Sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med blodsmitta

(1)

Sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med blodsmitta

-‐ En litteraturstudie

The nurse attitudes towards caring for patients with blood-borne infection -‐ A literature study

Författare: Julia Björkman Författare: Mathilda Eriksson

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet

Examensarbete 15/hp Grundnivå

Handledare: Desireé Burenlind och Carina Glawing Examinerande lärare: Gunilla Borglin

Inlämningsdatum: 2021-03-22

(2)

Introduktion/Bakgrund: Blodburna virus utgör en mängd olika smittämnen som kan överföras via blod, kroppsvätskor och vävnader. Sjukvårdspersonal riskerar dagligen att utsättas för yrkesmässig exponering av blodburna virus som humant immunbristvirus och Hepatit B och Hepatit C. Sjuksköterskans attityder till dessa sjukdomar kan påverka omvårdnaden till smittade patienter.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med HIV och Hepatit B och C.

Metod: Litteraturstudien genomfördes med hjälp av Polit och Becks nio steg.

Litteratursökningen är gjord i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo.

Resultat: Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar som redogör för studier genomförda med kvantitativ metod. Faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med blodsmitta är erfarenhet, ålder, kunskap, utbildning, stigmatisering, rädsla samt hur säkra sjuksköterskorna känner sig vid vårdandet av blodsmittade patienter.

Slutsats: Bristande kunskap kan resultera i att sjuksköterskans rädsla och fördomar hindrar sjuksköterskan från att se patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Bristande kunskap kan också leda till att säkerhetsrutiner i samband med omvårdnad av blodsmittade patienter inte följs, vilket medför en ökad smittorisk för sjuksköterskan. Sjuksköterskor exponeras kontinuerligt för blodburna virus så sammanfattningsvis behövs mer kunskap och utbildning inom ämnet för att

Sammanfattning

Titel: Sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med blodsmitta.

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Julia Björkman & Mathilda Eriksson

Handledare: Desirée Burenlind & Carina Glawing

Sidor: 20

Nyckelord: Sjuksköterska, attityder, HIV, Hepatit.

(3)

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 1

2 Bakgrund ... 1

2.1 Blodsmitta ... 1

2.2 Humant immunbristvirus [HIV] ... 1

2.3 Hepatit B och C ... 1

2.4 Exponering av blodsmitta ... 1

2.5 Basala hygienrutiner ... 1

2.6 Sjuksköterskans omvårdnad ... 2

2.7 Sjuksköterskans attityd ... 2

3 Problemformulering ... 3

4 Syfte ... 3

5 Metod ... 3

5.1 Litteratursökning ... 4

5.2 Inklusions-‐och exklusionskriterier ... 7

5.3 Urvalsprocessen ... 7

5.4 Databearbetning och analys ... 8

5.5 Forskningsetiska överväganden ... 8

6. Resultat ... 8

6.1 Erfarenhet och ålder ... 9

6.2 Kunskap och utbildning ... 9

6.3 Negativa stereotyper ... 10

6.4 Rädsla och säkerhet ... 10

7. Diskussion ... 11

7.1 Resultatdiskussion ... 11

7.2 Metoddiskussion ... 12

8. Slutsats ... 13

9. Klinisk betydelse ... 13

Referenser ... 14

Bilaga 1 ... 18

(4)

1 Introduktion

Blodburna virus utgör en mängd olika smittämnen som kan överföras via blod, kroppsvätskor och vävnader. Sjuksköterskor riskerar dagligen att utsättas för yrkesmässig exponering av blodburna virus som humant immunbristvirus [HIV] och Hepatit B och Hepatit C (Ngwa et al. 2018). Trots stora och betydande förbättringar i både vård och behandling av blodsmitta (WHO, 2020) existerar fortfarande stigmatiserande attityder hos sjuksköterskor (He et al.

2016). Dessa attityder kan i sin tur avspeglas i vilken typ av vård blodsmittade patienter får (Akun Kostak et al. 2012). Forskningsområdet för studien är kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad.

2 Bakgrund 2.1 Blodsmitta

Blodsmitta innebär att smittämnen överförs från en individ till en annan via blodet, antingen genom direkt blodkontakt eller indirekt via exempelvis nålar. Ett smittämne kan orsaka en infektion hos mottagaren (Socialstyrelsen, 2019). HIV, Hepatit B och Hepatit C är några av de allvarliga blodburna smittämnen som sjuksköterskor riskerar att exponeras för i det dagliga arbetet (Silva Escudero et al. 2015). Alla dessa virusinfektioner utgör stora hot mot sjuksköterskans hälsa (Silva Escudero et al. 2015) men det är endast Hepatit B som det finns vaccin mot (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Dessa virus ingår i Smittskyddslagen (SFS 2004:168, kap. 1 § 3) som ska uppfylla behovet av att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar. Detta innebär att sjukdomarna är anmälningspliktiga av behandlande läkare, samt att den som bär eller misstänks bära på viruset är skyldig att vidta möjliga åtgärder för att skydda andra från att smittas.

2.2 Humant immunbristvirus [HIV]

HIV påträffades för första gången 1983 och har sedan dess fått en världsomfattande spridning (Folkhälsomyndigheten 2020a). Hittills har 33 miljoner människor avlidit på grund av HIV, men tack vare en ökad tillgång till behandling har sjukdomen med tiden blivit ett hanterbart kroniskt hälsotillstånd. Mellan åren 2000 och 2019 minskade antalet nya HIV-infektioner med 39 % och HIV-relaterade dödsfall minskade med 51 %. Trots detta beräknades 38 miljoner leva med HIV i världen i slutet av 2019. Vid denna tidpunkt var 7,1 miljoner av dessa smittade utan att veta om det (WHO, 2020). I Sverige under samma år rapporterades 449 nya fall av HIV-infektion (Folkhälsomyndigheten, 2019b).

HIV-infektionen orsakas av retrovirus. Det som utmärker ett retrovirus är att det lagras i kroppens arvsmassa, vilket innebär att viruset finns kvar i kroppen livet ut. HIV har en förhållandevis låg smittsamhet, bortsett från de första veckorna och i slutstadiet när Acquired Immunodeficiency Syndrome [AIDS] utvecklats. AIDS är ett dödligt sjukdomstillstånd som utvecklas om HIV-infektionen inte behandlas (Folkhälsomyndigheten, 2020a).

HIV kan överföras på flera sätt, främst vid oskyddat samlag där den smittade personen inte behandlats. Vid förlossning och amning kan viruset överföras från mor till barn. Viruset kan även överföras via förorenade nålar eller andra vassa föremål. Viruset har en lång inkubationstid, i vissa fall kan det dröja flera år innan symtomen eventuellt bryter ut. I dagsläget finns inga effektiva botemedel mot HIV, dock finns det antivirala läkemedel som

(5)

vanligen lindriga och brukar inledas med en episod av feber, halsont, svullna lymfkörtlar samt hudutslag. När viruset gradvis försvagar immunsystemet kan symtom som viktminskning, diarré och hosta utvecklas (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Följdsjukdomar vid utebliven behandling kan vara tuberkulos, cancer och allvarliga bakteriella infektioner (WHO, 2020).

2.3 Hepatit B och C

Hepatit orsakas av ett virus som sprids via blod och/eller samlag, och ger upphov till en inflammation i levern. Hepatit C har en inkubationstid på en till fyra månader.

Inkubationstiden för Hepatit B är längre och kan variera från två till sex månader. Hepatit ger inte alltid symtom, men kan ge besvär som trötthet och dålig matlust (Folkhälsomyndigheten, 2013a; Folkhälsomyndigheten, 2013b). Blir inflammationen kraftig kan den hos patienter med Hepatit B orsaka leverinflammation och resultera i att huden blir gul (Folkhälsomyndigheten, 2013a).

