FOLKHÄLSORAPPORT 2011
KORTVERSION
ESLÖVS KOMMUN
Inledning
Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden är en utgångspunkt för att nå social hållbarhet.
En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att ha god kännedom om hur befolkningens hälsosituationen ser ut. Det är därför av stor vikt att kartlägga behov och utvecklingsområden i samhället. Detta är en kortversion av en rapport som kartlägger hälsoläget i Eslöv 2011. Kartläggningen möjliggör en analys av svagheter, styrkor och utvecklingsområden och avser att vara ett stöd för politiker och tjänstemän att fatta beslut och göra prioriteringar.
Folkhälsorapporten gör inga anspråk på att vara heltäckande, utan ska ses som ett un- derlag för beslut som underlättar människors möjligheter att bibehålla och förbättra sin hälsa.
Generellt uppger invånarna i Eslöv att de mår lika bra som invånarna i övriga Skåne och i Sverige som helhet. Men precis som på andra platser står vi i Eslöv också inför en rad utmaningar. En stor andel av eslövsborna upplever att de har ett lågt socialt deltagande, valdeltagande ligger på en lägre nivå än riket, behörigheten till gymnasieskolan ligger lågt, ungdomsarbetslösheten är hög och ensamstående med hemmavarande barn och barn med utländsk bakgrund har det betydligt svårare ekonomiskt än övriga familjer.
Vad gäller kommuninvånarnas levnadsvanor är rökning och fetma mer vanligt förekom- mande jämfört med Skåne och riket.
Det fi nns goda förutsättningar i Eslövs kommun att tillsammans vända dessa trender.
Redan idag pågår ett aktivt hälsofrämjande arbete inom kommunens olika verksam- heter. Det fi nns ett utbud av varierade boendemiljöer och närhet till god barnomsorg, skola och äldreomsorg skapar trygghet. Tillgången till rekreations- och grönområden är stort och föreningslivet erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Kommunen ligger dessutom i en expansiv Öresundsregion med pendlingsavstånd till både arbets- och utbildningsmöjligheter på nära håll.
Folkhälsorapporten fi nns i sin helhet på www.eslov.se (sök på folkhälsorapport).
Folkhälsorapport, Eslövs kommun
Folkhälsorapporten är en övergripande kartläggning av folkhälsoläget i Eslövs kommunen och ska utgöra en del av underlaget för att skapa ett sammanhållet och målinriktat folkhälsoarbete i Eslövs kommun. Årets folkhälsorapport tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva mål- områden och bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och de levnadsförhål- landen som påverkar hälsa.
De första sex målområdena är strukturella och har en avgörande effekt på hälsa även om vi inte direkt förknippar dem med hälsoeffekter. Detta gäller till exempel för inkomst, utbildningsnivå och känsla av deltagande i samhället. De sista fem målområdena innefattar olika livsstilsindikatorer som alkoholkonsumtion, rökning och ett stillasittande liv, som alla har en direkt effekt på hälsan.
Folkhälsorapporten visar att nivån på hälsa och välfärd skiljer sig åt mellan olika grupper av befolk- ningen i Eslöv. Viktiga bakgrundsfaktorer i detta sammanhang är till exempel kön, ålder, utbild- ningsnivå, etnicitet och inkomst.
Målområde 1 – Delaktighet och infl ytande i samhället
Rätten till delaktighet och infl ytande i samhället är viktiga frågor för ett demokratiskt samhälle. Del- aktighet och infl ytande har även visat sig vara en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Ett gott infl ytande ger goda möjligheter att påverka den egna livssituationen, vilket har ett tydligt samband med hälsa.
En av de vanligaste indikatorerna för delaktighet i samhället är valdeltagande. I Eslöv har valdelta- gandet ökat väsentligt sedan år 2000. I förhållande till riket ligger vi dock fortfarande under snittet.
Ett annat mått är hur medborgarna själva upplever sina möjligheter till infl ytande på kommunens verksamheter och kommunala beslut. I Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning visar det sig att Eslövsborna upplever brister i framför allt faktorer som förtroende och påverkan.
I LUPP (Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken) har ungas upplevelse av delaktighet och infl y- tande i Eslöv kartlagts. Kartläggningen visar att många ungdomar idag inte vet vart de ska vända sig om de vill påverka något eller tror att det inte spelar någon roll att man försöker. Det är samtidigt många som vill vara med och påverka frågor som rör Eslöv och dem själva.
En annan indikator kring delaktighet är i vilken utsträckning individer upplever att de har ett emo- tionellt och praktiskt stöd i vardagen och känner en social delaktighet (mätt genom andelen aktiva i en förening eller studiecirkel). Idag anger en av tre eslövsbor att de har ett svagt praktiskt stöd och fyra av tio att de har ett svagt emotionellt stöd. Varannan eslövsbo uppger sig ha ett lågt socialt del- tagande, vilket är en ökning sedan 2000 och procentuellt högre än genomsnittet för Skåne.
