Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SDF Centrum Chefsmöte

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

2014-10-16 SDF Centrum

Chefsmöte

Si världen är förklarad, i vetenskapens ljus, fördunstar all vår oro och smärta

Nu är det inte långt emellan människornas hus. Men långt emellan hjärta och hjärta.

Nils Ferlin, Barfotabarn

Prioriterade mål som Social resursförvaltning är processägare för 2014.

• Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader

• Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska

• Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem

Bakgrund och utgångspunkter för

hur vi arbetar med målen

Skillnader i medellivslängd

Förväntad medellivslängd

• 42 för kvinnor i Zimbabwe och 86 i Japan. – WHO

• 63 år för män i Ryssland och 80 år i Sverige - WHO

Det finns ingen biologisk förklaring eller förklaring som handlar om individuella val.

• VGR har gjort en beräkning av ojämlikhet i hälsa ger upphov till 1600 dödsfall motsvarande 27 000 levnadsår

• Socialstyrelse och FHI. Dödlighet i cancer och hjärt- och kärlsjukdom har minskat. För högutbildade med 28% (cancer) respektive 49% (hjärt..) och med 12% resp. 22% bland gruppen med enbart förgymnasial utbildning.

Ökad skillnad

Varför ska vi utjämna skillnader i hälsa?

Det vore djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa

när orsakerna är kända och påverkbara och

det kan ske med rimliga insatser.

WHO-kommissionen ”Closing the Gap”

”Vi anser att det är etiskt tvingande att

utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala”.

WHO-kommissionen Closing the Gap

En bra folkhälsa – ett bra samhälle

• Målet för samhällsutvecklingen är inte

ekonomisk tillväxt utan att vi skall kunna leva bra liv i ett hållbart samhälle

• Folkhälsa är därmed den viktigaste mätaren på samhällsutvecklingen

• Därför är den ojämlika hälsans vår tids största orättvisa

Gunnar Ågren, tidigare Gd. FHI

Social hållbarhet

kunna betraktas som hållbar måste det finnas en hållbarhet på sikt i både den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen.

• Växande kritik från ledande forskare från olika områden mot ett alltför ensidigt fokus på BNP som mått på välfärd.

• Målet för samhällsutvecklingen är inte primärt ekonomisk tillväxt utan att vi skall kunna leva bra liv i ett hållbart samhälle.

Sociala dimensionen

Ekologiska dimensionen Ekonomiska

dimensionen

Strategier för hållbar utveckling

Hit vill vi

Ekonomiska dimensionen

Ekonomiska dimensionen

Ekologiska dimensionen Ekonomiska

dimensionen

För att skapa en hållbar utveckling krävs en

perspektivförskjutning och nya mått där alla tre dimensioner av

hållbarhet får samma tyngd.

IMF – om omfördelning, ojämlikhet och tillväxt

• “It would still be a mistake to focus on growth and let

inequality take care of itself, not only because inequality may be ethically undesirable but also because the resulting growth may be low and

unsustainable”.

Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader

• Hösten 2013 presenterade en forskargrupp, under ledning av professor Robert Huggins vid Universitetet i Cardiff, en studie där man jämförde konkurrenskraften mellan 546 regioner i världen. Göteborgsregionen placerades sig på plats 35.

• Detta är självklart ett bra betyg åt

Göteborg som i många avseenden ligger i absolut framkant. För de flesta är Göteborg en bra stad att leva och växa upp i.

Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader

• En viktig slutsats som forskarna från Cardiff samtidigt drog var att om

Göteborg ska upprätthålla denna

position behöver vi ta itu med några viktiga utmaningar som handlar

ökande klyftor som kommer att påverka staden negativt.

• Det gäller tex. inkomstklyftor och

hälsoklyftor

”Closing the gap in a generation”

”Closing the gap in a generation”

Förbättra

förutsättningarna för människors

dagliga liv

Motverka den orättvisa

fördelningen av makt, pengar och resurser

”Closing the gap in a generation”

Mät och förstå problemet och

bedöm effekterna av olika åtgärder

”Closing the gap in a generation”

Closing the gap och Sverige?

•Med WHO-kommissionens rapport som grund har ett arbete påbörjats i en rad

länder, inom EU och satt sin prägel även på det nationella, regionala och lokala arbetet i Sverige.

•SKL – Samling för social hållbarhet

•Malmökommissionen

•Östgötakommissionen

•VGR - ”Samling för social hållbarhet –

åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland”

SKL har som ett prioriterat område pekat ut frågan

om social hållbarhet och minskade skillnader i

hälsa.

