbarhet och funktion - Flexibilitet och användbarhet i byggprocessen och i samhällsbyggande i stort - Samspel mellan den offentliga sektorn och privata intressen - Legala ramar - Val av upplåtelseform - Preferenser för boende- och kontorsmiljöer - Genomförbarhetsanalyser Plan- och acceptansprocessen III - Miljömål och miljöhänsyn i planer och projekt. - Att arbeta med MKB för projekt. - Bedömningsgrunder för miljökvalitet. - Infrastruktur-, kommunal översikts- samt regional planering - Europeiska ESDP- och TENprogrammen.. II Programarbete tidiga skeden - Krav och projektmål - Verksamhetsprogram - Program för byggnad och lokaler - Utformning av byggnadsverk utifrån användarnas behov. - Designmetodik och verktyg för programarbete och visualisering - Användbarhet och funktionalitet - Kalkyler i tidiga skeden. Fastighetsföretagande III - Ägande ur förvaltningsperspektiv - Developers perspektiv - Ägande för brukare - Intressentanalys - Ekonomisk analys - Hyressättning - Avkastningsmått - Finansiering av projekt - Omvärldsanalys - Värderingsmetoder - Drift och underhållsstrategi - Riskhantering - Garantiåtaganden. Byggprocessen i ett III strategiskt perspektiv - Hållbar utveckling och byggande - Värdeskapande och värdeförädling - Riskhantering - Processledning - Upphandlingsformer - Försörjningssystem - Exploateringsavtal - Metoder för plangenomförande - Val av upplåtelseform. Utredningsmetodik IV - Vetenskapliga metoder - Datainsamling och analys - Presentation av resultat, muntligt och skriftligt - Innovativt tänkande - Målgruppsanalys. 8.

(26) 24. ByggherreClass.

(27) Bilagor. 25. Bilaga A. ByggherreForum. 050311. Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter. Etablering av nationell ”Byggherremaster” (arbetsnamn) Program för förstudie – underlag för ansökan ByggherreForum har tagit ett initiativ till en nationell efterutbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar. Förslaget har diskuterats i ByggherreForums styrelse och i en arbetsgrupp med företrädare för Chalmers, KTH, LTH och LTU. Samtliga är principiellt positiva till förslaget men ett fördjupat programarbete är nödvändigt för att förtydliga högskolans förutsättningar samt målgrupper och efterfrågan uttryckt som antal elever och betalningsvilja inom sektorn. Bakgrund ByggherreForum är en förening för professionella byggherrar med uppgift att samla sektorns byggherrar och stärka byggherrerollen samt främja byggherrefunktionens kompetensutveckling. Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter ska särskilt bevaka och stimulera att kunskap kring byggherrerollen förmedlas och utvecklas inom undervisningen och forskningen vid i första hand landets tekniska högskolor. Arbetsgruppens inledande kartläggningar visar att högskolorna redan idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Inom grundutbildningen beaktas också byggherreperspektivet i ökande utsträckning. I de diskussioner om förändringar med anledning av anpassningar till en EU-modell med kandidat- och magisterexamen ingår också aspekter som rör byggherrerollen. Dessa frågor behandlas på skilda sätt vid de olika högskolorna. Arbetsgruppen följer utvecklingen. Arbetsgruppen har med ledning av tidigare arbete inom IVAs Byggherreråd och refererade kartläggningar uppmärksammat behovet av en mer samlad akademisk efterutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Målgrupp är t ex personer med traditionell arkitekt- och civilingenjörsutbildning eller andra med motsvarande praktisk/teoretisk kompetens. Ett likartat behov av ”spetsutbildning” för byggherrar är tidigare uppmärksammat i betänkandet ”Skärpning gubbar” och har förstärkts i det nu pågående arbetet för ett förnyelseprogram inom sektorn som initieras av regeringens byggsamordnare. Arbetsgruppen har diskuterat olika sätt att tillgodose detta behov av efterutbildning och föreslagit ett program med arbetsnamn ”Nationell byggherremaster”. Förslaget utgår från ett kompetensbehov som strukturerats i fyra perspektiv på byggherrerollen och som utvecklats i Byggherreforums FoU-program ”Byggherren som förändringsagent”. Det föreslagna programmet omfattar totalt 40 poäng med möjlighet till flexibilitet vad gäller studieintensitet inom individuella utvecklingsprogram. Arbetsgruppens förslag till utbildningsprogram ”Byggherremaster” har diskuterats i ByggherreForums styrelse med stöd av bifogade PM ”Enkät 041110” (bifogas) varvid ledamöterna var mycket positiva till ett fortsatt arbete med mål att snarast etablera.

