Särtryck ur tidskriften Verdandi 1920.
Hygieniska ö n s k e m å l b e t r ä f f a n d e flickor
n a s h ö g r e skolutbildning.
F ö r e d r a g hållet i S v e n s k a Läkarsällskapet den 15 m a r s 1921 a v doktor Karolinä 'Widerström.
Läroverkstadgan av 1905 avsåg att reglera undervisningen för e n del av Sveriges ungdom. D e n gällde nämligen d e högre skolorna f ö r den manliga u n g d o m e n och i viss begränsad m å n för den kvinnliga. Den n u sittande Skolkommissionen h a r en vida större och mer omfattande uppgift än den, som ålåg d e n kommitté, som förberedde 1905 års stadga. Kommissionen skall ju nämligen bringa reda i hela landets skolväsen, högre och lägre, f ö r flickor och f ö r gossar, skall göra detta skolväsen till ett or
ganiskt helt, där alla delar väl samarbeta m e d varandra och d ä r tillbörlig hänsyn tages såväl till varje g r u p p av individer som till samhällets krav. Skall den byggnad, som s å reses, bli hållfast och beståndande, så måste bland a n n a t hygienens krav bli till
fredsställda. Svenska Läkarsällskapet h a r vid ett föregående till
fälle avhandlat dessa krav i vad d e gälla d e n manliga ungdomens undervisning i d e högre läroverken; i d a g vore det meningen att avhandla d e m beträffande den kvinnliga u n g d o m e n s under
visning i högre skolor.
Flickornas skolundervisning ä r av betydligt yngre datum ä n gossarnas. D e n h a r dels följt sina egna utvecklingslinjer, dels blivit mer eller mindre en kopia av gossarnas. I en skolform ä r den nästan identisk, nämligen i d e 1905 inrättade statssamsko- lorna, som ä r o realskolor, 18 till antalet i riket. D e inrättades å orter,- d ä r gosskolorna voro mycket glest befolkade. Staten in
d r o g anslaget till flickskolan och släppte flickor in i gosskolan, där ock kvinnliga lärare anställdes. F ö r flickornas skull g j o r d e s dessutom den anordningen, att d e flngo g e n o m hela skolan 2 tim
mars undervisning i handarbete, utanför timplanen. De kunde dock få bortvälja detta ämne, liksom d e ock k u n d e få bortvälja vissa
152 D:R KAROLINA W1DERSTRÖM:
teoretiska ä m n e n ; m e d detta senare miste d e emellertid rättigheten till avgångsexamen. Således en rätt torftig anpassning f ö r flickorna.
Flickgymnasierna, 12 i riket, därav 6 i Stockholm, ä r o givetvis till väsentlig del kopierade efter gossgymnasierna: s a m m a ä m n e n och pensa, s a m m a examen, s a m m a censorer och i rätt stor utsträckning s a m m a lärare också. Men under det att gossgymna- siet ligger ovanpå 5:e klass, ligger flickgymnasiet p å d e n 6:e, varijied följer långsammare takt o c h större lugn vid d e föregående studierna s a m t större mogenhet h o s gymnasiets alumner. Flick
skolan h a r ä n n u e n fördel att erbjuda, nämligen d e n synnerligen g o d a avledare f r å n gymnasiet, som heter åttonde klass med normal
skolekompetens. G e n o m d e n n a sker en rätt b r a utgallring av det lärjungematerial, som k o m m e r u p p i gymnasiet; dessutom ä r d e n n a linje i sig själv synnerligen värdefull. Historiskt uppstod d e n p å det sättet, att n ä r realskoleexamen skulle införas — m å n g a betraktade det som en olycka över huvud taget, att d e n blev i n f ö r d i vårt land — så sammanslöto sig en hel del före
ståndarinnor f ö r flickskolor i riket f ö r att värna sina skolor m o t densamma. U r förhandlingarna mellan d e m och Skolöverstyrel
sen framgick så d e n n ä m n d a linjen, f ö r vilken överstyrelsen gav bestämda direktiv. Fullgott betyg från åttonde klass i d e läro
verk, som f å t t rättigheten i f r å g a , berättigar till inträde i vissa fackskolor och specialkurser samt till anställning i vissa tjänste
befattningar, desamma som realskoleexamen ger tillträde till för flickor samt dessutom några a n d r a därtill. Det synes mig vara något alldeles förträffligt detta, att det ä r ett avgångsbetyg, som ger kompetens, och inte en examen. E n examen över huvud taget ä r j u i rätt mycket av ondo, m e d sitt plugg och sin upprivande, enerverande inverkan p å examinanderna. Visserligen kostar d e n n a linje 2 å r mera ä n realskoleexamen (den går parallell m e d gym
nasiets 2 första ringar). M e n d e n ger till gengäld grundligare bildning och större m o g n a d . Den Jiar ock mycket gott anseende o c h ställes åtskilligt högre än realskoleexamen. D e t ä r 8 0 flick
skolor i riket, som äga rättighet att g e denna kompetens. Det synes mig, att d e n n a linje hör till d e skolformer, som alldeles givet böra omhuldas och bevaras.
F ö r fullständighetens skull vill jag n ä m n a , att en del h ö g r e privata samskolor h a s a m m a konstruktion som flickskolorna m e d gymnasiet lagt i regel ovanpå 6:e klass och o f t a m e d e n linje m e d förvärv av normalskolekompetens för flickorna.
H u r flickskolorna voro konstruerade p å Keys tid, omnämner han inte. M e n h a n klagar över att flickorna ä r o överansträngda.