Inflammationen kan i vissa fall utvecklas till att bli kronisk, detta är vanligare hos patienter med Hepatit C, då det sker vid ungefär hälften av fallen. Hos patienter med Hepatit B utvecklar endast fem procent en kronisk inflammation. Hepatit i ett kroniskt skede kan ge upphov till levercancer (Folkhälsomyndigheten, 2013a; Folkhälsomyndigheten, 2013b).

Folkhälsomyndigheten (2013b) menar att Hepatit C har en betydligt lägre smittsamhet än Hepatit B. Detta kan bekräftas av WHO:s (2019a; 2019b) uppgifter om att 71 miljoner av den globala befolkningen tros vara drabbade av Hepatit C och 257 miljoner människor levde med kronisk Hepatit B år 2015. I Sverige diagnostiseras ca 3600 personer med Hepatit B eller C varje år (Folkhälsomyndigheten, 2019a).

2.4 Exponering av blodsmitta

På grund av yrkesmässig exponering för blod och kroppsvätskor, riskerar sjuksköterskor att smittas av blodburna virus. De flesta exponeringar orsakas av stickskador på förorenade föremål, exempelvis kanyler (Pattnaik et al. 2012). Av de 35 miljoner som arbetar inom sjukvården i världen, utsätts cirka tre miljoner för perkutan exponering av blodburna smittämnen. Av de som exponerats för dessa smittämnen, drabbas ca 150 000 av Hepatit C, 70 000 av Hepatit B och 500 av HIV (Lee et al. 2017; WHO, 2002). Mer än 90 % av dessa arbetsrelaterade infektioner förekommer i utvecklingsländer. Dessa infektioner kan till största del förhindras genom mer utbildning och högre kunskap hos sjukvårdspersonal (Tshering et al. 2020).

Ngwa et al. (2018) menar att risken för överföring av blodburen smitta efter exponering av blod och kroppsvätskor beror på en mängd olika faktorer. Vilken typ av skada, hur stor mängd blod eller kroppsvätska som exponerats samt hur bra immunförsvar vårdpersonalen har, är några av de betydande faktorerna. Exponering av blodsmitta under arbetstid har blivit ett allvarligt problem. Faktorer som också varit betydande är den ökade förekomsten av osäkra metoder hos vårdpersonal, som slarvig hantering av smittat avfall och en hög stressnivå.

2.5 Basala hygienrutiner

Socialstyrelsen (2015) belyser att individer som är verksamma eller under utbildning inom vård och omsorg ska följa de basala hygienrutinerna, särskilt där risk för överföring av smittoämnen finns. Den viktigaste åtgärden för att förebygga smitta inom vården är handhygien. Vårdpersonal ska byta arbetskläder inför varje arbetspass samt byta direkt om kläderna skulle bli förorenade. Finns risken att komma i kontakt med kroppsvätskor, ska

(6)

skydda både patient och vårdpersonal. De basala hygienrutinerna innefattar också att vårdpersonal ska desinfektera händerna innan och efter ett vårdmoment, samt tvätta händerna med tvål och vatten innan desinfektion om de är smutsiga. Smycken, långa naglar och nagellack får inte användas (Socialstyrelsen, 2015).

2.6 Sjuksköterskans omvårdnad

Ett etiskt förhållningssätt ska spegla sjuksköterskans vårdande. Som sjuksköterska ska kunskap om individers rätt till jämlik vård och hälsa finnas, vilket innebär att sjuksköterskans förhållningssätt och bemötande måste anpassas till den enskilde individen, för att uppnå en god vårdkvalitet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Svensk sjuksköterskeförenings (2017a) översättning av ICN:s etiska kod för sjuksköterskor beskriver fyra grundläggande ansvarsområden hos en sjuksköterska; förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). En sjuksköterska ska utföra omvårdnad med respekt och värdighet oavsett om patienten exempelvis har en blodburen smitta eller någon annan sjukdom. Sjuksköterskan ska arbeta på ett sätt där människor erhåller förtroende och yrkets rykte stärks. Det är därför av vikt att sjuksköterskan arbetar mot en jämlik vård och att alla patienter oavsett sjukdomstillstånd får samma förutsättningar. För att erhålla en jämlik vård ska sjuksköterskans egna fördomar och värderingar läggas åt sidan (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) i 3 kap. 1 § är målet med sjukvården att hela befolkningen ska ges vård på lika villkor. ”Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.” (SFS 2017:30, kap. 3 § 1).

Fabrellas et al. (2018) menar att sjuksköterskor har en huvudroll i vårdandet av patienter med Hepatit, vilket innebär att det är de som står för att patienterna får god omvårdnad och behandling, samt mer kunskap om sjukdomen. För att kunna fortsätta ge en så god omvårdnad som möjligt och för att kunna förbättra vården till patienter med Hepatit måste sjuksköterskan aktivt och regelbundet öka sin kunskap och medvetenhet om sjukdomen. Fabrellas et al.

(2018) belyser också att hepatitsmittade patienter ansåg att förhållandet mellan patient och sjuksköterska hade stor betydelse för att lättare kunna acceptera och bemästra tiden på sjukhuset och aktuell behandling.

2.7 Sjuksköterskans attityd

En attityd är en människas inställning till något och den tros spegla tre olika komponenter.

Den kognitiva komponenten är kopplad till personens tro eller tänkande, den affektiva är kopplad till personens värderingar och beteendekomponenten är kopplad till personens handlingar. Attityder kan därmed påverka en människas val beträffande personligt beteende, och när det gäller sjuksköterskor kan dessa attityder ha en viktig inverkan på vårdkvaliteten till patienter (Hamama et al. 2014). Attityder kan definieras som både positiva och negativa.

En undergrupp till negativa attityder är fördomar, vilka bygger på lätt identifierbara kännetecken hos en individ, utan att hänsyn tas till annan information eller andra egenskaper hos individen. En fördom kan många gånger leda till diskriminering mot individen som fördomen är riktad mot (Nationalencyklopedin, u.å.).

He et al. (2016) belyser att det finns sjuksköterskor som har ett diskriminerande eller oetiskt beteende gentemot patienter som är smittade med HIV. I Ion och Elston (2015) studie beskrev samtliga av de 17 deltagande patienterna med HIV att de någon gång hade blivit dåligt bemötta inom sjukvården. Sjuksköterskor har uppvisat olika reaktioner gentemot människor som lever med HIV, exempelvis finns en rädsla för att smittas av sjukdomen samt en oro för

(7)

att förödmjuka eller till och med avvisa patienten. Rädslan för att smittas av HIV resulterar i en mindre effektiv vård samt en sämre livskvalitet för patienterna (Akun Kostak et al. 2012).

3 Problemformulering

Sjuksköterskans arbetsuppgifter innefattar flera arbetsmoment där det finns risk för blodsmitta, vilket i värsta fall kan leda till kronisk sjukdom. Det har genom tidigare studier framkommit att det finns vårdpersonal som har en diskriminerande eller oetisk attityd till att vårda patienter med blodsmitta. För att patienter ska få en god och rättvis vård krävs ett etiskt förhållningssätt från sjuksköterskorna. Genom att belysa vad som påverkar sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med blodsmitta, ges det en ökad kunskap och förståelse inom detta ämne. Förhoppningsvis kan denna ökade kunskap och förståelse leda till att sjuksköterskor blir mer medvetna och eftertänksamma kring sina egna attityder vid vårdandet av patienter med HIV och Hepatit B och C, vilket i sin tur kan resultera i en mer jämlik vård.

4 Syfte

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med HIV och Hepatit B och C.

