På grund av pandemin och stängningen av skolornas lokaler för eleverna har undervisningen i gymnasie- skola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och yrkeshögskola under perioden 17 mars till och med vårter- minens slut bedrivits genom fjärr- eller distansundervisning.
Perioden av nedstängning och omläggning till digital undervisning har inneburit en utmaning för de elever som har svårare att tillgodogöra sig dessa undervisningsformer. Uppföljning visar även att vissa grupper av elever har haft sämre förutsättningar hemma för att klara fjärrundervisning och att dessa elevers digitala utanförskap också har påverkat måluppfyllelse och progression.
Övergången till distans- och fjärrundervisning har ställt höga krav på både lärare, skolledare och övrig skolpersonal. Situationen har påverkat arbetsmiljön och medfört utmaningar ur ett kompetensperspektiv.
Medarbetare på skolorna har på väldigt kort tid behövt ställa om till nya arbetssätt. Arbete för att säkra arbetsmiljön för chefer och medarbetare har prioriterats.
Utvecklingen på arbetsmarknaden indikerar en både kraftig och långvarig ökning i efterfrågan på vuxenut- bildning. En större satsning har därför inletts under 2020 för att kunna erbjuda fler platser för att möta söktrycket och samtidigt stärka och individualisera det stöd som erbjuds elever inom vuxenutbildningen.
Uppföljningen av examensresultaten för gymnasiet läsåret 2019/2020 visar att resultaten på helheten ligger på samma nivå som föregående läsår. På programnivå finns dock skillnader. Flickorna på yrkesprogram har i lägre grad nått examen. På några program där pojkar är i majoritet syns istället en positiv utveckling av andelen elever med examen.
Nämnden ska utveckla en likvärdig verksamhet som har kompetens att stödja, stimulera och utmana varje elev. Förvaltningen har därför genomfört en utredning i syfte att i högre grad fördela resurser utifrån ele- vernas behov så att de skolor och program som behöver ägna mycket kraft åt det kompensatoriska upp- draget också ges bättre ekonomiska förutsättningar för det. Ett utvecklingsarbete pågår också för att stärka kvaliteten och likvärdigheten på introduktionsprogrammen både vad gäller utbud och genomförande.
Arbetet för att främja närvaro och förebygga frånvaro är en central del i bland annat elevhälsans arbete och utgör en särskild satsning under innevarande budgetår. Nämnden arbetar också för att utveckla och förbättra de insatser som genomförs inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för att fler ungdomar ska gå vidare till arbete eller studier.
Nämnden har under perioden fortsatt arbetet med att utveckla ytterligare studiealternativ där arbetsförbe- redande insatser och studier i olika former kombineras med praktik och anställning. Dock har genomfö- randet av det arbetsplatsförlagda lärandet samt etablerade forum och samverkansytor mellan utbildning och bransch till viss grad påverkats av den pågående pandemin.
Helårsprognosen för 2020 visar på ett överskott om 90 mkr, främst på grund av ökat statsbidrag inom vuxenutbildningen med slopat medfinansieringskrav, färre antal elever än budgeterat inom gymnasieskola och det kommunala aktivitetsansvaret, färre antal elever än budgeterat inom sfi samt outnyttjad budgete- rad reserv.
Det finns osäkerhetsfaktorer kring den ekonomiska prognosen för 2020. Antalet gymnasieelever förväntas under hösten minska men statistiken är ännu osäker i väntan på den slutgiltiga antagningsbilden i slutet av september månad.
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen prognostiserar oförändrad investeringsram jämfört mot budget.
Det nya coronaviruset med sjukdomen Covid-19 föranledde att Folkhälsomyndigheten den 17 mars 2020 utfärdade en rekommendation om att undervisning i gymnasieskola, vuxenutbildning och yrkeshögskola inte skulle bedrivas i skolornas lokaler utan genom fjärr- eller distansundervisning. Gymnasie- och vuxen- utbildningsnämnden beslutade samma dag att stänga skolenheternas lokaler för eleverna i gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskolan samt att övergå till fjärr- eller distansundervisning. Den 24 mars beslutade även nämnden om stängning av lokalerna för elever inom gymnasiesärskolan.
Sedan den 15 juni 2020 gäller inte längre Folkhälsomyndighetens tidigare rekommendation om distansun- dervisning. Nämnden beslutade därför att gymnasieskolornas och gymnasiesärskolans lokaler skulle hållas öppna för eleverna från och med samma datum samt att eleverna inte längre skulle ges distans- eller fjär- rundervisning. Nämnden beslutade även att samtliga skolenheter inom den kommunala vuxenutbildningen och yrkeshögskolan skulle hållas öppna för eleverna.
Vårens händelser har i alla led utmanat organisationens förmåga till snabb omställning och ett stort antal åtgärder har vidtagits både på förvaltningsnivå och på skolnivå för att kompensera för skolornas stängning och övergången till digital undervisning. En kontinuerlig anpassning av utbildningen har hela tiden skett för att i största möjliga utsträckning möta elevernas behov. Till exempel har vissa moment i undervis- ningen, pedagogiskt stöd, elevhälsoinsatser och examinationer kunnat genomföras i skollokalerna efter att särskilda åtgärder vidtagits.
Perioden av nedstängning och omläggning till digital undervisning har inneburit en stor utmaning för de elever som har svårare att tillgodogöra sig de digitala undervisningsformerna. Den viktiga relationella inter- aktionen mellan elever och pedagoger har försämrats. Uppföljningen av effekterna visar även att vissa grupper av elever har haft sämre förutsättningar hemma för att klara fjärrundervisning och att dessa ele- vers digitala utanförskap troligen påverkat kunskapsresultaten. Nedstängningen har därtill påverkat möjlig- heten att tillgodose elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Omställningen har krävt nya ar- betssätt och lösningar för att ge elever det stöd de behöver. Skolledare och lärare vittnar om att det på många sätt har fungerat bra, men utmaningar har också funnits.
