Barns kunskaper om kroppen
Vad har barn i förskola och förskoleklass för kunskaper om hjärta, blod och blodomlopp i vår kropp?
Children’s Knowledge about the Body
What knowledge do children in kindergarten and preschool have about the heart, blood and bloodstream in our body?
Therese Haij
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologi
15 poäng
Handledare: Pär Bergqvist Examinator: Karin Thörne Datum: 20140120
Abstract
The essay is about 21 children in kindergarten and pre-school and what kind of knowledge they have about the body. Primarily the study is about what kind of knowledge they have about the heart, blood and circulatory system. The aim was also to find out where the children received the knowledge from. In the survey, qualitative interviews have been used to find out what the children's awareness is. The results show that children in both kindergarten and pre- school are aware that we have a heart and blood in our body. The children also understood that we need them to live. The results also show that children have difficulty describing how the heart and blood work and were they received the knowledge from. The implication is that teachers need to work with science and the human body as a part this. Just to let the children get new and greater insight, understanding and knowledge. This is done by taking advantage of the children's own experiences, involvement and interest.
Keywords: circulation, human body, kindergarten, preschool
Sammanfattning
Uppsatsen handlar om 21 barn i förskola och förskoleklass och vad de har för kunskaper om kroppen. Främst handlar undersökningen om vad de har för kunskap om hjärta, blod och blodomlopp. Syftet var också att ta reda på var barnen fått kunskapen ifrån. I undersökningen har kvalitativa intervjuer använts för att ta reda på vad barn har för kunskaper. Resultatet visar att barn i både förskola och förskoleklass är medvetna om att vi har hjärta och blod i kroppen.
Barnen är också införstådda med att vi behöver dessa för att kunna leva. Resultatet visar också att barnen har svårt att beskriva hur hjärta och blod fungerar och var de fått kunskapen ifrån. Slutsatsen är att lärare behöver arbeta med naturkunskap och kroppen som en del utav det. Det bidrar till att barnen får ny och ökad insikt, förståelse och kunskap. Detta sker genom att ta tillvara barnens egna erfarenheter, upplevelser, engagemang och intresse.
Nyckelord: cirkulation, förskola, förskoleklass, människokroppen
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte ... 4
Frågeställningar ... 4
Metod ... 4
Urval ... 4
Datainsamlingsmetoder ... 4
Procedur ... 4
Databearbetning ... 6
Resultat ... 6
Intervjuer med fyraåringar ... 6
Vet barnen att vi har ett hjärta, blod och blodomlopp? ... 6
Vet barnen hur hjärtat och blodet fungerar och hur de ser ut? ... 6
Var har barnen fått kunskapen ifrån? ... 7
Intervjuer med sexåringar ... 7
Vet barnen att vi har ett hjärta, blod och blodomlopp? ... 7
Vet barnen hur hjärtat och blodet fungerar och hur de ser ut? ... 7
Var har barnen fått kunskapen ifrån? ... 7
Sammanfattning av resultat ... 8
Fyraåringarnas kunskaper om hjärta, blod och blodomlopp ... 8
Sexåringarnas kunskaper om hjärta, blod och blodomlopp ... 8
Diskussion ... 8
Reliabilitet ... 11
Validitet ... 11
Slutsatser och lärdomar ... 12
Referenser ... 13
Bilaga 1-Samtyckebrev Bilaga 2-Intervjufrågor
1
Inledning
En kropp är något som vi alla har och använder konstant. Med kroppen kan vi lära på så många olika sätt. Den innehåller saker som fungerar och är beroende av varandra. Barn har ofta många tankar och funderingar om denna kropp. De har också olika förklaringar och teorier om vad det är som pågår och händer i just kroppen. Det är viktigt för barnen att förstå hur kroppen fungerar. Vilka olika funktioner, sammanhang och förbindelser de olika delarna i kroppen har. Eftersom just denna utbildning till förskollärare innehåller naturkunskap där biologi är ett ämne som ingår i naturkunskap vill jag använda mig av dessa erfarenheter i mitt arbete som blivande förskollärare. Kroppen och kunskap om denna är ett viktigt ämne att arbeta med, med barnen. Kroppen är väl värd att vårda då den skall hänga med oss livet ut.
Området som jag valt och anledningen till undersökningen grundar sig på ett tidigare genomfört arbete inom lärarutbildningen. Vi skulle vid detta tillfälle göra ett
miniexamensarbete. Ämnesvalet grundar sig också på erfarenheter från vikariearbete och som praktiserande student i både förskola och förskoleklass. Innan utbildningen till förskollärare påbörjades vikarierade jag som förskollärare i både förskola och förskoleklass under tre års tid. Under den tiden märktes att lärarna arbetade väldigt lite med kroppen som ämne. Men samtidigt fick leken ta väldigt stor plats i verksamheterna, där barnen har möjligheter att använda just den egna kroppen. Även gymnastik, som bidrar till fysisk rörelse där barnen tränar sin kroppsuppfattning och motorik, förekommer i båda verksamheterna. Båda aktiviteter, lek och gymnastik, kan ske både i samspel med andra men också individuellt.
Miniexamensarbetet som genomfördes vid tidigare tillfälle gick ut på att ta reda på vilka kunskaper barn i femårsåldern har om kroppens insida. Det upptäcktes då att barnen har viss kunskap om detta. Barnen visste om några av de organ som vi har i kroppen, vad de heter, hur de ser ut och hur de fungerar. Under utbildningens gång vid ett VFU-tillfälle (Verksamhets Förlagd Utbildning) har också ett större temaarbete genomförts. Temaarbetet handlade om kroppens insida, dess olika organ och de fem olika sinnena. Under temaarbetets gång märktes det att barnen tyckte det var roligt och intressant att arbeta med de olika delar som kroppen innehåller. Vid detta tillfälle användes också olika sorters arbetssätt och material för att öka variationen av aktiviteter. Tanken var också att visa på att vi kan använda oss av hela kroppen på olika sätt för att tillägna oss kunskaper. Ingående och detaljerat arbete med kroppen, där vi går in i detalj på vad kroppen innehåller, vad de olika delarna heter och fungerar, vad som påverkar oss i vardagen sett ur hälso- och välmåendeperspektiv har behandlats i mindre omfattning i de verksamheter där jag arbetat och praktiserat. Därför har jag valt att undersöka vad barnen i förskola och förskoleklass har för kunskaper om kroppen. Mer specifikt deras kunskaper om hjärtat, blodet och blodomloppet.
