Riksantikvarieämbetets fältarbeten : från byggnadsavdelningens verksamhet 1944
Berthelson, Bertil
Fornvännen 1945(40), s. 317-330 : ill.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1945_317
Ingår i: samla.raa.se
SMARRK MKDDKLANDKN
RIKSANTIKVARIEÄMBETETS FÄLTARBETEN Från lly||{|iiadsavdeliiiiiaens verksamhet \'A',\
I föregående års översikt av verksamheten vid riksantikvarieämbetets byggnadsavdelning kunde konstateras en viss nedgång i de egentliga fält- arbetenas omfattning, främst beroende på minskningen nv antalet vapen- fria värnpliktiga, vilka hänvisats till arbeten i ämbetets regi. Samma tendens har gjort sig märkbar även under 1944, ehuru det dock ännu varit möjligt att disponera dylik arbetskraft på ett flertal platser, där nödiga anslag till arbetsledning och material ställts till förfogande av kommuner, föreningar eller enskilda. Den minskning av antalet arbets- objekt, som blivit nödvändig till följd av den här antydda utvecklingen, har emellertid uppvägts av en allt större mångsidighet hos verksamheten inom avdelningen, vilken strävat efter att på så inånga vägar som möj- ligt vinna myndigheter, institutioner, allmänna företagare och enskilda personer för aktiva insatser i den praktiska kulturminnesvården. Stödet från olika håll har också i skilda avseenden varit mycket betydelsefullt och bidragit till resultat av större räckvidd än eljest varit möjligt.
Då serien av översiktliga årsredogörelser för byggnadsavdelningens verksamhet startades, var avsikten att lämna preliminära notiser om fält- arbeten i mera egentlig mening, d. v. s. i första hand undersöknings- och konserveringsföretag inom olika delar av landet. Det har emellertid visat sig önskvärt att tillämpa en något vidare ram för framställningen, var- igenom den praktiska kulturminnesvården kan givas en något rikare be- lysning. Därför beröras även sådana verksamhetsgrenar som samarbetet med andra institutioner och myndigheter, registreringen av märkligare byggnadsverk, systematiska inventeringsarbeten o. dyl.
Lagen om s k y d d f ö r k u l t u r h i s t o r i s k t m ä r k l i g a b y g g - n a d e r , som trädde i kraft den 1 jan. 1943, medförde under sitt första år en registrering av tre monument. Siffran har under 1944 ökats med ytterligare sju. Sålunda har efter framställning av innehavaren av E r i c s b e r g s f i d e i k o m m i s s i Södermanland, friherre Carl Jedvard Bonde, skyddsföreskrifter meddelats för slottsbyggnaden med flyglar.
Ehuru i detta fall en reell om också inte formellt bindande säkerhet för
anläggningens framtida vård ur kulturhistorisk synpunkt redan före
registreringens genomförande varit förhanden, kan dock fideikommiss-
innehavarens åtgärd betecknas såsom förebildlig. Det vore önskvärt, att
flera innehavare av värdefulla fidcikommissbyggnader ville följa exem-
3 1 8 S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
plet. I detta sammanhang bör beaktas, att den pågående utredningen om fideikommissinstitutionen i vårt land kan komina att aktualisera behovet av särskilda garantier för skyddandet av fideikommissens ofta utomor- dentligt stora antikvariska och kulturhistoriska värden.
Friherre Carl Gustaf Langenskiöld tog såsom ägare av E r i k s s u n d s s ä t e r i i Uppland initiativ till registrering av säteriets huvudbygg- nad, en träanläggning från äldre Vasatid med målningar av tidig renäs- sanstyp utförda direkt på timmerväggarna. Den övre våningen är senare påbyggd. Registreringen av Erikssund har redan visat sig vara av prak- tisk betydelse för byggnadens vård, enär friherre Langenskiöld försålt densamma till annan person; de meddelade skyddsföreskrifterna gälla nämligen enligt lagens bestämmelser även efter försäljningen utan in- skränkning. Ännu en mycket intressant timmerbyggnad, huvudbyggna- den på H a r b o n ä s s ä t e r i i samma landskap, har uppförts på för- teckningen över skyddade hus. Ägaren, kapten Sven Lundberg, har genom att ansöka om registrering velat sörja för att framförallt den under 1600- talet uppförda timmerbyggnadens exteriör raen också vissa värdefullare delar av dess inre stomme räddas från olyckliga förändringar.
Av en annan natur är behandlingen av mangårdsbyggnaden på 3/4 man- tal D i 11 i n g e n l
1i Flo socken, Västergötland. Egendomen har tidigare befunnit sig i kronans hand. På framställning av riksantikvarieämbetet har vid avtal om försäljning till enskild person intagits föreskrift om byggnadens registrering, varigenom den tillförsäkras praktiskt taget samma skydd för framtiden som den skulle ha åtnjutit, därest den för- blivit i statlig ägo. Mangårdsbyggnaden på Dillingon är uppförd under 1700-talet och äger ett icke oväsentligt värde.