Situationen har därtill inneburit höga krav på skolledare, lärare och annan skolpersonal. Medarbetare på skolorna har på väldigt kort tid behövt ställa om till nya arbetssätt. Denna omställning har medfört krav på både digital kompetens och förmåga till flexibla lösningar. Proaktivt arbete med att säkra arbetsmiljön för chefer och medarbetare har prioriterats.
Gymnasieorganisation
Efter den preliminära antagningen i maj hade 54 procent av eleverna sökt till en utbildning vid en kommu- nal skola och 46 procent till en utbildning vid en fristående skola (avser förstahandssökanden till skolor i Malmö). Fördelningen är i paritet med de två föregående årens söksiffror. Även fördelningen mellan hög- skoleförberedande program och yrkesprogram är densamma som de två föregående åren, det vill säga cirka 70 procent som i första hand söker ett högskoleförberedande program och 30 procent som söker ett yrkesprogram. Förvaltningens antagningsrapport, där en mer fördjupad analys av antagningsstatistiken ge- nomförs, färdigställs under hösten.
Förändringar i resursfördelningsmodellen
Under våren har en utredning genomförts som genomlyser nuvarande resursfördelningsmodell för gymna- sieskolorna och föreslår förändringar. Syftet är att i högre grad fördela resurserna utifrån elevers behov så att de skolor och program som behöver ägna mycket kraft åt det kompensatoriska uppdraget också ges bättre ekonomiska förutsättningar för det. Ett annat syfte är att öka transparensen i resursfördelningen.
Utifrån jämförelser med kommuner inom samverkansregionen, andra storstäder och riksprislistan föreslår utredningen justerade programpriser. Utredningen föreslår också att de ersättningar som syftar till att kompensera elevgrupper med stora behov samlas och utvecklas i en strukturersättning som baseras på ele- vers meritvärde i årskurs nio. Utredningen färdigställs under hösten 2020 och eventuella beslut implemen- teras under 2021.
Gymnasiesärskola
Uppföljningar av elevernas måluppfyllelse och progression inom gymnasiesärskolan, vilka tidigare genom- förts på klassrumsnivå har, på Valdemarsro gymnasium, systematiserats och digitaliserats. Denna utveckl- ing möjliggör djupare analyser av utbildningens kvalitet och utvecklingsbehov. En övergripande utredning har initierats gällande gymnasiesärskolan under senvåren 2020. Syftet är att kartlägga nuvarande organisat- ion med uppbyggnaden av gymnasiesärskola samt att kartlägga principer för skolskjuts och resursfördel- ning inför budgetåret 2021.
Elevhälsa
Genom att stärka elevhälsan och annan stödverksamhet kan psykisk ohälsa förebyggas och elevers sär- skilda behov upptäckas och tillmötesgås tidigt. Under året förstärks elevhälsans arbete, i första hand inom professionsområdena specialpedagogik, psykologi och medicin. En särskild resurs avsätts för att inom ra- men för central elevhälsa stärka huvudmannaansvaret gällande gymnasiesärskola. Satsningen har som övergripande syfte att stödja eleverna i att nå målen för sin utbildning, genom att bland annat arbeta före- byggande för att minska frånvaro och förhindra studieavbrott.
Vårens övergång till distansundervisning kan ha påverkat elevernas hälsa och välbefinnande både på kort och längre sikt. Tidigare erfarenheter talar för att en minskning av sociala kontakter kan ge en ökad risk för psykisk ohälsa. Trots nedstängningen av skolornas lokaler har det därför varit viktigt att elevhälsoarbe- tet kunnat fortgå utifrån alternativa arbetssätt. Både kuratorer och skolsköterskor har i stor utsträckning kunnat fortsätta att ha kontakt med eleverna.
Introduktionsprogram
En utvecklad plan för utbildning för introduktionsprogrammen har utarbetats under året. I den anges samtliga introduktionsprograms syfte och innehåll. Planen för utbildning är ett centralt verktyg bland an- nat för studie- och yrkesvägledare för att de på bästa sätt ska kunna stötta eleverna i deras val av gymnasie- utbildning men även för att säkerställa att nämndens utbud är tydligt och ändamålsenligt. En analys av ak- tuellt utbud, sökmönster, målgrupp och arbetsmarknad har genomförts och kommer att ligga till grund för en revidering av planen för läsåret 2021–2022.
Det kommunala aktivitetsansvaret
Under våren har verksamheten utvecklat samarbetet med studie- och yrkesvägledningen inom både grund- skoleförvaltningen och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen tillsammans med en förvaltningsge- mensam personalresurs och antagningsenheten. Detta bedöms kunna förbättra elevernas möjligheter att göra väl underbyggda val kring sin studiegång.
Verksamheten har under pandemin upphört med sin Drop-in-verksamhet och uppmuntrat ungdomarna att boka in digitala handläggarmöten istället för fysiska möten. De digitala verktyg som funnits till hands har dock inte varit tillräckliga för att kunna upprätthålla en välfungerande kommunikation med ungdo- marna. Verksamheten har även uppmärksammat att det psykosociala måendet hos många av ungdomarna inom KAA har påverkats negativt av pandemin.
När det gäller möjligheterna att erbjuda praktikplatser till ungdomar med låg studiemotivation ser verk- samheten att valmöjligheterna har blivit mer begränsade än tidigare. Det är svårare utifrån rådande arbets- marknadsläge – och andra effekter av pandemin– att erbjuda praktikplatser som är individuellt anpassade efter ungdomens behov och önskemål. Till exempel har möjligheterna att erbjuda praktikplatser inom vård och omsorg påverkats negativt till följd av restriktioner kopplade till pandemin.