Barn i dagens läge kan mycket och vill gärna berätta om och visa sina kunskaper. Barn tycker redan tidigt i livet att det är spännande och roligt med naturvetenskap. De utforskar,
undersöker och experimenterar för att ta reda på hur saker och ting fungerar. De tar del av och påverkas både av TV, radio och tidningar, men också av spel, film, och musik. Information och fakta får de också från samtal med vänner, föräldrar och andra vuxna (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée, 2008). Mina erfarenheter från arbete med barn är att de är väldigt kompetenta och innehar mycket kunskap. Nyfikenhet och intresse är en viktig del i barns vardag vid utforskande av olika fenomen. Tillvaratagande av intresset som barnen visar är en utgångspunkt för undervisning, att ta till sig och lära sig nya saker. Barn idag utsätts också för ett informationsflöde från alla olika håll, både medvetet och omedvetet. TV och internet, är exempel på källor som barn upplever och lägger mycket tid på, både yngre och äldre barn.
2
Det går att läsa i forskning av Andersson (2000) (refererad till i Zetterqvist & Kärrqvist, 2007) att barn i åldrarna fyra och fem år svarar på frågan om vad som händer med maten när den svalts, men de har ingen aning om att vi människor har organ på insidan som tar hand om den. Barn i sju till nio års ålder vet dock att vi har organ som tar hand om maten vi äter. Carey (1985) (refererad till i Zetterqvist & Kärrqvist, 2007) beskriver liknande att de yngre barnen vet att det finns mat, blod och ben i kroppen. Barn upp till nio års ålder vet att vi har ett hjärta och att detta sitter i bröstet. Några utav barnen säger att hjärtat är viktigt för att kunna leva samtidigt som de nämner blodet i samband med detta. Barn i sju till nio års ålder vet att blodet i kroppen cirkulerar, några barn vet också hur blod och andning hänger ihop. Carey (1985) (refererad till i Zetterqvist & Kärrqvist, 2007) har också upptäckt att barn under sju år känner ofta inte till att vi har lungor. Barnen vet dock att vi behöver luften vi andas för att leva men inte vad som händer med den när vi andas in den. Barn i tre års ålder har ingen aning om att vi har en hjärna i huvudet medan barn i fyra och fem års ålder vet att vi människor har en hjärna i huvudet. Vi använder hjärnan när vi tänker, drömmer och för att komma ihåg olika saker.
Men barnen nekar till att vi behöver hjärnan för att kunna gå, plocka upp en penna eller för att berätta något. Ju äldre barnen blir desto mer inser barnen att vi använder hjärnan till mångt och mycket (Zetterqvist & Kärrqvist, 2007).
I mitt miniexamensarbete som genomförts med femåriga barn framkommer liknande resultat.
Barnen nämner saker i kroppen såsom skelett, hjärta, hjärna, blod och lungor. De fick också svara på frågor som handlade om de olika delarnas utseende och funktion. Några av barnen hade då viss kunskap om hur de olika delarna såg ut. Några barn svarade vad de trodde utan att riktigt veta säkert hur de olika delarna såg ut. När det gäller de olika delarnas funktioner hade några barn viss kunskap. Medan några av barnen svarade hur de trodde att de olika delarna fungerade men hade inte riktigt någon aning om hur de faktiskt fungerade. Jag kan se vissa likheter mellan mitt tidigare arbete, denna undersökning och den forskning som finns beskriven i detta arbete. Andersson (2000) och Carey (1985) (refererade till i Zetterqvist &
Kärrqvist, 2007) samt Rowlands (2001) beskriver i sina skrifter att yngre barn vet om att olika delar finns på insidan av vår kropp. De saknar dock mer omfattande kunskap om de olika delarnas funktioner. Denna kunskap utvecklas ofta hos barnen när de är sju år eller äldre (Zetterqvist & Kärrqvist, 2007; Rowlands, 2001). Barns inlärning av kunskap är individuell och sker på olika sätt, det gäller även för oss vuxna, alla lär vi på olika sätt. Jag tror att det beror på barnens olika åldrar men även på hur intresserade de är av att lära och vad de har för förmåga och förutsättningar att lära.
Rowlands (2001) skriver i sin artikel att barn upp till sex-sju år har generellt en omfattande vardaglig kunskap om sin egen kropp. Men de saknar mer specifika kunskaper om biologiska funktioner. När sedan barn blir äldre växer också kunskapen gradvis och vid tio-elva års ålder har många utvecklat en grundläggande biologisk bas. Denna kunskap då, som barn faktiskt har, måste komma någonstans ifrån. Den kommer inte endast ifrån barnens personliga upplevelser och erfarenheter. Kunskapen tros då komma från böcker, TV, radio och samtal med föräldrar och andra vuxna mm. Rowlands (2001) menar vidare att barns tänkande, från sju års ålder och framåt, utvecklas utmed två åtskilda men ändå relaterade linjer. De har större förmåga att lära sig mer om invärtes organ, speciellt de större och mest viktiga såsom muskler och hjärta. De utvecklar också uppfattningar som är viktiga för kroppen och dess välmående.
De två linjerna är sammanlänkade på så sätt att barnens uppfattningar om de huvudsakliga organen kan bindas till vad dessa organ gör med materialet som finns i kroppen. Rowlands (2001) beskriver också att äldre barn är mer bekanta med förändringar av ämnen utanför kroppen och kan därför bättre redogöra för vad som händer med ämnen i kroppen. De vet också om organ såsom matsäcken, tjocktarmen och tunntarmen. Barnen kan då relatera till vad som händer med maten och dessa organ. De har också utvecklat förståelse för luften vi
3
andas och andra gaser. De blir mer kapabla att tänka på andning i begrepp som luft som andas in och ut ur kroppen, där något tas upp av kroppen från luften och då även oönskade gaser andas ut. För att komplettera processen som innefattar andning så finns processen som innefattar blodomloppet, där hjärtat och blodet ingår, som transporterar näring och syre runt i kroppen och som forslar bort oönskade ämnen. Som påpekats tidigare så saknar yngre barn ofta dessa kunskaper. De kan lära sig orden men vad spelar det för roll om de inte förstår innebörden (Rowlands, 2001).
Genom lek får barnen chans att prova, bredda och förändra sina lekvärldar. Leken låter barnens tankar, fantasi och kroppsliga uttryck ta form. Barn har en bakomliggande tanke med det de utför eller skall utföra. I och med detta uppstår en mening med det barnen gör, i leken.
Tankar, fantasi och kroppsliga uttryck är sammanhängande med varandra i leken. Barn lär sig när de verkligen fångas av något och det verkar som omgivningen runt omkring dem upphör att existera. Barnet är helt uppslukad av det som de vill lösa eller veta mer om (Johansson &
Pramling Samuelsson, 2007). Vid den tidpunkt då temaarbetet om kroppen genomfördes fick barnen använda sig av och uppleva olika sätt att lära. Jag ville genom användning av olika arbetssätt att barnen skulle få använda hela sin förmåga och kropp. De skulle få lära sig om kroppen med kroppen. Detta bidrog till att barnen behöll fokus, samtidigt som dessa sätt att arbeta på visade att vi kan tillägna oss kunskaper på flera sätt. Barnen fick uppleva, prova och använda sig av hela sin potential och förmåga. Merleau-Ponty (1962) (refererad till i
Johansson & Pramling Samuelsson, 2007) menade att vi människor upplever världen med kroppen, vi förstår också andra kroppsligt. Vi lär och upplever med kroppen. Kroppen är som sagt något vi har och använder konstant. Erfarenheter och kunskap är något som vi förses med ständigt, även när vi själva inte har en tanke på det. Erfarenheter vi vinner har vi med oss i vår fortsatta utveckling, de upplevelser och situationer vi ställs inför.