I G ä v l e ha efter framställning av Gefle Manufaktur Aktiebolag re- gistrerats tre byggnader, nämligen det från 1786 härrörande s. k. k y r Iv- ra a g a s i n e t inom fastigheten Korset nr 2 samt de båda m a g a s i n s - och k v a r n b y g g n a d c r n a från 1776, resp. 1750 inom fastigheten Vä- varen nr 1.
Slutligen har på initiativ av Kungsörs Hembygdsförening skydds- föreskrifter meddelats för den invid Kungsörs köping inom Kungs- Barkarö socken belägna K u n g s u d d e n på kronoegendomen Kungsörs norra l
1. Utgångspunkten har varit den under ämbetets ledning restau- rerade träbyggnad, vilken härstammar från 1500-talet. Föreskrifterna avse emellertid icke endast denna byggnad utan hela Kungsudden med dess delvis frilagda och konserverade lämningar av kungsgårdsanlägg- ningen.
Det fruktbärande samarbetet mellan Domänstyrelsen och ämbetet har
fortsatt på flera fronter. Sålunda har den tidigare påbörjade, av styrelsen
bekostade men genom ämbetet utförda k u l t u r h i s t o r i s k a i n v e n -
t e r i n g e n a v k r o n o o g e n d o m a r , som förvaltas av styrelsen, fort-
gått och närmast inriktats på Hallands, Kronobergs och Kalmar län. In-
venteringsmaterialet från dessa län har helt färdigställts. Inom Älvsborgs
S M A « R E M E D D E L A N I) E N
319
Fig. 1.
Detalj av tak- oeh väggmålningar pa Erikstund, Uppland.
Detail ni tin- rool and wall paintings al Brlktsund, i Fppland.
Fig, 2.
Mangårdsbyggnaden på Ottenby kungsgård. Öland.
Manor house al Ottenby Crown domaln,
Oland.län ha de mod inventeringen sammanhängande fiilt arbetena avslutats, under det att materialets upppordnandc och sammanställning alltjämt på- gar. Liksom Ulligare iiniin Skaraborgs län bar Inventeringen inom Älvs- borgs län handhafts av landsantikvarien Gunnar Ullenius, under det att fil. dr Erik Bohrn, som förut genomarbetat materialet från Östergötland, timliänderhaft Inventeringarna i de tre förstnämnda länen. Det har under arbetets gäng visat sig lämpligt att utvidga uppmätningsarbetena utöver den ganska sträng! begränsade ram, som tillämpades vid inventoringsföre- tagcts start. Därigenom har det senast färdigställda materialet erhållit ökat Värde och användbarhet.
Bland de kronoegendomar, som senast inventerats, må nämnas O t t e n - by f. d. k u n g s l a d u g å r d på Öland, där manbyggnadskomplexet ägor stort kulturhistoriskt värde. Huvudbyggnaden fullbordades 1804 efter ritningar av Carl Fredrik Sundvall, som måhända även utarbetat (ilanen för hela inangårdsområdets disposition och utformat de vackert proportionerade flygelbyggnaderna. Inom smalandsdelen av Kalmar län har uppmärksammats Smålands husarregementes f. d. ryttinästarcboställe V a l å k r a i Ilögsby socken. Det äldre, alltjämt kvarstående bonings- husets tillkomstår har visserligen icke kunnat fastställas, men byggna- dens form och detaljer \ Isa, att det härstammar från 1700-talets senare hälft. Den mycket väl bevarade byggnaden har antikvariskt värde. Även den nuvarande, från 1836 härrörande manbyggnaden äger på grund av sin boställsmässigt typiska utformning ett icke oväsentligt intresse.
Antikvariskt värde äger också Kronobergs regementes f. d. andramajors-
boställe V e d e r s l ö v , vars manbyggnad möjligen återgår på en 1700-
talsanläggning, ehuru den erhöll sin nuvarande form 1842. Tillsammans
320 S M A R K E M E D I) E l. A N D E t i
med do två flygelbyggnaderna från 1823 och 1831 utgör den en mycket vacker och karakteristisk anläggning. L i n d b o v s f. d. k u n g s - g å r d i Lindbergs sn, Halland, är av särskild betydelse, emedan såväl man- sora fägårdens efter en enhetlig plan byggda hus äro bevarade i det skick de erhållit efter en längre byggnadsperiod under 1700-talets slut och 1800-talets början.