I och med att KAA-UngMalmö fått en utökad budgetram har en personalförstärkning kunnat göras som bl.a. inneburit att enheten kunnat utveckla det administrativa och registervårdande arbetet, vilket i sin tur stärker datakvaliteten och uppföljningen för att säkerställa ett bättre systematiskt kvalitetsarbete.
Lovskola
Lovskolan har utökat sin verksamhet under perioden. Över 200 elever gavs under sommaruppehållet 2020 möjlighet att delta i lovskolan. Förutom kurser på grundläggande nivå omfattade sommarskolan även kur- ser i matematik på gymnasial nivå.
Utvecklingsarbete kopplat till värdegrund
En kompetensutvecklingsinsats om kränkande behandling av elev enligt skollagen skulle ha genomförts i mars men fick ställas in till följd av pandemin. Kompetensutvecklingsinsatsen riktades till skolledare och andra berörda medarbetare på skolorna och skulle även syfta till att diskutera behov av stöd från huvud- mannen. Möjligheten att genomföra insatsen under innevarande läsår ses över.
Förvaltningen har under våren bildat en arbetsgrupp med koppling till värdegrundsarbetet på skolorna.
Arbetsgruppen har fått i uppdrag att göra en behovsinventering och att vidareutveckla processer kopplat till arbetet med att motverka kränkande behandling. Inom ramen för uppdraget görs en analys av samtliga skolenheters Plan mot kränkande behandling under hösten. Syftet är att skapa en helhetsbild över vad som görs i arbetet för att motverka kränkande behandling samt att identifiera utvecklingsområden för att kunna genomföra eventuella åtgärder för att stärka arbetet.
Vidare har arbetet med HBTQ-certifiering av elevhälsans personal fortgått under perioden genom intro- duktion i ämnet av nyanställda inom elevhälsan, framtagande av material för arbete på skolorna samt upp- följning av skolornas arbete.
Stärkt samarbete om kultur på skoltid
Samverkan mellan gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen har stärkts ytter- ligare under 2020. I början av året planerades det för fokusgrupper med gymnasieelever för att göra ele- verna delaktiga i arbetet men detta fick skjutas upp till följd av pandemin. Istället planeras det för digitala fokusgrupper under hösten. Syftet med arbetet är att ge alla elever en likvärdig tillgång till kulturaktiviteter på skoltid. Arbetet har en koppling till alla barns rätt att delta i kulturlivet enligt barnkonventionen. Det har också sin utgångspunkt i stadens arbete för att förverkliga barnkonventionen i alla verksamheter.
Vuxenutbildningsorganisation
Under pandemin har arbetstillfällen och därmed försörjningsmöjligheter för många Malmöbor försvunnit.
Bland annat har service och handel varit en drabbad sektor där många unga Malmöbor har sin försörjning.
Behovet av vidareutbildning och omskolning har genererat en ökad efterfrågan på reguljär utbildning.
Denna ökning prognostiseras att fortsätta under kommande år. En större satsning planeras för att kunna erbjuda fler platser och samtidigt stärka och individualisera det stöd som erbjuds elever inom vuxenutbild- ningen.
Inom sfi kan det, trots omfattande och snabba insatser på grund av pandemin, konstateras att antalet av- brott och tiden som eleverna behöver för att nå sina mål har ökat. En del elevers avsaknad av nödvändig digital utrustning och av de digitala färdigheter som krävs för att framgångsrikt kunna studera på distans har varit bidragande orsaker.
Nämnden bedömer att det kommer fortsätta att ske en minskning av efterfrågan på sfi utifrån ett minskat antal nyanlända. Prognoserna för innevarande år pekar tydligt på att kön till sfi i princip kommer att för- svinna. Därmed går Malmös sfi för första gången på många år in i en period där antalet elever som blir klara med sin sfi-utbildning är fler än de som ansöker om att få studera på sfi.
Utbildningsplikten
Arbetet har fortsatt för att säkra Utbildningsplikten, en verksamhet som omfattar cirka 500 elever som via Arbetsförmedlingen hänvisas till sfi-studier. Inom ramen för detta samarbete har en utökad sammanhållen
skoldag tagits fram där sfi-studierna kompletteras med orienteringskurser i digitalisering, språkstöd samt arbetslivsorientering. Ambitionen är att fler ska hinna betydligt längre på sin resa mot gymnasiebehörighet eller sina studier mot ett yrke innan studiefinansieringsfrågan blir ett hinder.
Fjärr- och distansundervisning
På grund av pandemin fick utvecklingen av det digitala stödet som erbjuds eleverna en kraftig skjuts under våren. Ett exempel är den digitala studieverkstaden som erbjuds av pedagogisk stödorganisation och verk- samheten är ett viktigt stöd för eleverna i deras lärande. E-vägledning har även erbjudits för att ersätta stu- die- och yrkesvägledningens Drop-in verksamhet som varit stängd under perioden.
Riktade kompetensutvecklingsinsatser och ett stärkt kollegialt lärande har vidare varit viktiga komponenter i att utveckla och upprätthålla likvärdigheten i den fjärr- och distansundervisning som erbjudits.
Orienteringskurser
De orienteringskurser som var planerade har försenats och planeras att återupptas under hösten. Oriente- ringskurserna är av en studieförberedande karaktär och målgruppen för dessa har i de flesta fall inte förut- sättningar för att kunna genomföra kurser digitalt. De försenade orienteringskurserna har lett till ett mins- kat inflöde av elever till de planerade yrkespaketen inom ramen för jobbpakten.