HYGIENISKA ÖNSKEMÅL 153 H u r står det d å till h ä r m e d n u för tiden? Att g e ett generellt svar p å detta ä r icke möjligt. D e olika skolorna h a mycket väx
lande timplaner och, såsom f r a m g å r av d e n officiella statistiken, oerhört växlande hemarbetstider. F ö r att i alla fall få ett grepp p å f r å g a n har j a g h ä r samlat statistik f r å n 3 flickskolor i Stock
holm, vilkas föreståndarinnor välvilligt ställt sitt material till mitt förfogande, delvis t. o. m . i bearbetat skick. D e tal, som f r a m g å u r d e n n a statistik, äro vida fördelaktigare ä n d e genomsnittstal, s o m framgingo u r Keys undersökningar, j a d e äro, som synes, t. o. m . fördelaktigare ä n Keys »standardtal»; sovtiden ligger i all
mänhet över dessa och arbetstiden under. Egentliga undantaget gör R . IV i skolan B. Ogynnsamma tal k u n n a bland a n n a t b e r o p å att skolans ledning ä r m i n d r e förståndig; en omständighet kan vara, att ett större antal elever tillhör lägre folklager. B a r n från bildade hem få j u nämligen en hel del o r d och begrepp till skänks, under det deras förvärv kräver särskilt arbete av barn, som h ä r s t a m m a f r å n obildade hem.
Kuggningsprocenten är, s o m vi se, mycket beskedlig. V a r p å k a n det bero, att dessa siffror hos skolor m e d g o d a arbetsresul
tat ä r o så fördelaktiga, s o m d e faktiskt ä r o ?
Saken ä r nog den, att Stockholmsskolorna lågo närmast till hands att f å del av och t a a d notam den Keyska kritiken. Vi
d a r e höllos h ä r för e n 25 å r tillbaka föräldramöten, d ä r skolfolk
— mest från flickskolor — och föräldrar debatterade diverse spörsmål angående ungdomen. Bland a n n a t klagades över från hemmen, att skolan f r å n t o g d e m barnen för mycket o. s. v. Allt detta gjorde, att man i Stockholms flickskolor i stor utsträckning inriktade sig p å att försöka tillmötesgå framställda krav och önske
mål. Där finnas nu också så förståndiga anordningar som läxfri- het eller mycket reducerat läxantal till måndagen och skolarbetets förkortning p å lördagen; m a n slutar d å f ö r det mesta kl. 12 eller kl. 1. Vidare ä r o flickorna icke uttröttade av en inträdes
examen, n ä r d e k o m m a in i i : a klass. Småskolan ä r nämligen organiskt förenad med elementarskolan. Vidare k u n n a d e värde
fulla reformer i småbarnsundervisningen, s o m d e senare å r e n genomförts av mycket skickliga och intresserade lärarinnor, f å k o m m a flickorna obehindrat till g o d o såsom n o r m e r a n d e o c h grundläggande för deras skolarbete, under det att för p o j k a r n a plugget börjar redan i småskolan. Vidare h a r m a n , såsom j a g nyss påpekat, m e r a r o på sig i flickskolan, d ä r f ö r att gymnasiet ligger p å 6:te och inte p å 5:te klass. Slutligen ville j a g p å p e k a en sak till. J a g undrar, 0111 inte skolarbetet — i skola och h e m
154
-C
o o o
+->
C/) L. o X
o
X C/5
o o c
c
o
c bfl
>>
- a
a
>
o
cn r.o
o
•a
& 0
> -»
©p=
3 ^
P* .r-i
<
Sovtid
O
Summa
H om
skrivning Summa
Hem Skola
Sovtid
M
Summa
skrivning Hem-
Summa Hem Skola
Sovtid
Summa
skrivning Hem-
Summa Hem Skola Skolklass
Sovtid
Arbetstid1) f>»
W ©
Levnadsår
> h a o> n to t- i m m i o t- o ^ i CO ^ O! CO OJ O N
) » itj iO N rl OC ) CO CO J> C3 VO oi i H 0 0 0 5 03 05 05CC
© CO —C M H H cd
I I I I
O 95 OC
^ Ö r-i O T
—I T—I I ! I I I I I I I I I I I 5 2 2 | | | |
<
N CO >C r-l r-l Tji rp \6 lO »O »
(N t- CO N<
n i o H o ö ö - '
C*" O Cr-l OC OTji N< Crrjl t- O O O O O ffl (
I I
I I
I I
I I
C
O OC CO CO CO "* •
-c3 'CS. i o o
I I h o s) o
I I I I COCOCO-^rtl^^T^
it) ri m o cö o co ^
CO CO CO !>•
O r-l O O •-I O O O Tji tH •<# ©q cO —t
^ T)I »O ^ IQ »O CO N
^ « eo Cq CO CO *0
<
NT# O <THN< T# Tji lO N (N Tji O C
O OC CO CO OC HTT* TH Th T^4 TTti O t- H C O CO O
COOlflrllflHCOTll
H H 6 O oi OJ CO cd CO 00 00 00
1© CO OC OC C
OC C- to OJ O r-l r-l r-l i-- 00 J>-
| *•« Tji »O O» ö ö ö ö
O O CO r-l in t-I o o o h o o
•rfl rH >Q vO »O iO OC— Cir O OC Tji O O O r-l OC OC
»
O C» O» C5 M< OC OC MC O O O T—Il—l 1—1 r—I —M(< OC MC (M
Til CO H W C O ^ i O C O N C D
Oi co co cd co"
»o »o io \a %C3 lO O if3 iO O ^ ^ O '"l *"!