5 Metod

Denna litteraturstudie har utformats efter Polit och Beck (2017) nio steg, vilka redovisas i Figur 1. En litteraturstudie ska vara opartisk, vilket betyder att ett objektivt förhållningssätt används. Studien ska vara systematisk och innehålla inklusions- och exklusionskriterier för att en replikation ska vara möjlig. Polit och Beck (2017) belyser också att en litteraturstudie ska innehålla kritiskt granskat material av tidigare forskning.

Figur 1: Nio steg enligt Polit och Beck (2017). Fritt tolkad och översatt.

Steg 1: Formulera och bearbeta studiens syfte.

Steg 2: Välj sökstrategi.

Välj databaser och sökord.

Steg 3: Genomföra databassökning.

Steg 4: Urvalsprocessen påbörjas genom granskning av artiklarnas

titlar och abstrakts.

Steg 5: Bearbetning av valda artiklar.

Steg 6: Sammanställning av relevant information.

Steg 7: Kritisk utvärdering och kvalitetsgranskning.

Steg 8: Analysera och sammanställ information

från artiklarna.

Steg 9: Sammanställning av resultat.

(8)

5.1 Litteratursökning

I steg 1 formulerades och fastställdes studiens syfte. I steg 2 valdes tre databaser som användes under arbetet; Cinahl, PubMed och PsycInfo. Cinahl innehåller vetenskapligt material inom området omvårdnad och PubMed innehåller vetenskapligt material med fokus på medicin och omvårdnad. PsycInfo är en databas som inriktar sig på psykologi och närliggande ämnen (Polit & Beck 2017). De tre valda databaserna ansågs relevanta för studiens syfte. I respektive databas gjordes fritextsökningar med trunkering [*] vilket innebär att databasen söker på samtliga ändelser av ordet. Detta resulterar i en bredare sökning.

Utöver dessa fritextsökningar togs relevanta söktermer fram utifrån varje databas respektive ämnesordlista: ”CINAHL Subject Headings”, ”Mesh-termer” och ”Thesaurus”.

I steg 3 genomfördes sökningar i de valda databaserna. För att ta fram relevanta söktermer i Cinahl användes ”CINAHL Subject Headings”. Totalt användes fem headings-termer:

”Blood-borne pathogens”, HIV-infections”, ”Perception”, ”Nurse attitudes” och ”Nursing Knowledge”. Samtliga av dessa sökord söktes som Major Headings [MH] förutom ”HIV- infections” som söktes som en Major Concept [MM] för att precisera sökningen ytterligare.

De sökord som inte gick att söka med ”CINAHL Subject Headings” gjordes som fritextsökningar med trunkering. Dessa sökord var: ”Hepatit*”, ”Nurs*” och ”Experience*”.

Sedan kombinerades dessa sökord med de booleska operatorerna ”OR” och ”AND”. ”OR”

används för att bredda sökningen genom att inkludera något av de valda sökorden, medan

”AND” limiterar sökningen genom att alla valda sökord kommer med. Träffar och kombinationer redovisas nedan i Tabell 1.

Tabell 1: Databassökning i Cinahl 2021-01-27.

Sökning Cinahl

Sökord Antal

träffar

Urval 1

Urval 2

Urval 3

S1 (MH ”Blood-borne pathogens”) 635

S2 (MM ”HIV-infections”) 27 981

S3 Hepatit* 21 339

S4 Nurs* 237 275

S5 Experience* 267 805

S6 (MH ”Perception”) 17 173

S7 (MH ”Nurse attitudes”) 12 223

S8 (MH ”Nursing knowledge”) 5 719

(9)

MH= Major Headings. MM= Major Concept. *Fritextsökning med trunkering.

I PubMed erhölls korrekta MeSH-termer genom att söka på den svenska termen i ”Svensk MeSH”. Totalt användes tre MeSH-termer; ”Blood-borne pathogens”, ”HIV” och ”Hepatitis”.

Resterande sökord gjordes som fritextsökningar med trunkering. Dessa ord var ”Nurs*”,

”Experience*”, ”Perception*”, ”Attitude*” och ”Knowledge*”. Sökorden kombinerades sedan med de booleska operatorerna ”OR” och ”AND” för att bredda eller precisera sökningen.

Sökningar och kombinationer redovisas nedan i Tabell 2.

Tabell 2: Databassökning i PubMed 2021-01-28.

Sökning

PubMed Sökord Antal

träffar Urval 1

Urval 2

Urval 3

S1 ”Blood-borne pathogens” [MeSH] 647

S2 ”HIV” [MeSH] 30 179

S3 ”Hepatitis” [MeSH] 48 003

S4 Nurs* 335 987

S6 Perception* 210 583

S7 Attitude* 168 901

S8 Knowledge* 478 049

S9 S1 OR S2 OR S3 77 643

S9 S1 OR S2 OR S3 48 163

S10 S5 OR S6 OR S7 OR S8 292 322

S11 S4 AND S9 AND S10 318 22 6 4

Totalt: 22 6 4

(10)

S10 S5 OR S6 OR S7 OR S8 1 176 789

S11 S4 AND S8 AND S9 331 16

((2))

5 5

Totalt: 14 5 5

* Fritextsökning med trunkering. (()) Externa dubbletter.

I databasen PsycInfo användes Thesaurus [T] för att ta fram relevanta söktermer. Detta testades för alla sökord, men det var endast två sökord som fanns som Thesaurus, vilka var:

”HIV” och ”Hepatitis”. ”Blood-borne pathogens” söktes i fritext medan övriga ord söktes i fritext med trunkering; ”Nurs*”, ”Experience*”, ”Perception*”, ”Attitude*” och

”Knowledge*”. Sökorden kombinerades sedan med de booleska operatorerna ”OR” och

”AND”. För sökning S10 applicerades ett filter: ”Professional Personell Attitudes &

Characteristics” för att limitera sökningen och därmed begränsa antalet träffar. Sökord och kombinationer redovisas i Tabell 3 nedan.

Tabell 3: Databassökning i PsycInfo 2021-01-28 Sökning

PsychInfo

Sökord Antal

träffar

Urval 1

Urval 2

Urval 3

S1 ”Blood-borne pathogens” 27

S2 (T) ”HIV” 14 390

S3 (T) ”Hepatitis” 1 365

S4 Nurs* 76 366

S6 Perception* 161 474

S7 Attitude* 171 798

S8 Knowledge* 128 138

S9 S1 OR S2 OR S3 15 463

(11)

S10 S5 OR S6 OR S7 OR S8 533 479

S11 S4 AND S9 AND S10° 67 12

((4))

2 1

Totalt: 8 2 1

(T)= Thesaurus. * Fritextsökning med trunkering. ° filter: Professional Personell Attitudes &

Characteristics. (()) Externa dubbletter.

5.2 Inklusions-och exklusionskriterier

Inklusionskriterierna var att artiklarna belyste sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med blodsmitta. Publicerade studier för inklusion kunde vara genomförda med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod design. Ytterligare inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara peer reviewed, publicerade mellan 2011-01-01 och 2021-01-28 samt skrivna på engelska.

Detta för att erhålla en hög vetenskaplig kvalitet.

De artiklar där det inte gick att utläsa vad som var sjuksköterskornas åsikter exkluderades manuellt. Artiklar som handlar om sjuksköterskors attityder till vaccin mot Hepatit har exkluderats. Exklusionskriterierna innefattade även artiklar som inte erhåller en tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet eller inte är etiskt granskade.

5.3 Urvalsprocessen

I steg 4 påbörjades urvalsprocessen genom att fokusera på artiklarnas titlar och abstrakts.

Utifrån detta gjordes en bedömning av vilka artiklar som svarade på studiens syfte samt att de kontrollerades gentemot inklusions- och exklusionskriterierna. De artiklar som var relevanta utifrån studiens syfte lades till i urval 1, vilket redovisas i Tabell 1, Tabell 2 och Tabell 3.