Uppdragsutbildning
Under perioden har ett samarbete etablerats med hälsa, vård och omsorgsförvaltningen för att starta upp- dragsutbildning för personal inom äldrevården. Under hösten påbörjar 60 elever utbildningen. Satsningen är en del i det nationella äldreomsorgslyftet.
Kvalitetsutveckling
Arbetet med att vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter. Det ska utgöra navet i utveckl- ingen och har som funktion att säkerställa en likvärdig utbildning och att de nationella målen uppfylls. En pågående utveckling av analysarbetet inom det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att tydliggöra sam- bandet mellan mål, ramar, skolans kultur, processer och resultat med målet att skapa förutsättningar för väl underbyggda beslut och mål.
Arbetet med de tre beslutade prioriterade verksamhetsmålen som svarar an mot utmaningar som identifie- rats inom verksamhetens undervisningspraktiker, inom professionsövergripande samarbeten kring elevers lärande och kunskapsutveckling samt inom ledning och organisering följs upp i huvudmannens kvalitets- rapport och redovisas även i årsanalys.
Digitalisering
På grund av övergången till digital undervisning har stora kliv inom digitaliseringsarbetet tagits under vå- ren. Det har även skett en utveckling av det digitala stöd som erbjuds elever både inom gymnasiet och vuxenutbildningen.
I gymnasieskolornas kvalitetsrapport för läsåret 2019/2020 berörs digitalisering främst i sammanhang rela- terade till IT-kompetens, användning av molntjänster där erfarenheter, information och enkäter delas, samt IT-support. För att utveckla och nyansera detta arbetar förvaltningen för att utveckla didaktik och pedagogik med hjälp av digitala lösningar. Under 2020 fortsätter arbetet med att ta fram en förvaltningsö- vergripande digitaliseringsstrategi med syfte att stärka elevernas lärande och användning, professionens praktik och kompetens, skolans ledarskap och styrning samt infrastruktur och resurser.
Digitaliseringsbehoven gäller även administration och kommunikation. Ett samordnat processtöd för digi- talisering inom kärnverksamheten ska ge huvudmannen möjlighet att erbjuda rektor stöd i mer samman- hålla processer. Under våren har Malmö Civic Lab tagit fram en digital process för hur antagningsproces-
ser för sfi kan effektiviseras. Denna process kommer att implementeras under hösten 2020. Ett gemen- samt utvecklingsarbete pågår även mellan de tre utbildningsförvaltningarna. I arbetet ingår bland annat att ta fram en modern systemmiljö.
Arbetet med att ta fram en mer utvecklad digital lösning för elevens individuella studieplan (ISP) fortsät- ter. Sedan slutet av 2019 pågår en förstudie för att identifiera ett digitaliserat systemstöd för en individuell fördjupad studieplan för elever inom introduktionsprogrammen och vuxenutbildningen. Syftet med för- studien är att få en samlad bild av nuläget, förväntningar/krav och att undersöka möjligheterna för ut- veckling inom ramen för befintliga system samt att ge lösningar till hur det fortsatta arbetet ska bedrivas.
Utvecklingsarbete kopplat till värdegrund
En kompetensutvecklingsinsats om kränkande behandling av elev enligt skollagen skulle ha genomförts i mars men fick ställas in till följd av pandemin. Kompetensutvecklingsinsatsen riktades till skolledare och andra berörda medarbetare på skolorna och skulle även syfta till att diskutera behov av stöd från huvud- mannen. Möjligheten att genomföra insatsen under innevarande läsår ses över.
Förvaltningen har under våren bildat en arbetsgrupp med koppling till värdegrundsarbetet på skolorna.
Arbetsgruppen har fått i uppdrag att göra en behovsinventering och att vidareutveckla processer kopplat till arbetet med att motverka kränkande behandling. Inom ramen för uppdraget görs en analys av samtliga skolenheters Plan mot kränkande behandling under hösten. Syftet är att skapa en helhetsbild över vad som görs i arbetet för att motverka kränkande behandling samt att identifiera utvecklingsområden för att kunna genomföra eventuella åtgärder för att stärka arbetet.
Vidare har arbetet med HBTQ-certifiering av elevhälsans personal fortgått under perioden genom intro- duktion i ämnet av nyanställda inom elevhälsan, framtagande av material för arbete på skolorna samt upp- följning av skolornas arbete.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvar utgår ifrån reglementet från kommunfullmäktige. Ge- nom detta ska nämnden fullgöra de uppgifter som vilar på kommunal huvudman enligt skollagen och andra författningar. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden grunduppdrag utgår således från det nat- ionella uppdraget där huvudmannen för utbildningen ska säkerställa förutsättningarna för en likvärdig verksamhet av god kvalitet.
I detta avsnitt redogörs för avvikelser i verksamhetens utveckling i förhållande till nämndens planering för 2020. Här utgör Nämndsbudget 2020 utgångspunkten för bedömningen om eventuella avvikelser. Redo- visningen begränsas till avvikelser som är av vikt ur ett samlat kommunperspektiv. Utveckling och uppfölj- ning inom gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning sker även genom verksamhetens syste- matiska kvalitetsarbete, som bedrivs på flera nivåer. Eventuella avvikelser kopplade till skollagen och läro- planerna följs därmed upp på både skolenhets- och huvudmannanivå och sammanfattas bland annat i sko- lornas och huvudmannens årliga kvalitetsrapporter.
I det här avsnittet återfinns en avstämning av nämndens arbete i relation till de kommunfullmäktigemål som riktas till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden under innevarande mandatperiod. Under den här mandatperioden är totalt nio kommunfullmäktigemål riktade till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.