HrlHHNilOOCO Tji CO CO
»o id co" cd | | | cd | t- 00 00 CO CO a}<D<D<u<ua>c}a> < u o < u ® n3-^»-fjfc!pdrOrö'ö ^ i3 'O ö ' <m cb' rf' cd t*-* cd r-^ 66 ci
a ta c8 <-i
fl
05
§ 1 °5
g d co lä 3 t>
» S t :0 3
2 . 2 ^
^ Ä
%V ä
O CJ
c3 tO ^ P5 M S
HYGIENISKA ÖNSKEMAL. 155
— i stor utsträckning ä r slöseri m e d tid och kraft. Det fysio
logiska experimentet lär oss, att ett givet arbete, fortsatt sedan trötthet inträtt, ger ringa eller intet eller t. o. m . negativt re
sultat; dessutom fördubblar eller flerdubblar detta arbete u n d e r trötthet behovet av vila efteråt. Det ä r ganska troligt, att arbe
tet u n d e r d e timmar tabellen h ä r anger ger lika stort resultat, som o m p å detsamma h a d e använts längre tid. N u ä r det j u sant, att utom skolämnena tillkommer för en del elever spelning, vid viss ålder konfirmationsläsning och möjligen annat. M e n h ä r är j u tydligen r å d att tillägga åtskilligt, u t a n att den dagliga a r - betsransonen blir för stor. Man kan säkerligen beträffande dessa och a n d r a förståndigt ledda skolor m e d fog påstå, att de, åt
minstone vad arbets kvantiteten beträffar, icke överanstränga sina lärjungar. Ä r o dessa överansträngda, så ä r o d e det av saker, som ligga utanför skolan. Och, k a n m a n tillägga, överansträng
ningens källa är i b r a m å n g a fall icke arbete utan nöjen.
T r o t s d e nyss framhållna gynnsamma förhållandena i flicksko
lorna ä r hälsotillståndet d ä r visst icke idealiskt. F ö r u t o m e n del svi
ter efter infektionssjukdomar, hjärtfel, njursjukdomar m . m . så finns d ä r svaghet f r å n f ö r e skolans början, senare tillkomna k r ä m p o r , så
som huvudvärk, nervositet m . m., utav vilka k r ä m p o r m a n tycker en del k u n d e vara b r a onödiga. Saken ä r j u den, att för hälsans vid
makthållande kräves icke endast negativa saker, såsom undvikande av själslig överansträngning; säkerligen ä r o dessutom en del posi
tiva faktorer nödvändiga, bland annat tillräcklig muskelverksam
het. Det ä r j u så, att muskelarbete, i alla åldrar behövligt, i uppväxtåren ä r det ä n m e r a såsom stödjande och befordrande d e övriga organens utveckling. I vad m å n finns d å d e n n a faktor till
godosedd i flickskolan? Jo, d ä r finns lyckligtvis gymnastik, i regel 3 gånger i veckan. Nu skall j a g för min del inte alls y r k a p å att den skall få mera tid sig tillmätt. Gymnastiken ä r ett till flera delar ar
tificiellt rörelsesystem, s o m h a r mycket stora, mycket viktiga — men i alla fall begränsade uppgifter. D e n k a n g e gottgörelse f ö r ett kroppsarbetes ensidighet, den k a n i högsta g r a d befordra e n god, fysi
ologisk kroppshållning, den kan lägga grunden till ett effektivt arbets
sätt överhuvudtaget, till att utvinna största möjliga resultat av minsta möjliga ansträngning och till att vila, avslappa, vilket ä r icke m i n d r e viktigt, och d e n kan ge snart sagt idealisk motion. Men att t a gymnastik d a g f ö r dag, enbart d ä r f ö r att m a n skall h a något slag av motion, det synes åtminstone mig vara att d r a ner den. Motion kan m a n skaffa sig p å m å n g a sätt, trevliga och uppfriskande sätt, nyttiga sätt, ute och inne, b a r a m a n gitter välja ut dem.
156 D:R KAROLINA WIDÉRSTRÖM
Det klagas ofta över att skolgymnastiken ä r tråkig. D e n behöver dock säkerligen icke vara detta. E n f o r m i g behöver d e n icke vara, trots att m a n övar den under r o — 1 2 års tid. Lings förråd av rörelser ä r nämligen väldigt. M e n detta förråd skall tas f r a m och användas och icke ligga begravet i böckerna, såsom ju faktiskt varit förhållandet under l å n g tid. D e n lingska gym
nastikens renässans, vilken vi under det senare decenniet upplevt, och som j u ä r väl känd av de n ä r v a r a n d e — dess upphovskvinna h a r inför detta auditorium f ö r icke länge sedan berättat och de
monstrerat åtskilligt d ä r o m — d e n n a renässans har j u bland a n n a t bestått uti att taga b o r t g l ö m d a rörelser i bruk. J a g tror emellertid inte att varken flickskolorna eller d e allmänna läro
verken ännu tillgodogjort sig allt detta så målmedvetet som d e f ö r u n g d o m e n s goda fysiska utvecklings och trevnads skull b o r d e göra. Man k a n nämna, för att göra hågen större, att f r å n ut
landet läkare, pedagoger och gymnaster k o m m a hit för att stu
d e r a Elin Falks system.
Antalet befriade f r å n gymnastik är vida större i d e privata skolorna ä n i statens. J a g bifogar här en p å grund av den offici
ella statistiken uppgjord tabell över befrielser i Stockholms läroverk.
