Samordnat föräldrastöd
- för barn och unga med funktionsnedsättning
Bemötandedagarna 13-14 oktober 2015
De aktörer som stödjer barn och unga med funktionsnedsättning ska samverka och samordna sig så att de unga och deras familjer
ska kunna ha ett så normalt liv som möjligt.
(RiR 2011:17, s. 9)
2
SAMFÖRs SYFTE
Att lokalt samordna samhällets resurser som ger stöd till familjer med barn och ungdomar med
funktionsnedsättningar
Att öka föräldrarnas kunskap om barnets rättigheter, diagnos och behov, hur man kommunicerar och
underlättar samspelet med barn och unga
Att föra fram barns och ungas egna erfarenheter Skapa verktygslåda för att öka barns delaktighet
KONTAKTKARTA
FÖRÄLDRALOTS/SAMORDNARE
• Inget diagnoskrav
• För inga journaler
• Sitter på familjecentrum
• Har kunskap om vilket stöd som finns lokalt
• Helhetsperspektiv från barnets horisont
• Lotsar föräldrar till relevanta stödinsatser
• Inventerar barn och föräldrars behov och kontakter
• Samordnande kontaktskapande för barn/unga och föräldrar
• Kallar till möten. Följer med på möten
7
”Barnrättskommittén rekommenderar Sverige att utveckla och genomföra en övergripande politik som skyddar barn med funktionsnedsättning och
säkerställer deras lika tillgång till social, utbildningsmässig och annan service”
(Barnombudsmannen 2014-03-31, s. 4)
Anna
Familj
Familje- centrum Skola
Habili- terings- centrum Fritids-
gård
Anna
Familj
Familje centrum Skola
Habili- terings- centrum LSS -
Kontakt person
Fritids- gård Social-
sekret- erare
Kortis
BUP
Om Jonny
11
BARNS DELAKTIGHET
DRÖMSKOLAN SAMFÖR FC 2015
DRÖMSKOLAN: Plan 1(3)
Idrottssal/Aula
a
ALLA HAR RÄTT TILL TILLGÄNGLIG KOMMUNIKATION!
SAMFÖR KC 2014-15God kommunikativ miljö erbjuder möjligheter till
• Frågor
• Val
• Säga nej
• Kalla på och inleda samtal
• Veta vad som händer
• Få rätt insatser
• Få bekräftelse och svar
• Föra meningsfulla samtal
• Att tilltalas värdigt
• Delaktighet i samtal
(SÖK, Södra regionens kommunikationscentrum, 2003)
ALLA HAR RÄTT TILL TILLGÄNGLIG KOMMUNIKATION!
SAMFÖR KC 2014-15Är jag en god samtalspartner?
• Är jag öppen och flexibel utifrån barnets kommunikativa behov?
• Skapar jag tillfällen till samtal?
• Ser jag till att symboler och hjälpmedel alltid finns tillgängliga?
• Förväntar jag mig att barnet har ett budskap?
• Fångar jag upp trådar i samtalet?
• Lyssnar jag?
• Ger jag tid för kommunikation?
• Ger jag god återkoppling?
(SÖK, Södra regionens kommunikationscentrum, 2003)
KUNSKAPSCIRKEL OM KOMMUNIKATION 2015-2016
Saxat från inbjudan…
SAMFÖR bjuder in till en kunskapscirkel på temat
kommunikation. Cirkeln riktar sig till föräldrar och professionella och fokuserar på praktisk tillämpning av alternativ kommunikation i vardagen tillsammans med barn och unga.
Kunskapscirkeln bedrivs i samarbete med Margareta Hallner, handledare och med gedigen kunskap kring språkutveckling, AKK*, TAKK** och talutveckling.
*AKK - Alternativ och Kompletterande Kommunikation
**TAKK - Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation
VÅRA ERFARENHETER….
Arbetet på ett generellt plan med aktiviteter som
utbildning, utvärdering, metodutveckling, temadagar kan ske på regional nivå av tex SPSM
Föräldralotsar och samordnare liksom ungdomars
delaktighet/påverkan behöver ske lokalt och vara lokalt förankrad när samordning av olika aktiviteter för det
enskilda barnet skall ske
• Samhällskontraktet, finansiering för att upprätta ansökan, 350 000kr
• Allmänna Arvsfonden, finansiering 3 års verksamhet, 5 000 000 kr
• Västerås Stad, 50%
samordnar/föräldralotstjänst
• Västmanlands läns landsting, 50 % samordnar/föräldralotstjänst
FINANSIERING SAMFÖR i 3 ÅR
Positiv erfarenhet. Modell med nationellt intresse (Projekt till1 augusti 2016).
Hur ska samordningen av olika verksamheters insatser för barn och unga med
funktionsnedsättning fortsätta när projektet är över?
SAMFÖRS ERFARENHETER OCH
FORTSÄTTNING
Kan föräldralotsarna/samordnarna fortsätta sitt arbete med gemensam finansiering av kommun/landsting?
Kan kunskapsutveckling och utvärdering ske regionalt (tex SPSM/högskola/)?
Hur kan skolan pedagogiskt utveckla sitt arbeta med barn med varierade behov?
Hur kommer barns rättigheter som lagstiftning omforma det traditionella stuprörstänkandet och sättet att arbeta?