Inventeringen inom de tre här nämnda län, från vilka materialet före- ligger i färdigt skick, har omfattat 70 gårdar och dragit en kostnad av 6 586:69 kronor d. v. s. 94:10 per gård. Till ledning för domänstyrelsens behandling av försäljnings- och ombyggnadsfrågor har ämbetet uppdelat det inventerade beståndet i fyra grupper efter graden av anläggningarnas kulturhistoriska betydelse.
*
Ingen norrlandsstad kan tavla med P i t e å ifråga om charmerande ursprunglighet, även om den får stå tillbaka för andra, då det gäller att uppvisa enstaka monument eller stadspartier av värde. Visserligen ha en rad byggnadsföretag i centrum förändrat stadsbilden på vissa punkter — dock mera bei rättande fasadernas utformning än rörande husens stor- leksordning —, men hittills har dock grundkaraktären förblivit ganska oförändrad. I samband med förberedelserna för fastställandet av en ny stadsplan har emellertid frågan om stadsbildens öde nu blivit aktuell.
[Jr kulturhistorisk synpunkt har man anledning att med tillfredsställelse konstatera, att stadens egna myndigheter synas vara böjda för att und- vika gatubreddningar oeh därmed följande ökningar av hushöjderna i de gamla delarna. Under sådana förhållanden torde det finnas förutsätt- ningar att bevara den karaktär, som samhället erhållit genom sin stads- plan från 1600-talet och traditionsbundet bevarat genom de följande sek- lens försiktiga och långsamt genomförda nybyggnadsprogram.
De risker, som kunna hota en stad även genom byggnadsföretag inom en restriktiv stadsplans ganska snäva gränser, belysas genom ett exem- pel från Piteå, där ämbetet halt anledning att följa den successiva för- ändringen av fasaderna omkring Stora Torget. En av fastigheterna hade för några år sedan vid en ombyggnad, vilken icke berörde själva bygg- nadskuben, fått sin fasad omgestaltad på ett fullständigt miljöfrämmande sätt, — slätputsade ytor i stället för träpanelade, — skarpkantade och onyanserade hörn och omfattningor i stället för profilerade och listprydda o. s. v. När fråga sedan uppkom om restaurering av en intilliggande af- färsfastighet, riktade ämbetet tillsammans med Byggnadsstyrelsen en framställning till byggnadsnämnden i syfte att åstadkomma en så pietets- full behandling som möjlig. Tack vare samarbete mellan de av frågan berörda eller intresserade parterna, bland vilka länsarkitekten utförde en positiv insats, nåddes i detta fall ett resultat, som ur kulturhistorisk synpunkt iir ganska acceptabelt i jämförelse med fastighetsägarens första förslag, samtidigt som det även i affärshänseende fyller rimliga krav.
Bland frågor, som röra vidmakthållandet av typiska avsnitt av våra
S M 1 K It E M E D D E 1. A N I) E N
321
Pig. 3.
Ombyggd affanfastlghet vid Stnra Torget i Piteå.
Rebulll preiaises in Stora Torgel (the Great Märket i ni Piti å.
Fig. I.
S:i i,ars Kyrkogata i Falkenberg,som bevaras i ny slads|ilan, S:l I.ars Church Street at Falkenberg, which is preserved in tiu- m-v town plan.
äldre städer, må fiir övrigt nämnas den under året behandlade ändringen av stadsplanen fiir kvarteret Tornet västra i H ä l s i n g b o r g , Innebä- rande en omgestaltning av området mellan Långvinkelsgatan och Slotts hagen (invid Kärnan). Ämbetet framhöll vid ärendets handläggning, atl det ur kulturhistorisk synpunkt vore mycket angeläget att åtminstone till huvuddragen bevara Långvinkelsgatans karaktär av gammal Infarts
\ ä g till de centrala stadsdelarna och att nybebyggelsen därför borde tor mas i \iss anslutning till de nuvarande gatufasadorna Kragan har vis- serligen icke kunnat lösas i enlighet med dessa synpunkter, vilka delats a\ llyggnadsstyrelsen, men förslaget har likväl underkastats en bear- betning i avsikt att mildra kontrasten mellan den äldre stadsbilden och den blivande bebyggelsen inom kvarteret.
Kn ur kulturhistorisk synpunkt mycket glädjande behandling ha myn- digheterna i F a l k e n b e r g ägnat frägan om ändring av stadsplanen fiir de typiska och ålderdomliga kvarteren omkring stadens gamla kyrka, S:t Laurentius. Kyrkan och don gamla prästgården, den låga trähusbe- byggelsen, den begränsade gatubredden, grönskan på kyrkogården och i trädgårdarna bilda tillsammans ett vacker! avsnitt av del gamla Falken- berg, vars framtida existens givetvis iir i hög grad beroende av den bli- vande stadsplanens gestaltning. Ämbetet bar beretts tillfälle till ingående överläggningar i ämnet och har med tillfredsställelse kunnat konstatera, att man strävar att så långt som möjligt anpassa planen med tillhörande bestämmelser till de befintliga föl-hållandena.