Befriade från gymnastik på grund av sjukdom.
Gossläroverk.
Djursholms Samskola 4 — 6 Realläroverket å Norrmalm 6 — 7 Södermalms läroverk 6 — 7 Realläroverket å Östermalm 7 — 8 Katarina och Jakobs real
skola 7 — 8
N o r r a Latin 8 — 9
Nya Elementarskolan 14—15 Beskowska Elementar
skolan 1 2 — 1 3
» Gymnasiet 2 2 — 2 3 Almquists Elementarskola . . 2 6 — 2 7
> Gymnasium 2 0 — 2 1
%
Flickskolor.
Djursholms Samskola 3 — 4 % Kungsholms Elementarskola 5 — 6 » Södermalms Högre Läro
anstalt 10—11 »
Brummerska Skolan 1 2 — 1 3 »
Wallinska Skolan 13—14 »
Normalskolan 1 4 — 1 5 »
Oskarsskolan 17 »
S a n d s t r ö m s Skola 20 » Njfa' Elementarskolan 2 1 — 2 2 » Margaretaskolan 2 4 — 2 5 » Detthowska Skolan 2 4 — 2 5 » Lyckouska Skolan 2 5 — 2 6 » Afzelius Elementarskola . . . 2 6 »
Åhlinska Skolan 2 8 »
Almquists Elementarskola 4 1 — 4 2 »
Ateneum 5 1 »
Egentligen ä r det j u rimligt att befrielseprocenten skall vara högre i privata skolor; d ä r b ö r j u finnas större frihet och an
svaret för åtgärden får till stor del bäras av föräldrar och hus-
HYGIENISKA ÖNSKEMÅL. 157 läkare. N å , ingendera a v dessa b å d a p a r t e r tycks t a d e t ansva
ret synnerligen tungt. D e t ä r j u tämligen underliga eller intet
sägande läkarintyg m a n f å r att g ö r a m e d i b l a n d ; kollegialt g o d t a r m a n d e m i alla fall. F ö r egen del h a r j a g å priori varit f ö g a b e n ä g e n f ö r lättvindiga befrielser ( j a g står n ä m l i g e n f ö r m i n e g e n g o d a hälsa i stor tacksamhetsskuld till alltifrån tidiga b a r n d o m e n mycket grundligt ö v a d gymnastik och s e d a n blev j a g fackgym
nast i n n a n j a g blev läkare). M e n m o t ett s å utbrett oförstående, s o m förefinnes hos skolfolk, läkare och f ö r ä l d r a r gentemot gymnastik står m a n j u rätt maktlös, u t o m i e n s t a k a fall d ä r m a n k a n över
tyga. Säkerligen skulle ett mycket gott sätt att å s t a d k o m m a b ä t t r e förståelse vara d e t att s a m m a p e r s o n e r som undervisa i l ä s ä m n e n o c k s å å t a g a sig att undervisa i gymnastik. S å tillgår d e t i stor utsträckning i Stockholms folkskolor o c h d ä r ä r o c k s å gymnasti
k e n synnerligen väl s a m m a n g j u t e n m e d d e n övriga undervisningen.
J a g tror att o m flickskolornas o c h d e a l l m ä n n a läroverkens l ä r a r e och lärarinnor utbildade sig till att undervisa i gymnastik, skulle d e g ö r a u n g d o m e n en ovärderlig t j ä n s t . O c h d e skulle v i n n a p å det själva; d e skulle f å m e r a omväxling i sitt a r b e t e och direkt nytta f ö r sin k r o p p .
Befriade från gymnastik för sjukdom i skolan A, endera eller erminerna år 1Q19—ZQ20.
K l a s s 1 3 %
» 2 8 »
» 3 2 . 5 *
» 4 11 »
* 5 2 7 »
» 6 26 »
Klass 7 55 %
» 8 5 0 »
R . I 3 5 »
» II 5 4 »
» III 27 »
J a g h a r h ä r en tabell över befrielseprocenten u n d e r ett å r vid d e olika klasserna i skolan A . V i s e att befrielserna ö k a hastigt i s: t e och 6:te klass för a t t k u l m i n e r a i 7:de o c h 8:de.
D e n n a befrielseprocent vittnar o m en stark olust f ö r g y m n a s t i k . Emellertid, i e n o c h s a m m a klass, d ä r olusten f ö r gymnastik ä r stor, d ä r ä r lusten f ö r ett så a n s t r ä n g a n d e o c h m å n g s i d i g t p å f r e s t a n d e arbete s o m hushållsgöromål s å stark att i n g e n e n d a flicka vill slippa d e t ä m n e t , såvida inte verklig s j u k d o m h i n d r a r . Detta förhållande g e r en åtskilligt att t ä n k a p å . D e n m y c k e t gängse föreställningen att flickorna i en viss utvecklingsperiod f r a m f ö r allt b e h ö v a vila f å r n o g justeras åtskilligt. D e t ä r n o g
158 D:R KAROLINA WIDERSTRÖM:
inte så, att flickorna i den åldern behöva skonas för kropps
ansträngning i och f ö r sig, det är formen för kroppsansträng
ningen som behöver väljas m e d en viss omsorg. M a n f å r lov att reformera gymnastiken och m a n får ta till m e d lämpliga kroppsarbeten. Hushållsarbetet ä r så beskaffat att det för varje gång ger omedelbart — och vanligen angenämt — resultat, och det h ö r till d e primitiva sysselsättningar som k ä n n a s uppfriskande för kulturmänniskan.