SKL - Samling för social hållbarhet

Mötesplats för social hållbarhet

•Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning.

•Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

•Ge alla barn och unga en bra start i livet

•Ge alla förutsättningar till egen försörjning

•Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen

Malmökommissionen

•Beslutet att tillsätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö togs av kommunstyrelsen i Malmö 2010. Uppdraget var att ta fram strategier för vad Malmö stad kan göra för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i staden.

•Malmökommissionen kom med sin slutrapport med över 70 åtgärdsförslag inom olika områden, i mars 2013.

•Den 5 mars 2014 fattade kommunstyrelsen i Malmö beslut om hur arbetet för en socialt hållbar utveckling och minskade skillnader i hälsa ska fortsätta.

Malmökommissionen

• Två övergripande rekommendationer och 34 nya uppdrag :

• ”att inrätta en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällsystemen mer jämlika”

• ”att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad

styrning”.

Västra Götalandsregionen

”Samling för social hållbarhet”

• Skapa förutsättningar för trygga och goda

uppväxtvillkor

• Skapa förutsättningar för ökat arbetsdeltagande

• Skapa förutsättningar för

åldrande med livskvalitet

Västra Götalandsregionen

”Samling för social hållbarhet”

Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling.

• Kartlägg förekomst och stimulera forskning om effekterna av att fattigdom förs över mellan generationer.

• Ställ samman kunskap och stimulera kunskapsutveckling om metoder för arbete på hälsofrämjande arenor, t.ex. förskolor och familjecentraler, för att nå grupper som inte nås idag.

• Utveckla metoder för föräldrastöd så att de i högre

utsträckning når grupper av föräldrar som idag inte nås.

Västra Götalandsregionen

”Samling för social hållbarhet”

Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg.

• Stimulera kunskapsutveckling om vilken betydelse förskolan har för att stimulera barnens kognitiva förmåga, särskilt för de barn som kommer från hem med ogynnsamma

socioekonomiska förutsättningar.

• Kvalitetssäkra och implementera befintliga metoder för att förhindra elevers skol avhopp och säkra att elever går ut grundskolan med godkända betyg.

1. Ge varje barn en god start i livet

2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren

3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara

miljöer och samhällen

Samt strategiska förutsättningar

I arbetet med målen har fyra

strategiska områden identifierats.

I arbetet med processägarskapet har en strateg antagits som innebär följande stöd ska erbjudas staden:

• Vad säger forskningen? Ett introduktionsmaterial tas fram om hälsa och social hållbarhet.

• Rapport som beskriver skillnader i livsvillkor och hälsa. Befintlig och ny statistik som analyseras och aggregeras.

• Stödja utvecklingen av kunskapsbaserade aktiviteter på stadsdelsnivå utifrån de fyra fokusområdena.

• Sprida kunskap och erfarenheter

Intern arbetsgrupp SRF

Processägarskapet organisationsstruktur

Ledningsgrupp för social hållbarhet

- Stadsdelsdirektörerna - Direktören för social

resursförvaltningen Politisk styrgrupp - Ordförande SRN - Presidierna i samtliga SDN

• Tydlig koppling till stadsdelarnas politiska och tjänstemannalinje har skapat förutsättningar för att processägarskapet kommer att göra skillnad.

• Syftet är att skapa ett större fokus i staden på frågan om social

hållbarhet och där

folkhälsoperspektivet blivit en viktig utgångspunkt.

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

- delrapport 2014

Syftet med delrapporten

Att ge en första beskrivning om hur skillnaderna i hälsa och livsvillkor ser ut mellan delar och grupper i Göteborg.

Grupper av göteborgare:

- barn och unga - vuxna

- utbildningsgrupper - viss mån ålder och kön

Delar av Göteborg:

- mellanområden - primärområden

Mellan- områden

Centrum

Livsstilsfaktorer förklarar 1/3 av hälsoskillnaderna Kombination av låg kontroll och låg förutsägbarhet

förklarar 1/3 av hälsoskillnaderna Stress över livssituationen och låg självkänsla kan kanske

förklarar den sista delen av hälsoskillnaderna

Graden av utsatthet

Omfattning & intensitet Att bara rikta in sig till de mest utsatta kommer inte att

reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt.

Hur stora är skillnaderna?

Skillnader i medellivslängd

Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala.

Längts i Stora Askim





Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan.