Kunskapen vi har sitter i kroppen. Gymnastik är ofta en del utav verksamheten i förskola och skola i dag. Detta ger barn möjlighet att uppleva fysisk aktivitet utöver de stillasittande, teoretiska aktiviteter som också är en stor del i dagens verksamheter. Kombinationen av ökad kroppsmedvetenhet och utvecklande av kroppsrörelser med teoretiska stillasittande studier bidrar till bättre hälsa men också till lärande och ökad kunskap (Gustavsson, 2004). Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2010) skall vi lärare arbeta med och hjälpa barnen att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Det är också viktigt att öka deras förståelse för att värna om sin egen hälsa och välbefinnande. Barnen skall också få chans att uppleva olika begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå hur världen runt omkring dem fungerar (Skolverket, 2010). Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011) skall vi lärare se till att barnen tillägnar sig kunskaper och förståelse för sin livsstil och dess betydelse för hälsan, miljön runt omkring och samhället vi lever i. Det kan innebära kunskaper om bland annat människans olika kroppsdelar som organ, deras namn och funktioner (Skolverket, 2011).
Ett av våra uppdrag, i vårt arbete som förskollärare, är att arbeta med naturkunskap och lära barnen om kroppen. Det innebär bl.a. att lära om vad kroppen innehåller såsom organ och deras olika funktioner. Genom att jag använde mig av olika arbetssätt under mitt temaarbete kunde jag, på ett naturligt sätt, tillägna barnen andra ämnen, som också ingår i vårt uppdrag.
Dessa ämnen var bl.a. matematik, svenska och demokrati. Barnen fick träna sitt språk,
bokstäver, ord och samtalsförmåga. De fick också träna sin matematiska förmåga på olika sätt genom att mäta och räkna. Barnen fick också en chans att utveckla tillit till sig själva och sin egen förmåga. Det gav också barnen möjlighet och tillfällen att arbeta enskilt och tillsammans med andra i grupp.
4 Syfte
Syftet med undersökningen var att ta reda på vad barn i förskola och förskoleklass har för kunskaper om hjärtat, blodet och blodomloppet i vår kropp och på vilket sätt de vunnit kunskapen.
Frågeställningar
Frågeställningarna i undersökningen var följande: Vet barnen att vi har ett hjärta, blod och blodomlopp? Vet barnen hur hjärta och blod fungerar och hur de ser ut? Var har barnen fått kunskapen ifrån?
Metod Urval
I undersökningen har en grupp med 21 barn, både flickor och pojkar, i fyra- och sexårsålder deltagit. Gruppen med fyraåringar bestod av tio barn och gruppen med sexåringar bestod av elva barn. Barnen har valts ut på grund av ålder och olika förutsättningar. Förskolan och förskoleklassen ligger belägna inom samma kommun. Förskolan och förskoleklassen som ingår i undersökningen har valts ut via kontakter. Sammanlagt delades 40 samtyckebrev (se bilaga 1) ut på förskolan och i förskoleklassen. 25 av dessa samtyckebrev lämnades tillbaka där vårdnadshavare godkänt att intervjuer kunde genomföras med deras barn. Bortfallet blev sammanlagt 19 barn. Vid de aktuella intervjutillfällena tackade två av de fyraåriga barnen och två av de sexåriga barnen nej till att bli intervjuade. Bortfallet tros bero på oregelbunden eller liten närvaro, frånvaro på grund av sjukdom och liten prioritet. Målet var att intervjua minst tio barn i vardera åldersgruppen, vilket också uppnåddes.
Datainsamlingsmetoder
I undersökningen har datainsamlingsmetoden baserats på kvalitativa intervjuer med barn i fyra och sex års ålder. Kvalitativa intervjuer har använts för att barnen själva skulle få tillfälle och möjlighet att med egna ord förklara och uttrycka sina egna individuella kunskaper. I Johansson och Svedners (2010) bok om examensarbetet går det att läsa om den kvalitativa intervjun. Denna form av intervju innebär att frågorna är bestämda men kan varieras beroende på vad som framkommer i intervjun. Den kvalitativa intervjun går ut på att få den intervjuade att svara så utförligt som möjligt. Frågorna behöver då anpassas efter intervjupersonen.
Pauser, tonfall och avbrutna meningar kan vara till hjälp för att förstå vad som sägs. För att underlätta bearbetningen av data spelar man ofta in dessa intervjuer för att sedan skriva ut dem, antingen i sin helhet eller bara vissa delar (Johansson & Svedner, 2010). Vid samtliga intervjuer har dator med ljudupptagningsprogram använts för att underlätta
databearbetningen. Även anteckningar fördes vid sidan av. Frågeområdena som berörts har varit: Vet barnen att vi har ett hjärta, blod och blodomlopp? Vet barnen hur hjärta och blod fungerar och hur de ser ut? Var har barnen fått kunskapen ifrån?
Procedur
Kontakt togs via telefon med lärare i förskola och förskoleklass. De fick då en förfrågan om att intervjuer ville göras med barnen då även deras tillstånd söktes för att genomföra
intervjuer med barnen. När tillstånd getts av lärarna i de båda verksamheterna lämnades ett antal samtyckebrev ut till förskolan och förskoleklassen. Samtyckebrevet (se bilaga 1) innehöll de intentioner som fanns med undersökningen, hur intervjuerna skulle genomföras,
5
att skydd av barnens identitet försäkras och att vårdnadshavares samtycke var avgörande för att undersökningen skulle kunna genomföras. Vårdnadshavarna informerades också om att materialet som samlades in under intervjuerna kommer raderas när arbetet är färdigställt.
Lärarna i de båda verksamheterna avgjorde vilka av barnen i de båda åldersgrupperna som lämpligen skulle kunna delta i intervjuerna. Vårdnadshavarna fick en uppmaning om att svara och lämna tillbaka samtyckebrevet till respektive verksamhet så fort de hade möjlighet till detta.
När ett antal dagar gått kontaktades förskolan och förskoleklassen återigen för att avtala tid då intervjuer kunde genomföras. Intervjuerna påbörjades på förskolan med de fyraåriga barnen.
Barnen i förskolan hade inte innan intervjuarens besök blivit informerade av lärarna att en person skulle komma och genomföra intervjuer. Samtyckebreven samlades då in med vårdnadshavares godkännande. Innan intervjuerna startade tillfrågades barnen först, en och en, om de ville delta i en intervju. Två utav fyraåringarna tackade då nej till att bli intervjuade.