O m d e t således enligt min m e n i n g ä r väl sörjt för plats åt gymnastiken i flickskolorna, så är detta icke alls förhållandet be
träffande d e rörelser som heta lekar och idrott och inte heller ä r det sörjt för att kroppsövningarna skola kunna försiggå i det fria. D e stackars flickskolorna h a minimala eller inga skolgår
d a r . O f t a har m a n lyckats förlägga en skola intill någon av sta
d e n s parker, och d å kunna flickorna p å lovstunderna springa eller vandra omkring d ä r . M e n någon möjlighet till o r d n a d lek d ä r finns j u inte. M e d idrott befatta sig flickskolorna icke alls, så
vida där e j finns en scoutförening, i vars övningar idrott ingår.
. Men d e n välsignelsen sträcker sig d å i alla fall blott till ett fåtal av lärjungarna, enär deltagandet ä r helt och hållet frivilligt. Det vore en välgärning o m idrott bleve införd p å flickskolornas skema.
H u r denna idrott sedan, skulle ordnas, det är j a g icke sakkunnig n o g att ge förslag om.
Vid diskussionen i Läkaresällskapet 1 8 8 0 samt n u i novem
b e r h a r m a n utttalat sig för ett frukostlov o m 2 timmar »för ätt lärjungarna skola hava tillfälle att utan enerverande j ä k t intaga frukostmåltiden o c h få vistas något i det fria d e n tid p å dagen d å solen . står högst p å himmelen». Men hur skall .man kunna kontrollera att detta lov verkligen användes till avsedda ä n d a m å l och inte i stället till läxläsning? O m e j avståndet mellan hem
met och skolan ä r mycket långt, skulle ett så långt lov räcka till åtskilligt mera ä n till att gå fram och åter och att äta. J a g undrar o m inte lärjungarna skulle ined större lugn vara ute för att. i d k a lekar eller dylikt p å tiden mellan skolan och middagen.
Solen står visserligen inte d å högst p å himlen, m e n det är d o c k d a g e r utom närmast före jul. Hurusom helst, tillräcklig utevistelse m e d a n d e t ä r d a g e r b ö r det sörjas för.
Den tredje gruppen av kroppsrörelser, kroppsarbetet, ä r något bättre — visst icke tillräckligt — företrädd i flickskolan. D e n representeras förnämligast av ämnet huslig , ekonomi, d . v. s.,- mat
lagning m e d tillhörande teori. Ämnet plägar förekomma en d a g i veckan, 4 eller 5 timmar, i en eller två klasser. I skolan. A å
HYGIENISKA ÖNSKEMÅL. 159 min tabell börjat d e n n a undervisning i 6:te klass, så att även d e elever som g å u p p i gymnasiet h a fått vara m e d d ä r o m . I sko
lan B finns d e n endast i 8:de klass. Ä m n e t åtnjuter stor popu
laritet, såsom nyss n ä m n d e s . D å ämnet förekommer f å eleverna förträfflig kroppsrörelse d e n d a g e n ; h a d e så gymnastik i 3 dagar, återstå 2 dagar att försörja, ty att kroppsrörelse skall idkas varje d a g är för mig ett axiom, fastän j a g icke vill h a den under f o r m av gymnastik för varje dag. Men alla d e klasser, d ä r icke hus
lig ekonomi förekommer, d . v. s. alla minus en eller två, vad h a d e för kroppsarbete? Vanligen intet alls. H a n d a r b e t e förekom
mer visserligen i skolans alla klasser såväl i småskolan som ele
mentarskolan, och det ä r ett förträffligt arbete e j blott för dess praktiska nytta utan även formellt såsom övande h a n d och ö g a och därför att d e t ger omväxling åt skolarbetet. Men ett kropps
arbete i egentlig mening kan det e j kallas. Vävning, s o m h a r vida större karaktär av kroppsarbete, finns i klass 6 i skolan C och ersätter d ä r handarbetet. Träslöjd, också ett rätt b r a kropps
arbete, finns i dess småskola. I en a n n a n flickskola i Stockholm som j a g känner till förekommer den i alla klasser utom 7:de o c h 8:de. Men detta ä r enstaka fall. Det vore önskvärt, bland a n n a t u r kroppsutvecklingens synpunkt, att d e n a n o r d n a d e s i alla flick
skolor, kanske i omväxling m e d ännu någon annan f o r m av slöjd t. ex. pappslöjd, som j u tillika ä r ett gott hjälpämne till mate
matiken.
Undervisningens metodik är j u förnämligast ett pedagogiskt spörsmål. Men d e n h a r även en hygienisk sida. J a g tänker d ä r vid särskilt p å den grundläggande undervisningen i kemi, fysik och biologi. Det ä r icke endast orimligt och oriktigt att försöka läsa sig till ur b o k det som måste uppfattas m e d sinnena och under aktiv verksamhet, det ä r även ett slöseri m e d kraft. E h u r u j a g förmodar att även i d e flickskolor, där m a n än ej härvidlag ä r i nivå m e d nutida krav, m a n efter h a n d k o m m e r att göra stu
diet uti n ä m n d a kunskapsgrenar konkret, m e d observationer, ex
periment, exkursioner, dissektioner, så k a n j a g d o c k icke urakt
låta att betona nödvändigheten härav även från hygienisk synpunkt.
V a d beträffar önskvärdheten av minskat mångläseri, uppdel
ning av studentexamen m . m . så ä r det j u klart att detta gäller flickorna likaväl som gossarna.