*
Arbetena på B o l l e r u p s b o r g ha redan tidigare till större delen
genomförts. Det viktigaste återstående partiet, bostadsvåningen ovanför
21 — Fornvännen kW.
322 .S' .1/ .1 li It E M E I) I) E I. A N D B N
Fig. 5.
Interiör från den iståndsatta bostads- våningen på Hollcrup, Skåne.
Interiör ol the restored lencmenls al Bollerup, Scania.
Fig. (i.
Porttornet vid den förborgsliknande ekonomigarden på Hovdala, Skåne.
Gateway tower of the farm Imililings ;it l lovdala, Scania.
borgstugevåningen, — i korthet omnämnt i föregående årsöversikt — bar DU helt iordningställts. I denna våning framträdde vid detaljundersök- ningarna ett drag, som representerade borgens framskridna stadium i jäm- förelse med Glimmingehus. I Bollerup möter man en differentierad upp- delning av vaningen i smärre rumsenheter, vilka bildats genom tunna mellanväggar. Med ledning av spår i golv och väggmurverk bar det varit möjligt att rekonstruera den ursprungliga indelningen. Principiellt har det emellertid gällt att avgöra, huruvida del vore riktigast att nöja sig med en strängt antikvarisk retlm isning av bevarade spår i murver- ket efter de rivna mellanväggarna eller att skänka en högre grad av åskådlighet genom att presentera den forna bostadsvåningen med åter- uppförda väggar. Nu har våningen behandlats enligt det senare alterna- tivet och erbjuder i sitt färdiga skick en klar bild av det relativt tidiga 1500-talets högreståndsmässiga bostadsvanor, som skulle komina att spela en betydande roll bl. a. för den >skånska längans > utveckling. Såsom under tidigare säsonger har arbetet även det sista året bekostats av lant- bruksinstitutet Lagman Syhvans stiftelse och i samråd med ämbetet letts av arkitekten Leon Nilsson.
Den sedan flera år pågående urschaktningen av vallgraven omkring L i l l ö h u s b o r g p l a t s har fortsatts under intendenten Thorstcn \n derssons ledning och med värnpliktiga civilarbotare som arbetskraft.
Iordningställandet av borggårdslängorna i G l i m m i n g e h u s har
fortskridit så långt, att den av Svenska Turistföreningen bekostade in-
redningen av vandrarhemmet i 1800-talsbyggnaden vid gårdens västra
sida kunnat slutföras och anläggningen därefter öppnas för gäster. I
Ska no har uppmärksamheten för övrigt riktats på H o v d a l a s l o t t
S M A R K B .1/ E 1) D E L A N D E N 323
Fig. 7.
Parti av Stegehorgs slottsruin under pågående avtäckningsarhele.
Östergötland.
P a r t ol lhe Stcgeborg casllc ruins during the exeavation work. Östergötland.
Fig. 8.
Konserverat parti av det äldsta Upp- sala slott med nuvarande slottet i
fonden.
Conservcd part of the oldest Uppsala castle, wilh the present castle in the back-
ground.
i Brönnostads socken, sedan underhandlingar inletts om statens överta- gande av hela komplexet i samband med anläggandet av ett pansarskjut- fält. Några planer på omedelbara ändringsarbeten föreligga visserligen icke, mon Byggndsstyrclson och ämbetet ha gemensamt utrett frågan om upptagandet av slottet med omgivningar på förteckningen över staten tillhöriga byggnadsminnesmärken. Slottsbyggnaderna bilda med sin nu- mera uttorkade vallgrav och sin såsom förborg anordnade ekonomigård ett minnesmärke av hög rang. Stort värde äga det imposanta porttornet och de fr. o. ra. 1500-talet under fyra sekler successivt utbyggda eller omgestaltade boningslängorna både som enskilda monument och n m bärare av en traditionsrik utveckling.
På S t e g e b o r g s s l o t t s r u i n i Östergötland ha konserverings- arbeten utförts på vissa invid stora trappuppgången på östra sidan belägna ömtåliga murpartier, vilka erhållit avtäckning i betong enligt en i vissa avseeenden förändrad metod, vilken i korthet innebär, att betonglagret, som skall skydda murkrönet, armeras samt lyftes några centimeter ovan- för krönet på sådant sätt, att luften fritt kan spela in under betongav- täckningen och murverket sålunda hålles torrt. Betongtaket torvklädes på vanligt sätt. Metoden tillåter en smidig anpassning även till mycket ojäm- na murparier. I anslutning till konserveringsarbetena ba betydande delar av östra och södra längorna befriats från rasraassor. Medel för arbetena ha anskaffats av Östergötlands fomminnes- och museiförening. Arbets- kraften har utgjorts av vapenfria värnpliktiga, vilka stått under ledning av fil. kand. Hans Thoresen.
