AD\548783SV.doc PE 349.787v02-00
SV SV
EUROPAPARLAMENTET
2004
2009 Utskottet för framställningar
2004/2129(INI) 29.11.2004
YTTRANDE
från utskottet för framställningar
till utskottet för konstitutionella frågor
över utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa (2004/2129(INI))
Föredragande: Marcin Libicki
PE 349.787v02-00 2/6 AD\548783SV.doc
SV
AD\548783SV.doc 3/6 PE 349.787v02-00
SV
FÖRSLAG
Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
Inledning
Enligt inledningen i utkastet till konstitution hade Europeiska rådet i Laeken i december 2001 uppdragit åt konventet om Europas framtid att utarbeta förslag på tre teman, varav det första var: ”Hur kan man på nytt föra medborgarna närmare det europeiska projektet och de europeiska institutionerna?”
På grund av sin unika ställning i parlamentets utskottsstruktur och sina regelbundna och dagliga kontakter med medborgare från samtliga medlemsstater är utskottet för
framställningar det utskott inom Europaparlamentet som lämpar sig bäst för att besvara den frågan. Ideligen, och mer än något annat utskott eller organ i EU, får utskottet för
framställningar genom unionsmedborgarna själva kännedom om deras personliga bekymmer och reaktioner rörande olika gemenskapsfrågor. Därför kan utskottet avgöra vad som fungerar och vad som inte fungerar i EU:s dagliga verksamhet.
Ändå är utskottet för framställningar bara toppen på ett väldigt stort, europeiskt isberg.
Utskottet kan förvisso säga sig ha en närhet till medborgarna, men det är samtidigt uppenbart att de metoder och arbetssätt som tillämpas inom EU:s icke-parlamentariska institutioner fortfarande är avlägsna och okända, eller i bästa fall missförstådda, och sällan upplevs som pålitliga. Det krävs troligtvis mer än en konstitution för att lösa det problemet.
Utkastet till konstitution innehåller förslag som kommer att göra det möjligt för unionsmedborgarna att få bättre förståelse för de bestämmelser som reglerar EU:s och medlemsstaternas arbete.
Rättigheter
Frågan om de grundläggande rättigheterna och medborgarskap tas upp direkt i utkastet till konstitution, och stadgan om de grundläggande rättigheterna utgör del II i utkastet.
Dessutom åtar sig unionen att söka anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som det i dagens läge bara är möjligt för medlemsstater att ansluta sig till, genom Europarådet.
Idag har de genomsnittliga framställarna dåliga kunskaper om exakt vilka rättigheter de har enligt de olika överenskommelserna. Särskilt svårt är det för dem att förstå varför EU nu har en stadga om grundläggande rättigheter, men inte har några praktiska möjligheter att se till att stadgan följs och verkligen genomförs. Att få veta att de skall vända sig till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och att de måste inleda rättsliga förfaranden i sina medlemsstater löser knappast det problem som de vänt sig till Europaparlamentets utskott för framställningar med.
PE 349.787v02-00 4/6 AD\548783SV.doc
SV
Varje medborgare i EU:s medlemsstater kommer att vara unionsmedborgare. Det finns ingen EU-nationalitet. Medborgarna skall bland annat ha rätt att göra framställningar till
Europaparlamentet, en rättighet som de har haft ända sedan Maastrichtfördraget trädde i kraft.
Utskottet för framställningar och Europaparlamentet lyckas ofta med att ge medborgarna upprättelse. Detta gäller i synnerhet då man finner en lösning i samarbete med
medlemsstaternas (nationella, regionala eller lokala) myndigheter eller när det skett en uppenbar överträdelse mot EU:s lagstiftning och kommissionen kan utöva påtryckningar genom att hota att inleda ett överträdelseförfarande. Ett sådant förfarande kan emellertid bara, om det lyckas, få den berörda medlemsstaten att följa ett visst direktiv, och innebär sällan någon direkt vinst för den enskilda framställaren.
Vad som behövs är därför att det i konstitutionens genomförandebestämmelser eller i ett interinstitutionellt avtal finns klart definierade förfaranden som ger medborgarna en möjlighet att få upprättelse genom utomrättsliga åtgärder som skulle göra bestämmelserna i avdelning II tillämpliga i praktiken.