Valdeltagande 2010
Riksdagsval Landstings- fullmäktigval
Kommun- fullmäktigval
Eslöv 82,7 79,8 80,3
Sverige 84,6 81 81,6
Källa: SCB, Valdeltagande
Målområde 2 – Ekonomiska och sociala förutsättningar
I likhet med målområde 1, delaktighet och infl ytande i samhället, tillhör ekonomisk och social trygghet en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. En hög syssel- sättningsnivå som möjliggör för människor att försörja sig genom eget arbete är grundläggande för ett välfärdssamhälle.
Det fi nns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Eslöv har högre andel invånare som gått ut båda grundskolan och gymnasiet i jämförelse med snittet för Skåne och för Sverige som hel- het. Andelen med högre utbildning är dock lägre än snittet för både Skåne och Sverige. 2010 hade 38 procent av kvinnorna och 27 procent av männen i Eslöv eftergymnasial utbildning.
Att ha ett jobb är en viktig påverkansfaktor för människors hälsa. Med undantag för åldersgruppen 20–24 år är det i Eslöv en något högre andel av invånarna som har ett jobb jämfört med snittet för Skåne och Sverige. 2010 var ungdomsarbetslösheten fem procent, vilket är en procentenhet fl er jämfört med Skåne och riket. I åldersgruppen 25-44 var arbetslösheten något lägre i samma jämfö- relse.
Andel öppet arbetslösa, 2010
20–24 25–44 45–64
Eslöv 5 4 3
Skåne 4 5 3
Sverige 4 5 3
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen
När det gäller ekonomiska förutsättningar utmärker sig vissa grupper mer än andra. Ensamstående med barn hemma har det exempelvis betydligt svårare ekonomiskt än övriga familjesammansätt- ningar.
Familjer med låga inkomster, 2009
Ensamstående utan hemma- varande barn
Ensamstående med hemma- varande barn
Övriga familjer med hemma- varande barn
Pensionärs- familjer
Familjer med sjuk- och aktivi- tetsersättning
Eslöv 16 39 12 8 13
Skåne 21 42 17 8 14
Sverige 17 37 12 8 13
Källa: SCB, Inkomst- och förmögenhetstatistik
Utbildningsnivå (%), 2010 (25-64 år)
Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
Eslöv 25 14 51 47 27 38
Skåne 17 13 45 42 34 42
Sverige 16 12 47 44 34 42
Källa: SCB, Utbildningsregistret
Målområde 3 – Barns och ungas uppväxtvillkor
Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar har en stark effekt på hälsotillståndet i befolkningen och en tydlig utjämnande effekt på sociala skillnader i hälsa. Levnadsvanor och beteenden befästs också till stor del i unga år.
Barnfattigdomsindexet belyser andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Barn som växer upp i socioekonomiskt svaga familjer har i allmänhet sämre hälsa. I Eslöv befann sig 2009 tolv procent av barnen i åldern 0-17 år i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Motsvarande siffra för bar- nen med utländsk bakgrund var 29 procent.
Barnfattigdomsindex (%), 2009
0-17 år
Barn med
utländsk bakgrund
Barn med svensk bakgrund
Barn totalt
Eslöv 29 7 12
Skåne 40 7 18
Sverige 32 6 13
Källa: SCB, Inkomst- och förmögenhetstatistik
Vårterminen 2010 var 83 procent av ungdomarna i Eslöv behöriga till de nationella programmen på gymnasieskolan, jämfört med 86 procent i Skåne och 88 procent i riket. Andelen behöriga till gym- nasieskolan ökade till 83,5 % vårterminen 2011.
Behöriga till gymnasieskolan (%), VT 2010
Flickor Pojkar Totalt
Eslöv 89 78 83
Skåne 87 85 86
Sverige 89 87 88
Källa: Skolverket
Enligt LUPP 2009 trivs unga bra i skolan och med livet i största allmänhet. I grundskolan och gym- nasiet är det vanligt med sömnbesvär och trötthet under dagarna. Det framgår också tydligt att tje- jers psykosociala hälsa (stress, magont, huvudvärk) är sämre än killars.
Eslövs kommun kartlägger årligen elevers lust att gå till skolan. För eleverna i årskurs fem minskade lusten från 2010 till 2011, men resultatet ligger fortfarande på samma nivå som 2009. I årskurs sju har lusten att gå till skolan ökat markant de senaste åren. Trots detta är lusten att gå till skolan fort- farande något lägre för de äldre eleverna.