De i redogörelsen för 1943 års arbeten omnämnda utgrävningsarbetena
3 2 4 S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
i och invid Gröna kullen vid U p p s a l a s l o t t ha fortgått, varvid synnerligen intressanta iakttagelser rörande slottets äldsta byggnads- historia kunnat göras. De frilagda byggnadspartierna, vilka äro av bety- dande omfång, ha försetts med tcgeltäckta yttertak, utformade så diskret som omständigheterna medgivit. Den på detta sätt anordnade intiick- ningon har varit ofrånkomlig med hänsyn till nödvändigheten att effektivt skydda blottade väggpartier och golv i stuck. — Arbetsledare har varit landsantikvarien Nils Sundquist, som förbereder en utförlig redogörelse för de byggnadshistoriska resultaten. Erforderliga penningmedel till taktäck- ningsarbetena ha anslagits av Byggnadsstyrelsen. Dessutom har en dona- tion om 10 000 kronor stått till förfogande. Arbetskraften har utgjorts av vapenfria värnpliktiga.
Några norrländska borganläggningar ha under året påkallat ämbetets uppmärksamhet. I samband med den höjning av vattenståndet i Storsjön, som blivit en följd av den ur kraflförsörjningssynpunkt företagna regle- ringen av Indalsälvens vattensystem, ha vissa risker uppstått för den under namnet Tibrandshögen kända borghöjden vid Rödösundet, där under senare delen av 1300-talet fästet T i h r a n d s h o l m itpppfördes. De mot vattnet brant sluttande sidorna av borgplatsen, vilken mot land varit avskild äv- en i terrängen alltjämt skönjbar grav, ha länge visat svåra sår till följd av påfrestningar särskilt vid kraftig sjö och under högvatten. De aktuella reg- leringsarbetena ha gjort det nödvändigt att laga sårigheterna och vidtaga åtgärder för att hindra en fortgående nötning utmed strandlinjen. Ämbetet har behandlat frägan tillsammans med Indalsälvens regleringsförening, som låtit lägga ut en kraftig och djup strandskoning. Emellertid iir det ett liv- ligt önskemål att icke inskränka skötseln av området till dylika rent före- byggande åtgärder utan att även i samråd ined markägaren vidtaga en voge- talionsröjning som första led i en undersökning och planering av borg- platson.
En liknande arbetsuppgift bar tagits upp till behandling i samverkan mellan ämbetet och Torsåkers hembygdsförening, nämligen en röjning och planering av det stora område utmed Ängermanälven, där den forna borg- anläggningen S t y r o s h o l m ännu kan skönjas i terrängen såsom en rad efler varandra belägna och av djupa gravar åtskilda försvarsplatåer, kul- minerande i en markerad höjd längst upp vid den branta älvstranden. Den framlagda planen avser i första hand att frilägga det långsträckta terräng- partiet, så att dess ursprungliga karaktär av fritt och överskådligt belägen försvarsplats blir fullt klar.
Viistor om Borgsjö kyrka i Medelpad ligga lämningarna av B o r g s j ö
s k a n s , vilka blivit aktuella i samband med upprättande av ett förslag till
kyrkogårdsutvidgning. Det har nämligen visat sig önskvärt att företaga
utvidgningen just åt det håll, där skansens rester i vara dagar kunna iakt-
tagas som en svag markering i terrängen: i centrum en obetydligt upp-
höjd, avrundad yta, däromkring en antydan till en grav och ytterst en knappt
skönjbar vall. Hela anläggningen synes ha varit ov mera provisorisk karak-
S M A l l It E M E D I) E L A A I) E N
325
Fig. 9.
Den medeltida borgplatsen Slyres- holms huvudplatå. Ångermanland.
Tiu- main plateau ol the medieval Styres- holm stronghold. Ångermanland.
Fig. 10.
Slussbyggnad vid Eldvaktaxtorp mel- lan Filipstad och Vänern.
'l'ho slulce building at Eldvaktartorp, be- tween FUlpstad and Lake Vänern,
t ä r ; den ä r icke heller företrädd bland de talrika r e l a t i o n s r i t n i n g a r n a över n o r r l ä n d s k a s k a n s a r i K r i g s a r k i v e t s s a m l i n g a r . S k a n s e n anlades ovanför den n o r r a s t r a n d s l u t t n i n g e n mot L j u n g a n och förbands med den gamla v ä g s t r ä c k n i n g e n nedanför den bergiga t e r r ä n g e n l ä n g r e i n o r r genom en grav, som i v å r a d a g a r ter sig blott som ett djupt dike. Någon u p p s k ä r p n i n g eller a n n a n direkt m a r k e r i n g av s k a n s e n kan med h ä n s y n till de be varade l ä m n i n g a r n a s starkt nivellerade tillstånd icke ifrågasattas. Efter en n o g g r a n n u p p m ä t n i n g och a v v ä g n i n g av området h a r detta därför inarbetats i planen för den utvidgade k y r k o g å r d e n , varvid dock det centrala partiet skall h å l l a s helt fritt från g r a v p l a t s e r . P å detta sätt h a r det blivit möjligt att för framtiden b e v a r a s k a n s t r a d i t i o n e n i s y n l i g form, ä v e n om o m r å d e t Icke g i v i t s ren f o r n m i n n e s k a r a k t ä r .