Deltagardemokrati
Avdelning VI föreskriver och bekräftar att varje medborgare skall ha rätt att delta i unionens demokratiska liv, och tar upp Europeiska ombudsmannens befogenheter i fråga om ”dålig förvaltning inom unionens institutioner, organ eller myndigheter”, vikten av skydd av personuppgifter samt kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning. Dessutom fastställs bättre regler för öppenhet och insyn.
Dessa bestämmelser är viktiga för medborgarna och därför även för utskottet för framställningar, som ju övervakar ombudsmannens verksamhet och anordnar valet av ombudsmannen.
Artikel 46 går längre och ger ”medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens
åtgärdsområden”, vilket de har gjort sedan en tid tillbaka genom att göra framställningar.
Artikel 46.4 innehåller emellertid en helt ny möjlighet för medborgarna, närmare bestämt för en miljon medborgare, som enligt bestämmelsen kan ta initiativ till ett förslag till
unionsrättsakt. Detta innebär en otrolig möjlighet för unionen själv att visa att den antar lagar som motsvarar medborgarnas önskemål. Denna möjlighet bör emellertid inte bli ett sätt att kringgå parlamentet som är den demokratiska representanten för samtliga unionsmedborgare.
Den skall med andra ord komplettera och inte ersätta parlamentets arbete. Därför bör denna möjlighet också kanaliseras via parlamentet, innan kommissionen uppmanas att officiellt lägga fram ett förslag.
I punkten anges att det i den europeiska lagen skall fastställas bestämmelser om de särskilda förfaranden och villkor som krävs för ett sådant medborgarinitiativ. Det är absolut nödvändigt att sådana förfaranden är enkla, tydliga och öppna samt ger medborgarna en faktisk
initiativrätt och fortsatt möjlighet att delta i den process som leder till att ett lagstiftningsförslag utarbetas.
AD\548783SV.doc 5/6 PE 349.787v02-00
SV
Bestämmelsen bör därför ses som en utökning, och en mycket praktisk och positiv sådan, av medborgarnas rätt att göra framställningar. Detta är i själva verket en logisk följd av själva kärnan i rätten att göra framställningar.
När det blir aktuellt kommer utskottet för framställningar naturligtvis att vilja delta aktivt som ansvarigt utskott, kanske med övriga behöriga parlamentsutskott beroende på vad den önskade rättsakten handlar om. Utskottet vill ha rätt och befogenhet att fullt ut delta i den process som gör medborgarna direkt delaktiga i skapandet av en unionsrättsakt, detta av samstämdhets- och principskäl, samt av praktiska skäl.
Slutliga kommentarer
Utkastet till fördrag om en konstitution för Europa innehåller många bestämmelser som särskilt rör individuella rättigheter och politikområden som regelbundet diskuteras i utskotten till följd av framställningar som rör dessa rättigheter och områden. Låt oss bara komma ihåg att framställningsförfarandet präglas av samarbete och stärker parlamentets möjlighet att utöva tillsyn och kontroll av unionens verksamhet för medborgarnas räkning. Om det fanns ett bättre sätt att uppnå utomrättslig upprättelse skulle man på ett ännu effektivare sätt kunna se till att den EU-lagstiftning följs som parlamentet antagit tillsammans med samtliga
medlemsstater genom rådet.
Likaledes utgör utskottet för framställningar den enhet inom parlamentet som lämpar sig bäst för att framföra medborgarnas lagstiftningsinitiativ och vid behov omarbeta dem i direkt och offentligt samarbete med initiativtagarna, innan det når kommissionen. Under den kommande perioden måste fler diskussioner föras om den sistnämnda frågan för att utarbeta mer
detaljerade förfaranden.
PE 349.787v02-00 6/6 AD\548783SV.doc
SV
PROCEDURE
Titel Utkast till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa
Förfarandenummer 2004/2129(INI)
Ansvarigt utskott AFCO
Förstärkt samarbete ja
Föredragande av yttrande
Utnämning Marcin Libicki
29.9.2004
Behandling i utskott 29.9.2004 7.10.2004 22.11.2004
Antagande av förslag 23.11.2004
Slutomröstning: resultat för:
emot:
nedlagda röster:
11 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter Marcin Libicki, Michael Cashman, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Maria Matsouka, Manolis Mavrommatis, Robert Atkins, Proinsias De Rossa, Rainer Wieland, Mario Borghezio, Carlos José Iturgaiz Angulo, David Hammerstein Mintz, Alexandra Dobolyi Slutomröstning: närvarande
suppleanter
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