(28) 26. ByggherreClass. föreslagen utbildning. Däremot betonades att frågor om efterfrågan bland medlemmar och andra grupper som berörs av en utvecklad byggherreroll inte kan besvaras utan ett mer utvecklat underlag med möjlighet till konkreta ställningstaganden inom företagen. Högskolorna har medverkat i processen genom utsedda kontaktpersoner. På initiativ från arbetsgruppen träffades företrädare för högskolorna vid möte den 2 mars 2005 för att diskutera intresse och förutsättningar att gemensamt etablera det av arbetsgruppen föreslagna utbildningsprogrammet. Anteckningar från detta möte bifogas. Som framgår är högskolorna positiva till att medverka som samverkansgrupp i ett nödvändigt programarbete för att kartlägga förutsättningarna. Syfte och mål Förstudien syftar till att tydliggöra akademiska strukturer och förutsättningar för att genomföra föreslaget utbildningsprogram, högskolornas medverkan, målgruppsanalyser och alternativa kostnadsscenarios med ledning av den refererade ”önskelistan”. Förstudien ska definiera ”Projektet Nationell Byggherremaster” (arbetsnamn) och skissera ett konkret förslag till utbildningsprogram som underlag för beslut om fortsatt planering avseende detaljprogram och genomförande. Förstudien ska inkludera en viss fördjupad målgruppsanalys samt ge underlag för förfrågan (enkät) till berörda företag om preciseringar av efterfrågan vad gäller antal elever och betalningsvilja relaterat till förstudiens programskiss. Genomförande Förstudien genomförs i samverkan mellan ByggherreForums arbetsgrupp och högskolornas kontaktpersoner enligt överenskommelsen vid mötet den 2 mars. Erforderliga kartläggningar etc utarbetas i en mindre grupp så att analyser och slutsatser kan diskuteras i gemensamma möten med samverkansgruppen. Exempel på frågor och arbetsmoment som diskuteras i refererade minnesanteckningar (bilaga 2) är att: Etablera projektgrupp Projektet leds inledningsvis av ByggherreForum med arbetsgruppens ordförande som projektledare. Utredare ska utses. Samverkansgruppen kan inledningsvis betraktas som etablerad enligt ovan. I arbetet ingår också att föreslå huvudmannaskap för utbildningsprogrammet. . Kartlägga utbud Arbetsgruppen har gjort en viss inventering av relevanta kurser men det utbud som sammantaget berörs är betydligt bredare varför inventeringen behöver fördjupas och relateras till ByggherreForums ”önskelista”.. . Precisera innehåll Arbetsgruppens förslag till struktur och innehåll bygger huvudsakligen på av ByggherreForum konstaterade behov utifrån kontakter med verksamma byggherrar. En värdering och uppgradering är nödvändig med ledning av högskolans erfarenheter och kunskaper från internationell forskning. Fördjupa målgruppsanalysen ByggherreForums beslut att inleda ett programarbete bygger på begränsade kontakter med vissa medlemsföretag. Den möjliga målgruppen kan vara betydligt större än enbart medlemmar och den är inte entydigt definierad till. . 2 (6).