U n d e r 1944 h a r ämbetet behandlat etl ä r e n d e av mindre v a n l i g art,
n ä m l i g e n b e v a r a n d e t av s l u s s b y g g n a d e r n a m. in. i F i l i p s t a d s b e r g -
s l a g s k a n a l , som i s a m b a n d med övertagandet av M o r a — V ä n e r n s j ä r n -
väg kommit i Stålens j ä r n v ä g a r s ägo. F r å g a hade u p p s t å t t att a v l ä g s n a de
till s i l l s s a n l ä g g n i n g e n h ö r a n d e k a n a l b y g g n a d e r n a , vilkas u n d e r h å l l föror-
s a k a d e vissa kostnader. S l u s s b y g g n a d e r n a besitta emellertid ett icke ovfl
sentligt värde u r k u l t u r h i s t o r i s k s y n p u n k t , varför ämbetet för sin del y r k a t
på d e r a s bevarande. K a r a k t e r i s t i s k t för den mer iin 300-åriga förbindelse-
leden mellan F i l i p s t a d s B e r g s l a g och V ä n e r n v a r redan från början, an den
i största möjliga u t s t r ä c k n i n g tog det befintliga sjösyste t i a n s p r å k . Sin
fulla effektivitet nådde d e n n a k o m b i n e r a d e land- och Broförbindelse dock
t ö r s t i och med de 1857 f u l l b o r d a d e k a n a l - och s l u s s a n l ä g g n i n g a r n a , v i l k a
s å l u n d a u t g ö r a s l u t p u n k t e n i on l å n g utvecklingskedja, Visserligen äger
icke k a n a l s y s t c m e t n ä m n v ä r d p r a k t i s k betydelse i vara d a g a r men stort
3 2 0 S M A It R E M E D D E L A N D E N
intresse för dess bibehållande har visats icke endast från kulturhistoriskt orienterat håll ulan även ur mera luristbetonad synpunkt. Resultatet av frå- gans behandling har blivit, att slussbyggnadorna visserligen jämlikt vatten- domstolens utslag få rivas men att Statens järnvägar i verkligheten stött en akiion för deras bevarande, varvid särskilt motorbåtsklubbarna i Filipstad och Karlskoga samt do närmast berörda kommunerna varit aktiva.
Tre inbördes mycket olikartade 1700-talsbyggnader ha genom Turistför- eningens initiativ blivit föremål för en partiell invändig restaurering i samband med anordnandet av vandrarhem. Sålunda har vid G e i j e r s - g å r d e n i R a n s ä t o r den gamla drängstugan iordningställts på Tu- ristföreningens och Geijerska släktföreningons bekostnad. L j u n g s b r o chokladfabrik har svarat för motsvarande arbeten inom en fabriken till- hörig bostadsbyggnad, vilken utgör den enda återstoden av en äldre kvarn- gård. Slutligen har ett vandrarhem inretts i M a r i e s t a d inom en borgargård, där sovutrymmen iordningställts i flygellängorna under det att matsal, samlingsrum, o. dyl. placerats i gatubyggnaden. De här be- rörda fallen ha ur kulturhistorisk synpunkt sin betydelse som ett led i bevarandet och utnyttjandet av äldre anläggningar, varvid exteriörerna kunna lämnas praktiskt taget orörda, samtidigt som omgestaltningarna i det inre hållas inom rimliga gränser och utföras på ett sätt, som icke strider mot anläggningarnas karaktär. Ämbetet har följt nämnda arbeten, till vilka förslag upprättats av antikvarien Erik Lundberg och arkitekten Erik Auby.
I detla sammanhang bör ocksä erinras om den praktiska samverkan, som etablerats mellan Domänstyrelsons arkitektkontor och ämbetet vid behand- lingen av kulturhistoriskt värdefulla anläggningar under styrelsens för- valtning samt vid utarbetandet av förslag till nyanläggningar i en miljö, där kulturhistoriska synpunkter kräva beaktande vid utformningen.