Dessa återfinns inom stadens samtliga målområden. Till varje mål finns indikatorer kopplade som ska spegla nämndens bidrag till måluppfyllelse.
Uppföljningen i delårsrapporten innebär en beskrivning av trenden vad gäller riktningen mot målet och en avstämning av utvecklingen i förhållande till nämndens planering. För att ange trend finns fem alternativ:
enligt planering, positiv avvikelse, negativ avvikelse, både positiv och negativ avvikelse samt trenden kan inte bedömas. Al- ternativet "enligt planering" används också om det inte går att utläsa några större skillnader från tidigare upp- följningar. Avstämningar på det här eller liknande sätt sker fram till år 2022 då analys och slutbedömning för mandatperioden kommer att göras.
Trend
Både positiv och negativ avvikelse Avstämning
Nämndens övergripande mål är att alla elever når målen för sin utbildning. Det åligger nämnden att ut- veckla en likvärdig verksamhet som har kompetens att stödja, stimulera och utmana varje elev. Arbetet för en likvärdig skola är vidare viktigt för säkerställandet av alla barns rätt till hälsa, utveckling och utbildning enligt barnkonventionen. Mot denna bakgrund genomförs ett utvecklingsarbete i syfte att i högre grad för- dela resurserna utifrån elevers behov så att de skolor och program som behöver ägna mycket kraft åt det kompensatoriska uppdraget också ges bättre ekonomiska förutsättningar för det. Arbetet har även fortsatt med att utveckla ett fördjupat och sammanhållet systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och skolnivå med syftet att öka måluppfyllelsen för alla elever.
Utifrån de valda indikatorerna till detta mål följer nämnden på andelen elever med examen i årskurs 3.
Uppföljningen av läsåret 2019/2020 visar att resultaten på helheten ligger på samma nivå som föregående läsår. På programnivå finns dock skillnader. Flickorna på yrkesprogram har i lägre grad fått examen (en försämring med 10 procentenheter). På några program där pojkar är i majoritet syns istället en positiv ut- veckling av andelen elever med examen (en förbättring med 6 procentenheter). En fortsatt analys av bak- grunden till dessa resultat görs i huvudmannens kvalitetsrapport och redovisas även i årsanalys.
Trend
Enligt planering Avstämning
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bidrar till kommunfullmäktigemålet i första hand genom att minska andelen avbrott på gymnasiet och genom att utveckla och förbättra de insatser som genomförs inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för att fler ungdomar ska gå vidare till arbete eller studier.
En hög skolnärvaro är viktigt för att förebygga avbrott. Arbetet för att främja närvaro och förebygga från- varo är en central del i bland annat elevhälsans arbete och utgör en särskild satsning under innevarande budgetår. Satsningen har som övergripande syfte att stödja eleverna i att nå målen för sin utbildning ge- nom att bland annat arbeta förebyggande för att minska frånvaro och förhindra studieavbrott.
Sena omval till gymnasiet är ofta mindre genomtänkta, vilket leder till felval och att ungdomen inte får en önskad plats och hamnar sist i reservkön. Det kan i förlängningen innebära att ungdomar gör avhopp och inte fullbordar sina studier. Under 2020 har därför samarbetet mellan studie- och yrkesvägledningen inom grundskoleförvaltningen och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen utvecklats. En satsning på väg- ledning i samverkan ska ge alla involverade kompetensutveckling med syftet att det kollegiala lärandet på sikt ska bidra till att eleverna gör väl underbyggda och medvetna val samt att fler elever når gymnasiebehö- righet och att avhoppen kan minska.
Trend
Enligt planering Avstämning
Vuxenutbildningen utgör en för staden central funktion för att påverka sysselsättnings- och självförsörj- ningsnivån och är den utbildningsform som möjliggör en gymnasieexamen för vuxna Malmöbor som sak- nar fullföljd gymnasieutbildning. Nämndens huvudfokus i relation till målet är att förbättra elevernas måluppfyllelse och progression för att de ska få den behörighet som krävs för att studera vidare eller få ett arbete.
Nämnden har under perioden fortsatt arbetet med att utveckla ytterligare studiealternativ där arbetsförbe- redande insatser och studier i olika former kombineras med praktik och anställning. Arbetet har även fort- satt för att utveckla samarbetet mellan vuxenutbildningens yrkesutbildningar och aktuell bransch. Dock har etablerade forum och samverkansytor mellan utbildning och bransch till viss grad försvårats av den pågående pandemin. Även genomförandet av arbetsplatsförlagt lärande (apl) har i vissa fall varit en utma- ning under våren. Det har varit svårare att tillhandahålla platser inom områden som har påverkats mycket av pandemin som till exempel vård- och omsorg, restaurang och hotell och turism.
Under perioden har förvaltningen startat upp kombinationsutbildningar inom köksbiträde respektive an- läggningsarbete. Arbetet har även fortsatt för att säkra Utbildningsplikten. Viss försening föreligger dock då de orienteringskurser som ingår i denna inte har kunnat genomföras som planerat på grund av pande- min.
Även de extratjänster som planerats inom förvaltningen har fått skjutas upp på grund av pandemin. Stäng- ningen av skolorna har inneburit att det inte varit möjligt att hitta lämpliga extratjänster i förvaltningens verksamheter. Arbetet återupptas under hösten.
Trend
Trenden kan inte bedömas Avstämning
Nämndens arbete utifrån kommunfullmäktiges mål sker främst genom att skapa förutsättningar för gym- nasieskolans och vuxenutbildningens kärnuppdrag. Gymnasieskolornas och vuxenutbildningens arbete i detta sammanhang sker med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten när det gäller hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande.