(29) Bilagor. . . . . 27. exempel vad gäller förkunskaper. Här fordras ett fördjupat arbete också som utgångspunkt för föreslagen enkät. Kartlägga högskolans förutsättningar att medverka Som framgår av minnesanteckningarna är möjligheterna att samverka med högskolans ordinarie kursutbud en komplex fråga såväl vad gäller ekonomi som formella krav på deltagande, förkunskaper och examina. Kartlägga ekonomiska förutsättningar Minnesanteckningarna speglar ett antal frågor om programmets ekonomiska förutsättningar som måste analyseras såväl vad gäller kostnader som möjligheterna till finansiering. Detta arbetsmoment ger också underlag för bedömningar av vilka externa intäkter som är nödvändiga och som måste täckas av kursavgifter eller på annat sätt. Anpassa kursinnehåll Befintliga kurser kommer att fordra vissa anpassningar vars omfattning måste värderas i förstudien. Vidare ska utbildningen vara på akademiska nivå vilket ställer vissa krav på kursinnehållet ur pedagogisk synpunkt som måste förtydligas inför en enkät till företagen. Skissera genomförandet Enligt minnesanteckningarna är det nödvändigt med genomförandeformer som dels är anpassade till yrkesverksammas förutsättningar och dels är anpassade till kravet på nationell samverkan. Tillgängligt via distansundervisning/Internet är ett exempel på möjligheter att studera. Det finns erfarenheter inom sektorn att sammanställa och som kan nyttiggöras som utgångspunkt för fortsatt detaljplanering.. Slutligen ska förstudiens förslag till utbildningsprogram förankras i högskolor och företag. En formell remiss kan vara en praktisk form för detta. Vidare planeras en enkät till företag/personalansvarig för att få uppgifter om verklig efterfrågan uttryck bl a som möjliga antal elever och betalningsvilja vad gäller avgifter. Resultat av dessa förankringsaktiviteter måste ingå i ett beslut om genomförande varför resultatbearbetningen är en viktig del också i själva förstudiearbetet. Resurser Förstudien genomförs under ledning av ovan nämnda samverkansgrupp som etableras i samverkan mellan Byggherreforums arbetsgrupp och kontaktpersoner vid högskolorna. I förarbetet har följande personer medverkat och även bekräftat sin beredskap att medverka i förstudien. Från högskolorna: Jan Bröchner, Göran Lindahl och Inga Malmqvist (Chalmers), Sven-Erik Delsenius och Håkan Stille (KTH), Bengt Hansson och Niclas Andersson (LTH) samt Jan Borgbrant och Anders Wennström (LTU). Från Byggherreforums arbetsgrupp: Martin Bergdahl [ordf] (Landstingsfastigheter i Dalarna), Stefan Sandesten (Byggherreforum), Anders Lindeborg (Astra Zeneca), Lars Redtzer (Banverket/FIA) och Björn Svedinger [sekr] (Research AB). Valet av personer som kommer att engageras för utredningsarbetet beslutas under hand av arbetsgruppens ordförande Martin Bergdahl (projektledare) efter samråd med samverkansgruppen.. 3 (6).