Barnens sysselsättning för stunden spelade också in, för att inte avbryta eller störa den aktivitet de höll på med. Det var viktigt att inte avbryta barnen vid tillfällen där de eventuellt kunde ha svårt att fortsätta efter ett avbrott, som i detta fall, då barnen fick gå i väg en stund för att bli intervjuade. Intervjuaren försökte vid varje förfrågan att inte avbryta barnen när de var allt för upptagna. Innan intervjuerna påbörjades informerades barnen om syftet med intervjuerna, vad som skulle hända med det som barnen berättade och vad datorn hade för syfte, att barnens röster skulle bli inspelade. Intervjuerna genomfördes individuellt med barnen och samtidigt som intervjun pågick blev deras röster inspelade. När intervjuerna genomfördes hade intervjuaren och barnen tillgång till ett eget rum där intervjuerna kunde genomföras ostört. Rummet var bekant för barnen, det innehöll inte allt för många saker som kunde distrahera under intervjun. Intervjuerna med de fyraåriga barnen genomfördes vid två olika tillfällen.
Vid besöket i förskoleklassen deltog intervjuaren först i gruppens morgonsamling för att informera om avsikten med besöket. Samtyckebreven samlades sedan in. Barnen tillfrågades en och en om de ville delta i en intervju. Två utav sexåringarna tackade då nej till att bli intervjuade. Även vid detta tillfälle spelade barnens sysselsättning in, för att inte distrahera eller störa i det de höll på med. Det var viktigt att inte avbryta barnen vid tillfällen där de eventuellt kunde ha svårt att fortsätta efter ett avbrott, som i detta fall, då barnen fick gå i väg en stund för att bli intervjuade. Intervjuaren försökte vid varje förfrågan att inte avbryta barnen när de var allt för upptagna. Innan intervjuerna påbörjades informerades barnen om syftet med intervjuerna, vad som skulle hända med det som barnen berättade och vad datorn hade för syfte, att barnens röster skulle bli inspelade. Även denna gång genomfördes
intervjuerna individuellt. Samtidigt som intervjuerna pågick blev barnens röster inspelade.
Under intervjuerna hade intervjuaren och barnen tillgång till ett eget rum där intervjuerna kunde genomföras ostört. Även här var rummet bekant för barnen, det innehöll inte allt för många saker som kunde distrahera barnen när intervjuerna genomfördes. Intervjuerna med de sexåriga barnen genomfördes vid ett tillfälle.
Innan intervjuerna genomfördes hade frågor formulerats att utgå ifrån. Beroende på vad barnen tog upp och samtalade om under intervjuerna omformulerades eller frångicks frågorna.
Detta för att vid lämpligt tillfälle kunna styra in barnen på ämnet igen, som undersökningen handlade om. Samma tillvägagångssätt användes vid samtliga intervjutillfällen. Samma frågor användes vid samtliga intervjutillfällen. Dator med ljudupptagningsprogram användes som verktyg för inspelning av barnens intervjuer vid samtliga intervjutillfällen. Intervjuerna har tagit 8-15 minuter beroende på barnens individuella förutsättningar, vilka kunskaper de hade och vilket intresse barnen visade under intervjuerna.
6
Databearbetning
Intervjuerna spelades in på dator för att sedan kunna analyseras och transkriberas. Resultatet av intervjuerna med de fyra- och sexåriga barnen redovisas var för sig utefter de
frågeställningar som valt att undersökas. Analysen av det insamlade materialet har skett med stort intresse. De delar som varit relevanta för undersökningen i det insamlade materialet, har valts ut och redovisats. Då alla barn är olika, har de tagit upp och pratat om olika saker som ibland inte haft med ämnet i undersökningen att göra. Därför har de mest relevanta delarna valts ut och redovisats. När arbetet har färdigställts kommer det insamlade materialet från intervjuerna med barnen att raderas.
Resultat
Intervjuer med fyraåringar
Vet barnen att vi har ett hjärta, blod och blodomlopp?
Nio av barnen visste att vi har ett hjärta i kroppen och visade på sina egna kroppar var det sitter någonstans. Ett av barnen visste inte om vi har ett hjärta. Tre barn sade att hjärtat sitter i magen. Ett barn sade att hjärtat sitter på höger sida och pekar på sin högra sida av
bröstkorgen. Fem barn svarade att hjärtat sitter mitt i bröstkorgen. Ett barn svarade att hjärtat sitter på vänster sida och pekar på sin vänstra sida av bröstkorgen. Nio av barnen har,
samtidigt som de svarat på frågan vart hjärtat sitter någonstans, visat på sig själva och på så sätt förtydligat svaret. Samtliga av de tio tillfrågade barnen visste att vi har blod i kroppen.
Fem barn svarade att blod finns i hela kroppen. Ett barn svarade att blod finns i nästan hela kroppen förutom huvudet. På frågan varför vi inte har blod i huvudet svarade barnet: ”Där sitter ju hjärnan, det är hårt” (Citat barn 4 år). Tre barn svarade att blod bara finns i armarna och benen.
Nio av barnen sade att vi behöver ha ett hjärta och blod i kroppen. I samband med detta svarade fem barn att vi dör om vi inte har ett hjärta. Ett barn svarade att vi inte nödvändigtvis behöver ha ett hjärta eller blod i kroppen. Ett barn svarade på frågan om vi behöver ha blod i kroppen: ”vi kan inte slå oss då” (Citat barn 4 år). Ett annat barn svarade att om vi inte har blod i kroppen skulle vi inte må så bra.
Tabell 1. I tabellen nedan sammanfattas hur många av de fyraåriga barnen som visste respektive inte visste att vi har hjärta, blod och blodcirkulation i kroppen.
Antal barn Visste att vi har… Antal barn Visste inte att vi har…
9 ett hjärta 1 ett hjärta
10 blod 0 Blod
1 blodcirkulation 9 Blodcirkulation
Vet barnen hur hjärta och blod fungerar och hur de ser ut?
Ett av barnen visste att blodet cirkulerar runt i kroppen i blodådror. Nio av barnen visste inte att blodet cirkulerar runt i kroppen. Sex barn sade att hjärtat dunkar. Nio av barnen kunde inte svara på eller förklara hur hjärtat fungerar. Ett barn svarade att hjärtat dunkar så att blodet kan åka runt i kroppen. Ett utav barnen nämner andningen och säger: ”hjärtat hjälper till så det blir luft”
(Citat barn 4 år). Sex barn svarade att hjärtat är rött. Två barn svarade att det är rosa. Ett barn sade att det är runt. Nio barn svarade att det är format som det hjärta vi vanligtvis förknippar med kärlek. Ett barn sade att blodet är blått och rött men kunde inte förklara varför. Åtta barn svarade att blodet är rött. På frågan som handlade om vad blodet gör i kroppen refererade fem barn till när de slår sig och får ett sår, då kommer det blod och vi behöver plåster.
7
Var har barnen fått kunskapen ifrån?