Nämndens indikatorer för detta mål följs på grund av mättekniska förutsättningar upp först i årsanalys.
Trots detta antas växthusgasutsläpp relaterade till beställd mat, antal resta kilometer med flyg samt antal inköpta ersättningsbara engångsartiklar i plast ha minskat kraftigt sedan motsvarande period föregående år, framför allt på grund av de reserestriktioner som förelegat samt att nämndens verksamheter bedrivits på distans under merparten av våren.
Trend
Enligt planering Avstämning
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens utgångspunkt i arbetet är att en fullständig gymnasieutbildning i sig utgör en viktig skyddsfaktor för individen. Nämndens indikatorer som relaterar till detta mål är därför valda utifrån nämndens övergripande mål om att alla elever ska nå målen för sin utbildning. Därtill följer nämnden på vidaregång till studier för de individer som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret.
Det åligger nämnden att utveckla en likvärdig verksamhet som har kompetens att stödja, stimulera och ut- mana varje barn och elev. För att stärka detta arbete ytterligare har en översyn av nämndens resursfördel- ningssystem genomförts under året. Syftet är att i högre grad fördela resurserna utifrån elevers behov så att de skolor och program som behöver ägna mycket kraft åt det kompensatoriska uppdraget också ges bättre ekonomiska förutsättningar för det.
En trygg och stödjande skolmiljö är förutsättningar för en hög måluppfyllelse. Arbetet när det gäller den fysiska tryggheten i förvaltningens verksamheter har till viss del skiftat fokus under perioden med anled- ning av den pågående pandemin och övergången till fjärr- och distansstudier. För många elever utgör sko- lan en trygg plats och den plats som ger struktur i studierna. Under våren har därför elevhälsans och lärar- nas arbete varit en stor del av det trygghetsarbete som bedrivits.
Trend
Trenden kan inte bedömas Avstämning
Kommunfullmäktigemålet omfattar i första hand elever som studerar språkintroduktion och sfi i nämn- dens verksamheter. För både språkintroduktion och sfi har pandemin i hög grad haft konsekvenser på ge- nomförandet av utbildningarna och elevernas måluppfyllelse. Språkliga hinder och bristande tillgång till internetuppkoppling och datorer eller andra digitala verktyg har inneburit svårigheter för att kunna ge- nomföra undervisningen på distans och har även fått konsekvenser för elevernas måluppfyllelse och pro- gression.
Inom språkintroduktion bedrivs sedan en tid tillbaka ett utvecklingsprojekt med Intensivsvenska - en undervisningsmodell som ger nyanlända skolelever möjligheter att snabbt få upp sina kunskaper i svenska och i skolämnena så att de kan komma vidare till nationellt gymnasieprogram, till en yrkesutbildning eller till yrkeslivet. Arbetet bedöms av verksamheten ha ökat måluppfyllelsen och progressionen för eleverna.
De goda resultaten har dock påverkats mycket under övergången till digital undervisning. Frånvaron har ökat och den viktiga relationella interaktionen mellan elever och pedagoger har försämrats. Verksamheten har fått anpassa sin verksamhet för att möta elevernas förändrade behov, till exempel har man behövt möjliggöra stöd och undervisning på plats för enskilda elever och mindre grupper.
Ett mindre antal elever än planerat har anmält sig för att studera sfi under perioden. Delvis tros det bero på att undervisning via fjärr- eller distans utgör en utmaning för målgruppen som ofta inte har de digitala förutsättningar som krävs. Därtill beskriver verksamheterna att en minskad fysisk tillgänglighet när det gäl- ler möjligheten att anmäla sig till sfi kan ha bidragit till ett minskat inflöde. Även måluppfyllelsen på sfi har
sannolikt påverkats av den pågående pandemin och målgruppens svårigheter att genomföra utbildning di- gitalt. Konsekvensen av detta är sannolikt ett ökat behov av förläng studietid.
En djupare analys av resultaten på språkintroduktion och sfi kommer göras i samband med huvudman- nens kvalitetsrapport och i kvalitetsdialoger under hösten.
Huvudmannen och skolorna har i största möjliga utsträckning försökt att kompensera för de svårigheter som elever på sfi och språkintroduktion har haft i att tillägna sig sin utbildning digitalt. Till exempel har skolorna kunnat tillhandahålla digital utrustning då elever saknat detta. Skolorna har även erbjudit studie- verkstäder.
Trend
Trenden kan inte bedömas Avstämning
Att säkerställa en god arbetsmiljö och trygga anställningar är två av flera viktiga byggstenar i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare. Nämndens arbete inom arbetsmil- jöområdet sker enligt Malmö stads gemensamma arbetssätt för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) samt Malmö stads ramverk med aktiva åtgärder.
Vårens omtumlande period till följd av pandemin har utmanat organisationens förmåga till snabb omställ- ning. Proaktivt arbete med att säkra arbetsmiljön för chefer och medarbetare har prioriterats. Riskbedöm- ningar ur arbetsmiljösynpunkt har upprättats och uppdaterats löpande, på förvaltningsnivå samt på arbets- platsnivå. Förvaltningschef och HR-chef har haft veckovisa avstämningar med huvudskyddsombud för att säkerställa korrekt information och en god dialog. Under våren erbjöds samtliga medarbetare möjlighet att gå en digital utbildning från företagshälsovården i distansarbete utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. För che- fer tillhandahölls dessutom en digital utbildning i att leda på distans.
Förvaltningen har gett företagshälsovården i uppdrag att utvärdera hur arbetsmiljön har påverkats av pan- demin. Detta kommer att ske under hösten 2020. Innan denna utvärdering är genomförd är det för tidigt att dra några slutsatser om hur övergången till fjärr- och distansundervisning har påverkat på arbetsmiljön.