(30) 28. ByggherreClass. Byggherreforum Arbetsgrupp FoU och högskolekontakter Till Byggherreforums medlemmar. 041110. 1. Enkät om ”Nationell Byggherremaster” – akademisk efterutbildning för byggherrar Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter ska bevaka och stimulera att kunskap kring byggherrerollen förmedlas och utvecklas inom undervisningen och forskningen vid i första hand landets tekniska högskolor. Syftet är att stärka byggherrefunktionens kompetensutveckling samt att långsiktigt underlätta medlemmanas rekrytering av kompetenta medarbetare. Information om arbetsgruppens verksamhet är tillgänglig på föreningens hemsida, www.byggherre.se//arbetsgruppen. Denna enkät syftar till att ge arbetsgruppen underlag för fortsatt planering av en samlad utbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar. Vår avsikt är att programmet ska tas fram i samverkan med Chalmers, KTH, Lunds tekniska högskola och Luleå universitet. Till grund för fortsatta samråd med högskolorna önskar vi på detta sätt få indikationer från Byggherreforums medlemmar om efterfrågan av en sådan utbildning med skisserat upplägg enligt bilaga 1. Bakgrund Arbetsgruppens inledande kartläggning av högskolornas utbud visar att de tekniska högskolorna tillhandahåller kurser inom byggprogrammens grundutbildning som är tillgängliga för yrkesverksamma och på olika sätt är relevanta för byggherrerollen. Det finns också inriktningar med management-profil inom grundutbildningen med viss fokus på projektledning och ekonomi. Vidare finns ett antal program med profileringar som är unika för respektive högskola av intresse för byggherrerollen i ett bredare perspektiv. Arbetsgruppen har således funnit att högskolorna redan idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och i program för vidareutbildning som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Inom högskolorna diskuteras nu stora förändringar med anledning av en EU-modell med kandidat- och magisterexamen som också kommer att påverka möjligheterna till profilering. Arbetsgruppen bevakar detta. I denna enkät uppmärksammar arbetsgruppen behovet av en mer samlad akademisk efterutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Målgrupp är t ex personer med traditionell arkitekt- och civilingenjörsutbildning eller andra med motsvarande praktisk/teoretisk kompetens. Ett likartat behov av ”spetsutbildning” för byggherrar är tidigare uppmärksammat i betänkandet ”Skärpning gubbar”. Arbetsgruppen har diskuterat olika sätt att tillgodose detta behov av efterutbildning och föreslår ett program med arbetsnamn ”Nationell byggherremaster”. Förslaget utgår från det kompetensbehov som tidigare diskuterats inom IVAs Byggherreråd och som struktureras i Byggherreforums program ”Byggherren som förändringsagent”. (Se vidare bilaga 1). 4 (6).

(31) Bilagor. 29. Det föreslagna programmet omfattar totalt 40 poäng med möjlighet till flexibilitet vad gäller studieintensitet inom individuella utvecklingsprogram. Programmets innehåll och genomförande förutsätts kunna utvecklas i samråd med lärare/forskare vid berörda högskolor så att tillgänglig kompetens och inbördes profileringar kan nyttiggöras på bästa sätt. Från högskolorna har framförts förslag en ”workshop” med Byggherreforum för att ta fram ett underlag för beslut om en ”nationell byggherremaster” med mål, innehåll och möjliga upplägg utifrån de förutsättningar som utbildningssystemet ger möjlighet till. För att ett sådant arbete ska bli effektivt är det då nödvändigt att kunna ge en uppskattning av behov och efterfrågan så att elevantal och kännedom om elevernas villkor blir utgångspunkt. Arbetsgruppen skickar därför denna enkät till byggherreforums medlemmar för att ge ge underlag för denna diskussion med högskolorna. Vi avser att senare följa upp visat intresse under programmets fortsatta utveckling, bl a vad gäller mer precisa frågor om innehåll. Vi önskar nu Ert svar på följande frågor. Frågor: Behovet: Anser Ni att det finns behov av föreslagen akademisk byggherreutbildning? Formen: Anser Ni att modellen med ett nationellt program är intressant? Områden/struktur: Anser Ni att den föreslagna kursstrukturen är intressant (bilaga)? Omfattning/hastighet: Anser Ni att den föreslagna omfattningen (40p) är rimlig? Anser Ni att minst 10 poäng/år är rimlig ambitionsnivå? Intresse: Hur många kan vara aktuella att börja från Er organisation inom en treårsperiod?. 5 (6).