Sammanlagt identifierades sex externa dubbletter och dessa har manuellt exkluderats. När material som inte ansågs vara relevant för studiens syfte hade uteslutits, återstod totalt 44 artiklar i urval 1.

I steg 5 och 6 lästes artiklarna i sin helhet och kontrollerades återigen gentemot studiens inklusions- och exklusionskriterier samt studiens syfte. Artiklarna lästes i första hand individuellt och diskuterades sedan gemensamt för att avgöra om artiklarnas innehåll erhöll tillräcklig relevans för att ta sig vidare till urval 2. Artiklar där det inte tydligt gick att urskilja vad som var sjuksköterskors åsikter i resultatet, för att studien omfattade flera yrkesgrupper, exkluderades. I urval 2 återstod 13 artiklar, varav sex artiklar var från Cinahl, fem från PubMed och två från PsycInfo.

I steg 7 granskades de 13 artiklar som ingick i urval två med hjälp av en granskningsmall.

Den granskningsmallen som användes var Polit och Becks (2017) Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report, eftersom samtliga artiklar som skulle granskas var kvantitativa. Dessa granskningar gjordes för att säkerställa artiklarnas vetenskapliga kvalitet och trovärdighet (Polit & Beck, 2017). Efter att kvalitetsgranskningen hade gjorts föll tre artiklar bort och tio artiklar kvarstod. Av de tio artiklarna var fyra från Cinahl, fem från PubMed och en från PsycInfo. Av de artiklar som exkluderades efter granskningen föll två bort då de inte erhöll en tillräckligt hög vetenskaplig nivå. En av artiklarna hade en

(12)

artikeln togs bort då det upptäcktes att artikeln var gjord elva år innan den blev publicerad, vilket gjorde den inaktuell för studien. Artiklarna som kvarstod i urval 3 redovisas i tabellerna samt i artikelmatrisen Bilaga 1.

5.4 Databearbetning och analys

I steg 8 analyserades och sammanställdes information från artiklarna. Sammanställningen av materialet gjordes med en induktiv ansats. Enligt Polit och Beck (2017) innebär en induktiv ansats att objektivt samla in data. De tio artiklarna skrevs ut och lästes i sin helhet. Sedan färgkodades innehåll från artiklarnas resultatdel för att tydliggöra mönster och samband mellan de olika artiklarna. Likheter och skillnader i artiklarnas resultatdel diskuterades både individuellt och gemensamt, för att kategorier som berörde de mest framträdande resultaten skulle kunna växa fram. Dessa kategorier presenteras under studiens resultat. I steg 9 sammanställdes studiens resultatdel som bygger på information som utlästs från artiklarna.

5.5 Forskningsetiska överväganden

Genom hela arbetet med litteraturstudien har de fyra forskningsetiska principerna tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet följts (ALLEA, 2018). Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats på ett systematiskt sätt, vilket medfört att litteraturstudiens tillförlitlighet har säkerställts. Vid kvalitetsgranskningen lades stor vikt på artiklarnas etiska medvetenhet. Lexikon har använts för att säkerställa att inga språkliga missförstånd uppstod vid översättning av artiklarna. Ärlighet beaktades genom användning av ett objektivt synsätt samt att inte någon relevant information under sammanställningen av litteraturstudiens resultat utelämnades. Respekt för artikelförfattarna har iakttagits genom god referenshantering. Ansvarighet för forskningen har visats genom att de forskningsetiska principerna följts genom hela arbetet samt att litteraturstudiens ämne belysts och därmed fört forskningen framåt.

6. Resultat

Resultatet baseras på information från tio artiklar som redogör för studier genomförda med en kvantitativ design. Dessa studier är gjorda i Asien (n=7), Europa (n=2) och Nordamerika (n=1). Utifrån granskningen av artiklarna har följande kategorier framkommit: Erfarenhet och ålder, Kunskap och utbildning, Negativa stereotyper samt Rädsla och säkerhet. Dessa kategorier presenteras nedan i Tabell 4, för att tydliggöra artiklarnas likheter och skillnader.

Tabell 4: Redovisning av resultat Författare

och årtal Erfarenhet

och ålder Kunskap och

Utbildning Negativa

stereotyper Rädsla och säkerhet Frazer et al.

(2011)

X X

Garus- Pakowska &

Górajski (2019)

X X X X

Hamama et al.

(2014)

X X

(13)

Wahsheh (2011) Huq et al.

(2019) X X X

Ishimaru et al.

(2017)

X X X X

Ishimaru et al.

(2018)

X X X

Korkmaz et al.

(2016)

X X X

Vorasane et al. (2017)

X X X X

Wada et al.

(2016)

X X X

6.1 Erfarenhet och ålder

I Hamama et al. (2014) studie gjordes en jämförelse mellan sjuksköterskors attityder till HIV- patienter om de arbetade på ett allmänsjukhus respektive ett HIV-centrum. Betydande skillnader visade sig mellan sjuksköterskorna, där de som arbetade på HIV-centrum hade betydligt lägre undvikande attityder jämfört med de sjuksköterskor som arbetade på allmänsjukhus. Studien visar på att sjuksköterskor med erfarenhet av HIV-vård uppvisar mer positiva attityder gentemot patienter smittade med HIV (Hamama et al. 2014). Även i Vorasane et al. (2017) framkommer det att sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda patienter med HIV uppvisade lägre nivåer av stigmatisering än de sjuksköterskor som hade mindre erfarenhet. Dock framkom det i Huq et al. (2019), Garus-Pakowska och Górajski (2019) och Frazer et al. (2011) studier att erfarenhet inte hade något signifikant samband med sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med HIV.

I flera studier har det framkommit ett samband mellan ålder och attityder till att vårda patienter med blodsmitta (Frazer et al. 2011; Hamama et al. 2014; Ishimaru et al. 2017;

Ishimaru et al. 2018; Korkmaz et al. 2016 & Wada et al. 2016). I fyra av dessa artiklar hade yngre sjuksköterskor mer positiva attityder till att vårda patienter med Hepatit och/eller HIV (Frazer et al. 2011; Hamama et al. 2014; Ishimaru et al. 2018; Wada et al. 2016). De resterande två artiklarna belyser ett samband mellan att vara äldre sjuksköterska och att ha en mer positiv attityd (Ishimaru et al. 2017; Korkmaz et al. 2016).

6.2 Kunskap och utbildning

Flera studier har visat på ett samband mellan kunskap och attityder (Hassan &Wahsheh. 2011;

Ishimaru et al. 2017; Korkmaz et al. 2016; Vorasane et al. 2017). Korkmaz et al. (2016) ville med studien undersöka om nivå av kunskap och attityder till Hepatit C-smittade patienter hade någon koppling. Det framkom att de sjuksköterskor som uppvisade en hög kunskapsnivå om Hepatit C också hade mer positiva attityder till patienter med sjukdomen (Korkmaz et al.

(14)

attityder i samma grad som de som inte hade samma utbildning (Vorasane et al. 2017). I både Ishimaru et al. (2017) och Hassan och Wahsheh (2011) studier fanns en tydlig koppling mellan lägre utbildning och kunskap och att i större utsträckning ha undvikande attityder till patienter med HIV. I Hamama et al. (2014) och Frazer et al. (2011) studier visades ett samband mellan att ha högre utbildning och att ha positiva attityder. Dock framkom det i Huq et al. (2019) studie att det inte fanns någon signifikant koppling mellan deltagarnas utbildningsnivå och deras attityder till vårdandet av HIV-smittade patienter. Även i Garus- Pakowska och Górajski (2019) studie har det framkommit att det inte finns någon signifikant koppling mellan attityder och nivå av kunskap.