*
Arbetena inom S k e l l e f t e å k y r k s t a d ha fortskridit under året
efter tidigare angivna riktlinjer och ha delvis förknippats med den av
staden utförda planeringen av Nyborgs museiområde och angränsande
terrängpartier. I A s e 1 e har den förut igångsatta förflyttningen av-
vissa kyrkstugor till ett reserverat område utanför samhällets centrum
fortsatts. Några byggnader hado redan under vintern 1943—1944 bringats
i ett sådant skick, att kommunen där kunde inkvartera ett betydande
antal evakuerade finska medborgare. Med hänsyn till den grundliga upp-
rustning, som byggnaderna genomgått i samband med förflyttningen, fann
ämbetet upplåtelsen för dylikt bostadsändamål -fullt rimlig. Annorlunda
förhöll det sig i L ö v å n g e r , där stor vikt lagts vid att strikt upp-
rätthålla det gällande förbudet mot bosättning av mera permanent karak-
tär. När emellertid sa gott som hela kyrkstaden rekvirerades för inkvar-
tering av evakuerade och när sålunda en kraftig och regelbunden eldning
igångsattes i stugorna, uppstodo tyvärr flora eldsvädetillbud och ämbetet
måste allvarligt yrka på en omedelbar utrymning av området.
.S' M A Ii li E M E II II E I. A N D E N 327
Fig. 11.
Bostadshus vid kvarngärden 1 Ljungs- bro, nu vandrarhem, Östergötland.
Dwelling house at the mill farm at I.iungs- bro, now a hostel lor ramhlers.
OstergOtlaand
1 . %Ytv
.
^
UPWW
_ _ _ _ ? " ^ 7 9 _ l
iifel <_J*H
ätf
-^r^Mki
t
Hé^s
Ri
H u l l
g ^ p p w ^
' - y - - Fig. 12.
Avsnitt av kyrkstaden utmed lands- vägen i Fredrika, Lappland.
Section of the church accommodation buildings along lhe highway at Fredlika,
Lappland.
Att dylik inkvartering i kyrkstäderna i de allra flesta fall är princi- piellt olämplig står fullt klart, då man beaktar, att hela saneringsarbetet i Lövånger, Skellefteå och Öjebyn skett med allra största varsamhet och att såväl byggnadskropparna som den fasta inredningen bevarats så noga som möjligt. Anordningar för permanent bosättning skulle icke ondast förändra kyrkstadens traditionella funktion utan dessutom leda till en successiv omgestaltning av bebyggelsens art.
Den till omfattningen icke särskilt framträdande men till sin typ en- hetligt 1800-talsmässiga kyrkstaden i F r e d r i k a kan tyvärr endast partiellt bibehållas för framtiden. Den står på mark, sora numera befinner sig i kommunens ägo och som på grund av sitt centrala läge är avsedd att utnyttjas för modern bebyggelse. Här har ämbetets uppgift varit att tillsaramans mod länsarkitekten och länets hembygdsförbund stimulera till en sådan disposition av tomtmarken och on sådan utformning av de nya husen, att något av kyrkstadens traditionella uppsyn kan dröja kvar i sam- hällsbilden även inom sådana avsnitt, där originalbebyggelson helt och hål- let måste försvinna. Emellertid synes det möjligt att med utgångspunkt från några stugor, vilka kunna bovaras i huvudsak intakta, skapa ett delvis nytt kyrkstadsparti vinkelrätt mot den gamla huvudaxeln.
Bland företag, som berört kyrkliga monument, må näranas fortlöpande
underhållsarbeten på ruinerna i V i s b y under ledning av amanuensen
Gunnar Svahnström samt likaledes fortsatta undersöknings-, konserve-
rings- och planeringsarbeten vid A l v a s t r a k l o s t e r r u i n , där
antikvarien Otto Frödin under året inriktat sin arbetsstyrka bl. a. på
upprensningen av västra klosterdammcn.
328
S M A H R E ,1/ E D D E LA A D E nFig. 13.
»Stiglueka» vid lliseherga klosterruin i konserverat skick. Närke.
Huincdgatcway at the Riseberga convenl ruins, as i-onserved. Närke.
Fig. 11.
Övre llölii kyrkoruin mot öster under pågående undersökning.
Södermanland.
i ls re I Itilii church ruins lo the east during the investigations. Södermanland.
I S i g t u n a liar docenten W i l h e l m H o l m q v i s t p å s t a d e n s b e k o s t n a d påbörjat en u n d e r s ö k n i n g av g r u n d r e s t e r n a efter en ö s t e r om M a r i a k y r - k a n b e l ä g e n s t ö r r e b y g g n a d s l ä n g a , v i l k e n u p p p e n b a r l i g e n t i l l h ö r t domi- n i k a n o r k l o s t r e t s y t t e r o m r å d e . H o l m q v i s t h a r ä v e n g j o r t v i s s a p r o v g r ä v - n i n g a r i den s. k. K y r k o l u n d e n inom s ö d r a delen av d e t t e r r ä n g p a r t i , d ä r k l o s t r e t s h u v u d b y g g n a d e r haft sin p l a t s . G r ä v n i n g a r n a u t f ö r d e s i a v s i k t a t t f a s t s t ä l l a u t s t r ä c k n i n g e n av k l o s t e r k o m p l e x e t mot s ö d e r och voro ell led i en u t r e d n i n g r ö r a n d e l ä m p l i g t o m r å d e för en u t v i d g n i n g av k y r k o g å r d e n m. m.