(32) 30. ByggherreClass. 2. Bilaga 1 Enkät om ”Nationell Byggherremaster” – akademisk efterutbildning för byggherrar Programstruktur Arbetsgruppen har diskuterat ett programupplägg om totalt 40 poäng, vilket motsvarar minst 4 års studier (10 poäng/år). Det första årets kurser om totalt 20 poäng föreslås bygga på den struktur som finns i Byggherreforums FoU-program ”Byggherren som förändringsagent” enligt nedan. Det andra året avser fördjupningar vars struktur och inriktning utvecklas senare i arbetet. - Byggherrerollen ,4 poäng - Ägareperspektivet, 4 poäng - Kundperspektivet, 4 poäng - Samhällsperspektivet, 4 poäng - Sektorsperspektivet, 4 poäng Byggherrerollen Grundläggande förståelse för byggherrerollen och byggherrens ansvar. Byggherren som förändringsagent står för en vision om en aktiv och kompetent aktör som driver en nödvändig förändring av byggsektorn och sektorns produkter mot en hållbar utveckling av den byggda miljön. Relation till ägare – ägareperspektivet Byggherrefunktionen som strategisk del i ägarens verksamhet ska tillfredställa de krav som ägarens verksamhetsidé innebär för projektet. Således måste investeringar i ett byggprojekt uppfylla den aktuella affärsidén med de krav på lönsamhet och ekonomiska villkor som gäller. Byggherren måste därför ha kompetens att förstå innebörden av ägarens verksamhetsidé och ekonomiska krav. Relation till kund – kundperspektivet Kundens krav är utgångspunkt för alla värdeskapande processer. Olika slag av slutkunder/brukare/hyresgäster har skilda möjligheter att formulera sina krav. Det ingår i byggherrefunktionen att svara för att kundkraven blir identifierade. Dessa krav kan gälla såväl lokalisering, gestaltning, utformning, funktion och tekniska kravnivåer som arbetsmiljö, rutiner och dokument för drift och underhåll under förvaltningen. Relation till samhälle - samhällsperspektivet Byggherrefunktionen ska svara för att samhällets spelregler följs, men också bidra till att dessa regelverk vidareutvecklas. Det gäller samhällets regelverk – lagar, normer, föreskrifter etc – som reglerar byggnaders och anläggningar utformning och funktion samt även delprocesser i genomförandet av planering, byggande och förvaltning. Det gäller också samverkan med opinioner i frågor om estetik och miljö i vid mening. Relation till byggsektorn – sektorsperspektiv (beställarerollen) Gentemot aktörerna i byggprocessen ska byggherrefunktionen som beställare ställa relevanta krav i upphandlingar samt följa upp dessa i genomförandet genom att organisera och leda byggprocessen i erforderlig utsträckning beroende av vald form av genomförande. Det förutsätter kompetens att hantera byggprocessens olika skeden med tillhörande regelverk samt förmåga att välja partners för effektiv samverkan.. 6 (6).

(33) Bilagor. 31. Bilaga B. Inventering av befintligt utbud av kurser till ”ByggherremasterClass” 050926.

(34) 32. ByggherreClass. Bakgrund ByggherreForum har tagit ett initiativ till en nationell efterutbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar – med arbetsnamn ”Byggherremaster”. Arbetsgruppen för FoU inledande kartläggningar från 2004 visar att högskolorna redan idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Arbetsgruppen har gjort en viss inventering av relevanta kurser men det utbud som sammantaget berörs är betydligt bredare varför inventeringen behöver relateras till ByggherreForums ”önskelista” och, efter genomförda möten mellan högskolorna och ByggherreForum våren 2005, uppdateras.. Syfte Syftet med förstudien är att uppdatera inventeringen av kursutbudet som ges under läsåret 2004/2005 och 2005/2006 vid de fyra stora högskolorna, och där så är möjligt inventera kurser och kursutbud som planeras läsåren 2006/2007.. Metod Arbetet har genomförts som en inventering av idag kända kurser och kursutbud vid de fyra stora högskolorna. Arbetet har fördelats mellan Anders Wennström och Sven-Erik Delsenius på följande sätt: Anders Wennström inventerar LTU och LTH samt överarbetar genomförd förstudie av Chalmers. Sven- Erik Delsenius inventerar KTH och gör en förstudie av Chalmers Inventeringen har utförts genom genomgång av kurskataloger (Finns på Webben). Som underlag för bedömning och urval av kurser och kursutbud används ByggherreForums ”önskelista” som innehåller huvudområdena Byggherrerollen, Ägareperspektivet, Kundperspektivet, Samhällsperspektivet och Sektorsperspektivet. Björn Svedinger svarar för att inventeringen arbetas in tillsammans med en målgruppsanalys. Målgruppsanalys har efterlysts av högskolorna vid genomförda möten mellan högskolorna och ByggherreForum våren 2005. En förstudie av målgruppsanalys tas fram av Björn Svedinger och ByggherreForum i samband med att inventeringen genomförs.. Tidplan Anders Wennström och Sven-Erik Delsenius överlämnar sitt framtagna inventeringsunderlag ovan till Björn Svedinger i mitten av september månad 2005. Beräknad tidsåtgång: 80 h för sökning, 20h för sammanfattning och rapportering, totalt 100 h. Anders Wennström/LTU 65 h á 430kr/h + moms Sven-Erik Delsenius/KTH ca 35 h á 570 kr/h + moms Avrapporteringsmöte är inplanerat till torsdagen den 15 september 2005 kl. 15.00. Plats: ByggherreForums kansli, Stockholm.. 1.