6.3 Negativa stereotyper

I flera av artiklarna framkom det att sjuksköterskor har stigmatiserande attityder gentemot blodsmittade patienter (Hassan & Wahsheh 2011; Huq et al. 2019; Ishimaru et al. 2017;

Ishimaru et al. 2018; Korkmaz et al. 2016; Vorasane et al. 2017; Wada et al. 2016). I Ishimaru et al. (2018) studie uppenbaras höga nivåer av stigmatisering där 55 % av sjuksköterskorna i studien ansåg att HIV-smittade patienter var kopplade till homosexualitet, drogmissbruk samt att ha flera sexpartners samtidigt. Även Huq et al. (2019) belyser fördomarna kring HIV. 51,3

% av deltagarna i studien ansåg att patienterna med HIV var ansvariga för deras egna sjukdom, till följd av deras riskbeteende. I både Vorasane et al. (2017) och Korkmaz et al.

(2016) resultat visades det att manliga sjuksköterskor hade mindre benägenhet än kvinnliga sjuksköterskor att ha fördomar och negativa attityder gentemot HIV-smittade patienter. Huq et al. (2019) har dock i sin studie kommit fram till motsatsen. I Garus-Pakovska och Górajski (2019) resultat har det framkommit att det inte finns något samband mellan kön och attityder.

De deltagande sjuksköterskorna i Hassan och Wahsheh (2011) studie uppvisade negativa attityder. Över två tredjedelar av sjuksköterskorna vägrade att ge vård till patienter som testats positivt för HIV/AIDS. I Korkmaz et al. (2016) sammanställning av sjuksköterskors attityder framkom det att 60,66 % hade negativa attityder gentemot patienter som är smittade med Hepatit C. Wada et al. (2016) fann att 41 % respektive 18 % av de deltagande sjuksköterskorna var överens om att de inte skulle vilja vårda en hypotetisk patient med HIV respektive Hepatit B och C.

6.4 Rädsla och säkerhet

Var fjärde sjukvårdspersonal var rädda för att bli smittade av HIV eller Hepatit på arbetsplatsen. Av dessa var sjuksköterskor den yrkeskategori som kände mest oro. Oron över risken att smittas på arbetsplatsen var positivt associerat med lång arbetslivserfarenhet (Garus-Pakowska & Górajski, 2019). 53 % respektive 54 % av de deltagande sjuksköterskorna upplevde ångest i samband med vårdandet av patienter med HIV, respektive Hepatit B och C på grund av rädslan att smittas. Detta kunde kopplas till sjuksköterskornas negativa attityder till att vårda dessa patienter (Wada et al. 2016). Nästan hälften av respondenterna i Ishimaru et al. (2018) studie var rädda för överföring av HIV eller Hepatit C vid vårdandet av smittade patienter. I Hassan och Wahsheh (2011) studie visar resultatet att mer än tre fjärdedelar (75,2 %) av sjuksköterskorna i studien hade en negativ attityd till HIV/AIDS på grund av rädsla att smittas. På en skala mellan ett och tio rankade 96,2 % av sjuksköterskorna sin rädsla för att smittas av HIV/AIDS när de utför omvårdnad som en sjua eller högre. I Vorasane et al. (2017) studie framkom det att de sjuksköterskor med högre utbildning och mer erfarenheter av att vårda HIV/AIDS- patienter var mindre rädda för sjukdomen.

I Wada et al. (2016) studie framkom det att majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att de

(15)

associerat med att ha positiva attityder. Fler respondenter ansåg att de i högre utsträckning kunde skydda sig mot Hepatit B och C, jämfört med HIV. Ishimaru et al. (2017) redovisade en liknande frågeställning där resultatet visade att över 70 % av sjuksköterskorna ansåg sig säkra vid vårdandet av patienter med blodsmitta. Det visades även ett samband mellan att känna sig säker vid vårdandet och att ha positiva attityder. I Ishimaru et al. (2018) studie ansåg 91 % av sjuksköterskorna att de kunde skydda sig mot både Hepatit C och HIV, vilket även i denna studie visades vara positivt associerat med positiva attityder.

7. Diskussion

Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med HIV och Hepatit B och C. De tio publicerade studierna genomförda med kvantitativ design som utgör litteraturstudiens resultat var artiklar som belyser sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med blodsmitta samt vad som påverkar attityderna.

7.1 Resultatdiskussion

I litteraturstudiens resultat framkom det att flera faktorer påverkar sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med HIV och Hepatit B och C. Ett av de framträdande resultaten var sambandet mellan kunskap och utbildning och negativa attityder. De sjuksköterskor som hade en lägre kunskaps- och utbildningsnivå hade också mer negativa attityder (Frazer et al. 2011;

Hamama et al. 2014; Hassan & Wahsheh 2011; Ishimaru et al. 2017; Korkmaz et al. 2016;

Vorasane et al. 2017). Detta stärks av Mtengezo et al. (2016) studie som visar att negativa attityder kring Hepatit B, C och HIV kan motverkas genom utbildning inom smittöverföring och smittspridning. I Wagner et al. (2016) studie framkom det att patienter som lever med HIV ansåg att kunnig sjukvårdspersonal gav bättre vård än de som hade mindre kunskap om sjukdomen. I studien belystes även att ökad HIV-kunskap resulterade i en ökad vårdkvalitet samt minskad stigmatisering, vilket också stärker litteraturstudiens resultat. Litteraturstudiens resultat visar ett samband mellan att vara ung sjuksköterska och att ha positiva attityder till att vårda patienter med blodsmitta (Frazer et al. 2011; Hamama et al. 2014; Ishimaru et al. 2017;

Ishimaru et al. 2018; Korkmaz et al. 2016 & Wada et al. 2016). Det visades också ett samband mellan kön och attityder (Huq et al. 2019; Korkmaz et al. 2016 & Vorasane et al.

2017). Sambandet mellan ålder och attityder stärks av Wagner et al. (2016) studie där det framkom att yngre sjuksköterskor gav den bästa vården. Variablerna för kön, ålder, utbildning och tidigare erfarenhet visade sig inte ha någon signifikant påverkan på attityder till HIV (Pickles et al. 2012), vilket motsäger vissa delar av litteraturstudiens resultat.

För att minska stigmatiseringen kring HIV har Creel et al. (2011) undersökt hur fördomarna påverkas genom information. HIV-patienter fick genom ett radioprogram berätta om sina liv med målet att normalisera sjukdomen och minska stigmatiseringen i samhället. Studiens resultat visade att kunskap och information om sjukdomen minskade stigmatiseringen samt genererade i mer positiva attityder till personer med HIV. Creel et al. (2011) resultat stärker litteraturstudiens resultat om att de finns stigmatiserande attityder gentemot patienter som lever med HIV. Det stärker även sambandet mellan kunskap och attityder som framkommit i litteraturstudiens resultat.

Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskors rädsla för blodsmitta kan vara en orsak till negativa attityder (Hassan & Wasesh 2011). Krishnan et al. (2016) beskriver att sjuksköterskor som behandlar blodsmittade patienter konstant upplever rädsla för att smittas.

(16)

en överhängande rädsla innan utbildning gavs. Efter genomförd utbildning om sjukdomen ersattes rädslan av en positiv attityd och en känsla av hur viktigt information och kunskap är.