På frågan var barnen har fått kunskapen ifrån sade fyra barn att de inte visste var de fått kunskapen ifrån. Två utav de barnen svarade också att de bara kan men kan inte förklara hur de vet detta. Två barn hade själva tittat i och fått böcker lästa för sig. Två barn hade föräldrar eller andra vuxna som berättat och pratat om kroppen med barnen. Två barn svarade att de sett program på Tv:n som handlat om kroppen.
Intervjuer med sexåringar
Vet barnen att vi har ett hjärta, blod och blodomlopp?
Samtliga av de elva tillfrågade barnen visste att vi har ett hjärta i kroppen. Elva barn visste också att kroppen innehåller blod. Sex barn sade att hjärtat sitter mitt i bröstkorgen. Samtliga av de föregående sex barnen visade också på sina kroppar vart de trodde hjärtat sitter. Fem barn visste att hjärtat sitter på vänster sida. Även samtliga av dessa barn visade på sina
kroppar att hjärtat sitter på vänster sida av kroppen. Två barn sade att blodet finns i blodådror, varav det ena barnet visade att det hade blodådror i handleden. Sex barn visste att vi har blod i hela kroppen. Tre barn svarade att det endast finns blod i vissa delar av kroppen såsom
magen, armarna och benen.
Tabell 2. I tabellen nedan sammanfattas hur många av de sexåriga barnen som visste respektive inte visste att vi har hjärta, blod och blodcirkulation i kroppen.
Antal barn Visste att vi har… Antal barn Visste inte att vi har…
11 ett hjärta 0 ett hjärta
11 blod 0 blod
2 blodcirkulation 9 blodcirkulation
Vet barnen hur hjärta och blod fungerar och hur de ser ut?
Åtta barn sade att hjärtat dunkar. Ett barn sade också att hjärtat slår snabbare om vi springer.
Ett annat barn sade att man kan höra hjärtat om det är tyst runtomkring, när vi är nervösa.
Barnet sade: ”Om det är tyst kan man höra hjärtat” (Citat barn 6 år). Tio barn sade att blodet är rött.
Fem barn sade att blod rör sig som vatten, att det är rinnande. Två barn sade att blod rinner som vatten men är kletigare. Två barn visste att blodet cirkulerar runt i kroppen. De sade att det är hjärtat som pumpar runt blodet i kroppen. Två barn sade att det är hjärtat som gör blod.
Fem barn sade att hjärtat i kroppen ser ut som det hjärta vi ofta förknippar med kärlek. Tre barn visste att hjärtat är runt. Fem barn svarade att hjärtat är rött. Ett barn sade: ”Det är lika stort som en knytnäve” (Citat barn 6 år). Barnet visar även med sin egen hand. Tre barn sade att vi måste ha ett hjärta för att kunna leva. Sju barn sade att vi behöver ha både ett hjärta och blod för att kunna leva. Två barn sade att blod kommer när vi slår oss, då bildas ett sår. Sex barn sade att blodet transporterar energi till resten av kroppen så att vi kan röra på oss. Ett barn sade att när vi ätit tar blodet med sig energi, såsom vitaminer, till musklerna. Fem barn nämnde andra delar i kroppen såsom skelett, leder, muskler och hjärnan. Ett barn sade att det går trådar från hjärnan till hjärtat. Två barn sade att hjärtat hjälper till så att vi kan andas, men kan inte förklara hur det går till, varav det ena barnet använde ordet syre.
Var har barnen fått kunskapen ifrån?
Fyra utav de tillfrågade barnen vet inte vart de fått kunskapen ifrån och förklarar det med att det bara vet eller tror att det är så. Tre barn svarade att antingen så har deras föräldrar eller annan vuxen i deras närvaro läst böcker för dem som handlar om kroppen. Två barn svarade
8
att de varit på läkarbesök då läkaren berättat om kroppen. Tre barn svarade också att deras föräldrar eller andra vuxna berättat och pratat om detta med barnen. Ett barn svarade också att det sett program på Tv:n där de berättat om hjärtat och blodet.
Sammanfattning av resultat
Fyraåringarnas kunskaper om hjärta, blod och blodomlopp
Nio utav de tio tillfrågade fyraåringarna visste att vi har ett hjärta, varav sju av dessa visste att det sitter i bröstkorgen. Samtliga fyraåringar visste att kroppen innehåller blod. Några barn svarade att vi endast har blod i vissa delar av kroppen medan några barn visste att vi har blod i hela kroppen. Många utav barnen visste att vi behöver ha ett hjärta och blod för att kunna leva. Ett enstaka barn visste att blodet cirkulerar i blodådror i kroppen. Barnet var det enda som nämnde blodådror. Hälften av barnen vet att hjärtat dunkar men kan inte förklara varför.
Ett barn sade att hjärtat dunkar så blod kan åka runt i kroppen. En utav fyraåringarna nämnde också andningen, att hjärtat gör luften vi andas. Flera barn sade också att hjärtat har antingen en röd eller rosa färg. De flesta utav fyraåringarna beskrev att hjärtat ser ut som det hjärta vi ofta förknippar med kärlek. Ett barn visste att hjärtat har en rund form. De flesta utav barnen visste också att blodet har en röd färg. Några barn förknippade blod i samband med att vi slår oss. Kunskapen barnen lärt sig kommer ifrån böcker, TV och samtal med föräldrar eller andra vuxna. Några barn kunde inte förklara eller definiera var de fått kunskapen ifrån.
Sexåringarnas kunskaper om hjärta, blod och blodomlopp
Samtliga utav de elva tillfrågade sexåringarna visste att vi har ett hjärta. De visste också att hjärtat sitter i bröstkorgen, varav fem av dessa barn visste att det sitter på vänster sida. Endast två barn sade att blod finns i blodådror och cirkulerar runt i kroppen. Några barn visste också att det är hjärtat som pumpar runt blod i kroppen. Ytterligare två barn sade att det är hjärtat som gör blod. Hälften av barnen visste dock att blod finns i hela kroppen. Några barn sade att blod bara finns i vissa delar utav kroppen. Flera utav sexåringarna vet att hjärtat dunkar, men inte varför. Även de flesta utav sexåringarna visste om att blodet är rött. Hälften av barnen beskrev blod som flytande, de liknar blod vid vatten, två nämnde också att det är kletigare.
Hälften av sexåringarna beskriver att hjärtat ser ut som det hjärta vi ofta förknippar med kärlek. En utav sexåringarna liknade ett hjärta med sin knytnäve. De flesta utav sexåringarna visste att vi behöver hjärta och blod för att kunna leva. Några barn nämnde andningen, men kan inte förklara hur det fungerar. Även sexåringarna förknippar blod med att vi slår oss.