Uppföljning kommer att ske i årsanalys.
En undersökning av hur förvaltningens medarbetare upplever sina arbetsplatser utifrån perspektiven at- traktiv arbetsplats och attraktiv arbetsgivare var planerad att genomföras under våren men fick skjutas på framtiden.
Med anledning av pandemin och att skolorna varit stängda har något aktivt arbete med utökad rekrytering av Malmöbor med funktionsvariation i daglig verksamhet inte kunnat påbörjas.
Trend
Enligt planering Avstämning
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbete för att uppnå kommunfullmäktigemålet pågår enligt planering men på grund av coronapandemin har flera pågående aktiviteter inom kompetensförsörjnings- området pausas eller omprioriterats.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamhet bedöms under aktuell period ha bidragit till kom- munfullmäktigemålet genom fortsatt arbete utifrån Malmö stads kompetensförsörjningsprocess. Nämnden står inför stora kompetensförsörjningsutmaningar de kommande åren. Behovet inom den största yrkes- gruppen, lärare, är omfattande. Befolkningsdemografin visar även på en markant ökning de kommande åren av elever i gymnasieålder i Malmö. I en nationell jämförelse så ligger gymnasie- och vuxenutbildnings- nämndens verksamheter bra till avseende andel behöriga lärare i olika skolformer. I flera av skolformerna har andelen behöriga lärare ökat. Emellertid har nämnden stora utmaningar med behörighetsgraden avse- ende gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna (denna skolform är numera en del av vuxenut- bildningen med namnet kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning) som är betydligt lägre jäm- fört med andra skolformer.
För att kunna säkra kompetensförsörjningen krävs ett gediget arbete med en rad olika åtgärder och strate- gier på både kort och lång sikt. Insatserna behöver verka inom ett flertal områden som handlar dels om att attrahera och rekrytera nya medarbetare, dels behålla och utveckla medarbetare som redan finns i organi- sationen. Fokus under innevarande mandatperiod är insatser kopplade till rekrytering och långsiktig kom- petensförsörjning i enlighet med nämndens kompetensförsörjningsplan (GYVF-2019-3729).
Nämnden fortsätter parallellt att analysera och utveckla organisation och arbetssätt för att säkerställa att kompetensen används på bästa sätt.
Våren har medfört utmaningar ur ett kompetensperspektiv i form av att snabbt höja organisationens digi- tala kompetens samt prövat organisationens förmåga till nytänkande och kreativitet. Detta gäller framför allt för lärargruppen som från en dag till en annan fick övergå från skolförlagd undervisning till digital undervisning. Beroende på om undervisning på fjärr- och distans ännu en gång blir nödvändigt kommer det finnas behov av nya kompetensutvecklingsinsatser.
Trend
Enligt planering Avstämning
Eleverna ska uppleva en god och likvärdig service genom hög tillgänglighet och professionellt bemötande som bidrar till att alla elever når målen för sin utbildning. Utifrån de valda indikatorerna till detta mål följer nämnden på andelen elever inom gymnasiet, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen som i genomförda elevenkäter uppger att de är nöjda med sin skola. Det finns ett mönster som tyder på att eleverna generellt är nöjda med sin utbildning.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetar för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i syfte att erbjuda varje Malmöbo god och likvärdig service. Ett samordnat processtöd för digitalisering inom kärn- verksamheten ger huvudmannen möjlighet att erbjuda rektor stöd i mer sammanhålla processer. Under året har förvaltningen fortsatt att utveckla digitala lösningar för att förenkla och underlätta för elever, vårdnadshavare och personal. Till exempel kan nämnas en förenklad sfi-anmälan, digitala avtal för utlåning av t.ex. elevdatorer samt en förenklad anmälan om avbrott inom vuxenutbildningen.
Det är vidare av stor vikt att verka för att alla individer oavsett förutsättningar ska kunna använda digitala tjänster och webbplatser. Arbetet med att öka den digitala tillgängligheten pågår som ett led i detta, bland annat genom tillgänglighetsanpassningar av stadsövergripande och förvaltningsspecifika webbplatser (t.ex.
gymnasieskolornas webbplatser) samt den kommungemensamma sajten Skånegy.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har tilldelats sju riktade budgetuppdrag under år 2020. För två av uppdragen står kommunstyrelsen helt för avstämningen.
I samband med Ekonomisk prognos 2020 beslutades att nämnder och bolag ska återkomma i samband med delårsrapporten i de fall arbetet med uppdragen påverkas av den pågående coronaviruspandemin. I årsana- lys redovisas arbetet med uppdragen i sin helhet.
Nettokostnadsavvikelse
Periodens resultat uppgår till 118 191 tkr. Huvudsakligen beror detta på mindre antal elever än budgeterat inom gymnasie, det kommunala aktivitetsansvaret och vuxenutbildningen och att budgeterade kostnader inte har verkställts i planerad omfattning under våren. En del av överskottet antas tas igen under hösten i form av kompensatoriska insatser för elever inom gymnasieskola och vuxenutbildning.
Prognostiserad budgetavvikelse helår
I budget 2020 tilldelades nämnden demografiersättning baserat på den då gällande befolkningsprognosen.
Denna har visat sig att inte stämma och nämnden prognostiserar att det kommer vara cirka 406 elever mindre inom gymnasieskola och det kommunala aktivitetsansvaret på helåret. Detta innebär ett prognosti- serat överskott för nämnden motsvarande 37 500 tkr. Det ska dock nämnas att elevantalen inom gymna- sieskola är osäkra i väntan på den slutgiltiga antagningsbilden i slutet av september månad.