Längts i Stora Sigfridsplan

Skillnader i medellivslängd

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000

Primärområden

1992 2011

Högst 1992: Långedrag 325 000 kr Högst 2011: Långedrag 639 000 kr

Lägst 1992: Hjällbo 138 000 kr

Lägst 2011: Östra Bergsjön 128 000kr

Jämförelse av medelinkomsten oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde.

Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet.

På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.

6% 7% 8% 10% 10% 11% 12% 14% 14% 15% 15% 15% 17% 18% 18% 19% 19% 21% 21% 24% 25% 25% 31% 34% 38% 42% 44% 50% 52% 54%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Södra Västkusten Stora Sigfridsplan Stora Askim Torslanda Linnéplatsen Norra Centrum Södra Skärgården Södra Centrum Kärrdalen/Slättadamm Övre Hisingen Stora Bagaren Östra Angered Stigbergstorget Tuve Norra Älvstranden Mariaplan Stora Delsjökroken Gamlestaden/Utby Nya Högsbo Centrala Lundby Litteraturstråket Östra Biskopsgården Centrala Tynnered Centrala Angered Kortedala Nya Frölunda Västra Biskopsgården Bergsjön Södra Angered Norra Angered

Mellanområden

Saknar kontantmarginal

Andel av befolkningen (16-84 år) som 2006-2013 saknade kontantmarginal

Kontantmarginal är möjligheten att inom en vecka skaffa fram 15 000 kr till en oförutsedd utgift.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Primärområden Under 60% av medianen Lägst andel: Björlanda 2 %

Högst andel: Östra Bergsjön 60 %

Andel barnhushåll med disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, uppdelat efter primärområde 2011.

Långvarigt försörjningsstöd

26 % i Södra Angered 0,7 % i Torslanda

Långvarigt försörjningsstöd

Andel familjer av alla bidragsfamiljer, 2011

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Primärområden

1992 2012

Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde.

Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är

industriområden har några primärområden utgått.

Högst 1992: Änggården 68 % Högst 2012: Änggården 74 %

Lägst 1992: Norra Biskopsgården 7 % Lägst 2012: Gårdstensberget 23 %

Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter

primärområde.

Skillnader i god hälsa

I Nya Frölunda upplever 57 % att de har god hälsa jämfört med 81 % i Stora Sigfridsplan.

43 57

81 19

Skillnader i tandhälsa

I Södra Angered är endast 43 % av 6-åringar kariesfria jämfört med 87

% i Södra Skärgården.

43 % ^vs. 87 %

Andel elever som intensivkonsumerar alkohol i årskurs 9. 2010 - 2013

11

21

11

18

26

21

24

21 21

15

20

4

11

16

4

13

9

14 14 14

8

11

0 5 10 15 20 25 30

Åk 9 2010 Åk 9 2013

Andel elever som intensivkonsumerar alkohol i gymnasiet år 2. 2010 - 2013

23

43 42 42

49

44 44

49 51

33

43

13

35

44

25

39

31 34

32

37

22

31

0 10 20 30 40 50 60

Gym år 2 2010 Gym år 2 2013

Andel elever som någon gång använt cannabis Åk 9 och gymnasiet 2. År 2013

3

7 7

6

12

5

7 8

5

8 7

11

20

32

14

33

18 18

17

20

16

19

0 5 10 15 20 25 30 35

Årskurs 9 2013 Gymnasiet år 2 2013

Vad delrapporten visar

• Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa områden.

• Vi måste arbeta med hela Göteborg.

• Många får det bättre samtidigt ökar klyftorna

• Skillnaderna som här har studerats har antingen ökat över tid eller är oförändrade.

”Gör något, gör mer, gör bättre”

(WHO, 2008).

Rapporten finns att efter

påsk att ladda ner från

www.socialhallbarhet.se

/gorgoteborgjamlikt

Vad händer nu?

• Delrapporten finns på www.socialhallbarhet.se

• Huvudrapporten färdigställs under oktober och resultaten presenteras i samband med konferensen 30 oktober. Finns i tryck efter årsskiftet

• Mobiliseringskonferens i oktober

• Rapporten och de exempel på åtgärder som finns med i rapporten kommer att användas både i den politiska processen och i verksamheternas planering

• Breddning av arbetet. Övriga förvaltningar, bolag men även ideell sektor och civilsamhället behöver involveras.

• Strategiska planer utefter fokusområdena

Staden där vi läser för våra barn

Tack för visat intresse!