Hälften av barnen visste att blodet tar med sig energi ut i kroppen så att vi kan röra oss. Ett barn sade att blodet tar med sig energi från maten vi äter ut till musklerna i kroppen. Även här kommer kunskapen ifrån böcker, TV och samtal med föräldrar eller andra vuxna. Två barn nämnde också läkarbesök som källa för kunskap. Några av de tillfrågade barnen kunde inte förklara eller definiera var de fått kunskapen ifrån.
Diskussion
I min undersökning framkommer det att både de fyra- och sexåriga barnen visste om att det finns organ, såsom hjärta och blod, i kroppen. Barnen hade dock svårt att förklara hur dessa fungerar. De nämner också att hjärta och blod är viktiga för att vi skall kunna leva. Ett utav de fyraåriga barnen respektive två av de sexåriga barnen nämnde även andning och luft när vi talade om hjärtat. Vidare kan de inte förklara hur detta fungerar. Sex utav de fyraåriga barnen respektive sju utav de sexåriga barnen nämner olika källor de kan relatera kunskapen till. Barn tillägnar sig kunskaper från olika källor, de tillägnar sig också kunskaper på olika sätt. Det framkommer också i undersökningen att barnen har svårt att förklara och redogöra för hur de lärt sig. Svaren varierade mellan barnen. Större delen utav de fyraåriga och sexåriga barnen hade mycket att berätta samtidigt som ett fåtal barn, i både fyra- och sexårsåldern, var lite mer
9
osäkra och tillbakadragna. Ett utav de fyraåriga barnen svarade och tittade samtidigt lite frågande på intervjuaren. Det kändes som om barnet letade efter tecken på om det svarat rätt eller fel på frågorna som ställdes. Alla är vi olika och har våra egna uppfattningar och tankar om saker. Det var viktigt att barnen inte skulle styras att ge ett visst svar på frågorna. Innan intervjuerna med barnen började informerades de om tanken med intervjuerna. Det kändes viktigt att påpeka att det barnen svarade inte skulle tolkas som rätt eller fel. Barnen skulle få chansen att dela med sig av uppfattningar och kunskaper de hade om mitt ämne. Det kändes som om de flesta utav barnen visade ett uppriktigt intresse. Det kändes också som om barnen var nöjda med sin prestation när vi avslutade efter varje intervju. Resultatet av
undersökningen visar också hur viktigt detta ämne är att arbeta med, med barnen. Detta på grund utav att barn har kunskaper, dock inte så ingående sådana. Likheter kan ses mellan min undersökning och Careys (1985) undersökning (refererad till i Zetterqvist & Kärrqvist, 2007) då barnen i båda undersökningar nämner att det finns andra delar i kroppen förutom blod och hjärta. Fem utav de sexåriga barnen i min undersökning nämner skelett, muskler och hjärnan.
I stort sett alla barn i både fyra- och sexårsåldern visste att vi har blod och hjärta i kroppen.
De nämner också att dessa är nödvändiga för att vi skall kunna leva. Några få utav barnen i min undersökning, från de båda åldersgrupperna nämnde också andning och blodets
cirkulation men kan inte förklara hur detta fungerar. Rowlands (2001) menar att barn från sju års ålder och framåt har större förmåga att lära sig mer om invärtes organ och funktioner, speciellt de större och mest viktiga såsom muskler och hjärta (Rowlands, 2001). Då finns funderingar kring hur resultatet blivit om även äldre barn deltagit i min undersökning.
Eventuell utveckling och fortsättning på undersökningen skulle kunna vara att återuppta den när barnen blivit äldre. I både Rowlands (2001) och min undersökning framkommer det att det finns brister i barnens förmåga, i de båda åldersgrupperna, att beskriva hjärtats och blodets funktioner.
Barn behöver få vara kreativa, få prova sig fram, utforska och uppleva. Vi lärare behöver ge barnen möjlighet till detta (Elfström m.fl., 2008). Jag vill i arbetet med barnen utgå ifrån deras nyfikenhet och vad de är intresserade av. Man kan då ta tillvara de spontana tillfällen som uppkommer när barnen själva utforskar och undersöker. Under intervjuerna med barnen var tanken att utgå ifrån deras erfarenheter av ämnet och samtala vidare utifrån dessa. Barnen skulle få berätta, tänka efter och reflektera över sådant de upplevt och ställts inför vid tidigare tillfällen. När man intervjuar och samtalar med barnen leder detta till att de måste tänka och reflektera. Detta leder i sin tur till att vi påverkar barnens lärande och tankeutveckling.
Intervjun blir ett redskap för att stimulera barnen och deras tankeutveckling (Doverborg &
Pramling Samuelsson, 2000). Om vi lärare har ett utforskande och undersökande sätt att se på kunskap så kan vi skapa en naturvetenskapligt undersökande tillvaro tillsammans med barnen.
Då är det viktigt att utrymmet i verksamheten ger barnen möjlighet till utforskande och undersökande (Elfström m.fl.,2008). Jag anser också att barnen skall ha tillgång till diverse material och verktyg för att själva testa och undersöka. I arbete med olika ämnen tycker jag att det skall finnas böcker, material och liknande framme tillgängligt för barnen på deras nivå.
Barnen skapar begrepp och söker innebörden för dessa genom att själva utforska hur saker och ting fungerar, vilka olika egenskaper de har och hur de förhåller sig till omgivningen.
Barnen behöver testa och upptäcka oberoende av andra men också under ordnade former. De skall få tillfällen att ledas av sin inneboende nyfikenhet. Genom att upptäcka och utforska på egen hand lär de sig och får förståelse istället för att lära sig utantill (Elfström m.fl., 2008).
Temaarbetet som nämnts tidigare, gick ut på att barnen skulle få lära sig om kroppen, organ och olika sinnen. Barnen fick då uppleva kroppen genom att bl.a. sjunga, leka, massera, rita och måla. De fick också uppleva matematik, genom att mäta sina kroppar och svenska genom att sätta upp ord på en människokropp i full skala, som barnen varit med och ritat. Vi kan
10
väva in teoretiska ämnen i praktiska aktiviteter som handlar om ett avgränsat område såsom kroppen, i samband med naturkunskap exempelvis. Detta bidrar till att barnen får uppleva och arbeta med olika sinnen och med hela kroppen.
Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) beskriver också hur barn vinner nya kunskaper genom leken, det sociala samspelet med andra, utforskande och skapande verksamhet. Men att iaktta, samtala och reflektera bringar lika mycket kunskap och förståelse. Barnen skall stimuleras och vägledas av oss lärare för att på egen hand utvecklas och skaffa sig nya kunskaper (Skolverket, 2010). I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) står det:
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära”
(Skolverket, 2010 s 9). Vidare står också att: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” (Skolverket, 2010 ss 9-10).
Båda läroplaner påpekar vikten av att arbeta med naturkunskap i både förskolan och skolan.