Sammanfattningsvis tyder detta på att kunskap, utbildning och stigmatisering är de främsta faktorerna som påverkar sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med blodsmitta. Detta kan bero på att de sjuksköterskor som inte har tillräcklig kunskap endast har sina egna åsikter och fördomar som grund i omvårdnaden. Denna okunskap kan även leda till osäkerhet, vilket resulterar i rädsla och negativa attityder. Varje individs egna attityder påverkas av olika faktorer som alla har anknytning till varandra. Resultatet i litteraturstudien visar på en spridning av vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans attityder. Detta kan bero på att artiklarna är gjorda i olika länder där fördomar, arbetsmiljö och arbetssätt skiljer sig åt. En annan sak som kan påverka är att artiklarna är gjorda under olika år, då detta ämne är under ständig utveckling.

7.2 Metoddiskussion

En litteraturstudie ska uppfylla kriterier som trovärdighet, tillförlitlighet, giltighet och överförbarhet (Polit & Beck, 2017). Databassökningar gjordes i tre databaser som alla var relevanta för litteraturstudiens ämne. Litteraturstudiens validitet stärks genom användning av fler databaser då ett större antal artiklar av relevans kan identifieras (Polit & Beck, 2017).

Sökord som var relevanta till studiens syfte användes. Respektive databas har olika ämnesordlistor vilket gjorde att exakt samma sökterm inte kunde användas i alla databaser.

Därför har närliggande söktermer använts för att uppnå ett liknande resultat i samtliga databaser. I samtliga databaser testades fritextsökning med trunkering på söktermerna

”Nurs*”, ”Experience*”, ”Perception*”, ”Attitude*” och ”Knowledge*” för att utöka och bredda sökningen. I databasen Cinahl resulterade det i för många träffar vilket var orsaken till att ”CINAHL Subject Headings” användes om det fanns för respektive ord. Detta kan ses som en svaghet då relevanta artiklar i Cinahl kan ha fallit bort på grund av begränsningen. I respektive tabell redovisas endast en kombinationssökning som genererat i artiklar. Detta gjordes för att inkludera samtliga söktermer i en och samma sökning, dock utan att alla ord var bundna till varandra då både ”OR” och ”AND” användes. Ytterligare kombinationssökningar har testats men exkluderats och inte redovisats då det inte resulterade i några nya relevanta artiklar. När tabellerna och metoddelen utformades var ambitionen att göra det så tydligt och lättöverskådligt som möjligt, vilket ökar tillförlitligheten samt gör studien replikerbar för oberoende individer som inte är insatta i ämnet.

Genom att samtliga artiklar är peer reviewed stärks studiens trovärdighet (Polit & Beck, 2017). Eftersom författarnas modersmål inte var engelska användes ett lexikon vid översättning av artiklarna för att säkerställa att inga språkliga missförstånd uppstod. Detta stärker studiens reliabilitet och validitet. En svaghet med studien kan vara att flera artiklar med relevanta titlar och abstrakts exkluderades då de inte var tillgängliga i fulltext. Dessa hade kunnat beställas men på grund av det korta tidsspannet för arbetet med litteraturstudien hann detta inte genomföras. För att granska artiklarnas validitet och reliabilitet användes Polit och Beck (2017) kvalitetsgranskningsmall; ”Guide to an Overall Crtitique of a Quantitative Research”. Mallen valdes eftersom litteraturstudien följer Polit och Beck (2017) nio steg (se figur 1). Artiklarna granskades och diskuterades både individuellt och gemensamt för att undvika misstolkningar och för att öka reliabiliteten. Samtliga artiklar som användes i resultatet godkändes i kvalitetsgranskningen. Författarna till litteraturstudien hade ingen tidigare erfarenhet av att kvalitetsgranska vetenskapliga artiklar, vilket kan ses som en svaghet för studien då risken för felbedömningar kan öka. När databassökningen genomfördes

(17)

Urvalsprocessen resulterade sedan i att endast publicerade studier genomförda med kvantitativ design inkluderades. Detta kan ses som en svaghet då resultatet endast presenteras utifrån en studiedesign. Det kan även ses som en styrka eftersom studier med kvantitativ design innefattar ett större urval än studier genomförda med en kvalitativ design. Detta innebär att dessa artiklar kan utmynna i relevant information från en större urvalsgrupp vilket kan öka studiens validitet. Hade publicerade studier med kvalitativ design använts skulle det kunnat generera i en djupare förståelse för vad som påverkar sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med blodsmitta (Polit & Beck, 2017).

Resultatet bygger på studier från tio olika länder i världen, vilket kan ses som en styrka då det ges ett bredare spektrum och ett globalt perspektiv. Då länderna har olika kulturer, arbetsmiljö och sätt att arbeta på skulle resultatet blivit annorlunda om endast ett eller några få länder hade inkluderats.

8. Slutsats

Vad som påverkar sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med blodsmitta har visats bero på olika faktorer. Det främsta sambandet är att ökad kunskap och utbildning leder till mer positiva attityder. Sjuksköterskor ska arbeta utifrån en etisk kod som innefattar att alla patienter har rätt till jämlik vård oavsett om patienten bär på HIV och/eller Hepatit B och C.

Bristande kunskap kan resultera i att sjuksköterskans rädsla och fördomar hindrar sjuksköterskan från att se patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Bristande kunskap kan också leda till att säkerhetsrutiner i samband med omvårdnad av blodsmittade patienter inte följs, vilket medför en ökad smittorisk för sjuksköterskan. Sjuksköterskor exponeras kontinuerligt för blodburna virus så sammanfattningsvis behövs mer kunskap och utbildning inom ämnet för att förhindra de stigmatiserande attityderna.

9. Klinisk betydelse

I litteraturstudiens resultat har det framkommit att sjuksköterskor behöver mer kunskap och utbildning kring HIV och Hepatit B och C, främst för att minska stigmatisering och rädsla. I och med en ökad kunskap kan attityderna bli bättre vilket också resulterar i en förbättrad omvårdnad till blodsmittade patienter. För att göra sjuksköterskor medvetna om att negativa attityder är ett stort problem behövs denna studie då den uppmärksammar vad som påverkar attityderna. Det kan i sin tur medverka till att sjuksköterskor blir mer medvetna och eftertänksamma kring sina egna attityder vid vårdandet av patienter med HIV och Hepatit B och C.

10. Förslag till fortsatt forskning

Ämnet är under konstant utveckling vilket innebär att det ständigt behövs ny och uppdaterad forskning. Vid sökning i databaserna identifierades få publicerade studier genomförda med en kvalitativ design inom ämnet. Därför föreslås vidare forskning med kvalitativ metod eftersom det kan generera i en djupare förståelse och ett annat synsätt. Det är också av stor vikt att bedriva vidare forskning om hur patienterna upplever sjuksköterskornas attityder och omvårdnad. I litteraturstudiens resultat ingick artiklar från spridda delar av världen. Kunskap och förutsättningar kan skilja sig mellan olika länder, vilket kan resultera i olikheter i synsätt och attityder. Därför skulle det vara av intresse om liknande studier genomfördes i nordiska länder för att få en uppfattning om vad som påverkar attityderna till blodsmittade patienter

(18)

Referenser

* = Artiklar som utgör resultatet

All European Academies (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritetreviderad utgåva.

https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_AL LEA_Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINA L.pdf. [2021-02-18].

Athley, H., Binder, L., & Mangrio, E. (2018). Nurses’ Experiences Working With HIV Prevention: A Qualitative Study in Tanzania. Journal Of The Association Of Nurses in AIDS Care, 29(1), 20–29. https://doi.org/10.1016/j.jana.2017.06.005.

Akgun Kostak, M., Unsar, S., Kurt, S. & Erol, O. (2012). Attitudes of Turkish midwives and nursesworking at hospitals towards people living withhuman immunodeﬁciency virus/acquiredimmune deﬁciency syndrome. International Journal of Nursing Practice, 18(5), 437–444. https://doi.org/10.1111/j.1440-172X.2012.02062.x.