För att kunna hantera eventuella förändringar i omvärlden och i verksamheten under året avsattes en buf- fert motsvarande en procent av i nämndsbudget 2020. Då man inte haft några kostnadsdrivande föränd- ringar under våren bedöms denna buffert inte användas och därmed prognostiseras ett överskott för nämnden om 18 000 tkr.
I ett läge när arbetslösheten bedöms öka kommer det att behövas bättre möjligheter att vidareutbilda sig i hela landet. Medlen till regionalt yrkesvux beslutades i regeringens vårändringsbudget öka samtidigt som tillskottet möjliggör en full statlig finansiering av utbildningen. Staten finansierar samtliga platser i region- alt yrkesvux under 2020 och tillföra medel för att möjliggöra fler helårsplatser än vad som nyttjades 2019.
Anslaget ökades därför med 675 000 tkr på regeringsnivå. På grund av detta slopade medfinansieringskrav för 2020 prognostiseras ett överskott för nämnden motsvarande 21 000 tkr.
Efterfrågan på kommunal vuxenutbildning inom sfi har varit stor under en längre tid och behovet av denna utbildning bedömdes i budget 2020 vara omfattande trots en minskad invandring. Verksamheten ser nu att andelen avhopp från sfi har ökat sedan skolornas lokaler stängde för att hejda spridning av coro- navirus under våren. Detta innebär prognostiserat överskott för nämnden motsvarande 21 500 tkr.
Vuxenutbildningsplatser i extern regi har ökat i antal helårsplatser med 290 platser jämfört med budget.
Den prognostiserade underskottet på grund av detta uppskattas till cirka 8 000 tkr.
Den 18 mars utfärdade Folkhälsomyndigheten en rekommendation att Sveriges gymnasieskolor, kommu- nala vuxenutbildningar, yrkeshögskolor, högskolor och universitet går över till distansundervisning. Riks- dagen och regeringen har antagit en ny lag och förordning (2020:115) som reglerar verksamheten vid skol- stängningar. Alla regler och beslut utgår från det rådande smittskyddsläget i samband med spridningen av coronaviruset och covid-19. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har gått över till fjärr- och di- stansutbildning för all sin undervisning med ovanstående anledning och detta medför förutom vårens eko- nomiska konsekvenser att helårsprognosen innehåller vissa antaganden.
På grund av det slopade medfinansieringskrav på grund av coronaviruspandemin gällande statsbidraget för yrkesvux för 2020 prognostiseras ett ökat bidrag för nämnden motsvarande 24 200 tkr.
Skolrestauranger tog tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen fram möjligheten för
elever i Malmös kommunala gymnasieskolor att hämta sin skollunch på 15 olika skolrestauranger på Mal- mös grundskolor. Cirka 640 elever anmälde att de hade behov av att hämta ut skollunch vilket till slut re- sulterade i cirka 150 uthämtade lunchpaket varje dag. Detta medförde en minskad kostnad för förvalt- ningen motsvarande 3 674 tkr för vårterminen.
I samband med coronaviruspandemin ersatte staten sjuklönekostnader enligt beslut april-juli. För perioden ingår en ersättning med 2 703 tkr.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutade att stänga lokalerna på gymnasiesärskolan i Malmö för undervisning av eleverna på vårterminen, från och med den 26 mars. I stället gavs distans- eller fjär- rundervisning. Detta innebar att skolskjuts ställdes in för resterande del av terminen vilket gav en minskad kostnad för förvaltningen motsvarande 1 500 tkr för vårterminen.
Kommunfullmäktige beslutade 2020-07-03 i ärendet Ekonomisk prognos 2020 STK-2020-92 att ge gym- nasie- och vuxenutbildningsnämnden möjlighet att använda sitt prognostiserat överskott för att påbörja arbetet med att utöka antalet platser inom den reguljära vuxenutbildningen under kommande år, samt stärka arbetet inom elevhälsan i gymnasieskolan.
Med denna bakgrund har vuxenutbildningen vidtagit åtgärder. Verksamheten ökar gymnasial och grund- läggande vuxenutbildning med 150 elever vilket motsvarar en utökning under 2020 med 25 helårsplatser.
Satsningar på IT i form av Chromebooks, läroplattform, tekniska lösningar för lärare och elever och lös- ningar för trådlöst internet har gjorts för att kunna ha en likvärdighet för varje elev. Till hösten planeras kompetensutvecklingsinsatser för lärare inom fjärr och distansstudier. För perioden januari - augusti finns ett utfall på -2 372 tkr och på helåret prognostiseras - 5 000 tkr.
För att stärka arbetet inom elevhälsan i gymnasieskolan har nämnden satsat på att tillfälligt öka bemanning för elevhälsan på höstterminen 2020 för att utföra de hälsosamtal, hälsoundersökningar och vaccinationer som uteblivet under vårterminen på grund av att eleverna inte befunnit sig på skolan. På detta vis finns det även en beredskap på att möta upp eventuell ökning av psykisk ohälsa på grund av coronaviruspandemin.
Uppskattad kostnad för detta är på helåret -3 000 tkr.
På framförallt vuxenutbildningen men också till viss del i gymnasieskolan finns en risk i att det skjuts kost- nader framåt i tiden med anledning av att man inte kan utföra viss handledning, prövningar, valideringar och andra praktiska moment utan då bygger upp en "utbildningsskuld" till eleverna som måste tas igen till hösten eller kommande år. Förvaltningen arbetar för att sätta in kompensatoriska och kvalitetsutvecklande insatser där behoven finns. Då man ser en tendens i att eleverna inte håller sin studietakt genereras en längre utbildningstid vilket innebär ökade kostnader per poäng.
Nämnden visar ingen avvikelse avseende investeringsramen.