Resultatet av min undersökning visar att barnen har kunskaper men att de är något knapphändiga. Detta har bidragit till insikt, inspiration och medvetenhet om att jag som blivande förskollärare behöver arbeta mera med ämnet kroppen, med barnen. Det är också viktigt att vi som lärare balanserar olika former av att lära. Barnen ska få uppleva både
praktiska aktiviteter som bidrar till utforskande och lek men också tillfällen där de får uttrycka sig genom samtal och diskussion. Samtal och diskussion kan också vara bra sätt att påbörja arbetet med ett visst ämnesområde, där vi tillsammans kan dela med oss av våra tidigare erfarenheter och kunskaper för att också kunna tillägna oss nya. Verksamheten i skolan, enligt läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011) skall baseras på utforskande, nyfikenhet och lust att lära. Vi som lärare skall arbeta för att kunskap
balanseras och förenas i olika former. Eleverna skall få uppleva att kunskap är meningsfullt och att deras egen, individuella kunskapsutveckling går framåt. Eleverna skall också få möjligheter att fördjupa sig i olika ämnen, såsom naturkunskap, få ett sammanhang och inblick i dessa (Skolverket, 2011).
Det skall finnas syfte och mening med en aktivitet för barnen att lära sig något nytt eller utveckla något man redan vet. Om barnet finner att något är intressant och värt att fokusera på och lära av, blir det lättare att engagera och undervisa barnen. Jag som lärare kan vid dessa tillfällen ta till vara på barnens nyfikenhet och intresse. Genom att jag ställer frågor till barnen och utmanar dem på det viset, likt en intervjusituation, kan jag stimulera barnen till fortsatt diskussion och utforskande. Alla barn är olika och olika bra på saker, de har olika
förutsättningar och erfarenheter, detta skall tas i beaktande i undervisning. Alla skall ha möjlighet att visa och uttrycka förmågor men barnen skall också känna sig delaktiga och få chans att påverka i sin vardag. Om vi ger barnen möjligheter att påverka, kan vi ta tillvara på de kunskaper och synpunkter de ofta har. Detta kan vi erbjuda barnen genom samtal och gemensamt utforskande där vi lärare kan ge varje barn en chans att vara delaktiga.
Ibland har vi inte ord eller kan förklara den kunskap vi uttrycker. Vi har kunskaper och vet saker som vi inte kan förklara hur eller varför vi har dem. Somliga av våra upplevelser och sätt att vara kan inte beskrivas med ord. Men i vår vardag åskådliggörs de och sker på olika sätt, även fast de inte går att uttrycka rent verbalt (Gustavsson, 2004). Många gånger är det nog så att barnen lär sig saker utan att de vet om det eller tänker på det. När de sedan blir påminda eller hamnar i en situation där de har användning för och kan uttrycka kunskapen inser de att de kan. Det är då viktigt att vi lärare bjuder in till dessa situationer och aktiviteter där barnen får en chans att uttrycka sig, både fysiskt, praktiskt och verbalt. En tanke jag hade vid utförandet av min undersökning med barnen var att de skulle få tillfälle att uttrycka sig.
Genom mina intervjuer skulle barnen få möjlighet och tillfälle att dela med sig av sina tankar och kunskaper. Genom att jag ställde frågor till barnen som handlade om hjärtat och blodet i vår kropp sattes barnens tankeprocess igång. Det fick också en möjlighet att relatera till de
11
kunskaper de hade. Flera utav de fyraåriga och sexåriga barnen kunde inte förklara varifrån deras kunskaper kom eller hur de lärt sig. De fick ändå chans att uttrycka dessa och insåg på så sätt att de hade dessa kunskaper.
För att lek och lärande skall sammanfogas och skapa mening behöver vi som lärare tänka steget längre och utveckla de båda. Genom lek skaffar sig barn erfarenheter och skapar mening. Barnen utbyter erfarenheter och lär av varandra i leken, där också lärandet utmanas av barnens olika erfarenheter och förutsättningar (Johansson & Pramling Samuelsson, 2007).
Leken som ett sätt att uppleva och lära beskrivs ovan som något barn upplever för stunden och som bildar en helhet för dem. Detta blir på så sätt ett tillfälle för barnen att utvecklas, skaffa sig nya erfarenheter och kunskaper som samtidigt bringar mening till det de gör. En kombination av lek och lärande är ett ypperligt sätt att tillägna barnen kunskaper samtidigt som jag som lärare kan väva in naturkunskap och ämnen, såsom kroppen exempelvis. Den erfarenhet jag fått genom min undersökning kan jag bygga vidare på och väva in i framtida aktiviteter med barnen. Detta bidrar till att kommande generationer får möjligheter att uppleva och arbeta med kroppen som ett ämne inom biologi och naturkunskap. Lärande är, som
Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) beskriver det, ett sätt att vidga barnens värld och uppfattningar om denna. I arbetet med barnen måste vi arbeta med hela barnet, socialt,
emotionellt och tankemässigt. Vi som lärare har i uppgift att möta och utmana barnen och ge dem förutsättningar för detta. Vi behöver kunna möta barnen där de befinner sig.
Reliabilitet
Reliabiliteten i intervjuerna är till större delen tillfredsställande. Intervjuerna har genomförts med samma utgångspunkt vid samtliga intervjutillfällen. Intervjufrågorna (se bilaga 2) har varit de samma vid samtliga intervjuer. Även samma hjälpmedel i form av dator med
ljudupptagningsprogram har använts. Intervjufrågorna har varit många till antalet och krävt att barnen suttit en stund. Lärarna i respektive verksamhet har avgjort vilket rum som funnits till förfogande för intervjuerna att genomföras i. Barnen har intervjuats en och en. Detta har gjorts för att barnen skulle, på egen hand, få tillfälle att uttrycka sina egna individuella kunskaper och syn på de olika frågor som ställdes under intervjun. Barnens intresse, kunskaper och förutsättningar har avgjort hur intervjuerna fortgått.
Validitet
I undersökningen har sammanlagt 21 barn deltagit. Resultatet som blivit kan inte generaliseras på grund av att antalet barn som deltagit i undersökningen varit litet. Resultatet kan skifta beroende på barnens olika förutsättningar socialt, språkligt, kulturellt, hur hemförhållanden ser ut och var de bor i landet t.ex. Vad gäller läroplanernas mål kan viss måluppfyllelse ses i resultatet med tanke på att de vet att hjärta och blod existerar. Men det visar också att barnen brister i sina kunskaper vad gäller de olika delarnas funktioner och utseende. Resultatet kan ses en aning knapphändigt i och med att endast en metod använts, i form av intervjuer. För att få fylligare resultat kan man komplettera med ytterligare en metod, exempelvis observation.
Alternativt kan man använda sig av bilder att visa för barnen, låta barnen rita själva för att förtydliga eller använda modeller eller figurer av ting som finns i kroppen exempelvis. I detta fall hade barnen inga problem att sitta hela tiden det tog att intervjua. Men något att tänka på är att inte använda sig av så många frågor. Det skulle kanske varit bättre om antalet frågor varit färre med bredare formulering, för att kunna gå in mer på detalj beroende på hur intervjun fortskridit.