(35) Bilagor. 33. Sammanfattning av kursinventeringen Kursinventeringen presenteras i bilaga 1. Befintliga kurser presenteras efter lärosäte. Kursinventeringen utgår ifrån ByggerreForums önskelista där följande nyckelord återfinns. Byggherrerolle n. Ägarepers.. Samhällspers.. Kundpers.. Sektorspers.. Byggprocess Sektorskunskap Omvärldskunskap Projekterings- och byggledning. Verksamhetsstyrnin g Fastighets/företagsekonomi Finansiering Riskhantering Förvaltning Arbetsmiljö. Lagstiftning Branschavtal Miljöhänsyn (ekologi) Planfrågor Tillstånd Kommunikation Opinionshanterin g. Marknadsanalys Program o kravhantering Visualisering Kundmätningar Kvalitetsmätnin g Design. Etik Upphandling Förhandlingsteknik Samverkansformer LCC ITByggdokumentatio n Drift och underhåll. Nedan visas en sammanställning av kursutbudet under respektive område och lärosäte.. LTU LTH KTH Chalmers. Byggherre 2 4 12 11. Antal kurser inom respektive område Ägarpers. Samhällspers. Kundpers. Sektorpers. 5 5 5 5 7 5 6 1 7 6 2 4 10 5 3 3. För att redovisa närmare kursinnehåll inom respektive område redovisa vilka av nyckelorden som har kunnats spåras i de befintliga kurserna. Nyckelord i kursutbudet Samhällspers. Kundpers.. Byggherre. Ägarpers.. LTU. Projektledning Omvärldskunskap. Finansiering Verksamhetstyrn. Riskhantering. Lagstiftning(MKB, PBL) Planfrågor Branschavtal. LTH. Byggprocess Projektledning Omvärldskunskap Byggledning. Planfrågor Branschavtal Miljöhänsyn. KTH. Projektledning Projekteringsledn.. Chalmers. Projektledning Management Miljöledning. Förvaltning Verksamhets – styrning Fastighets/företagsekonomi Arbetsmiljö Riskhantering Fastighetsekonomi Fastighetsförvaltn. Riskhantering Verksamhetsstyr. Fastighets/företagsekonomi Fastighetsförvaltn. Verksamhetsstyr.. 2. Sektorpers.. Kvalitetsmät. Marknadsanalys Program o kravhantering Design Marknadsanalys Kundmätningar Visualiseringar Program och kravhantering. Kommunikation Förhandlingstek. IT-byggddok.. Arkitektkvalitet Planfrågor Lagstiftning. Marknadsanalys. Etik. Branschavtal Miljöhänsyn. Kvalitet. Upphandling Teknisk samhällsplanering. LCC Drift och underhåll - (teknik).