F ö r att så övergå till statens samskolor så är skolarbetet i lag bestämt. Hemarbetet varierar betydligt i olika skolor. Extre- merna h a r j a g i d e n officiella statistiken funnit vara i e n skola 1 tim. 55 min. p r dag, i en a n n a n 4 tim. och 10 min. eller d e
160 D:R KAROLINA WIDERSTRÖM:
elva veckor hemskrivning förekommer 6 timmar i den förra, 8 tim. 17 min. i det senare fallet. Detta sammanhänger väl f r a m för allt m e d h u r mycket eller litet förnuft skolan ledes med. Dok
tor Törnell meddelade f ö r något å r sedan uppgifter f r å n samsko
lan i Norrtälje, vilken skola synes h a e n medelarbetsbelastning.
Flickornas arbetstid ä r längre ä n gossarnas. Dels är skolarbetet för d e m något drygare för deras extra två timmar i s ö m n a d i veckan, som alltså gör ett plus av 2 0 min. p r dag, dels lägga d e ned m e r a tid p å sitt hemarbete; deras plus växlar mellan 4 min. och 4 2 min. p r dag. M e n även flickornas arbetsbelastning ligger inte så värst mycket över Keys standardtal. Det är hel
ler inte vid flickornas arbetsbelastning i och för sig som j a g här tänkt uppehålla mig, utan vid en a n n a n fråga. Det förhåller sig nämligen så, att realskoleexamen och studierna närmast före den infalla p å ett ofördelaktigt åldersskede för flickorna, under det att studentexamen och gymnasiestudierna infalla p å ett fördelaktigt.
F ö r gossarna ä r förhållandet rakt omvänt. Det ä r tidpunkten f ö r pubertetens inträde samt tiden närmast före och efter det ä r fråga o m . M a n plägar beteckna d e n perioden v a d flickorna beträffar som en period av svaghet. M e n d e n beteckningen ä r så vitt j a g k a n finna icke adekvat, d e n täcker icke d e faktiska förhållan
d e n a . Kroppslig svaghet förekommer visserligen h o s åtskilliga, r ä t t utpräglad hos e n del och sedan varierande i alla grader, för att vara obefintlig eller så gott s o m obefintlig h o s åtskilliga.
Det ä r emellertid kring d e n n a tidpunkt som d e långa raderna k o m m a av flickor som vilja slippa gymnastiken i skolan. A pro- pos detta så har det n o g inte undgått n å g o n skolläkare att d e n n a önskan icke sällan ä r epidemisk och kan sopa bort större delen av en klass. J a g u n d r a r o m d e n n a olust för gymnastik inte egentligen ä r b a r a ett delsymtom av olust för skolarbetet över
huvudtaget, av l e d a vid det gamla vanliga, av önskan att ta sig f ö r något nytt. Det ä r j u d o c k ett nytt skede i livet som nu b ö r j a r , och det ä r endast rimligt* att verksamhetslusten blir av annat slag, o f t a motvillig m o t det m a n förut sysslat med. Men skolans ordning står d ä r oomkullrunkelig. Den har dock några svaga punkter, övningsämnena; dessa k a n man ganska lätt f å slippa, i synnerhet gymnastiken; försäkrar m a n b a r a energiskt att m a n får huvudvärk eller blir olidligt trött efter den, så får m a n lätt n o g läkarbetyg också p å att m a n skall befrias ifrån den.
Mitt antagande att d e n n a ålders olust gäller inte speciellt gymnastik eller kroppsrörelser över huvud taget utan skolarbetet i dess helhet har j a g fått bekräftat vid samtal med erfarna lärarin
HYGIENISKA ÖNSKEMÅL. 161 nor. D e säga att en del lärjungar i d e n n a ålder, långt ifrån alla eller alla kamratgrupper, äro m e r eller mindre ohågade för stu
dierna, varförutom även en del psykiska egendomligheter f r a m träda, särskilt en viss tillknäppthet, otillgänglighet. Nästa å r ä r allt detta över och arbetshågen h a r kommit tillbaka.
Nu ä r d e n n a ålders psykologi och fysiologi ä n n u mycket oklar, mycket lite utforskad, m e n om en sak tyckas erfarna p e d a goger vara ganska ense, och det ä r d ä r o m att stillasittandet, inne- varandet, boken innebära större faror d å ä n eljes för hela organis
men, b l a n d a n n a t även f ö r ett sunt sexualliv. Somliga vilja för d e n n a ålder rent av sätta d e n vanliga skolan ur funktion, så t. ex.
Grundtvig, som ville h a d e unga ut i praktiskt, helst lantligt ar
bete d å . Professor Lehman^ berättar i sin broschyr »Brytnings
tiden» om ett p a r enstaka exempel p å sådant tillvägagångssätt.
Det e n a var en u n g flicka som en tid —- L . säger e j h u r länge
— fick halva året ä g n a sig åt fiolspelning och musikstudier — således visserligen intet kroppsarbete men en sysselsättning dit den personliga hågen låg — a n d r a hälften av året gick h o n i skolan d ä r h o n höll j ä m n a steg m e d sina kamrater. Det a n d r a fallet var en yngling i 17 å r s åldern som absolut ville till sjöss. Också h a n fick följa sin håg, var borta ett hälft år, k o m h e m , fortsatte sina studier och tog examen tillsammans m e d sina kamrater vilka h a n överträffade i spänstighet och arbetshåg. M a n k u n d e tänka sig att dylika anordningar bleve sed, att familjerna, o m skolar
betet visat sig för. mycket pressande vid pubertetsåldern, toge sina döttrar och söner u r skolan för en tid. M e n det är. n o g inte så säkert att m a n p å så synnerligen m å n g a håll skulle ä g n a denna sak nödig uppmärksamhet. Å a n d r a sidan ä r det troligt att p å många håll det hela bleve blott till slarv o c h fritiden för
spilldes till ingen nytta, m å h ä n d a ibland till skada.