Målområde 4 – Hälsa i arbetslivet
Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön är en viktig fråga både för människors hälsa och välbe- fi nnande, men hänger också samman med tillväxt och utveckling i kommunen i stort.
Ohälsotalet i Eslövs kommun (antalet dagar med sjukersättning under ett år) är högre än det för Skåne och Sverige. I samtliga åldersgrupper är ohälsotalet högre för kvinnor än för män och allra högst är det i åldersgruppen 55–64 år.
Målområde 5 – Miljöer och produkter
Målområdet, miljöer och produkter, handlar om vår fysiska omgivning, det vill säga den yttre miljön och den bebyggda miljön. Området innefattar även skadeperspektivet.
Fler omkom i Eslöv jämfört med länet och riket på grund av skador alternativt förgiftning under perioden 2005-2009. Under motsvarande period begick något fl er, fl er män än kvinnor, självmord i Eslöv jämfört med Skåne och riket.
Brottslighet påverkar inte bara de drabbade, utan medverkar också till oro och otrygghet bland be- folkningen. Det sker något färre brott, inklusive våldsbrott (misshandel, mord/dråp, våldtäkt, rån och våld mot tjänsteman), i Eslöv jämfört med Skåne och riket.
Anmälda brott per 100 000 invånare, 2010
Anmälda brott Därav våldsbrott
Eslöv 12925 1200
Skåne 16694 1240
Sverige 14605 1207
Källa: Brottsförebyggande rådet
Enligt polisens trygghetsmätning har trygghetsindex förbättrats i Eslövs kommun sedan 2008. Den upplevda tryggheten i Eslöv är fortfarande något lägre i förhållande till Skånesnittet och till de när- liggande kommunerna Hörby, Höör, Kävlinge och Lund.
Trygghetsmätning (trygghetsindex), 2011
2008 2009 2010 2011
Skåne 2,11 1,89 1,82 1,75
Hörby 2,03 1,97 1,91 1,58
Höör 1,7 1,79 1,73 1,48
Kävlinge 2,06 1,82 1,55 1,61
Lund 1,78 1,48 1,36 1,27
Eslöv 2,06 1,67 1,91 1,85
Källa: Polismyndigheten i Skåne, Trygghetsmätning 2011
Målområde 6 – Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården har en avgörande roll för den långsiktiga hälsoutvecklingen. En speciellt viktig roll har Primärvården med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i det dagliga mötet med patienterna.
Den största andelen av de som mår bra fi nns i störst utsträckning bland de med lång utbildning.
Män anger generellt att de mår bättre än kvinnor. I Eslöv är den självskattade hälsan bland män bättre jämfört med Skåne och Sverige, men sämre för kvinnorna.
Målområde 7 – Skydd mot smittspridning
Sverige har en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar. Förekomsten har kunnat hållas på en låg nivå tack vare förebyggande insatser och ett väl fungerande smittskyddsarbete. En internationell hotbild gör att läget snabbt kan förändras. Ett påtagligt problem är ökningen av anti- biotikaresistenta bakterier.
Målområde 8 – Sexualitet och reproduktiv hälsa
Möjligheten till en trygg och säker sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefi nnande.
I takt med att medelåldern för förstföderskor har stigit, har också andelen tonåringar som avslutat graviditeten med abort ökat. Under perioden 2006-2010 gjorde något fl er kvinnor i åldern 15-19 år abort i Eslöv jämfört med Skåne och Sverige.
Målområde 9 – Fysisk aktivitet
Brist på fysisk aktivitet utgör, enligt Världshälsoorganisationen (WHO), en riskfaktor för en rad olika sjukdomar så som hjärtkärlsjukdomar, diabetes, cancer i tjocktarm och bröstcancer samt ben- skörhet.
I åldersgruppen 18-80 i Eslövs kommun har andelen som uppger låg fysisk aktivitet minskat, oav- sett kön, sedan år 2000. Fler män än kvinnor uppger låg fysisk aktivitet. Omkring hälften av ungdo- marna är medlemmar i en idrottsförening. Nästan lika många idrottar på egen hand.
Låg fysisk aktivitet på fritiden, 2008
(18–80 år) Män Kvinnor Totalt
Eslöv 14,6 13,4 14,0
Skåne län 15,6 13,1 14,4
Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät
Målområde 10 – Matvanor och livsmedel
Goda matvanor, i kombination med fysisk aktivitet, är positivt för hälsan. Många sjukdomar och en psykisk ohälsa kan förebyggas med hjälp av goda matvanor och fysisk aktivitet.
Ohälsosamma matvanor är generellt vanligast bland grupper med låg utbildning och låg inkomst.
Likaså visar sig fetma främst hos socioekonomiskt svaga grupper. I Eslöv har fetman nästan för- dubblats sedan år 2000.