12
Slutsatser och lärdomar
Syftet med min undersökning har varit att ta reda på om barn i förskola och förskoleklass har någon kunskap om hjärta och blod i kroppen, samt att ta reda på var denna kunskap kommer ifrån. Jag anser att syftet uppfyllts genom de kunskaper och uppfattningar barnen delgivit i undersökningen. Barnen i både fyra och fem årsålder vet att vi har hjärta och blod. De berättar att vi behöver dessa för att kunna leva. De nämner också att blod hjälper till att transportera näring till resten av kroppen. De beskriver också varierande hur hjärta och blod ser ut, både i färg och form. Kunskap om hur hjärta och blod fungerar brister dock hos många. Kunskapen de har tillägnat sig kommer antingen ifrån TV, samtal med föräldrar och andra vuxna eller böcker som de tagit del av på olika sätt. Barnen utsätts för ett digert informationsflöde som på ett eller annat sätt påverkar dem.
Resultatet har diskuterats med utgångspunkt i vad barnen har för kunskaper samt varifrån denna kunskap kommer ifrån. Vidare diskuteras hur vi pedagoger kan ta tillvara på barnens erfarenheter och kunskaper för att utveckla och tillägna barnen nya kunskaper. Det har påpekats gång efter gång hur viktigt barnens intresse, erfarenheter och mening är för att de skall ta till sig och lära. Under intervjuerna var barnens intresse viktigt och förutsättande för att jag skulle kunna genomföra intervjuerna. Det som är roligt och givande med dessa
undersökningar är just mötet med barnen. I mötet får jag som vuxen en inblick i deras värld.
Det har varit väldigt lärorikt, roligt och utmanade att få ta del av deras kunskaper,
uppfattningar och tankar. Inte minst bidrar detta till min utveckling som pedagog. I arbetet med barnen vill jag ta tillvara på de erfarenheter och kunskaper barnen har. Vi kan utgå ifrån, utveckla och väva in den kunskap vi pedagoger vill förmedla på ett sätt som barnen kan relatera till och finner ett samband med. Barn lär sig genom att använda kroppen och dess resurser. Vi behöver, tillsammans med barnen, lära om kroppen med kroppen. Vi kan också genom att använda oss av olika sätt och material bidra till att barnen utvecklas på ett
mångsidigt sätt. Vi som pedagoger kan bara genom att samtala med barnen göra dem
delaktiga i verksamheten för att få ytterligare perspektiv på vidare utveckling och arbetssätt.
Något som också uppmärksammats genom tidigare erfarenhet är att barnen tycker det är roligt och intressant att arbeta med naturkunskap, även biologi och kroppen, som ligger inom detta område. Vi som pedagoger kan och borde introducera naturkunskap i barnens värld där vi tillsammans kan vara medforskare. Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) tar upp följande att: ”Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper”(Skolverket, 2010 s 11). Även läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011) beskriver hur: ”Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet” (Skolverket, 2011 s 13). Jag hoppas också att min undersökning kan inspirera andra till fortsatt undersökande av barns kunskaper om kroppen och allt vad denna innehåller, i fördjupande och ingående syfte och omfattning. Tankar om fortsatt utveckling av min undersökning har också uppstått.
Funderingar har väckts kring hur resultatet sett ut och blivit om fler barn i både yngre och äldre åldrar deltagit i undersökningen. Jag känner att jag har nytta utav mitt arbete inför mitt kommande yrke som förskollärare. Detta har skett på så sätt att jag skaffat mig en uppfattning om vad barn har för kunskaper och hur de lärt sig. Det finns en glädje, lust och vilja hos barnen att lära sig och uppleva nya saker. Det är upp till oss pedagoger att möta barnen och ta vara på detta.
13
Referenser
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar, Metodik för barnintervjuer. (3 uppl.). Elisabet Doverborg, Ingrid Pramling Samuelsson och Liber AB.
Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – Upptäcka, utforska, lära. Författarna och Liber AB.
Gustavsson, B. (2004). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap.
Myndigheten för skolutveckling.
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5 uppl.).
Kunskapsföretaget AB.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2007). Att lära är nästan som att leka, Lek och lärande i förskola och skola. Författarna och Liber AB.
Rowlands, M. (2001). The development of children´s biological understanding. Journal of Biological Education 35(2), 66-68. doi: 10.1080/00219266.2000.9655744.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11.
(Rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Zetterqvist, A. & Kärrqvist, C. (2007). Naturvetenskap med yngre barn - En forskningsöversikt. Interna rapporter 07:04. Göteborg: Göteborgs universitet.
14
Bilaga 1
Samtyckebrev Hej!
Jag heter Therese Haij och jag läser till förskollärare, sista terminen, vid Karlstads universitet, med inriktning Naturkunskap i vardagen. I min utbildning ingår det att skriva ett
examensarbete som grundas på en vetenskaplig undersökning. Undersökningen kommer jag att genomföra i form av en intervjustudie med barn i 4 respektive 6 års ålder i förskola och förskoleklass, gällande deras tankar och uppfattningar om hjärtat och blodet i vår kropp. På grund av de forskningsetiska kraven vid intervjuundersökningar med barn krävs att du som vårdnadshavare ger mig samtycke att genomföra min undersökning. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas, utan några negativa följder. Barnen kommer genom hela arbetets gång att vara helt anonyma. Min undersökning kommer att gå ut på att jag intervjuar barnen för att ta reda på deras tankar och uppfattningar om hjärtat och blodet. Intervjuerna kommer att genomföras som så att jag spelar in barnens intervjuer på min dator, så att jag i efterhand kan lyssna igenom och granska materialet flera gånger för att på så sätt få ut så mycket information som möjligt. Det inspelade materialet är endast till för min egen skull och resultatet av inspelningarna kommer endast att användas i mitt arbete. När arbetet sedan är klart kommer samtliga inspelningar att raderas.
Fyll i lämpligt alternativ nedan och återlämna till förskolan/skolan snarast möjligt.
Tack på förhand!
Jag ger mitt medgivande till att mitt barn ………..får delta i undersökningen
Mitt barn ………får inte delta i undersökningen.
Ort och datum: / -2013
Vårdnadshavares underskrift
15
Bilaga 2
Intervjufrågor Hjärta
Vad är ett hjärta? Kan du berätta?
Var tror du att hjärtat sitter i kroppen?
Vad tror du att hjärtat kan vara gjort utav?
Hur tror du att hjärtat ser ut?
Vad tror du att hjärtat gör i kroppen?
Behöver vi ha ett hjärta i kroppen? Varför?
Blod
Vad är blod? Kan du berätta?
Var tror du att blod finns i kroppen?
Vad tror du att blod kan vara gjort utav?
Hur tror du att blod ser ut?
Vad tror du att blod gör i kroppen?
Behöver vi ha blod i kroppen? Varför?
Hur har du lärt dig detta?