Det har tid efter a n n a n varit u p p e i diskussionen, kanske inte direkt i skolkretsar m e n i en del a n d r a kretsar, att m a n borde f ö r u n g a flickor i låt m i g säga mellan 14 och 20 å r för
söka få till stånd ett praktiskt år, då. d e skulle f å grundlig, ut
bildning i husliga värv.; detta skulle samtidigt vara till f r o m m a för deras kroppsliga utveckling. Privat ä r idén tillämpad i viss utsträckning. Men skulle det också vara möjligt att få den tilläm
p a d generellt, som en mera fix institution?
J a g har förut omtalat att flickorna i 6:te klass ä r o ytterst intresserade av skolköket; detta intresse förefinnes i själva verket ä n n u tidigare fastän ämnet inte förekommer tidigare p å skemat.
I Stockholms folkskolor finns det i ?:de klass, • motsvarande 4 : d e
162 D:R KAROLINA WIDERSTRÖM:
klassens ålder i flickskolan. Det ä r naturligtvis inte fråga 0111 n å g o n mera storartad matlagning, o c h ä n n u mindre ä r det tänk
bart att så omfattande värv s o m skötseln av ett hems ekonomi och vården o m dess hygien skulle k u n n a inläras vid så u n g a år.
M e n en g r u n d k a n läggas, och en rätt bra grund. H u r skulle det vara o m m a n försökte inpassa d e n n a rent grundläggande del av det praktiska året — den a n d r a delen skulle g ö m m a s till några å r längre fram och a n g å r inte skolan — om d e n n a första del inpassades t. ex. ett p a r å r f ö r e realskoleexamen? M a n kunde skaffa sig tid till detta praktiska halvår antingen g e n o m att för flickorna flytta f r a m realskoleexamen ett hälft å r eller ock genom att för d e m g ö r a d e föregående skolårens kurser m e r a omfat
t a n d e . Det förhåller sig nämligen så, att u n d e r d e å r som när
mast föregå pubertetens inträde utvecklas flickorna mycket raskt;
först tilltaga d e ett å r betydligt i längd o c h sedan ett p a r å r be
tydligt i vikt; samtidigt h ä r m e d utvecklas intellektet mycket s n a b b t ; flickornas förmåga att tillägna sig kunskaper ä r betydande, dels j ä m f ö r d m e d föregående å r och dels m e d d e jämnåriga gossar
n a s f ö r m å g a ; dessas raska tillväxt kroppsligt och andligt ligger ett p a r tre å r längre f r a m i tiden. Allt detta ä r saker som ä r o väl k ä n d a av skolfolk.
J a g vill omtala att vi h ä r i Stockholm hålla p å m e d ett praktiskt halvår i modifierad form. Bland d e högre folkskolor s o m ä r o inrättade sedan snart 2 å r tillbaka finns en linje sär
skilt f ö r flickor, d ä r första året hälften av veckans 3 6 arbetstim
mar, d . v. s. 18 timmar, ä r o ä g n a d e åt d e s. k . övningsämnena, därav 10 timmar å t hushållsgöromål och 5 timmar å t handar
bete. Således precis 1/2 års praktiskt arbete h a r utspritts över ett år. Man ä r mycket belåten m e d d e n n a linje.
F ö r egen del får j a g bekänna, att j a g ser en inskjuten vilo
tid från studier och dessas ersättande m e d kroppsarbete kanske m e r a s o m en nödfallsåtgärd, vilken helst — icke minst från hygi
enisk synpunkt — borde ersättas m e d det kroppsliga arbetets spridande ut över hela skoltiden: detta naturligtvis för alla for
m e r av skolor för flickor och gossar. M e d avseende p å den in
verkan p å studierna som ett sådant arrangemang skulle innebära, b e r j a g att f å erinra o m det experiment som Key anför i sitt standardverk (Bilaga E . till läroverkskommitténs betänkande 1885, sid. 6 0 5 — 6 0 6 ) och som även professor Öhrwall omnämner i sitt verdandihäfte » O m psykisk uttröttning». Experimentet utfördes av en engelsk pedagog, Charles Parget, som, missnöjd m e d d e klena resultat skolarbetet gav, delade barnen i tvenne avdelningar.
HYGIENISKA ÖNSKEMÅL. 163 Den ena avdelningen fick hålla p å m e d skolarbetet som vanligt, den a n d r a avdelningen varje d a g under halva skolarbetstiden ar
beta i en trädgård ( Ö h r w a l l säger leka p å en ä n g ; förmodligen var det än det e n a ä n det andra). Vid slutet av terminen v a r d e n sistnämnda hälften av klassen överlägsen d e n förra i uppfö
rande, flit och resultat av studierna; att d e kroppsligen h a d e vun
nit behöver k n a p p t påpekas. I detta s a m m a n h a n g anför Key ett y t t r a n d e av en engelsk kungl. k o m . , i dess 1877 avgivna be
tänkande angående minderåriga b a r n s a n t a g a n d e och a n v ä n d a n d e i fabrik, hantverk eller a n n a n hantering. K o m . yttrar: » D e se
naste i E n g l a n d företagna undersökningarna hava ådagalagt att halvtidsarbetet, förenat m e d skolgång, lett till överraskande g o d a resultat. Barnen hava e j allétfast i fysiskt avseende stått f r a m f ö r dem, som tillbringa hela dagen i skolan, utan även varit d e m överlägsna i intelligens, e n följd såväl därav, att studier utgöra en vila f r å n d e t praktiska arbetet och tvärtom, som f r a m f ö r allt därav, att den vana vid flit och regelbundenhet, som barnet för
värvat i verkstaden, följer det även i skolan.» I s a m m a n h a n g h ä r m e d erinrar j a g m i g att en svensk seminarierektor en g å n g yttrat att han p å lärjungarnas sätt att o r d n a sina studier kunde diagnosticera huruvida d e h a d e sysslat m e d praktiskt arbete eller e j ; h a d e d e gjort det, lade d e sina studier m e r a praktiskt.