(36) 34. ByggherreClass. Tabellen visar på en bruttolista vad avser nyckelorden. Inom vissa områden finns det flera kurser som omfattar samma nyckelord. Sammanställning visar dock på inom vilka områden det eventuellt saknas täckning i befintligt kursutbud. En djupare analys bör göras för att mer exakt kunna fastställa vilka områden som befintliga kurser täcker. Noteras skall också att en del av kurserna innehåller moment som inte direkt kan kopplas till ByggherreForums önskelista. Vissa kurser omfattar också flera av områdena i önskelistan, där har utredningen försökt lägga kurserna under det området som uppfattades som huvudområdet.. Framtida kursutbud Nedan beskrivs vilka områden som är under utveckling vid de berörda högskolorna/universiteten. Områden som kan ge bidrag till ”Byggherremastern”. Dock har inte undersökningen lyckats kartlägga framtida kursutbuden vid Chalmers och LTH. Vid en fördjupad studie bör därför en del av arbetet läggas vid en närmare granskning av ovanstående högskolors framtida kursutbud. Luleå tekniska universitet Inom Luleå tekniska universitet (LTU) har en ny utbildning utvecklats. Grunden är väg- och vatten utbildningen till civilingenjör som har fått två inriktningar, civilingenjör och civilingenjör arkitekt. För byggherresidan är det framförallt inriktningen civilingenjör arkitekt som kan vara av intresse. De tre första åren programmen läser bägge inriktningarna i stort sett samma kurser, det är grundläggande kurser i matematik, fysik etc. Efter de tre första åren väljer studenterna en inriktning. För civilingenjör arkitekt kommer det att finnas tre huvud inriktningar: STADEN: Denna inriktning riktar sig mot urban design och fysisk planering av byggd miljö ur ett helhetsperspektiv. BYGGANDE: Denna inriktning fokuserar på projektering och byggproduktion, samt verktyg och metoder som effektiviserar byggprocessen och leder till estetiskt och ekonomiskt tilltalande byggnader. RUMMET: Denna inriktning riktar sig mot dem som är intresserad av att utforma funktionella, hälsofrämjande och estetiskt tilltalande miljöer utifrån mänskliga behov, förutsättningar och begränsningar och att skapa flexibla och attraktiva lokaler ur ett verksamhets- och organisatoriskt perspektiv. Det exakta kursinnehållet i inriktningarna är inte fastställt i dagsläget, inriktningskurserna påbörjas först år 2008. Ett forskningsområde som också utvecklats vid institutionen för samhällsbyggnad är 4dCAD. Kurser inom det området beräknas vara utvecklade till 2007/2008. Kurserna kommer att innehålla dels fokusering på ett tidigt skede med visualiseringar för att underlätta fastställande av kundkrav, dels projektering och produktionssimulering med kostnadsberäkningar. Kungliga Tekniska Högskolan Inom Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) finns förutom det presenterade kursutbudet för Vidareutbildningskurser (Fristående kurser) under läsåret 2005/2006 även ett stort utbud av ordinarie kurser ingående i olika utbildningsprogram. Tiden för denna förstudie har inte. 3.

(37) Bilagor. 35. medgivit att en inventering av dessa med framtagande av krav på förkunskaper varit möjlig att genomföra, men detta utbud bör även ingå i en fortsatt och fördjupad studie. KTH har genomfört en sammanslagning av Civilingenjörsutbildningen för Väg- och Vattenbyggnad och Lantmäteri till en Civilingenjörsutbildning för Samhällsbyggnad med ett antal utgångar. Årskurs 3 för denna nya utbildning ges för första gången under innevarande läsår 2005/2006 och årskurs 4 ges första gången under läsåret 2006/2007. Kursutbud mm är planerade men inte officiellt fastställda vilket både påverkar och är påverkat av marknadens krav på den framtida Civilingenjörsutbildningen. Den fastighetsprofil som KTH har och har haft inom den ekonomiska och finansiella sidan kommer tillsammans med kärnämnen inom byggande att fortsätta utvecklats och kommer alltfort att finnas även i den nya Civilingenjörsutbildningen för Samhällsbyggnad.. Projektarbete Tabellsammanställningen och det presenterade kursutbudet från respektive högskola i denna förstudie innehåller med något undantag inte något projektarbete. Ett komplement till kursutbudet som inte bör glömmas bort i perspektivet att ge en adekvat utbildning med målet och arbetsnamnet ”Byggherremaster”. Huruvida det av oss här föreslagna projektarbetet skall ingå som en del av målbilden om 40 poäng eller tillkomma därutöver, är upp till den fortsatta inventeringen och utredningen att komma fram till, men en omfattning av projektarbetet med fördjupning inom det egna området borde med fördel ligga som en uppsats på C eller D nivå. Företagens ”morot” för de medarbetare som utbildas i en tänkt ”Byggherremaster” blir att få den egna verksamheten vetenskapligt belyst.. Luleå och Stockholm 2005-09-26. Anders Wennström. Sven-Erik Delsenius. 4.