U n d e r de s e n a s t e å r e n h a r dot v a r i t möjligt a t t t a c k v a r e b i d r a g från K u l t u r e l l a f ö r e n i n g e n i Ö r e b r o u t f ö r a vissa n ö d v ä n d i g a j u s t e r i n g s a r b e ten på m u r v e r k e t vid R i s e b e r g a k l o s t e r r u i n i Närke. Vid sidan h ä r a v h a också vissa tidigare icke behandlade partier kunnat n ä r m a r e un d e r s ö k a s och k o n s e r v e r a s . S å l u n d a h a r u n d e r 1944 arbetet varit i n r i k t a t på de bevarade m u r a r n a efter en mindre, k v a d r a t i s k byggnad, belägen några tiotal meter n o r r om k y r k o r u i n e n . U p p e n b a r l i g e n h a r denna b y g g n a d varit
uppförd i omedelbar anslutning till klostrets klausurmur och kan närmas!
betecknas som en stiglucka eller eft p o r t t o r n . I varje fall vill del s y n a s , som om byggnaden ägt två v å n i n g a r , v a r a v don nedre tjänat sum direkt p a s s a g e , u n d e r det att den övre i n r y m t ett m a g a s i n eller dylikt.
Sedan medel insamlats inom orten, h a r ämbetet u n d e r året k u n n a t placera
en grupp värnpliktiga civilarbetare i Hölö i Södermanland för att frilägga
och k o n s e r v e r a Ö v r e H ö l ö k y r k o r u i n . A r b e t e t , som i d e t n ä r -
m a s t e a v s l u t a t s , visade - i g myckel g i v a n d e såsom e t t led i u t f o r s k a n d e t
a v l a n d s k a p e t s m e d e l t i d a k y r k o a r k i t e k t u r , en u p p g i f t v i l k e n a k t u a l i s e -
S M A li Ii E M E D I) E I. A N I) E N 329
> _ _ !
. i l
•______•
l^_^,p
l i
•Ull i l l
*%MJ M m
Fig. 15.
Interiör av Risinge gamla kyrka, Östergötland.
Interiör of Hisinge (lid Church, Östergötland.
Fig. 16.
Interiör av Öckerö gamla kyrka, Bohuslän.
Interiör of öckerö old Church, Bohuslän.
råts genom den av Södermanlands hembygdsförbund startade serien be- skrivningar av det sörmländska kyrkobeståndet. Av de två medeltida gudstjänsthusen i Hölö står den nuvarande församlingskyrkan alltjämt kvar och visar genom spår av tidigare anordningar, att den uppförts under 1100-talet och ursprungligen ägt ett smalt torn i väster. Även den nu undersökta ruinen i övre Hölö torde kunna tidfästas till samma sekel, ehuru byggnaden i sitt äldsta skick troligen bestått endast av lång- hus ooh mindre korbyggnad, måhända utan absid. Det även här ganska smala och trånga tornet saknar emellertid förband med långhusets mur- verk och är sälunda senare tillbyggt, sannolikt ganska kort tid efter kyr- kans tillkomst. Längre fram har det lilla koret rivits och lämnat plats för en utvidgning mot öster.
I Skåne liar landsantikvarien Harald Olsson i samverkan med ämbetet förberett konserveringsåtgärder på ett flertal platser, där numera helt raserade medeltida kyrkor varit belägna. Här skall endast nämnas M u n k a r p s g a m l a k y r k p l a t s inom Hörby pastorat. Intresset i orten har länge varit inriktat på detta minnesmärke. För ett antal år sedan verkställdes en mindre undersökning, vilken resulterade i en del- vis ej fullt pålitlig rekonstruktion av kyrkans grundplan. De nu förbe- redda arbetena äro avsedda att lämna ett klart besked om byggnadens ursprungliga utsträckning och ba till slutmål att konservera byggnads lämningarna samt iordningställa och planera området.
I R i s i n g e g a m l a k y r k a i Östergötland har för medel, som
anslagits av församlingen, de medeltida valvmålningarna genomgående
konserverats. Arbetet har ombesörjts av konservator Sven Dalen, som
även behandlat de medeltida inventarierna i kyrkan. Samtidigt ha vissa
restaurerings- och underhållsarbeten på kyrkobyggnaden företagits, var-
3 3 0 S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