Uttalanden och experiment sådana som Key a n f ö r t ö p p n a vida perspektiv utöver en m e r a naturenlig ungdomsvård ä n d e n vi för närvarande bestå. Harmonisk utveckling till k r o p p o c h själ, »mens sana in corpore sano»; tänk o m detta k u n d e bli verklighet 1 O m så bleve, håller j a g det inte f ö r otroligt, a t t det n u så svåra problemet o m pubertetsperiodens vård skulle lösas om icke av sig själv så åtminstone vida lättare ä n nu. K o n k r e t a erfarenheter och observationer tala för d e n uppfattningen. Emel
lertid h a r m a n knappast n å g o n anledning att hysa förhoppning o m alt i en n ä r a framtid en naturenlig ungdomsvård, e n d e ungas harmoniska utbildning till k r o p p och själ skulle k u n n a k o m m a till stånd. Lärarekårens utbildning ä r i allmänhet för ensidig till det. Specialiseringen h a r ä n n u för starka t a g i d e n n u levande generationen. D e n sammangjutning till ett helt mellan teoretiska ä m n e n sinsemellan samt mellan dessa och praktiska ämnen, som ä r nödvändig f ö r ungdomens ändamålsenliga uppfostran, d e n endast skymtar m a n ä n n u p å ett och a n n a t håll.
Skolhygieniska sektionen h a r vid sammanträde den 8:de den
nes beslutat att i den i d a g föreliggande frågan g ö r a följande uttalande:
1 6 4 D:R KAROLINA WIDERSTRÖM: HYGIENISKA ÖNSKEMAL.
D e högre privata flickskolorna och en del privata samskolor i vårt l a n d besitta stora företräden i jämförelse m e d d e allmänna läroverken.
Bland dessa företräden m å särskilt framhållas följande:
Småskolan ä r organiskt s a m m a n b u n d e n m e d elementarsko
lan, varigenom d e n ur hygienisk synpunkt synnerligen olämpliga inträdesexamen till i : s t a eller 2:dra klass bortfalla.
T i d e n för studierna ä r därigenom att sex klasser föregå gym
nasiet så pass rundligt tilltagen att m a n b ö r k u n n a bereda plats p å skolskemat f ö r en förbättrad fysisk fostran.
Studentexamen, d e n e n d a examen, som d ä r förekommer, detta i skolor, som ä r o påbyggda m e d gymnasium, avlägges p å ett f ö r lärjungarna gynnsamt åldersstadium.
E n linje ger kompetens genom avgångsbetyg, icke g e n o m exa
men. D e n n a linje, s o m avslutas i 8:de klass m e d normalskole
kompetens, b ö r bevaras överallt d ä r förhållandena det medgiva.
I fråga o m åtgärder till kroppsutvecklingens och hälsans främjande förefinnas emellertid betydande brister.
Följande önskemål t o r d e b ö r a uppställas:
I skolans arbetsordning införas:
kroppsarbeten av olika slag (hushållsgöromål, vävning, trä
slöjd etc.) lämpade för olika åldrar, i större utsträckning än hittills;
lek och idrott i det fria.
Gymnastiken reformeras.
Till v a r j e skola anskaffas tillräckligt stor lekplats utomhus.
Den tid som åtgår för att fylla dessa krav p å förbättrad fysisk fostran b ö r tagas f r å n tiden för d e teoretiska ämnena, så att den sammanlagda arbetstiden ej ö k a s : likväl k a n idrott genom skolans försorg a n o r d n a s även utanför skoltid.
Statssamskolorna — och d e kommunala mellanskolorna — läm
p a sig vida mindre för den kvinnliga ungdomen, e n ä r deras examina och förberedelserna därtill infalla p å en för flickorna ofördelaktig åldersperiod. I den utsträckning d e $pck måste för d e m användas, b ö r a d e reformeras m e d hänsyn till utvecklingsförloppet hos flickorna.
F ö r vissa åldersgrupper torde arbetsbelastningen härvid kunna ökas, u n d e r det att d e n för a n d r a bör reduceras. Inom dessa läroverk, d ä r 5 elementarklasser motsvara 6 i d e privata flickskolorna, bör under i 5 : d e levnadsåret, en åldersperiod som hos flickorna o f t a utmärker sig f ö r relativ olust för psykiskt arbete, d e n kvinnliga ungdomen sysselsättas huvudsakligen m e d praktisk verksamhet. Såsom en följd härav bör realskoleexamen f ö r densamma framflyttas.
Beträffande önskemål för förbättrad fysisk fostran hänvisas till vad ovan blivit sagt angående d e privata skolorna.
Stockholm, S v e n s k a T r y c k e r i a k t i e b o l a g e t , 1921.