(38) ABKR01 Risk och säkerhet - Grundkurs. Beställarnas kostnads- och kvalitetsstyrning. ABP113. Investering och finansiering. IEF110. 1 (16). - Beställare och byggherrar inom bygg och fastighetsförvaltning. - Byggprocessen. Framtida bygg- och förvaltningsprogram. - Kalkyler; kalkylmetoder i tidiga skeden, LCC-kalkyler. - Kvalitetsstyrning och kravformulering; kvalitetskrav, funktionskrav, tekniska lösningar. - Kvalitets- och miljöledningssystem (ISO 9000 och ISO 14000-system) - Upphandling; entreprenadjuridik (AB; ABT; ABK; AFF). Lagen om offentlig upphandling (LOU) för ny-, om- och tillbyggnad samt underhåll och drift. - Jämförelse fast industri och byggindustri. - Projektuppgift: att gå igenom och värdera kvalitets- och miljöledningssystem inom olika branschled – beställare – projektör – entreprenör och materialindustri. Värderingen sker med utgångspunkt från beställare/kund perspektiv. Utbildningen avser att ge en introduktion till området risk och säkerhet. I kursen ges grundläggande kunskaper och förståelse för de faktorer som inverkar på riskexponering och riskhantering inom flertalet olika sektorer; vårdsektorn, transportsektorn, anläggningssektorn, processindustri, den finansiella sektorn mfl. Utbildningen har även som mål att studenterna skall bli förtrogna med olika metodiker vid projektledning med hänsyn till risker.. Kursen behandlar frågeställningar om företagets investerade kapital och finansiering av detta. Investeringsplanering samt likviditets- och lönsamhetsplanering ingår som väsentliga delar. Olika teorier för hur finansiering av det investerade kapitalet kan ordnas utifrån olika finansiella mål behandlas. Kurser inom huvudområde: Ägarperspektivet. Omvärldsbevakning och företagsstrategi. IEO035. 5. 5. 5. 5. 5. Projekt och ledarskap. Poäng. IEO003 Företagsmässig hantering av projektets mål, projektorganisation, framgångskriterier, kostnader, tid, risker, intressenter och planer. Start av projektgrupp och samspel inom grupp. Allmänt om nutida ledarskap. Projektstyrning. Följande huvudområden behandlas: -Den historiska utvecklingen av omvärldsbevakning och strategisk analys fram till dagens situation. -Företags behov av tidiga varningssignaler (early warnings), omvärldsbevakning och business intelligence, samt denna verksamhets roll i strategisk analys och i det övergripande företagsstrategiska arbetet. -Tekninker, hjälpmedel och verktyg för inhämtning av olika typer av information, omgivningsanalys, branschanalys, konkurrensanalys, intresseanalys och analys av företags resurser och strategiska förmåga. -Analysteknikerna och deras roll som underlag vid företags val, utveckling och implementering av strategier på olika nivåer i företaget.. Lärosäte: Luleå tekniska universitet Kurser inom huvudområde: Byggherrerollen Namn Beskrivning,. Lp1. Lp3. Lp 3. Lp 1. Lp 1, 3. Tid-punkt. 36. ByggherreClass. BILAGA 1.

No results found