Creel, A-H., Rimal, R-N., Mkandawire, G., Böse, K & Brown, J-W. (2011). Effects of mass media intervention on HIV-related stigma: “Radio Diaries” program in Malawi.

Health Education Research, 26(3), 456–465. https://doi.org/10.1093/her/cyr012.

Fabrellas, N., Carol, M., Torrabadella, F. & De Prada, G. (2018). Nursing care of patients with chronic liver diseases: Time for action. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc), 74(3), 498–500. doi: 10.1111/jan.13350.

Folkhälsomyndigheten (2019a). Färre fall av hepatit B och C rapporteras i Sverige.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/juli/farre- fall-av-hepatit-b-och-c-rapporteras-i-

sverige/?fbclid=IwAR04dZDwwon3yRUg9McIlh-

I8r3rOSR0zGIm1P3cS5b1UsS5Voc9v0WKEyA. [2021-01-25].

Folkhälsomyndigheten (2019b). Hivinfektion.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a- o/sjukdomsstatistik/hivinfektion/?t=county&fbclid=IwAR1SINtHt-

my5Xs_pgRrBjs_wMcnxp1HIRTqpa5x6xlEyTL0DSDWyITvhxI. [2021-01-25].

Folkhälsomyndigheten (2013a). Sjukdomsinformation om hepatit B.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma- sjukdomar/hepatit-b/. [2021-01-28].

Folkhälsomyndigheten (2013b). Sjukdomsinformation om hepatit C.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma- sjukdomar/hepatit-c/. [2020-01-28].

Folkhälsomyndigheten (2020a). Sjukdomsinformation om hivinfektion.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma- sjukdomar/hivinfektion/. [2021-01-28].

(19)

Folkhälsomyndigheten (2020b). Vacciner A-Ö.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner- a-o/. [2021-01-28].

* Frazer, K., Glacken, M., Coughlan, B., Staines, A. & Daly, L. (2011). Hepatitis C virus in primary care: survey of nurses’ attitudes to caring. Journal of Advanced Nursing, 67(3), 598–608. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2010.05516.x.

* Garus-Pakowska, A. & Górajski, M. (2019). Behaviors and Attitudes of Polish Health Care Workers with Respect to the Hazards from Blood-Borne Pathogens: A

Questionnaire-Based Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16(5), 891. https://doi.org/10.3390/ijerph16050891.

* Hamama, L., Tartakovsky, E., Eroshina, K., Patrakov, E., Golubkova, A., Bogushevich, J.

& Shardina, L. (2014). Nurses’ job satisfaction and attitudes towards people living with HIV/AIDS in Russia

.

International Nursing Review, 61(1), 131–139.

https://doi.org/10.1111/inr.12074.

* Hassan, M-Z. & Wahsheh, A-M. (2011). Knowledge and Attitudes of Jordanian Nurses towards Patients with HIV/AIDS: Findings from a Nationwide Survey. Issues in Mental Health Nursing, 32(12), 774–784.

https://doi.org/10.3109/01612840.2011.610562

He, L., Lu, Z., Huang, J., Zhou, Y., Huang, J., Bi, Y. & Li, J. (2016). An Integrated Intervention for Increasing Clinical Nurses’ Knowledge of HIV/AIDS-Related Occupational Safety. International Journal of Environmental Research and Public Health, 13(11), 1094. https://doi.org/10.3390/ijerph13111094.

* Huq, E., Moriyama, M., Harris, E-E., Shirin, H. & Raman, M. (2019). Evaluation of Nurses’ Knowledge and Attitude Toward HIV-Infected Patients in Barbados.

Journal of the International Association of Providers of AIDS Care, 18, 1–9.

https://doi.org/10.1177/2325958219880592

Ion, A., & Elston, D. (2015). Examining the Health Care Experiences of Women Living with Human Immunodeficiency Virus (HIV) and Perceived HIV-Related Stigma.

Women's Health Issues, 25(4), 410–419. https://doi.org/10.1016/j.whi.2015.03.012.

* Ishimaru, T., Wada, K., Arphorn, S. & Smith, D-R. (2018). Willingness to care for blood- borne virus-infected patients in Thailand. Occupational Medicine, 68, 192–198.

https://doi.org/10.1093/occmed/kqy040

* Ishimaru, T., Wada, K., Xuan Hoang, H-T., My Bui, A-T., Nguyen, H-D., Le, H. & Smith, D-R. (2017). Nurses’ willingness to care for patients infected with HIV or Hepatitis B/C in Vietnam. Environmental Health and Preventive Medicine, 22(9).

https://doi.org/10.1186/s12199-017-0614-y.

* Korkmaz, P., Uyar, C., Ozmen, A. & Toka, O. (2016). Knowledge and attitude of health workers toward patients with hepatitis C infection. Southeast Asian J Med Public Health, 47(5), 935–944. PMID: 29620797.

(20)

Krishnan, A-K., Kumar, G., Kumar, S., Sreekrishnan, T., Kumar, V. & Soman, S. (2016).

Prevalence and Post-exposure Prophylaxis use for Needlestick Injuries among Health Care Providers in a Tertiary Care Hospital in Kochi, India. Journal of Academic Emergency Medicine, 15(2), 73–77. doi: 10.5152/eajem.2016.47966

Lee, J-H., Cho, J., Jung Kim, Y., Hyuk Im, S., Sun Jang, E., Kim, J-W., Bin Kim, H. &

Jeong, S-H. (2017). Occupational blood exposures in health care workers: incidence, characteristics and transmission of bloodborne pathogens in South Korea. BMC Public Health, 17(827). https://doi.org/10.1186/s12889-017-4844-0

Mtengezo, J., Lee, H., Ngoma, J., Kim, S., Aronowitz, T., DeMarco, R. & Shi, L. (2016).

Knowledge and Attitudes toward HIV, Hepatitis B Virus, and Hepatitis C Virus Infection among Health-care Workers in Malawi. Asia-Pacific Journal of Oncology Nursing, 3(4), 344–351. doi: 10.4103/2347-5625.195921.

Nationalencyklopedin (u.å.). Attityd.

http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd.

[2021-02-05].

Ngwa, C-H., Ngoh, E-A. & Nambile Cumber, S. (2018). Assessment of the knowledge, attitude and practice of health care workers in Fako Division on post exposure prophylaxis to blood borne viruses: a hospital based cross-sectional study. Pan African Medical Journal,

31(108). https://dx.doi.org/10.11604%2Fpamj.2018.31.108.15658

Pattnaik, S., Pattnaik, D. & Rout, N. (2012). Prevalence of Needle Stick Injuries and Factors Associated with it among Nurses of a Tertiary Care Hospital in Bhubaneswar, East India. International Journal of Nursing Education, 4(2), 51–54.

Pickles, D., King, L. & Belan, I. (2012) Undergraduate nursing student's attitudes towards caring for people with HIV/AIDS. Nurse Education Today, 32(1), 15–20.

https://doi.org/10.1016/j.nedt.2011.01.008.

Piercy, H., Bell, G., Hughes, C., Naylor, S. & Bowman, C. (2018). A workforce in jeopardy:

identifying the challanges of ensuring a sustainable advanced HIV nursing workforce. Journal of Research in Nursing, 23(8), 646–656.

https://doi.org/10.1177/1744987118780913.

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. 10 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen.

SFS 2004:168. Smittskyddslagen.

Silva Escudero, D-V., Campos Furtado, G-H. & Medeiros, E-A. (2015). Healthcare Worker Adherence to Follow-up After Occupational Exposure to Blood and Body Fluids at a Teaching Hospital in Brazil. The Annals of Occupational Hygiene, 59(5), 566–571.

https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1093/annhyg/meu117.

(21)

Socialstyrelsen (2019). Anmälningsplikt – vägledning i form av frågor och

svar. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument- webb/vagledning/vagledning-anmalningsplikt.pdf. [2021-01-28].