Andel (%) med fetma, 2006–2008
18–80 år Kvinnor Män Totalt
Eslöv 18,6 16,4 17,9
Skåne 14,2 14,1 14,2
Riket 12,7 12,0 12,4
Källa: Skl, öppna jämförelser, folkhälsa
I LUPP uppger många att de slarvar med sina matvanor. 40 procent av ungdomarna, undantaget killar i åk 8, väljer regelbundet att hoppa över frukosten på morgonen. Många väljer även bort lun- chen.
Målområde 11 – Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Beroendeframkallande medel och spelberoende påverkar hälsan negativt. Riskgrupperna för de olika formerna av missbruk är ofta de samma.
Det förekommer fl er dagligrökare, fl er kvinnor än män, i Eslöv jämfört med Skåne.
Daglig rökning, ( %)
18–80 år 2000 2004 2008
Eslöv 20,9 18,2 18,2
Skåne 19,2 17,9 14,7
Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät 2008
Under perioden 2005–2009 uppgav något fl er än en av tio mödrar vid inskrivningen till mödra- vårdscentralen att de röker, vilket är betydligt högre i förhållande till Skåne och riket. Flickorna och pojkarna i årskurs nio röker också i större utsträckning jämfört med snittet för Skåne.
Andelen i Eslöv med riskabla alkoholvanor är lägre jämfört med Skåne Debutåldern för berusning är 14–15 år och i årskurs två på gymnasiet svarar ungefär 80 procent att de någon gång har varit be- rusade, vilket motsvarar situationen i övriga Skåne.
17 procent av fl ickorna och 16 procent av pojkarna i årskurs två på gymnasiet har någon gång pro- vat narkotika. Precis som i årskurs nio ligger fl ickorna över Skånesnittet och pojkarna under.
Folkhälsoarbete 2012–2014
En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och välfärd. I kommunfullmäkti- ges målprogram för 2011–2014 är ett långsiktigt hållbart Eslöv ett av de centrala utvecklingsmålen.
Eslövs kommuns policy för hälsa och trygghet ska revideras till ett program för social hållbar ut- veckling. Programmet ska utgöra en gemensam plattform för kommunens folkhälsoarbete, alkohol- och drogförebyggande arbete, trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete samt ungdoms- politiska arbete.
De elva nationella målområdena ligger som grund för kommunens utvecklingsarbete. Några områ- den är dock, utifrån hälsans ojämna fördelning, särskilt viktiga att fokusera på. I rapporten ser man att fl era områden har utvecklats i positiv riktning, men också att det fi nns fl era utvecklingsområden.
Det är en angelägen uppgift att förbättra hälsoläget och utjämna skillnaderna i hälsa.
Förslag på övergripande målsättning
Den övergripande målsättningen för Eslövs kommun arbete för en social hållbar utveckling föreslås vara: Eslövs kommun ska vara en trygg kommun att leva i där alla har förutsättningar att uppnå en god hälsa och välbefi nnande på lika villkor.
Förslag på genomgående perspektiv
Det förekommer tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället, detta är en av de stora utmaningarna för folkhälsoarbetet. För att inte förstärka dessa skillnader måste folkhälsoarbetet utföras så att det också når ut till dem som behöver det mest. På så sätt kan vi minska de sociala klyftorna istället för att förstärka dem. Med utgångspunkt i detta bör tre perspektiv särskilt beak- tas; fokus på barn och unga utifrån Barnkonventionens principer, fokus på ekonomiskt och socialt utsatta grupper samt fokus på mångfald och jämställdhet.
Förslag på förbättringsområden
Folkhälsorapporten påvisar att det fi nns en del områden som kommunen behöver arbeta mer aktivt med. Utifrån rapporten föreslås följande tre områden med mätbara mål utgöra en utgångspunkt i det fortsatta arbetet:
1.Delaktighet,
öppenhetoch
inflytande
x Ökatoleransenförolikheter
x Ökamedborgarnasinflytandegenommedborgardialogoch
förbättradkommunikation x Motverkaisolering
2.Socialaoch
ekonomiska
förutsättningar
x Ökaetableringenpåarbetsmarknadenmedfokuspå
ungdomar,nyanländaochfunktionsnedsatta x Minskadenegativaeffekternaavbarnfattigdom x Ökadenfaktiskaochupplevdatryggheten
3.Barnsochungas
uppväxtvillkor
x Ökabehörighetentillgymnasieskolan
x Förbättrastödettillbarnochungasomfarillaellerriskerar
attfarailla
x Förbättralevnadsvanornaavseendekost,motionochANTD
(alkohol,narkotika,dopingochtobak)ochspelberoende
Kommunledningskontoret
Postadress 241 80 Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon 0413-620 00 Telefax 0413-624 05
E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb www.eslov.se