Socialstyrelsen (2015). Basal hygien i vård och omsorg.

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna- rad/konsoliderade-foreskrifter/201510-om-basal-hygien-i-vard-och-omsorg/. [2021- 01-28].

Svensk sjuksköterskeförening (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/i cns%20etiska%20kod%20för%20sjuksköterskor%202017.pdf. [2021-01-25].

Svensk sjuksköterskeförening (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska.https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/15840254 04390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf. [2021- 01-25].

Tshering, K., Wangchuk, K. & Letho, Z. (2020). Assessement of knowledge, attitude, and practice of post exposure prophylaxis for HIV among nurses at Jigme Dorji Wanghuck National Referral Hospital, Bhutan. PLoS ONE, 15(8).

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0238069.

* Vorasane, S., Jimba, M., Kikuchi, K., Yasuoka, J., Nanishi, K., Durham, J. & Sychareun, V.

(2017). An investigation of stigmatizing attitudes towards people living with HIV/AIDS by doctors and nurses in Vientiane, Lao PDR. BMC Health Services Research, 17(125). https://doi.org/10.1186/s12913-017-2068-8.

* Wada, K., Smith, D-R. & Ishimaru, T. (2016). Reluctance to care for patients with HIV or hepatitis B/C in Japan. BMC Pregnancy and Childbirth, 16(31).

https://doi.org/10.1186/s12884-016-0822-2.

Wagner, A-C., McShane, K-E., Hart, T-A. & Margolese, S. (2016). A focus group qualitative study of HIV stigma in the Canadian healthcare system. The Canadian Journal of Human Sexuality, 25(1), 61–71. https://doi.org/10.3138/cjhs.251-A6.

WHO (2019a). Hepatitis B. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/hepatitis-b.

[2021-02-03].

WHO (2019b). Hepatitis C. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/hepatitis-c.

[2021-02-03].

WHO (2020). HIV/AIDS. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/hiv-aids. [2021- 01-25].

WHO (2002). Reducing Risks, Promoting Healthy Life, Chapter 4.

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/42510/WHR_2002.pdf?sequence=1.

[2021-02-10].

(22)

Bilaga 1

Artikelmatris Cinahl

Författare, årtal och land

Syfte Metod Huvudresultat

Frazer et al.

2011

Irland

Syftet är att mäta attityder hos

primärvårdssjuksköterskor som vårdar patienter med Hepatit C.

Studiens

metod: Kvantitativ metod.

Metod för datainsamling:

Frågeformulär.

Urval: 981 Bortfall: 421 Metod för dataanalys: SPSS version 12.0

Huvudresultatet i studien identifierade generellt positiva attityder till personer med Hepatit C oavsett hur viruset förvärvades. Det identifierades också ett behov om utbildning då det

förknippas med positiva vårdmetoder; utbildning kan utmana negativa attityder och potentiell diskriminerande praxis.

Huq et al.

2019 Barbados

Syftet var att undersöka sjuksköterskors kunskap och attityd till HIV- infekterade patienter och de bakomliggande faktorerna.

Studiens metod:

Kvantitativ metod.

Frågeformulär.

Urval: 276 Bortfall: 58 Metod för dataanalys:

SPSS version 17.0

När det gäller attityder gentemot HIV-smittade patienter var attityderna hos de kvinnliga sjuksköterskorna signifikant bättre än männens.

Det fanns ingen signifikant koppling mellan deltagarnas ålder, civilstånd,

utbildningsnivå, lön och erfarenhet med deras attityder för vård av Hiv-infekterade patienter.

Vorasane et al.

2017 Laos

Syftet med denna studie var att bedöma hiv- stigmatiserande attityder hos laotiska vårdgivare och undersöka några av de faktorer som är

förknippade med hiv / aids-relaterad stigma bland läkare och sjuksköterskor.

Studiens metod:

Kvantitativ metod.

Anonymt

självadministrerat frågeformulär.

Stata/SE 11.

Resultatet som framkom visade på att nästan 50 % av alla sjuksköterskor och läkare som deltog i studien hade höga nivåer av stigmatiserade attityder till personer med HIV/AIDS. Lägre nivåer av HIV/AIDS-kunskap var förknippade med högre nivåer av stigmatiserade attityder mot människor med HIV/AIDS.

Zeinab & Moayad.

2011 Jordanien

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors kunskap och attityder till patienter med HIV/AIDS, särskilt i samband med deras informationskällor och utbildning.

Studiens

SPSS för Windows 16.0

Resultatet av studien visade att jordanska sjuksköterskor har dålig kunskap om HIV/AIDS, och att deras huvudsakliga

informationskälla om HIV/AIDS är internet. Dessa sjuksköterskor visar negativa attityder till patienter med HIV/AIDS.

(23)

Artikelmatris PubMed

Författare, årtal och land

Syfte Metod Huvudresultat

Garus-Pakowska &

Górajski 2019 Polen

Syftet med studien var att analysera beteenden hos vårdpersonal kring risken att drabbas av stickskador samt att lära sig om deras attityder till patienter som är drabbade av blodburna virus.

Studiens metod:

Kvantitativ metod.

Anonymt

Urval: 487 Bortfall: -

Metod för dataanalys:

R-statisical software &

Excel.

De främsta orsakerna till att man var med om en

yrkesrelaterad stickskada var på grund av stress, oväntad reaktion från patient, brist på uppmärksamhet eller vid akuta situationer.

Sjuksköterskor var de som visade sämst resultat i kunskap, men var samtidigt de som i högsta grad deltog i utbildningar samt hade mest positiva attityder gentemot smittade patienter.

Ishimaru et al.

2017 Vietnam

Denna studie undersökte de faktorer som är förknippade med sjuksköterskornas vilja att ta hand om patienter som är infekterade med humant

immunbristvirus (HIV) eller hepatit B eller C-virus (HBV/HCV) i Vietnam.

Studiens

Anonymt

SPSS för Windows 17.0

Resultatet visade att sjuksköterskor som kände sig säkra och skyddade mot infektion var mer villiga att ta hand om patienter som var smittade med HIV eller HBV/HCV, medan sjuksköterskor med diskriminerande attityder gentemot HIV och HBV/HCV eller hade stigmatiserande attityder till HBV/HCV var mindre villiga att ta hand om sådana patienter.

Ishimaru et al.

2018

Thailand

Syftet med studien var att identifiera faktorer associerade till thailändska sjuksköterskors vilja att ta hand om patienter infekterade med HIV eller Hepatit C.

Studiens

metod: Kvantitativ metod.

Urval: 706 Bortfall: 80 Metod för

dataanalys: SPSS- statistik för Windows.

17.0

37% av de thailändska sjuksköterskorna rapporterade ovilja att ta hand om hiv- respektive HCV-infekterade patienter.

Viljan att bry sig var förknippad med deltagarnas ålder, sjukhusavdelning, rädsla för smittspridning, uppfattning om stigma och diskriminering, förtroende för att skydda mot infektion och ha en accepterande inställning till smittade patienter.

Korkmaz et al.

2016 Turkiet

Studien syftar till att utvärdera

kunskapsnivån hos vårdpersonal i Kutahya, Turkiet om HCV-infektion och deras attityder till patienter med hepatit C- infektion.

Studiens metod:

Kvantitativ metod.

SPSS version 22.0.

De deltagare som uppvisade en högre kunskap, uppvisade också en mer positiv attityd gentemot patienter med Hepatit C. Ett positivt samband bestämdes mellan kunskapsnivån hos

vårdpersonal och positiv attityd till patienter med hepatit C-infektion. Därför är det nödvändigt att öka kunskapsnivån för mer